SAMMANFATTNING Titel: Sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation inom energibranschen – en kvantitativ studie inom EU-länderna  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Fanny Bergström och Julia Larsson  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 - maj  Syfte: Intresset för hållbarhet och hållbarhetsredovisning har växt sig allt större och i takt med detta har sambandet mellan ett företags ESG-betyg och dess finansiella prestation blivit ett omdiskuterat forskningsområde. Tidigare forskning har kommit fram till motstridiga resultat då resultaten skiljer sig branscher och länder emellan. Med anledning av detta ska denna studie rikta in sig på energibranschen i EU för att utveckla det aktuella forskningsområdet. Studiens syfte är därmed att undersöka om det finns ett samband mellan företagens ESG-betyg och finansiell prestation inom energibranschen i EU. Studien ämnar dessutom undersöka vad ett eventuellt samband visar samt om sambandet skiljer sig om ett företag fokuserar mer individuellt på något av delkomponenterna miljö, social och bolagsstyrning.  Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ metod och tillämpar en deduktiv ansats. Datan som inhämtats är av sekundär art och har hämtats ifrån databasen Refinitiv Eikon. Urvalet består av 86 energibolag från 15 olika länder inom EU och har analyserats under en tidsperiod på fem år. Datan har analyserats med hjälp av univariat-, bivariat- och multivariat analys i statistikprogrammet SPSS.  Resultat och slutsats: Resultatet indikerade på ett negativt signifikant samband mellan ESG-betyg och ROA men också mellan E-betyget samt S-betyget och ROA. Fortsatt visade resultatet inget signifikant samband mellan G-betyget och ROA samtidigt som det inte, med varken ESG-betyget eller de enskilda komponenterna, fanns något signifikant samband med ROE.  Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med forskning om sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation i en bransch som är relativt outforskad. Den utforskar även sambandet mellan de tre enskilda komponenterna och finansiell prestation. På så sätt går det att få en ökad kunskap om sambandet även i denna bransch.  Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning har föreslagits utefter denna studies begränsningar. Ett förslag är att använda data från fler databaser än en för att då kunna öka studiens generaliserbarhet. Ytterligare ett förslag är att undersöka detta samband i fler länder och fler branscher för att på så sätt kunna få en större bild på hur sambandet ser ut i olika branscher världen över.  Nyckelord: ESG-betyg, E-, S- och G-betyg, ROA, ROE, Finansiell prestation och Energibranschen / ABSTRACT Title: The relationship between ESG-score and financial performance within the energy sector – a quantitative study within the EU countries.  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration  Author: Fanny Bergström and Julia Larsson  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 – May  Aim: The interest in sustainability and sustainability reporting has increased, and because of this, the relationship between a company´s ESG-rating and its financial performance has become a debated area of research. The result of previous research is conflicting as the results differ between sectors and countries. Due to this, this study will focus on the energy sector in the EU in order to develop the current research area. The purpose of the study is therefore to investigate whether there is a relationship between the companies ESG-rating and financial performance within the energy sector in the EU. The study also intends to investigate what a possible relationship shows and whether the relationship differs if a company focuses more individually on one of the sub-components environments, social and governance.  Method: The study is based on a quantitative method and has a deductive approach. The collected data is secondary and has been obtained from the Refinitiv Eikon database. The sample consists of 86 energy companies from 15 different countries in EU and has been analyzed over a period of five years. The data has been analyzed using univariate-, bivariate- and multivariate analysis in the statistical program SPSS.  Results and conclusions: The result indicates a negative significant correlation between ESG-score and ROA but also between E-score, S-score and ROA. The result showed a non-significant correlation between G-score and ROA while there was a non-significant correlation with ROE for either ESG-score or the individual components.  Contribution of the thesis: This study contributes to the research on the relationship between ESG-score and financial performance in a sector that is relatively unexplored. This study also explores the relationship between the three individual components and financial performance, thus allowing for a better understanding of the relationship in this sector.  Suggestions for future research: Suggestions for the future research have been proposed on the limitations of this study. One suggestion is to use data from more than one database to increase the generalizability of the study. Another suggestion is to investigate the relationship in more countries and sectors to get more knowledge about the relationship in different sectors and countries in the world.  Key Words: ESG-score, E-, S- and G-score, ROA, ROE, financial performance, energy sector

Min undersökning syftar till att avgöra om eleverna lär sig vad läraren tror att de ska lära sig av undervisningen. Det är en kvalitativ undersökning där jag följer en lärares undervisning inom ett visst område som sträcker sig över ett par veckor. Genom in- tervjuer med läraren och provresultat från eleverna jämför jag om resultaten stämmer överens med lärarens mål efter avslutat undervisningsområde. I resultatet kan vi tyd- ligt se att detta inte är fallet då det inte finns några elever som når upp till de högre betygsstegen och i min diskussion lägger jag fram möjliga orsaker till detta. / My investigation aims to determine whether students are learning what the teacher think they should learn from the lessons. It is a qualitative study in which I follow one teacher's education in a specific field that extends over a few weeks. Through interviews with the teacher and the test scores from the students I compare if the re- sults are consistent with the teachers aim after completed education. In the results, we can clearly see that this is not the case when there are a few students who reach the higher grade levels, and in my discussion I bring forward possible reasons for this.

Denna uppsats besvarar forskningsfrågan; hur ser universitetslärare på bedömning och examination inom högre utbildning. Syftet är att identifiera lärarattityder till bedömning och examination. Resultaten syftar till att skapa förutsätt­ningar för pedagogisk utveckling av lärare på Linnéuniversitetet samt inspirera nya sätt att betrakta bedömning och examination. Forskningsöversikten behandlar övergripande perspektiv på bedömning och dess inverkan inom högre utbildning. Vidare redogörs för bedömningens funk­tioner, bedömnings­kultur samt bedömning för lärande. Universitetslärares uppfatt­ning om bedömning och undervisning i allmän­het behandlas också. Metoden är en kombination av enkäter och intervjuer där således både kvalitativ och kvantitativ metod användes för att insamla data av både kvalitativ och kvantitativ karaktär, vilken analyse­rades med både kvalitativa och kvantitativa analys­metoder. Resultat och analys visar relationen mellan förutsättningar, kriterier för vad som betraktas som bedömning och examination av god kvalitet, samt utveckling av densamma. Det empiriska resultatet identifierar också diversifierade attityder till en mängd aspekter relaterade till bedömning och examination, men även pedagogisk utveckling generellt sett. Betydelsen av kunskapsöverföring är återkommande där diskussioner och förklaringar kollegor emellan och med studenter, i syfte att skapa mening och utveckling krävs. Studentengagemang på olika nivåer; från strategisk utveckling till konkret implementering, är också betydelsefullt. / This essay answers the research question; how do university teachers view assessment and examination in higher education. The aim is to identify teachers' attitudes to assessment and examination. The results aim to create conditions for the educational development of teachers at Linnaeus University and inspire new ways of looking at assessment and examination. The research review deals with overall perspectives on assessment and examina­tion and its impact on higher education. Furthermore, the functions and culture of assessment and assessment of learning are outlined. University teachers’ attitudes on assessment and teaching in general are also considered. The method is a combination of questionnaires and interviews, thus both qualitative and quantitative method was used to collect data of both qualitative and quantitative in nature, which was analyzed with both qualitative and quantitative methods. Results and analysis show the relationship between the conditions, criteria for what is regarded as assessment and examination of good quality, and the development of the same. The empirical results also identify diverse attitudes to a variety of aspects related to assessment and examination, but also educational development in general. The importance of knowledge transfer is repeated where discussions and explanations between colleagues and students, in order to create meaning and development is required. Student involvement at various levels; from strategic development to practical implementation, is also significant.

<p>I riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering med borgerligt styre. Förslag som utlovades i valrörelsen, särskilt från folkpartiet, som rör grundskolans senare år var bland annat att man vill införa betyg tidigare, använda sig av ett ordningsomdöme och att den ogiltiga frånvaron ska synas i betyget.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare och elever tycker om dessa förslag. Metoden som jag använt mig av har varit en enkätundersökning som genomförts i tre sjätteklasser och tre sjundeklasser samt att intervjua fyra lärare som tjänstgjort olika länge på grundskolans senare år. Resultatet visar att antalet elever är jämnt fördelade om de vill ha betyg tidigare eller inte medan två av tre elever vill att ett ordningsomdöme ska införas och att skolk ska synas i betyget. Någon större skillnad mellan årskurserna och mellan pojkar och flickor kunde ej uppmätas. Resultatet hos lärarna är att de flesta är positiva till att ha betyg tidigare än i årskurs åtta, tycker att förslaget med ett ordningsomdöme är en bra idé medan de är tveksamma till att frånvaro ska stå med i betyget oavsett om den är giltig eller inte.</p> / <p>In the referendum of parliament 2006 Sweden got a new government when the alliance with moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna and centerpartiet won. Suggestions that was promised in the election campaign, especially from folkpartiet, that concerns the elementary school later years, was among others to give grades earlier, make use of a grade in order and that invalid absence shall be noticed in the grades.</p><p>The purpose with this paper is to examine what teachers and pupils thinks of these suggestions.</p><p>The method I have used is an opinion poll that’s been carried through in three classes of the sixth degree and three classes of the seventh degree. I also interviewed four teachers who been working varying times in the elementary schools later year.</p><p>The result shows that the number of pupils are equal divided among them who wants grades earlier or those who don’t. Two of three pupils wants to have a grade in order and the invalid absence shall be noticed in the grade. Any kind of difference between the grades and between boys and girls couldn’t be measured.</p><p>The result among the teachers shows that most of them are positive to earlier grades compared to today. The most of them think also that the suggestion to have grades in order is a good idea but they are uncertain if absence shall be noted in the grades no matter how it is invalid or not.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Jag valde att göra den här undersökningen då jag ofta undrar över varför det verkar så svårt för eleverna att nå målen i naturorienterande ämnen och varför de kan tycka att något som är så intressant för mig kan vara så tråkigt och svårt för dem.</p><p>Metoden jag använt mig av är att jag utformat ett test utifrån uppnåendemålen år 9. Detta har jag sedan genomfört med alla elever i årskullen i Karlskoga. Resultaten har jag sedan sammanställt och jämfört mot mål och betyg.</p><p>Resultatet visar för mig att det finns ganska stora brister och ganska stor avvikelse från givna betyg. Det är betydligt större andel elever som inte når målen enligt min undersökning än vad betygen visar.</p><p>Slutsatsen jag drar av detta är att det utifrån uppställda mål och med stöd av den forskning som finns måste satsas hårdare på naturorienterande ämnen i skolan om vi i Sverige ska kunna fortsätta att hålla en hög internationell nivå inom naturvetenskapen.</p> / <p>Abstract</p><p>I chose to do this survey because I’ve often found myself wondering why it seems so difficult for the students to reach the criterions in scientific studies and howcome they find the subject so difficult and boring.</p><p>The method I’ve chosen is that I’ve created a test based on the criterions for the ninth grade. This test has been given to answered by all the students in the ninth grade in Karlskoga and the results have been put together and compared with criterions and grades.</p><p>The results shows considerable lack of knowledge and a pretty big divergence from what the grades state.</p><p>The conclusion I make from this is that in reference to the criterions and the research available we have to put even more resources into the schools scientific studies if Sweden wants to keep our high international level of knowledge in science.</p>

<p>Under min sista termin på lärarprogrammet har fokus bland annat legat på betyg. Vanligtvis är det politikers syn på betyg som framkommer i betygsdebatten. Syftet med min undersökning är att lyfta fram elevperspektivet i betygsdebatten. Detta ledde fram till min huvudfråga om vilken syn gymnasieelever har på betyg. För att få reda på detta ställde jag delfrågor om betygens rättvisa, betygens existens och upplevelsen av betyg. Metoden jag använde för att besvara frågorna var intervjuer med gymnasieelever på Karlbergsgymnasiet i Åmål. Resultatet av intervjuerna sammanställdes genom ad hoc-metoden, vilket innebar att jag försökte finna mönster i elevernas svar.</p><p>Det jag kom fram till i min undersökning är att majoriteten av gymnasieeleverna tycker att betygen inte är rättvisa. Men de anser att betyg behövs eftersom de fungerar som urvalsinstrument till högre studier och jobb och ger information om hur eleven ligger till. Flera elever vill ha fler betygssteg, för att betygen ska bli mer rättvisa. Vissa elever tycker betyg är dåligt för att de jämför sig med andra och får dåligt självförtroende av det. De negativa känslorna som ett dåligt betyg kan frambringa gör att vissa elever ger upp skolarbetet. Men andra elever motiveras av betyg och studerar mer på grund av dem. Detta visar på komplexiteten i fenomenet betyg. Gymnasieeleverna har både en positiv och negativ syn på betyg.</p> / <p>During my last term of teacher training the syllaby content, among other subjects, have been focused on school grades. Commonly the debate concerning school grades reflect the opinions of party politicians. The purpose of my research is to enhance the perspective of pupils´ opinions in this same debate. This very purpose brought on my main issue concerning the idea about grades among upper secondary school pupils. In order to investigate this issue I have formulated questions, put to upper secondary pupils, about the apprehension of fairness or justice in school grades, their opinion about the presence of school grades and their personal experience of them. The research method choosen to answer my questions was interview. Upper secondary pupils in a community of southern Sweden were interviewed.</p><p>The answers were analysed and structured according to the ad-hoc method, indicating that I tried to reveal patterns among the expressions given by the pupils.</p><p>The findings from my study imply that a majority of the students interviewed do consider grades to be unfair. They do think though that grades are needed as a means of selection for higher education as well as employment and that grades do inform about the level of achievement of the pupils. Several pupils in my study advocate an increased number of grade levels to promote more justice in the use of school grades. Some pupils think that grades are bad because they use to compare themselves to other schoolmates, a behaviour that tends to lower their ego. The negative feelings that may be accomplished by low grades tend to make some pupils give up school. Other students find grades motivating and grades make them study more earnestly. These answers do reveal the complexity in the issue of school grades. Upper secondary pupils do hold positive as well as negative attitudes towards school grades.</p>

Betyg och bedömning är ett område som ständigt diskuteras i skolans verksamhet. Nya läroplaner och kursplaner tillkommer och det är upp till lärarna att anamma dem. Det är upp till lärarna att tolka kursplanerna de ska jobba med och det ställer krav på lärarna för att undervisningen, bedömningen och betygsättningen ska bli så rättvis som möjlig. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolor i södra Sverige jobbar med betyg och bedömning och vilken syn de har på detta, samt deras syn på den senaste kursplanen i idrott och hälsa (Gy11). För att ta reda på detta genomförde jag åtta kvalitativa intervjuer med lärare i idrott och hälsa från gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visade att kollegor inte samarbetade speciellt mycket inom betyg och bedömning, dock jobbade lärarna relativt lika med bedömning under och efter lektionstid. Det var väldigt viktigt för lärarna att undervisningen utgick från kursplanen, men ändå hade flertalet lärare ingen tydlig undervisning med bedömningsmoment. Det rådde även en splittring i flera frågor som bland annat i ämnets status att vissa tyckte det räcker med ett godkänt och ett icke godkänt betyg. Vissa lärare anser att elever bör inkluderas i tolkningsprocesser medan vissa anser att det är upp till lärarens profession. Det finns även en splittring i frågan om kunskapskravens värde och utrymme i undervisningen. Ständigt återkommande i lärarnas svar var tidsramarna som hindrade. Resultatet analyserades med utgångspunkter ur läroplansteori, ramfaktorteori och praxisgemenskapsteori för att enklare kunna befästa resultatet. / Grading and assessment always brings a vivid discussion in the organization of school. New curriculums and syllabuses develop and it’s up to the teachers to improve their knowledge about it and follow the guidelines to reach justice in their assessment. The purpose with this study was to research how teachers in P.E. in the Swedish “gymnasieskola” in the southern part of Sweden are working with grading and assessment, their apprehension of it and the teachers’ perception of the latest syllabus in P.E. (Gy11). The research included eight deeply going interviews with eight different teachers in P.E. from “gymnasieskolor” in southern part of Sweden. The results showed that the colleagues in schools don’t cooperate very well when it comes to grading and assessment. But the teachers work equal with assessment during and after the lessons. It was important that the lessons were based on the syllabus, according to the teachers. Even though, several of them didn’t have an obvious teaching with assessment. There is a lack of conformity due to the teachers’ opinion of the status of the subject. Some of the teachers thought that it was enough with a pass or no pass for the class. Some teachers think that the students should be included in the interpret process, while some teachers thought that they should be excluded. The study shows that there’s disunion in the teaching-staff when it comes to knowledge qualifications and its space in teaching. Frequently recurring in the teachers answers were the difficulty to find time.

This essay deals with how the school is portrayed in the media. Selected articles are reviewed and divided in order to determine how the school is described in the media.Research shows that we to a large extent believe in the world we see in the media. How the articles describes the school means that it is reasonable to assume that we look at the school from this perspective. The study focuses on determining how the school is portrayed by examining different aspects.The survey shows that 49 percent of all articles have a negative angle. It also appears that the most commonly used categories are teachers and pupils. The patterns discovered were that equality was an important debate in school in 2016. It also appears that there are very few private writers but what is published is controlled by journalists.

Skolans styrdokument beskriver svensk skola som en skola för alla, vilket utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv blir komplext. Vi har idag ett mål och resultatstyrt skolsystem, vilket innebär att om elever ska lyckas i skolan krävs det att eleven blir godkänd utifrån kunskapskriterier som förväntas uppnås inom en bestämd tid. Syftet med denna litteraturstudie är att försöka förstå och förklara hur betyg och bedömning påverkar elever, lärare och kunskapssyn. Vårt resultat visar att bedömning och betygsättning är ett fenomen som skapar ett dilemma mellan lärare och elever eftersom lärare ständigt ska bedöma sina elever. Lärarna upplever att de känner sig styrda i det reglerade systemet. De nationella proven och olika internationella mätningar styr undervisningen, eftersom resultaten på dessa prov och tester är ”bevis” på om skolan är en bra skola och resultaten är även en del i elevernas betyg. Lärarna framhåller att de inte tycker att betygen är likvärdiga och därför inte heller är ett bevis på vilken kunskap eleven besitter. Samtidigt som läraren ska göra professionella bedömningar finns det även krav från elever, föräldrar och skolledning att sätta höga betyg för att uppnå höga meritvärden. Höga meritvärden har betydelse på den fria skolmarknaden, både för eleverna och för skolledningen. Vidare kan vi se att lärare ibland gör bedömningar i betygsättningen som inte följer de uppsatta direktiven, vilket blir ett dilemma då läraren måste välja mellan att följa sin erfarenhet eller de uppsatta kunskapskriterierna. Betyg har en väsentlig funktion för elevers fortsatta studier och framtid som lyckade samhällsmedborgare. De elever som inte når de högt uppsatta kunskapskraven och inte får de betyg som krävs riskerar att sorteras ut och möjligheterna för framtida studier försämras. Lärarens ursprungsuppgift som bör vara att i interaktion med eleven väcka nyfikenhet och lust att lära för att skapa förutsättningar för kunskap och lärande tar ett rejält steg tillbaka. Elever vittnar om att de lärt sig att navigera i dagens skolsystem även om de inte alltid förstår vad det är läraren vill att de ska förbättra. Idag blir elever skolade till att bli bedömda redan från första dagen i skolan. De lär de sig hur de ska framställa sig som välfungerande elever samt att hitta strategier för vad de ska visa upp för kunskap. Betyg i sig är inte motiverande för att få elever att vilja öka sin kunskap, eftersom många ser betyg som inträdesbiljett för vidare studier. Vi har i vår studie kommit fram till att när elever ständigt bedöms och testas är risken stor att de får instrumentell inställning till kunskap.

Språkliga resurser är viktiga förmågor att besitta för att på ett adekvat sätt kunna kommunicera i olika kontexter. Utvecklingen av olika språkliga resurser sker i undervisningen i skolan vilket leder till föreliggande studiens undersökningsområde. Studien undersöker andraspråkselevers språkliga nivå enligt processbarhetsteorin i förhållande till respektive elevtexts betyg. Under­söknings­objekten är 20 elevtexter från nationella provet i kursen svenska som andraspråk 3. Fem texter från respektive betygsgradering A, C, E och F. Dessa elevtexter analyseras i enlighet med processbarhetsteorin vilken är en teori om språkligutveckling tillika analysmodell. Resultatet visar på att samtliga elevtexter har en hög språklig nivå oavsett betygskategori vilket indikerar att den grammatiska nivån inte är den enda avgörande faktorn i bedömningen. En viss osäkerhet i språket hos elever med lägre betyg kan tydas ur resultatet, då antalet exempel på mer komplexa grammatiska strukturer minskar avsevärt för elevtexter med lägre betyg än A. Språkliga resurser är viktiga förmågor att besitta för att på ett adekvat sätt kunna kommunicera i olika kontexter. Utvecklingen av olika språkliga resurser sker i undervisningen i skolan vilket leder till föreliggande studiens undersökningsområde. Studien undersöker andraspråkselevers språkliga nivå enligt processbarhetsteorin i förhållande till respektive elevtexts betyg. Under­söknings­objekten är 20 elevtexter från nationella provet i kursen svenska som andraspråk 3. Fem texter från respektive betygsgradering A, C, E och F. Dessa elevtexter analyseras i enlighet med processbarhetsteorin vilken är en teori om språkligutveckling tillika analysmodell. Resultatet visar på att samtliga elevtexter har en hög språklig nivå oavsett betygskategori vilket indikerar att den grammatiska nivån inte är den enda avgörande faktorn i bedömningen. En viss osäkerhet i språket hos elever med lägre betyg kan tydas ur resultatet, då antalet exempel på mer komplexa grammatiska strukturer minskar avsevärt för elevtexter med lägre betyg än A.