<p>Arbetet syfte är att kartlägga elevers åsikter om betygskriterierna i ämnet Idrott och Hälsa. Genom enkäter har elever i årskurs 8, 9 och gymnasiets första och tredje årskurs svarat på frågor om kriteriernas vikt, dess påverkan på lektionsinnehållet och om de skulle agera annorlunda om de kunde kriterierna. För att skapa ytterligare förståelse för elevernas inställning har även deras lärare svarat på enkäter. Resultaten från elevernas enkäter har jämförts och analyserats utifrån genusskillnader, skillnader i motivation och skillnader i förhållande till ålder. Av resultaten framgår att elever, oavsett årskurs, tycker att det är viktigt att kunna betygskriterierna samt att de anser sig se ett samband mellan kriterier och undervisningsinnehållet. Lärare i de olika årskurserna anser att de haft noggranna genomgångar av kriterierna med sina elever men elevernas beskrivningar av kriterierna säger något annat. Elevernas beskrivningar av kriterierna visar på en grov misstolkning av vad som är kriterier och vad som är förutsättningar. När lärare tillfrågas om de tror att deras elever kan beskriva kriterierna svarar samtliga Nej, de misstänker att eleverna lägger all vikt vid prestationer och närvaro.</p>

<p>Grades and assessment are a natural part in the school's everyday existence, deliberations about equivalent assessment is discussed all the time between teachers, students, home and school. They that in front are influenced of a grade or a judgement are in first hand the students and therefore are the important for the students to know which objectives and grade criteria that apply for them to achieve at the end of years 9. The aim with this survey is to get the knowledge about how a tutor grade family’s student in a preparatory class in stopped of years 9, in Swedish as a second language. Do the students in a preparatory class's get grades or a judgement? This is interesting also in order to know to which grade criteria students in a preparatory class have to achieve in the compulsory education’s later years and to know how a tutor assesses these students on the basis of those objectives and criteria that apply. In my survey, I have been paid from the tutors ' perspectives on how a grade or an assessment gives equivalent for students in a preparatory class and in order to few a better understanding to how man that teachers sets a grade or gives an equivalent judgement to students that possibly have difficulties to achieve the grade criteria in Swedish as a second languages, because of the language. The procedure in this work has been to interview different tutors that work in a preparatory class, from differently multicultural schools in municipality places in Stockholm. During the result account, the tutors' obvious replies are expressed on the basis of those interviews and research questions as been used as aids and that an important basis in order to can to implement this survey. The result in this survey is that students in a preparatory class not sheep a grade since they do not achieve the requirements for validated in Swedish as a second language without the students’ sheep instead a written judgement. This can cause misunderstandings between teachers and students, then the school has a grade criteria for students in a preparatory class's man knows that they cannot to achieve at the same time as these grade criteria is not any teachers strives after. This can contribute to that the students possibly sheep hopes about a grade when one actually know that they can’t because of the language does not have possibility to achieve.</p><p> </p><p> </p>

<p>Kunskapsbedömning – elevers inställning till och uppfattning om bedömning är en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund där den formativa bedömningen står i centrum.Studiens syfte är att erhålla kunskap om elevers inställning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken inställning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, läxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven är på lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras inställning till bedömning varierade från glädje till prestationsångest. Resultatet kanockså visa på en relation mellan ansträngning och oro, där de elever som inte upplevde att detvar ansträngande att bli bedömd inte heller upplevde oro i samma utsträckning som de eleversom upplevde att det var ansträngande att bli bedömd.Resultatet visar att eleverna hade en oklar bild av vad skriftliga omdömen är tillika en oklarinställning till dessa.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever klarar att lösa problem som inte kan lösas rutinmässigt och där de inte har tillgång till hjälpmedel. Dessutom vill jag undersöka hur elevens betyg och antal matematikkurser eleven har läst påverkar resultatet. För att få svar på detta lät jag eleverna i två klasser ifrån det naturvetenskapliga programmet, en ifrån årskurs ett och en ifrån årskurs tre, svara på ett frågeformulär bestående av uppgifter som inte går att lösa rutinmässigt.</p><p>Resultatet visar på att eleverna i årskurs tre klarade testet poängmässigt klart bättre än vad eleverna i årskurs ett gjorde och i båda klasserna visade elever med höga betyg ett bättre resultat än elever med lägre betyg. Det mest överraskande var att båda klasserna trots höga matematikbetyg visade på vissa brister i taluppfattning.</p> / <p>The purpose of the paper is to examine how students are capable of solving problems that can not be solved routinely and where they do not have access to facilities. In addition, I want to examine how the student's grades and number of Mathematic courses pupils have read affect the result. In order to get the answers I let students in two classes from the natural sciences programme, one from grade one and one from grades three, respond to a questionnaire consisting of problems that can not be solved routinely.</p><p>The result shows that students in grade three passed the exam clearly better than students in grade one did, and in both classes’ students with higher grades performed better than students with lower grades. The most surprising was that both classes despite high grades in Mathematic revealed some shortcomings in number sense.</p>

<p>Avsikten med detta examensarbete är att få en uppfattning om hur elevers läsvanor på fritiden påverkar deras betyg, naturvetenskapliga begreppsförståelse och språkbehandling. En grupp om 75 elever i år 8 fick skriftligt redogöra för sina läsvanor och förmodade höstterminsbetyg i svenska samt i de naturvetenskapliga ämnena. De ombads även förklara några vetenskapliga begrepp och sätta de naturvetenskapliga ämnenas svårighetsgrad i förhållande till övriga ämnen i skolan samt gradera sitt intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena.</p><p>Undersökningen visar en varierande kvalitet beträffande elevernas skriftspråk utan egentlig koppling till läsvanor. En majoritet har svårt att förklara de angivna begreppen ens ur vardaglig synvinkel. De elever som inte läser alls eller endast seriemagasin har dock till övervägande delen svaga prestationer i undersökningen och låga betyg, medan kopplingen är tydlig mellan goda läsvanor och höga betyg. I fråga om begreppsförståelse och språkbehandling tycks det inte spela så stor roll om eleven läser ofta eller ibland. Den tyngst vägande förutsättningen verkar istället vara intresse.</p> / <p>The purpose of this diploma work is to investigate how leisure time reading habits of students affect their grades, understanding of concepts of science and language handling. A group of 75 pupils in the 8th grade gave written answers to questions about their reading habits and presumed autumn grades in the subjects Swedish and Science. They were also asked to explain some scientific concepts, compare the difficulty level of science to that of other school subjects and rate their interest in science</p><p>The survey shows a variation in writing skills that has no actual connection to reading habits. The majority fails to explain the given concepts even from an everyday point of view. Students who don’t read at all or only read comic books achieves poor results in the survey as well as low grades and students who read every day achieves high grades. In the matter of understanding of concepts of science and language handling it doesn’t seem to matter whether a student is reading every day or more seldom. It appears that the most important factor in this case is the student’s interest in science.</p>

<p>Erfarenhet från min musikundervisning främst inom grundskolan har motiverat en undersökning av eventuellt samband mellan elevernas erhållna betyg i ämnet musik och gruppstorlek. Undersökningen begränsades till att omfatta elevernas betyg i ämnet musik åk 9, gruppstorlek samt om flickors och pojkars resultat skilde sig.</p><p>Av undersökningens resultat gick det inte att bekräfta något samband. Skillnaden mellan undersökningens resultat och skolverkets medelbetyg skilde sig på det viset att skolverkets betyg var något högre i snitt. Fler aspekter hade behövts undersökas för att påvisa ett eventuellt samband mellan de deltagande elevernas kunskaper och deras erhållna betyg.</p> / <p>My experience from teaching music in elementary school has motivated this study, the purpose of which is to evaluate the relationship between pupils’ grades and the size of classes in the classroom. The investigation was limited to only include grades from the 9th (last) year of elementary school in the subject of music, the size of the class, and the differences between girls and boys.</p><p>The results of the study demonstrated that no correlation between higher grades and smaller classes was established. The differences between the results and the statistics from the Swedish National Agency for Education were too small to prove any connections. Additional aspects must be evaluated to be able to show any relationship, and prove a connection between given grades, the size of classes, and their skills</p>

Detta arbete handlar om lärares arbetssituation och hur den har förändrats efter Lpo94. Arbetet handlar också om betyg och hur dessa har förändrats genom århundradena. Det har även kommit att handla om hur lärare går till väga för att hjälpa de elever som inte klarar godkänd gränsen i kärnämnena. Resultatet av litteraturstudier och en intervjuundersökning visar på en näst intill enig lärarkår. Lärarna är positivt inställda till det nya betygssystemet men skulle vilja ha fler steg i betygsskalan. Lärarna upplever att en ökad arbetsbelastning ligger i att få alla elever godkända. Lärare och elever kan ibland känna stor frustration, när de tillsammans kämpar för ett godkänt resultat.

Kunskapsbedömning – elevers inställning till och uppfattning om bedömning är en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund där den formativa bedömningen står i centrum.Studiens syfte är att erhålla kunskap om elevers inställning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken inställning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, läxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven är på lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras inställning till bedömning varierade från glädje till prestationsångest. Resultatet kanockså visa på en relation mellan ansträngning och oro, där de elever som inte upplevde att detvar ansträngande att bli bedömd inte heller upplevde oro i samma utsträckning som de eleversom upplevde att det var ansträngande att bli bedömd.Resultatet visar att eleverna hade en oklar bild av vad skriftliga omdömen är tillika en oklarinställning till dessa.

This examination project focuses on the pupils and teachers experience of written assessments and grades.  To highlight the significance of assessments and grades we will present the background to the development of the current educational view of knowledge, assessment and marking models.  Today’s current laws and policies are described as is a proposal for a future law and grading scheme. The project is based on literature we have read and the empirical material is derived from interviews with eight students and two teachers. Four of the students are eleven years old, the other four are between seventeen and nineteen. The teachers teach years four and five. Each sex is equally represented.  The interview questions are based on the students memories and personal development discussions in which the written assessments were presented. The results are based on interviews that have been studied and categorized. The purpose of the study is to determine if the written assessment is a help, or otherwise, for the individual student.  Furthermore, it reflects on similarities and differences between girls and boys and examines students with strong and weak knowledge of their written assessment and grades. It also examines the teachers understanding of the student’s experience. The result indicates that the biggest difference in how the students react to the written assessment and grade is related to the sexes. Girls take the assessment more personally. All girls in this study felt anxious and nervous ahead of the assessment, while the boys did not take it personally. The results showed no big differences between students with strong and weak knowledge of the assessments. The formulation of the assessment is a critical factor    for the student. An informative assessment gives the student more information and helps to improve their academic result and leads to a satisfactory summary and conclusion of the assessment. All students expressed a positive attitude to written assessments and grades. All sources, including the students and teachers, think that a new seven point scale would be a fairer grading structure leading to a fairer grading system overall. / Detta examensarbete handlar om elevers och lärares upplevelser av skriftliga omdömen samt betyg. För att belysa betydelsen av omdömen och betyg ges en historisk presentation av skolans utveckling gällande kunskapssyn samt bedömningsmodeller. Dagens aktuella lagar och förordningar beskrivs samt framtida lagförslag om en ny betygsskala. Examensarbetet grundar sig på läst litteratur och det empiriska materialet utgörs av en intervjustudie med åtta elever och två lärare. Fyra av eleverna är elva år och de övriga fyra eleverna är mellan sjutton och nitton år. De båda lärarna undervisar i årskurs fyra och fem. Fördelningen mellan könen är lika stor. Intervjufrågorna utgår från elevernas minnen och upplevelser av utvecklingssamtal där de skriftliga omdömena presenteras. Resultatet baseras på inspelade intervjuer som bearbetats och kategoriserats. Syftet med studien är att undersöka om skriftliga omdömen och betyg hjälper eller stjälper den enskilda eleven. Vidare granskas likheter och skillnader mellan flickor och pojkar samt mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elevers upplevelser av skriftliga omdömen och betyg samt lärarnas uppfattningar om elevernas upplevelser. Av resultatet framgår att den största skillnaden i hur elever uppfattar skriftliga omdömen och betyg är könsrelaterat. Flickor tar sitt omdöme mer personligt. Alla fyra flickor i denna studie kände oro och nervositet inför utvecklingssamtalen och omdömena medan pojkarna inte berördes personligen. I resultatet framkom inga stora skillnader mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elever. Utformningen av bedömningen är av betydelse för eleven, en formativ bedömning ger eleven mer information och hjälp till att förbättra sitt studieresultat och den avslutande summativa bedömningen. Alla elever ställer sig positiva till skriftliga omdömen och betyg. Samtliga informanter, såväl elever som lärare anser att en ny sjugradig betygsskala kan leda till en mer rättvis bedömning.

Under min sista termin på lärarprogrammet har fokus bland annat legat på betyg. Vanligtvis är det politikers syn på betyg som framkommer i betygsdebatten. Syftet med min undersökning är att lyfta fram elevperspektivet i betygsdebatten. Detta ledde fram till min huvudfråga om vilken syn gymnasieelever har på betyg. För att få reda på detta ställde jag delfrågor om betygens rättvisa, betygens existens och upplevelsen av betyg. Metoden jag använde för att besvara frågorna var intervjuer med gymnasieelever på Karlbergsgymnasiet i Åmål. Resultatet av intervjuerna sammanställdes genom ad hoc-metoden, vilket innebar att jag försökte finna mönster i elevernas svar. Det jag kom fram till i min undersökning är att majoriteten av gymnasieeleverna tycker att betygen inte är rättvisa. Men de anser att betyg behövs eftersom de fungerar som urvalsinstrument till högre studier och jobb och ger information om hur eleven ligger till. Flera elever vill ha fler betygssteg, för att betygen ska bli mer rättvisa. Vissa elever tycker betyg är dåligt för att de jämför sig med andra och får dåligt självförtroende av det. De negativa känslorna som ett dåligt betyg kan frambringa gör att vissa elever ger upp skolarbetet. Men andra elever motiveras av betyg och studerar mer på grund av dem. Detta visar på komplexiteten i fenomenet betyg. Gymnasieeleverna har både en positiv och negativ syn på betyg. / During my last term of teacher training the syllaby content, among other subjects, have been focused on school grades. Commonly the debate concerning school grades reflect the opinions of party politicians. The purpose of my research is to enhance the perspective of pupils´ opinions in this same debate. This very purpose brought on my main issue concerning the idea about grades among upper secondary school pupils. In order to investigate this issue I have formulated questions, put to upper secondary pupils, about the apprehension of fairness or justice in school grades, their opinion about the presence of school grades and their personal experience of them. The research method choosen to answer my questions was interview. Upper secondary pupils in a community of southern Sweden were interviewed. The answers were analysed and structured according to the ad-hoc method, indicating that I tried to reveal patterns among the expressions given by the pupils. The findings from my study imply that a majority of the students interviewed do consider grades to be unfair. They do think though that grades are needed as a means of selection for higher education as well as employment and that grades do inform about the level of achievement of the pupils. Several pupils in my study advocate an increased number of grade levels to promote more justice in the use of school grades. Some pupils think that grades are bad because they use to compare themselves to other schoolmates, a behaviour that tends to lower their ego. The negative feelings that may be accomplished by low grades tend to make some pupils give up school. Other students find grades motivating and grades make them study more earnestly. These answers do reveal the complexity in the issue of school grades. Upper secondary pupils do hold positive as well as negative attitudes towards school grades.