Betygen är en självklar och ofrånkomlig del i skolans vardag och diskussioner förs hela tiden kring dess utformning, genomförande och betydelse i samhällsdebatten. Ofta är det politikers åsikter man får höra när det gäller betyg och bedömning. Men de som påverkas mest av betygen, eleverna som går i skolan just nu, hur tänker de? Syftet med undersökningen är att genom kvalitativa intervjuer ta reda på hur gymnasieelever upplever betyg och bedömning i bild- och medieämnen. Vi kan se att det finns en uppdelning i elevernas svar. Å ena sidan finns den individuella upplevelsen å andra sidan den upplevelse som knyts till kontexten – skola, lärare, kamrater och framtid. En elev kan ha både positiva och negativa erfarenheter och därigenom ha ett brett spektra av upplevelser. Det visar på en komplexitet i upplevelsen av att bli bedömd och betygsatt. Detta är en del av ett så kallat alternativt examensarbete där den första delen är denna uppsats och den andra består av en tidning som utformats som diskussionsunderlag för skolan i ämnet. Tidningen finns i digital form på http://www.estet.umu.se/alt.exarb/ men även som bilaga i detta arbete.

Den svenska skolan är, framförallt i de tidigare åren, en könssegregerad arbetsplats. På gymnasial nivå synliggörs en del av segregationen i ämnet idrott och hälsa, där det arbetar ungefär dubbelt så många män som kvinnor. Historiskt sett har killar dominerat ämnet både när det gäller betyg och inflytande över innehållet. Syftet med detta arbete är att försöka belysa eventuella kopplingar mellan könet på läraren, könet på eleven och betyget i kursen idrott och hälsa A för att sedan jämföra det med resultatet från estetisk verksamhet A, ett annat ämne där lärarna är överrepresenterade av män. Arbetet har en kvantitativ ansats, där empirin är hämtad från Stockholm stads betygsdatabas ”Hanna”. De statistiska analyserna visar att det finns samband mellan könet på läraren och könet på eleven gällande de högsta respektive lägsta betygen. Manliga lärare sätter i lägre utsträckning IG på tjejer samt i lägre utsträckning MVG på killar, medan kvinnliga lärare i högre utsträckning sätter MVG på killar och i högre utsträckning sätter IG på tjejer. I betygsmedelvärde finner vi däremot inga samband mellan betyg och kön på lärare. Vi kan inte heller se några samband mellan kurserna med avseende på varken betygsfördelningen eller betygsmedelvärden. / The Swedish school is, especially in the earlier years, a gender-segregated workplace. Particularly in the subject Physical Education in the upper secondary school there are about twice as many men as women working as teachers. Historically the male students have been dominating in both the grades and impact on the content. The purpose of this paper is to try to highlight eventual correlation between the gender of the teacher, gender of the student and thegrade in Physical Education, followed by comparing those results with arts, where men are also in majority among teachers. This writing has a quantitative approach, where the empirical data is taken from the municipality of Stockholm and their database “Hanna”. The statistical analyses show that there is a correlation between the gender of the teacher and the student regarding the highest and lowest grades. Male teachers tend to grade girls higher than female teachers do, juxtaposed to female teachers where boys are graded higher than girls. In grade average we do not find any correlation, nor in between the courses based upon grades.

Detta examensarbete behandlar Språkval engelska och syftar till att undersöka hur det är utformat i grundskolan, vilka orsaker det finns till språkvalsbyte samt hur elever, lärare och skolledare uppfattar ämnet. Språkval engelska saknar nämligen kursplan och betyg och organiseras olika på skolorna. Studien grundas i två olika undersökningsmetoder, kvalitativ metod, d.v.s. intervjuer med lärare och skolledare, samt kvantitativ metod d.v.s. enkätundersökning med språkvalselever. Resultatet visar att ämnet saknar riktlinjer och mål från Skolverket, att skolledare och undervisande språkvalslärare upplever ämnet som problematiskt samt att mycket arbete återstår innan ämnet fungerar optimalt. Elevenkäterna visar att majoriteten av eleverna anser sig ha blivit bättre på engelska sedan de påbörjat studier i språkval engelska men de är samtidigt missnöjda med ämnet med förklaringen att undervisningsmiljön är stökig och orolig.

In this thesis, the results of a survey regarding grade progression between secondary and upper secondary school in a municipality in the north of Sweden serve as the starting point for a study of the experiences and expectations of a number of 16 year old girls who are in the first year of upper secondary school. The study is performed by means of focus group interviews with female pupils from the three largest upper secondary schools in said municipality in an attempt to gauge their experiences of grades, grade assessment, teacher practices and perceived differences in how boys and girls are treated. The results show that most of the girls are disappointed with upper secondary school so far. Many of them feel that secondary school was both more fun and more rewarding in a sense of learning. Their appreciation of how this more rewarding atmosphere affected their grades differed between the various groups. One group considered lower demands in upper secondary school to be a good thing since it made good grades easy to achieve, whereas one of the other two groups considered the lower demands to be demotivating at best.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka elevers och lärares syn på orsaker till varför elever får betyget Icke Godkänt i kursen idrott och hälsa A på gymnasiet samt på vilka sätt lärarnas åtgärder motsvarar den problembild eleverna upplever. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: Vad ligger, enlig lärare och elever, till grund för bedömning och betygsättning i idrott och hälsa A? Vilka är, enligt lärare och elever, orsakerna till att elever får betyget Icke Godkänt i idrott och hälsa A? Vilka åtgärder vidtar lärare för elever som ej uppnår kursmålen för betyget Godkänt i idrott och hälsa A? På vilka sätt motsvarar lärarnas åtgärder elevernas syn på orsaker till betyget Icke Godkänt i idrott och hälsa A? Metod: Metoden som användes för studien var semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer. Tre lärare och sju elever ifrån tre olika gymnasieskolor i Stockholm, en i söderort, en i norrort och en från innerstaden, deltog i studien. Kriterierna för deltagande var att eleverna skulle ha avslutat kursen idrott och hälsa A och haft läraren som blir intervjuad som sin lärare i den kursen. Resultat: Resultatet visar att elever och lärares syn skiljer sig till viss del gällande vad som är betygsgrundande. Exempelvis upplever elever att närvaro till stor del påverkar betyget medan lärare uppger att det endast är kursmålen och betygskriterierna som avgör. Lärarna arbetar aktivt med kommunikation genom betygssamtal och dialog för att tydliggöra kursmålen och betygskriterierna för eleverna. Lärarna menar dock att närvaro är en betydande del i elevernas möjlighet att uppnå kursmålen. Gällande synen på vad som orsakar att elever ej uppnå ett godkänt betyg har studien visat att lärare och elever är överens. De främsta orsakerna är frånvaro, negativa tidigare erfarenheter samt att ämnet inte var tillräckligt roligt. Lärarnas åtgärder motsvarar dessa orsaker genom att de arbetar med undervisning i mindre grupp, kommunikation samt öppet slut på kursen. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att lärare och elever i stor utsträckning har samma syn på orsakerna till att elever ej uppnår betyget Godkänt. Dock varierar åtgärderna från lärare till lärare, vilket visar på att skolorna inte arbetar med några generella åtgärder. Ytterligare en slutsats är att ämnets laborativa karaktär gör att idrottsämnet kräver hög närvaro i större utsträckning än skolans övriga ämnen. En slutsats är att lärare som arbetar utifrån komponenterna begriplighet, hanterbarhet, och meningsfullhet har möjligheter att få sina elever uppnå betyget Godkänt samt förmedla idrott och hälsa som ett kunskapsämne. Nyckelord: Betyg, Bedömning, Idrott och hälsa, Orsaker, Skola, Åtgärder / Abstract Aim: The purpose of this study is to examine teachers’ and students’ views of why students do not pass the course idrott och hälsa A and in what way the teachers actions are equivalent the problems that students experience. Our research questions are: What is, according to teachers and students, the basis for assessment and grading in the course idrott och hälsa A? Which are, according to teachers and students, the reasons to why students do not pass the course idrott och hälsa A? Which actions are teachers taking to help students that receive the grade Icke Godkänt in idrott och hälsa A? In which way do teachers’ actions agree to the students’ views on the reasons causing the grade Icke Godkänt in idrott och hälsa A? Method: This study is a qualitative study, which has been carried out through semi-structured interviews at three upper secondary schools in Sweden. The schools were placed in north, inner city and south part of Stockholm. The study contains interviews of three teachers and seven students. The criteria for participation was that the students should have finished the idrott och hälsa A course and been having the teacher being interviewed as their Physical Education teacher during that course. Results: The results indicated that teachers and students views to some extent differ regarding what the grade is based on. For example students experience that the grade, to a large extent, is based on student attendance while the teachers state that the only aspect that plays a part in grading the students are the course objectives and the grading criteria’s. The teachers work with communication through grading calls and dialogs to make the goals of the course and the grading criteria’s clear to the students. The teachers mean that attendance plays an important part in the students’ possibilities to reach the goals of the course. Regarding the causes of why students fail the study has shown that the teachers and students agree. The main causes are non-attendance, previous negative experiences and the level of fun in the subject. The teachers’ actions correspond with these causes through having students work in smaller groups, communication and an open ending to the course. Conclusion: The conclusion of this study is that teachers and students, to a large extent, have the same vision of the causes, but the action differs between teachers, which shows that the schools does not work with any general actions. Moreover, the subject’s elaborative nature demands a high level of attendance compared to other subjects. Teachers who work with the components comprehensibility, manageability and meaningfulness have opportunities to make their students pass the course and show Physical Education as a subject of knowledge. Keywords: Actions, Assessment, Grading, Physical Education, Reasons, School

Den 15 juli 2008 infördes individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i svenska skolan. Det innebär att läraren vid utvecklingssamtalen ska lämna skriftlig information om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i alla ämnen eleven undervisas i. Med skriftlig information menas Iup med skriftliga omdömen. Den här kvalitativa litteraturstudien belyser hur skriftliga omdömen och bedömning uttrycks i statliga styrdokument och i litteraturen. Resultaten från studien lyfter bland annat fram styrdokumentens ökade krav på skolans samarbete med hemmen och elevens ökade ansvar för sin egen kunskapsutveckling. Forskningen visar hur viktigt det är att lärare skriver omdömen kopplade till de nationella kunskapskraven och att de skriftliga omdömena formuleras med kunskap om bedömningens betydelse för både lärare och elev. Tydliga kriterier av vad som bedöms gör det också tydligt vad som inte bedöms. Utvärdering och återkoppling av elevens resultat, skolans undervisning och lärares arbete främjar elevens kunskapsutveckling och är då bedömning för lärande. Studiens resultat visar att kraven på den ökande dokumentationen i skolan riskerar att göra det enkelt mätbara till det väsentliga, istället för att göra det väsentliga mätbart. Dokumentering och formulering av skriftliga omdömen upptar en stor del av lärares arbetstid och studien visar att implementeringen av de skriftliga omdömena varit svårare än förväntat. De skriftliga omdömena kan ses som ett led i en kvalitetshöjning av skolan för att öka den internationella konkurrenskraften.

Den Entreprenöriella Filosofin är en studie av ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i de nya kunskapskriterierna i gymnasieämnet filosofi sett i ljuset av Gymnasieskola 2011 (GY11). Uppsatsen inleds med en kort presentation av ämnet för att sedan redogöra för olika lingvistiska och semantiska tolkningsmodeller hämtade hos filosofer som Saussure, Russell och Wittgenstein vilka kommer att användas i själva analysen av de nya kunskapskriterierna. I syfte att sätta in undersökningen i en historisk kontext ges även en presentation av olika epistemologiska skolor och hur synen på kunskap i skolan har skiftat genom åren. Den efterföljande komparativa läsningen av de nya kunskapskriterierna gentemot de gamla betygskriterierna, där en rad nyintroducerade begrepp såsom entreprenör och entreprenöriellt lärande dessutom tolkas utifrån sin nya kontext visar att det har skett en förskjutning av vilka förmågor eller kunskaper som nu skall bedömas i gymnasieämnet filosofi. Textanalysen visar även att det har skett en förskjutning vad gäller kunskapssyn mot ett mer instrumentellt förhållningssätt och att detta bygger på ideologisk tendens snarare än vetenskaplig övertygelse. / Den Entreprenöriella Filosofin (The Entrepreneurial Philosophy) is a study of ideology, epistemology, meaning and tendency in the new knowledge criteria in upper secondary school subject philosophy in light of Gymnasieskola 2011 (GY11). The thesis begins with a brief presentation of the subject and then describes different linguistic and semantic interpretation models retrieved by philosophers such as Saussure, Russell and Wittgenstein, which will be used in the analysis of the knowledge criteria. In order to put the study in a historical context a presentation of the different epistemological beliefs and how the view of knowledge in the Swedish school system has shifted over the years is given. The subsequent comparative reading of the new knowledge-based criteria against the old criteria’s, with a range of newly introduced concepts such as entrepreneurship and entrepreneurial learning is also interpreted from its new context, shows that there has been a shift in the skills or knowledge that will now be assessed in philosophy. Text analysis also shows that there has been a shift in terms of knowledge towards a more instrumental approach and that this is based on ideological tendency rather than scientific beliefs.

The school is under constant change and school reform on the conveyor belt. In 2009 the Swedish government introduced new directives for the elementaryschool, including multi-national sample, written testimonials from grade one and grade with several grades rose from grade six. The purpose of this study is to examine currently active primary teacher perceptions of the pupils' learning and development might be affected by those earlier and clearer knowledge assessments, and how teachers perceive this reform on the basis of the Swedish school's motto "a school for all". The study was carried out with a phenomenological approach where the method has been depth interviews with five active primary teachers from grades one to six in a school. The results show that teachers perceive that the earlier and clearer assessments will affect students differently according to student performance and knowledge. Stronger students according to teachers can be affected positively while the weaker students may be affected more negatively. For a school for all in accordance with the new reforms should exist, calls for teachers to access to resources that do not currently exist. Furthermore, future research could evaluate the consequences of how students' learning and development are affected by these reforms.

No description available.

Den här uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan påverkar skolprestationer. Frågeställningarna i uppsatsen är: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende på elevens etniska bakgrund, eller är skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper såsom flickor och pojkar? Teorin utgår från socialt kapital och kontextuella effekter såsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet är registerdata från Skolverket och metoden som används för analysen är multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gå en skola med hög etnisk komposition. Emellertid visar resultaten en kompositionell effekt främst hos flickor.