Syftet med studien är dels att undersöka, beskriva och förstå varför två barn med Asperger syndrom och ADHD inte fick fullständiga betyg i skolan, men också att undersöka hur skolan kan arbeta för att andra barn ska kunna uppnå det.Fallbeskrivningen om J och R är central i uppsatsen men jag har också intervjuat två specialpedagoger och en speciallärare samt haft en personlig kommunikation med flera nyckelpersoner inom barn- och ungdomspsykiatrin för att få svar på mina frågor.Av fallbeskrivningen framkommer det att såväl pedagoger som skolhälsovård hade för lite kunskap om Asperger syndrom och ADHD för att kunna hjälpa de två barnen till att få godkända betyg i grundskolan. Det framkom också att betygssystemet inte möjliggjorde att betyg kunde sättas i alla ämnen. Av intervjuerna framkommer det att intervjupersonerna hade god teoretisk kunskap och god förståelse för hur de skulle kunna arbeta med barn med Asperger syndrom och ADHD, men att de inte hade tillräckliga praktiska kunskaper eller ekonomiska resurser för att göra det. De hade heller inte något samarbete med föräldrarna.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur skolverket i sin skriftserie ”Rapporter” förklarar betygsskillnader mellan pojkar och flickor, samt om detta kan säga något om vilken diskurs kring kön detta grundar sig på. För en bakgrund ger jag först en kort överblick över svensk skolhistoria som är koncentrerad kring kön och betyg. Därefter gör jag en genomgång av tidigare och aktuell forskning inom området. Jag redogör för mina teoretiska utgångspunkter, som är genusteori, diskursteori och socialkonstruktivism. Jag beskriver hur betygsskillnaderna sett ut för att sedan övergå till en analys av de rapporter som tagit upp frågan om betygsskillnader. I Skolverkets rapporter ser man betygsskillnaderna som ett likvärdighetsproblem. Olika förklaringsmodeller och föreställningar om kön lyfts fram, bland annat pojkars avståndstagande från skolan, lärarens kön, bedömning till flickornas fördel och en förändrad läroplan med förändrade undervisningsmetoder. De åtgärder som föreslås ligger på olika nivåer i skolsystemet, från klassrumsinteraktion till politisk styrning av pedagogernas kompetensutveckling. Det föreligger ett behov av vidare forskning inom flera områden, bland annat maskulinitetsskapande, betydelsen av lärares kön och bedömningsprocesser.

Denna undersökning syftar till att få reda på hur lärarna agerar vid fusk och hur fusket påverkar dem. Fuskhanterning och möjliga förändringar samt förebyggande åtgärder för att motverkar fusk i skolan är också aktuella i denna studie. Svaren fås genom intervjuer med lärarna på en kommunal grundskola och Komvux i Södra Sverige. Undersökningen visar att lärarnas agerande och fuskhantering varierar och att det inte finns någon officiell fuskpolicy på grundskolarna. Många lärare påverkas personligt vid fusk och de är osäkra på sin fuskhantering, men tycker inte fusk är ett stort problem i skolan. De saknar utbildning om fusk och relevant kunskap får lärarna utväxla med varandra. Förebyggande åtgärder inkluderar moralundervisning och en mer genomtänkt uppläggning av pedagogik.

Det nya betygssystemet och betygssättningen från och med årskurs sex börjar tillämpas i fullskala i den svenska grundskolan från och med läsåret 2012/13. Denna studie har som syfte attundersöka lärares uppfattningar om denna förändring under en period när den faktiskabetygssättningen av sjätteklassare ännu inte har ägt rum.Fyra skolor och 38 lärare deltog i undersökningen.Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men även teori ochforskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gång dök det ocksåupp andra intressanta fynd. Att arbetssättet för lärare redan har påverkats i så stor utsträckningvar oväntat och att så pass många lärare ändå uttryckte att deras elever i sexan, eller ännutidigare upplevde så pass mycket stress, var också något oväntat. Dessa fynd analyseras ochdiskuteras också.Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagdabetygssättningen i denna undersökning. Eleverna i årskurs sex sägs vara mera stressade avden ökande mängden prov och bedömningar. På plussidan finns, enligt de flesta lärarna iundersökningen, en tendens till att eleverna tar mera seriöst på sina studier. Undervisningenhar också, menar en majoritet av informanterna, blivit mera målinriktad, tydligare ochkravfylld för både lärare och elever. Statistiskt syns ändå en viss övervikt av de mera positivasvarsalternativen.

Denna studies syfte är att undersöka och problematisera hur betygssättningen i skolan kan göras mer rättvis. Detta görs utifrån ett empiriskt underlag bestående av intervjuer med sex gymnasielärare i samhällskunskap. Intervjuerna analyseras utifrån en teoretisk utgångspunkt om vad rättvis betygssättning består i och vilka krav detta ställer på läraren. Resultatet visar att lärarna tvivlar på att betygen är rättvisa. Lärarnas eget synsätt på rättvisa går bortom formella krav på likvärdighet och opartiskhet. Utöver dessa aspekter lyfts samspelet med eleverna fram samt att ideal som att vara en engagerad lärare som tar hänsyn till individers olika förutsättningar betonas. Lärarna motsätter sig förslag på att stärka likvärdigheten som uppfattas som reglerande och som ett hot mot elevernas och deras eget inflytande över undervisningen. Mer rättvisa betyg kan istället uppnås med bland annat ökade kunskaper om betygssättning, ett utökat samarbete mellan lärare samt tydligare betygskriterier.

Syftet med projektredogörelsen är att undersöka vilka tankar tre lärare i grundskolans senare år har rörande estetiska läroprocesser och bedömning. Alla tre lärare undervisar i estetiska ämnen och anser att elevens läroprocess skall vara en del av det som de grundar ett betyg på. Vi har också närmat oss frågan om det kan finnas dolda faktorer som kan ligga till grund för ett betyg. Vi ville undersöka lärarnas syn på sin egen objektivitet, om det ibland kunde vara svårt att särskilja elevens faktiska kunskaper i förhållande till elevens personlighet. Kan betyg ligga till grund för elevers identitetsskapande? Vi ville se om detta var något som lärarna i vår undersökning funderat på. Genom kvalitativa intervjuer med tre olika estetlärare med skilda ämneskompetenser, kom vi fram till att alla strävade efter att vara objektiva i sina bedömningar, men att det fanns vissa faktorer som kunde påverka bedömningen. Lärarna använder sig i två utav fallen av någon form av dokumentation för att kunna få syn på och bedöma elevernas estetiska läroprocesser. Ingen av de tre lärarna hade funderat kring att betygen kunde vara en del av elevers identitetsskapande, men två av dessa höll med om att det kunde förhålla sig på det viset. I en konstnärlig gestaltning, en skulptur, har vi illustrerat vårt undersökningsresultat. Skulpturen hoppas vi kan öppna en diskussion om estetiska läroprocesser, bedömning och betyg.

För att få reda på om svenska lärare upplever att det finns ett behov av betyg i de tidiga skolåren (F- år 5) undersöker vi bland annat i detta arbete hur en amerikansk privat skola arbetar med (ovanstående)just betyg och bedömning. Där samlar vi på oss fakta och material som vi sedan tar med hem, sammanställer och delar med oss till den andra urvalsgruppen, våra svenska lärare. Rent kortfattat består därför detta arbete av två undersökningar båda med kvalitativa intervjuer/samtal som tillsammans sedan ger oss ett eller flera svar på våra frågeställningar.Vi ger en kortfattad betygs och bedämningshistorik samt vilka politiska ambitioner som eventuellt väntar vid maktskifte 2006, därefter går vi även in på våra svenska styrdokument. De teoretiker som refereras till i arbetet är Pierre Bourdieu, Lev Vygotskij och Jerome Bruner. Bourdieu behandlar habitusbegreppet och gemensamt för de andra två är att de på olika sätt stättar individen, i vårt fall eleven.Vårt sammantagna intryck av det vi undersökt är att svenska lärare inte efterfrågar betyg i de tidigare skolåren då de uttryckte rädslor för att lusten och glädjen skulle försvinna. Samtidigt anser de att betygen kommer försent idag. Vidare anser de att de redan arbetar med bedämningsdokument av olika slag men att den framåtsyftande individuella utvecklingsplanen numera ska fungera som en röd tråd för elevers skolgång. Därmed ska den uppfylla deras krav på bedömning. Däremot önskar svenska lärare att kraven på uppförande och ansträngning skulle införas och sättas på pränt.Lärarna på Our Lady of Perpetual Help upplever sitt betyg- och bedämningssystem som så rättvist det kan bli. Dock ville majoriteten av dem lägga till en kolumn för personliga kommentarer då de anser att det saknas på Report Cards. Tidsåtgången bakom dessa Report Cards varierade från lärare till lärare. Elevernas reaktioner på betyg var av olika karaktär men deras vana av att bli kontinuerligt bedömda framkom tydligt. / To be able to find out if Swedish teachers believs that there is a need of grades in the early schoolyears (F-5) are we in this essay first going to find out how teachers at an American private school deals with both grades and judgement of the students work in school. At this school we will collect facts and material that we later will share with the other choice of selection, the Swedish teachers. This essay contains therefore two investigations both with qualitative interviews and conversations that later will give us one or more answers of our questions of issues. We will give a short historic about grades and judgement in school and also some political ambitions that may come 2006 if it will be a change in our Government, thereafter we will look into the Swedish guidelines.The teoreticians that we will refer to in this essay is Pierre Bourdieu, Lev Vygotskij and Jerome Bruner. Bourdieu is dealing with the concept of habitus and the other two have in common that they in different ways support the individual, in our essay the student. Our overall impression of our survey is that the Swedish teachers not demands grades in the early schoolyears, because of their fears of the loss of joy and happiness. But at the same time they thinks that the grades are given too late. They do belive that they already are working with documents of judgement of different kinds but that the IUP shall work as an red thread through the students schooling. On the other hand do the Swedish teachers wish that the demands of behaviour and effort would be introduced and documented.The teachers on Our Lady of Perpetual do believe that their grade and judgement system is as fair as it can be. But the majority of them would like to have a checkbox for personal comments, which today is missing on their Report Cards. The amount of time behind the Report Cards is fluctuating from teacher to teacher. The grade reactions of the students where of different characters but it was clear that they had a habit of continuous being judged.

Flera rapporter visar att elever med utländsk eller invandrarbakgrund har sämre matematikbetyg jämfört med deras svenska kamrater. Olika faktorer ges som orsak till detta, däribland föräldrarnas låga utbildning, attitydskillnader och språksvårigheter. Detta examensarbete har genom bl.a. intervjuer undersökt några faktorer som kan ha betydelse för icke svenska elevers matematikbetyg. Resultaten i detta arbete visar bl.a. att elever med utländsk eller invandrarbakgrund kan ha en misstro till samhället, då många anser att deras föräldrar inte har yrken som motsvarar sin utbildning. De intervjuade eleverna med utländsk eller invandrarbakgrund i denna studie visade ingen negativ attityd till matematik, men flertalet av dem ansåg att bl.a. språket ibland kunde vara en begränsning för deras matematikbetyg. Skolans ansvar att ta tillvara icke svenska elevers erfarenhet belyses också.

Detta examensarbete syftar till att utifrån ett normkritiskt genusperspektiv undersöka attityder hos pojkar – som representanter av det manliga könet – i åttonde klass, med avseende på könsskillnader i skolresultat, både vad det gäller orsaker till och konsekvenser av dessa skillnader. Detta har lett oss till att i vår teoretiska grund lägga fokus på mannen som normbärare i samhället. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ gruppintervju med fem pojkar i årskurs åtta. Det empiriska råmaterialet analyserades och tolkades genom en indelning i fyra huvudteman: 1) fritidsaktiviteters inverkan, 2) omgivningens förväntningar på pojkar som grupp, 3) föräldrarnas akademiska och ekonomiska bakgrund och 4) naturliga skillnader med mannen som måttstock. Huvuddragen hos de resultat som utkristalliserade sig utifrån dessa teman kan sammanfattas med att våra intervjupersoner bara var delvis medvetna om de resultatmässiga könskillnader som finns i skolan. De orsaker som ofta pekades ut ansågs ha sitt ursprung i naturliga skillnader utifrån en bild av könen som artskilda. Som konsekvens av de ökade resultatklyftorna mellan könen pekade intervjudeltagarna på en ackumulerande förstärkningseffekt där två parallella faktorer uppmärksammades: dels lärares lägre förväntningar på pojkars skolresultat, dels en generellt sänkt utbildningsnivå bland manliga förebilder. Båda dessa faktorer ansågs bidra till ett upprätthållande och en förstärkning av den så kallade anti-pluggkulturen bland pojkar i högstadieåldern. I vår slutsats betonar vi vikten av att bemöta dessa attityder med ett mer normkritiskt angreppssätt i vår undervisning.

Denna uppsats har som syfte att skapa en diskussion kring bedömning av den muntliga språkfärdigheten i en skola för alla. Den övergripande frågan som här söks svar på är på vilket/vilka sätt elevers muntliga prestationer kan bedömas likvärdigt i franskundervisningen. För att denna uppsats syfte skall uppnås har intervjuer med både elever och lärare genomförts. Dessas svar har satts i relation till tidigare forskning samt läroplan, skollag och kursplan för att avslutningsvis diskuteras. Slutligen kan det konstateras att varje lärare har sina metoder och följer efter bästa förmåga styrdokumenten. Då undervisande lärare har slutlig bedömande rätt får det antas att detta görs i enlighet med det som professionalismen föreskriver. Dagens bedömningssituation är inte optimalt likvärdig för alla, utan kan förbättras.