Studien grundar sig i att undersöka varför vissa elever ”nöjer sig med godkänt”. Varför väljer vissa elever att sträva mot betyget E och andra mot A i samband med teoretiska prov? Fyra elever på ett yrkesförberedande gymnasieprogram har intervjuats i denna kvalitativa studie för att förstå vilka motivationsaspekter som kan påverka elever i sina studier. Resultatet visar bland annat att elever värderar betyg olika, någon elev tvivlar på sin förmåga att kunna prestera ett A, samt att eleverna påverkas av sina klasskamraters studiemotivation. I diskussionen påpekas värdet av feedback och att eleverna hellre bör berömmas för sina prestationer än för sina personliga egenskaper. / This study is based on examining why some students “settle for E”. Why do some students choose to strive for the grade E and others for A in the context of theoretical exams? Four students at a vocational upper secondary school program have been interviewed in this qualitative study to understand which motivational aspects that can influence students in their studies. The results show that students value the ratings differently, one student has doubts about the ability to perform an A, and students are influenced by their classmates’ motivation to study. The discussion pointed out the value of feedback and that students rather should be encouraged for their efforts rather than for their personal characteristics.

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, läsaktiviteter och deras betydelse för resultat på läsprov samt för betyg. Undersökningsgruppen är elever i årskurs nio i två kommuner på fyra skolor.   Eleverna har besvarat enkäter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till läsning samt läsaktiviteter.  Resultat på läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas betyg har samlats in.   Faktoranalys har använts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, Läslust och Läskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat på läsprov och betyg med multipel regressionsanalys.   Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls. För att diskutera och tolka resultatet har Bourdieus teoretiska begrepp kapital, habitus, fält och doxa använts. Resultatet har även diskuterats i ett genusperspektiv.

The purpose of this study is to explore how teachers at Swedish upper secondary schools perceive the so-called value words and knowledge requirements of religious studies 1 as defined by the present curriculum for upper secondary school 2011 (Gy11) how they consider themselves to apply these value words in their teaching, and whether they consider the knowledge requirements as alegitimate basis for equivalentassessment. My studyis based oninterviewswithfour teachers in religious studies at four different upper swcondary schools in the municipalityof Jönköping, Sweden. The results of my study show that the interviewed teachers perceive the value words in the knowledge requirements of religious studies 1,as defined by the present curriculum Gy11, aredifficult to interpret and that the value wordsare not definitive, but interpretable. All teachers use the knowledge requirements in theirplanning of teaching,but also in teaching where they are to concretize the knowledge requirements and value wordsthrough their own examples. Half of the teachers, however, experienced a lack of interest in the knowledge requirements by the pupils, which make it even more important to discuss knowledge requirementswith them, while the teachers’assessment has to rely on these knowledge requirements. All teachers apply the knowledge requirementsin their assessments, but three of the interviewees perceive the knowledge requirementsas unfavorable or unfair, since the knowledgerequirements and the present curriculum, Gy11expressa view of knowledge,whichaccording to several teachers,emphasizes qualitative rather than quantitative aspects. The knowledge requirements are considered as a basis for equivalentassessment to some degree, but full equivalence is not possible since the guiding documents can always be interpreted in multiple ways by the teachers. More importantly, the interviewed teachersin this study emphasized the importance oftime to discuss knowledgerequirements and assessment with colleagues, which could increase the chances of more equivalence.The results of this studycontribute withnew empiricalinsight into howteachers in religious studiesperceive,useandconsider based onthe knowledge requirementsinreligious studies1, in the the present cirruculum Gy11, andif they perceivethe knowledgerequirements as the basis forequivalentassessment.

Abstract The purpose of this study was to investigate students' perception of their grades in relation to the grading criteria in physical education. To investigate this used issues: how values and experience rating criteria? How do students their teachers' planning of lessons? How do students grading assessment in physical education and what they believe is important? The method used was a questionnaire with closed questions. The answers were given on a six-point scale, ranging from 1 = "not true" to 6 = "totally agree". In a qualitative analysis of the quantitative material. It was converted to the response boxes; does not agree, just agree, doubtful, sometimes / part, consistent and nearly unanimous. The subjects were students in grades six to nine at a secondary school. Of the school's approximate 700 students, chose 662 students chose to participate. The results of how students value the experience and planning of lessons in physical education was answered in two questions in the questionnaire. One, if they feel they've got a plan, and the other if they feel that they may be involved in the lessons of the design. These questions showed that 61% of students were in favor of the two statements. When asked if the students received a planning, it showed scattered results where 25.1% said, do not match, and 19.9%  are fully consistent. Students who responded to the survey believe that the most important thing for a good grade in physical education is the student's individual development, to do their best, good attendance and being positive in class. The conclusion is that when our students are graded criteria, it may be important to clarify these for students to understand the various criteria. Students who understand the grading criteria in theory do not always understand them in practice. A teacher can make use of peer assessment, thus increasing understanding in practice. Keywords: physical education and health, planning, grading, grading criteria and assessment / Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattning om sina betyg i förhållande till betygskriterierna i idrott och hälsa. För att undersöka detta användes frågeställningarna; hur värderar och upplever elever betygskriterierna? Hur värderar elever sin lärares planering av lektioner? Hur värderar elever betyg och bedömning i idrott och hälsa och vad anser de är viktigt? Metoden som användes var en enkät med slutna frågor. Svaren gavs på en sexgradig skala, från 1 = ”stämmer ej” till 6 = ”helt överens”. Vid en kvalitativ analysmetod av det kvantitativa materialet omvandlades svarsrutorna till; ej överens, knappt överens, tveksamt, ibland/en del, stämmer nästan och helt överens. Försökspersonerna var elever i årskurs sex till nio på en högstadieskola. Av skolans drygt 700 elever valde 662 elever att delta. Resultatet på hur eleverna värderar och upplever planering av lektioner i idrott och hälsa besvarades av två frågor i enkäten. Den ena om de upplever att de fått en planering och den andra om de känner att de får vara delaktiga i lektioners utformning. Dessa frågor visade att 61 % av eleverna var positiva till de två påståendena. På frågan om eleverna fått en planering visade ett spritt resultat där 25,1 % svarade stämmer ej överens och 19,9 % stämmer helt överens. Eleverna som svarade på enkäten anser att det viktigaste för ett bra betyg i idrott och hälsa är elevens individuella utveckling, att göra sitt bästa, bra närvaro och att vara positiva på lektionerna. Slutsatsen är att när våra elever får betygskriterier kan det vara viktigt att tydliggöra dessa för att eleverna ska förstå de olika kriterierna. Eleverna som förstår betygskriterierna i teorin förstår dem inte alltid i praktiken. En lärare kan använda sig av kamratbedömning för att på så sätt öka förståelsen även i praktiken.     Nyckelord: idrott och hälsa, planering, betyg, betygskriterier och bedömning / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Studien syftar till att undersöka om eleverna känner till kunskapskraven i idrott och hälsa, vet vilka kunskaper det krävs för ett visst betyg i idrott och hälsa och om det finns en relation mellan elevers kunskaper om kunskapskraven och föräldrarnas utbildningsnivå. Med hjälp av Bourdieus teori och ett par av de nyckelbegrepp han arbetade fram, försöker studien besvara frågeställningarna. Undersökningen visade att eleverna inte har mycket kunskap om kunskapskraven. Vidare visade undersökningen att det inte fanns några relationer mellan elevers kunskap om kunskapskraven och föräldrars utbildningsnivå.

The purpose of this thesis has been to compare the grades regarding conduct, diligence, history and Christianity in Swedish schools in the early 20th century. The purpose has also been to investigate the differences in grades between a regular school and a school for maladjusted boys. The materials I have used are grade ledgers from the archives in Kalmar and Vadstena. I have assumed two different perspectives; Michel Foucault’s ”The normalized sanction” and Donald Broady’s ”The hidden curriculum”. These perspectives have highlighted the use of grades as punishments and rewards, and the schools expectations on the pupils. The method and approach I have been using is comparative method as an aim to compare the schools and grades. My analysis has come to the conclusion that the grades in conduct and diligence had no effect on the grades in history and Christianity. The pupils at the regular school showed signs to have lower grades compared to the pupils at the school for maladjusted boys. I could not see any change over time, however, it was more common for the pupils in sixth grade to have better grades in the subjects compared to the pupils in the lower grades.

This master thesis takes an interest in pupils’ knowledge on grading and their trust in the grading process. The thesis relies on both quantitative and qualitative data: survey with 46 students was carried out and group interviews were held with 11 students. The results from quantitative survey are visualized in the form of tables and the results from both survey and group interviews are later presented as categorized thematic chapters. The analysis has been conducted using communication theory, power theory and trust theory. The results show that students feel that they have little knowledge on grading and one of the reasons named seems to be a communication gap between teachers and students. Furthermore, students also have low trust in teachers fair grading.

I denna uppsats undersöks meningsbyggnad i elevtexter. Ett första syfte är att undersöka skrivutvecklingen under gymnasietiden vilket görs genom en jämförelse av meningsbyggnaden i texter skrivna inom ramen för Svenska 1 och Svenska 3. Ett andra syfte är att relatera meningsbyggnaden till texternas betyg. Undersökningsmaterialet består av 32 elevtexter från det nationella provet i svenska för årskurs 1 och 3 på gymnasienivå och dessa är jämnt fördelade på betygen E och A. Metoden är både kvantitativ och komparativ i sin utformning där variabler beräknas och jämförs i förhållande till årskurs och betyg. De variabler som undersöks är textlängd, antal grafiska meningar, grafisk meningslängd, antal syntaktiska meningar, syntaktisk meningslängd, andel sammanfallande grafiska och syntaktiska meningar, syntaktisk meningstyp, bisatsfrekvens, bisatstyp, fundamentslängd och fundamentstyp. Då materialet också innehåller speciella konstruktioner undersöks också meningsfragment, satsradningar, referat, citat och dubbla fundament i elevtexterna. Resultatet visar att undersökta meningsvariabler i förhållande till årskurs och betyg uppvisar flera olika tendenser. Vissa variabler, såsom grafisk och syntaktisk meningslängd, fundamentslängd och bisatsfrekvens, uppvisar inga tydliga utvecklingslinjer i förhållande till betyg och årskurs medan variabler såsom textlängd och fundamentstyp verkar kunna kopplas till elevers skrivutveckling. Samtidigt fastställs att samtliga konstruktioner av speciell karaktär, såsom förekomst av meningsfragment, satsradningar, citat, referat och dubbla fundament, kan kopplas till elevers skrivutveckling under gymnasiet. Även om undersökningen visar blygsamma tendenser på gruppnivå för vilka variabler som verkar spela roll för skrivutveckling under gymnasiet kan det konstateras att det krävs kompletterande undersökningar av kvalitativ karaktär för att fullständigt få förståelse för hur elevers skriftspråk utvecklas under gymnasietiden.

Syftet med undersökningen var framförallt att ge elever möjlighet att beskriva sina upplevelser av matematikundervisning och betygssättning i grundskolan. Vi ville också se vad som påverkar elevers intresse och motivation för att lära sig matematik. Eftersom både betyg och undervisning är något som ständigt debatteras i media samt att forskning inom området ofta utgår ur andra perspektiv valde vi att fokusera på eleven och elevens berättelse. Vi utgick från forskningsfrågorna: Hur beskriver eleverna sina upplever av matematikbetygen och betygsättningen i grundskolan?  Hur beskriver eleverna vad som påverkat deras intresse och motivation för att lära sig matematikämnet? Eftersom det empiriska materialet samlats in genom öppna intervjuer med elever och bygger på deras berättelser, så valde vi att inspireras av den narrativa forskningsmetoden. Resultatet visar att betygen inte har så stor betydelse när det gäller motivation till att prestera bättre. Elever som höjt sina betyg uttrycker i större utsträckning att de gillar problemlösning och de verkar mer medvetna om betygen än de som har som sänkt sina betyg. Det som har påverkat intresse och motivation är lärarens förhållningssätt, intresse och stöd från föräldrar och elevers förmåga att sätta upp mål och jobba mot dem.

Den här studien undersöker hur två högstadielärare i ämnet bild upplever och arbetar med bedömning och betygsättning. Studiens material samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna är: Hur upplever två bildlärare på högstadiet bedömning och betygsättning av arbetsprocessen och slutprodukten, samt hur de tillfrågade lärarna ser på relationen mellan arbetsprocessen och slutprodukten i bedömningen och betygsättningen? Resultatet visar på att de tillfrågade lärarna upplever betyg och bedömningsarbete i bildämnet som svårt och komplext. Det visar även att bedömning och betygsättning i ämnet är särpräglad vilket i sin tur diskuteras i ljuset av att betygsättningen varierar mellan lärarna. Studien pekar på vidare forskning om elevernas upplevelser gällande bedömning och betygsättning i bildämnet.