This study aims to examine perceptions of the pending subject grade reform amongst upper secondary school students. Due to the criticised course-based system of today, a new reform was proposed. The reform will be implemented in the end of 2024 and applied in the autumn semester of 2025.  In the present study, the course-based system and the subject grade system will be reviewed and analysed. The analysis will focus on following variables; motivation, learning, grades and stress. Initially, surveys were conducted with 69 first grade students and 66 third grade students. The survey measured student’s feelings and thoughts about the above-mentioned variables. In addition, interviews were made as a complement to the survey in order to make the study valid and reliable. The results indicate that first grade students are in general more in favour of the upcoming subject grade system than third grade students. Third grade students are more indecisive in terms of which grade system they would prefer.  Whereas this study measures perceptions in a small selection, it indicates that most students think that subject grades are a welcomed change in Swedish school forms.  As the present system is accused for not being adequate to either student nor teachers, it would be interesting to investigate teachers’ perceptions of the subject grade reform for further research.

This study is based on the spoken and written dialectal expressions which I encountered  among students during my practical period in school. The aim of this study is to investigate how many spoken and written dialectal expressions are used by students and, at the same time, if these dialectal expressions may influence Swedish teachers in the assessment process. This study has three research questions: the first is about teachers’ interpretation of the spoken and written dialectal expressions used by students. The second concerns the strategy which teachers use in order to identify the  difference between the Swedish dialects and the Swedish standard language. The third question regards teachers' perceptions about a possible connection between students’ use of dialectal expressions and their grade. Qualitative interviews with teachers from junior-high school and gymnasium are the chosen method for this study in order to answer the research questions. The result of this study shows that students do not tend to write in dialect and also that dialectal expressions occur in varying amounts in their speech. Teachers focus on giving both written and spoken feedback to the students in order to increase their linguistic consciousness, but spelling exercises rarely occur in this field. The result shows that there is no connection between students’ use of dialectal expressions and their grade. However, teachers’ assessment is significantly harder when it comes to students’ language in written tasks compared to that in speeches.

Matematikkurser på Kungliga Tekniska Högskolan läses varje år av flera tusen studenter. Genomströmningen är låg relativt andra kurser och att öka andelen studenter som klarar kurserna utan att minska kraven ligger i både studenters och lärares intresse.I detta arbete undersöker vi vilka plattformar för samarbete inom matematik dagens studenter på medieteknik-programmet, KTH, använder, samt hur de används och hur de olika plattformarna upplevs påverka studenternas inlärning av matematik. Detta är relevant då matematikkurserna anses vara de svåraste på KTH. För att besvara frågeställningen bads 20 studenter svara på en enkät. Svaren som skickades in var främst i fritext.Resultaten visar att studenter använder sig av Facebook, Skype, Mathoverflow och Reddit vid samarbete i matematik. Dessa plattformar används då studenter finner något svårt i matematiken och behöver diskutera lösningar med andra. Plattformar som Youtube, WolframAlpha och Ludu används enligt studenterna själva för ett samarbete inom matematik. Vi anser dock att de nämnda plattformarna ej faller under vår benämning av plattformsbaserat samarbete. En majoritet av studenterna anser att det finns tillräckligt med resurser på KTH för att hjälpa dem med sin inlärning av matematik. Om KTH skulle införa en plattform för att underlätta matematikinlärningen önskar de flesta att det i sådana fall skulle implementeras ett diskussionsforum där studenter och lärare kan hjälpa varandra med lösningar på matematikproblem. / Mathematics Courses at the Royal Institute of Technology (KTH) are each year taken by several thousand students. The throughput is low relative to other courses and to increase the proportion of students who pass the courses without reducing the requirements lies in both the students and teachers interest.In this thesis, we investigate what platforms for cooperation in mathematics today's students at the Media Technology Programme, Royal Institute of Technology, uses, how they are used and how the various platforms are perceived to affect students' ability to learn in mathematics. This is relevant since the courses in mathematics are considered to be the most difficult at KTH. To answer the question we asked 20 students to fill in a survey. The answers were mostly in free-text form.The results show that students uses Facebook,Skype, Mathoverflow and Reddit for cooperation in mathematics. These platforms are used when students find something difficult in the mathematic courses, and want to discuss solutions with other students. Platforms like Youtube, WolframAlpha and Ludu are, according to the students, being used for cooperation in mathematics. However, we believe that these platforms do not fall under our term of platform-based cooperation. A majority of respondents believe that there are enough resources at KTH to help them with their ability to learn mathematics. If KTH would introduce a platform to facilitate learning in mathematics most wish that it would contain a discussion forum where students and teachers could help each other with solutions to mathematical problems

The purpose of this study is to gain knowledge about what strategies music teachers use to increase the equivalence of assessment and grading in the subject of music in primary school. A qualitative research method has been used with semi-structured interviews of seven music teachers who work as music teachers in primary schools. Respondents have been asked to answer different questions based on an interview guide with five different themes. These themes are chosen based on the research literature that was found. Hermeneutics has worked both methodically and substantively in this study. The analysis of the results has been conducted through this tool. The results of the survey show significant differences in experiences of co-assessment among the interviewed music teachers. However, they have a common positive view; that co-assessment can, if the right conditions are given, lead to increased equivalence in assessment and grading. The results differ from previous research on whether music teachers' assessments and grading are valid and dependable. Music teachers believe that through social moderation and by relying on their own judgement and professional experience, assessments and grading become more valid and dependable. The question is, are these arguments sufficient? It is too small a basis to draw any major conclusions. It would be interesting to research further in this area. / Syftet med denna studie är att få kunskap om vilka strategier musiklärare använder för att öka likvärdigheten i bedömning och betygsättning i ämnet musik i grundskolan. En kvalitativ forskningsmetod har använts med semistrukturerade intervjuer av sju musiklärare som arbetar som musiklärare på mellan- och högstadiet i grundskolan. Respondenterna har fått svara på olika frågor utifrån en intervjuguide med fem olika teman. Dessa teman är valda utifrån den forskningslitteraturen som hittats.Hermeneutiken har fungerat både metodiskt och innehållsligt i uppsatsen. Analysen av det empiriska materialet har genomförts genom detta verktyg. Studiens resultatvisar på stora skillnader i erfarenheter av att använda sambedömning som strategi för ökad likvärdighet i bedömning och betygsättning bland de intervjuade musiklärarna. De visar sig ha en gemensam positiv syn på att sambedömning kan, om rätt förutsättningar ges, medföra ökad likvärdighet i bedömning och betygsättning. Resultaten skiljer sig från tidigare forskning kring huruvida musiklärarnas bedömningar och betygsättning är valida och reliabla. Musiklärarna menar att genomsambedömning och genom att lita på sin egen bedömningsförmåga samtyrkeserfarenhet blir bedömningar och betygsättningen mer valid och reliabel. Frågan är om dessa argument är tillräckliga? Det är ett för litet underlag för att kunna dra några större slutsatser. Det skulle vara intressant att forska vidare inom detta område.

De nationella proven är de standardiserade test som ämnar upprätthålla reliabilitet och validitet i bedömning och betygssättning inom svenskämnet på gymnasiet. Förutom att mäta elevers förmågor och kunskap inom valda områden, kopplade till svenskämnets kursplaner, ämnar proven fortbilda lärare i vad som bör mätas inom ämnet och hur detta ska gå till. Genom en enkätundersökning med 51 informanter som arbetat med de nationella proven i svenska på gymnasiet, samt en intervju med en utvecklare på huvudmannanivå och en utvecklare på nationell nivå, ämnar studien ta reda på huruvida de nationella proven i svenska mynnar ut i olika utvecklingsarbeten på tre organisatoriska nivåer – enhetsnivå på gymnasiet, huvudmannanivå och nationell nivå. Studien försöker även undersöka vad informanter på nationell nivå, huvudmannanivå och enhetsnivå tycker om provens användbarhet och effektivitet under normala omständigheter. Studien ämnar också belysa eventuella följdeffekter av att de nationella proven ställts in två år i rad, under rådande COVID-19-pandemi. Resultatet av studien visar att huruvida proven ligger till grund för olika utvecklingsarbeten ute på skolorna varierar. Vad dessa utvecklingsarbeten sedan, om de genomförs, innefattar är vidare ofta rotat i vad skolledning och den enskilde läraren bedömer är viktigt att fokusera på. Informanterna på nationell nivå, huvudmannanivå och majoriteten av de svarande på enhetsnivå får betraktas som positivt inställda till proven och deras användbarhet för fortbildning och skolutveckling. Studien visar också att det är för tidigt att dra några konkreta slutsatser om vad följdeffekterna är av att de nationella proven i svenska uteblivit i två år  – men att det finns goda anledningar till framtida forskning inom ämnet.

De betyg elever i dagens skola erhåller medför stora konsekvenser för möjligheterna till fortsatta studier, det är därför viktigt att dessa betyg är rättssäkra och likvärdiga. Denna ståndpunkt återfinns i såväl Skollagen och styrdokument som i läroböcker i bedömning och debattartiklar. Tidigare forskning visar att diskussioner om bedömning mellan ämneslärare och användandet av sambedömning kan öka likvärdigheten i bedömningar. Denna studie undersöker vilka metoder musiklärare på gymnasienivå använder för att främja likvärdig bedömning samt hur de använder sig av sambedömning och kollegiala samtal. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Intervjuerna har analyserats utifrån en hermeneutisk ansats inspirerad av metoder från grundad teori. Informanterna tyckte det var viktigt att kommunicera om tolkningar av betygskriterier både på den egna skolan och med andra skolor. Noggrann dokumentation av elevprestationer uttryckte tre av informanterna var viktigt för likvärdig bedömning. Informanterna berättade att det fanns få formella mötestider för sambedömning och kollegiala samtal men att de ofta använder sig av sambedömning i sin yrkesvardag. De sa även att det sker många informella kollegiala samtal som de ser som värdefulla främst i den egna skolan men också med lärare från andra skolor. Enligt en informant sätter de på hans skola alla musikbetyg gemensamt i hela kollegiet. Tre informanter sa att de ibland tvivlar på om vissa bedömningar är rättssäkra och att de då tar hjälp av kollegor. Den fjärde informanten sa att han tvekar i vissa bedömningar om det borde bli exempelvis C eller B, men aldrig så mycket att han tycker det riskerar bli rättsosäkert.

Syftet med studien är att undersöka hur begreppet motivation uppfattas i klassrumssituationer. Vad anser lärarna om motivation och hur väl stämmer det med elevernas bild av motivation. Jag har valt att besöka och intervjua elever och lärare i årskurs tre och årskurs sex. Detta för att se om det finns en skillnad i hur man motiverar när betyg blir en del av ekvationen i skolarbetet i årskurs sex. Arbetets frågeställning har besvarats genom det empiriska materialet, vilket består av observationer i klassrummet och intervjuer av lärare och elever. Resultatet visar hur lärarna arbetar med sina elever i respektive årskurs och vad elever uppfattar som motiverande. Resultatet visar skillnader mellan årskurserna men också likheter, hur struktur och sociala relationer kan påverka elevernas motivation.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer undersöka hur lärare arbetar för att främja en likvärdig bedömning. Vilka metoder använder sig lärare av och hur kan nationella prov bidra till en mer likvärdig bedömning. Teorierna är framförallt hämtade utifrån Alli Klapps bok Bedömning, betyg och lärande samt Anders Jönssons bok Lärande bedömning. Båda skriver mycket om betyg, bedömning, sambedömning och nationella prov som samtliga är beståndsdelar i studien. Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervju som genomförs med fyra verksamma lärare. Två av dem arbetar på ett högstadium och två på ett gymnasium. Resultatet visar på hur lärare arbetar med sambedömning för att främja likvärdig bedömning. Det visar också på hur de använder sig av nationella prov men även varför en skola har valt att inte genomföra proven. Resultatet visar även på samstämmighet vad gäller problemet med att tolka och konkretisera kunskapskraven i historia.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att utforska svenska gymnasieelevers upplevel­ser av vad som engagerar och motiverar dem i studierna, även benämnt akademisk motivation. Syftet undersöktes genom åtta semi­strukturerade intervjuer vilka analyserades utifrån tematisk innehållsanalys. Studiens deltag­are utgjordes av sex unga kvinnor och två unga män som rekryterades från två olika gym­nasie­skolor i Södra Sverige. Deltagarna gick i årskurs tre på gymnasiet och läste olika teoretiskt inriktade program. Analysen resulterade i fem teman, vilka svarade mot föreliggande studies syfte: Gemenskap, Medvind, Leverera, Motgång och Lärarens påverkan. Deltagarna upplevde att en känsla av till­hör­ighet var viktigt för motivationen, där kompis­stöd, familjestöd och lärarstöd bidrog med ökad lust till lärande. Det var därtill essen­tiellt för den akademiska motivationen att det förelåg ett intresse för det studerade ämnet samt att deltagarna upplevde att deras arbetsinsatser lönade sig, främst i form av bra betyg. Resultatet indikerade även att deltagarna upplevde motivation när de enkelt förstod det undervisningen behandlade, samt när de fick tid att bearbeta de nya kun­skap­­erna. Förväntningar från om­givningen och krav på sig själv var förknippade med känslor av press och stress och för­sämrade upplevelsen av deltagarnas akademiska motivation. I resul­tatet framkom även att deltagarna upplevde lärarens engagemang som viktigt för en positiv in­ställ­ning till studierna. Betyg visade sig vara motivationshöjande men i de fall då de inte mot­svar­ade informanternas förväntningar gav det även upphov till stress. Resultatet som framkom i föreliggande studie stödjs sammantaget av tidigare forskning.

No description available.