Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur en 2-årig intervention med ett inriktningsval i idrott och hälsa på gymnasiet samverkar med elevernas måluppfyllelse och betyg. Frågeställningarna var: Vilka eventuella skillnader i måluppfyllelse och betyg kan ses hos eleverna i interventionen jämfört med skolans övriga elever som läser samma kurs? Ytterligare frågeställningar var om detta såg olika ut för elever på yrkesförberedande program respektive högskoleförberedande program samt för flickor respektive pojkar. Metod: Fem klasser i år 1 på gymnasiet fick göra ett inriktningsval i kursen idrott och hälsa 1. Fem olika inriktningsval gavs; ”styrketräning”, ”dans och träning till musik”, ”hälsa, motion och mental träning” samt ”boll-, slag- och nätspel”. Betygsdata samlades in efter avslutad kurs och Pearson's χ2 och Mann Whitney U användes för analys av data.  Resultat: Analyserna visade inga signifikanta skillnader mellan intervention och kontrollgrupp i vare sig måluppfyllelse eller betyg i interventionen som helhet. Däremot sågs en signifikant skillnad (p = 0,002 respektive 0,028) på programnivå där elever på yrkesförberedande program i interventionen hade lägre måluppfyllelse såväl som lägre betyg i en jämförelse med övriga elever på yrkesförberedande program. Bland elever på högskoleförberedande program sågs en signifikant skillnad (p = 0,010) i betyg (fler A och högre medelbetyg i interventionsgruppen) men ingen skillnad i måluppfyllelse. Inga signifikanta skillnader framkom i jämförelse mellan flickor respektive pojkar i och utanför interventionen. Slutsats: Inga skillnader i måluppfyllelse och betyg sågs mellan interventions- och kontrollgrupp i interventionen som helhet. Elever på högskoleförberedande program var den grupp som gynnades positivt av interventionen medan elever på yrkesförberedande program i stället missgynnades. Att enbart erbjuda eleverna ett inriktningsval i idrott och hälsa är inte tillräckligt för att öka måluppfyllelse och betyg i kursen för elever generellt. Andra delar av autonomistödet är också av stor vikt. Det kan utifrån studiens resultat finnas anledning att utforma valmöjligheter i idrott och hälsa på ett annat sätt än genom en intervention med ett inriktningsval. / Aim: The purpose of this study was to investigate how a 2-year intervention with a choice of specialization in physical education in upper secondary school related to students' goal attainment and grades. The research questions were: What potential differences in goal attainment and grades can be observed among students in the intervention group compared to other students in the same course? Additional research questions were whether this differed for students in vocational preparatory programs versus higher education preparatory programs and for girls versus boys.  Method: Five classes in year 1 of upper secondary school were given a choice of specialization in the course physical education 1. Five different specializations were offered: “strength training”, “dance and exercise to music”, “health, exercise and mental training”, and “ball, stroke and net games”. Grade data was collected after the completion of the course, and Pearson's χ2 and Mann Whitney U were used for data analysis. Results: The analyses showed no significant differences between the intervention and control groups in either goal attainment or grades in the intervention as a whole. However, a significant difference (p = 0.002 and 0.028, respectively) was observed at the program level, where students in vocational preparatory programs in the intervention group had lower goal attainment as well as lower grades compared to other students in vocational preparatory programs. Among students in higher education preparatory programs, a significant difference (p = 0.010) was observed in grades (more A's and higher average grades in the intervention group) but no difference in goal attainment. No significant differences were found between girls and boys in and outside of the intervention. Conclusion: No differences in goal attainment and grades were observed between the intervention and control groups in the intervention as a whole. The group that benefitted positively from the intervention was composed of students enrolled in higher education preparatory programs, whereas students in vocational programs were instead disadvantaged. Offering students only a choice of specialization in physical education is not sufficient to increase goal attainment and grades in the course for students in general. Other aspects of autonomy support are also of great importance. Based on the results of the study, there may be reason to design options for specialization choice in physical education in a different way than through an intervention with a choice of specialization.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad lärare och elever anser om betyg i årskurs sex. För att uppnå detta valde vi att genomföra två undersökningar. En kvalitativ intervjuundersökning med lärare och en kvantitativ enkätundersökning med elever. Intervjun innehöll frågor som behandlade betyg och bedömning. Sex lärare deltog i undersökningen. Enkäten innehöll sju frågor varav en var öppen. Dessa skulle eleverna ta ställning till. Vi fick in sammanlagt 80 ifyllda enkäter. Resultatet av undersökningen visade att lärare och elever ser positiva och negativa effekter av betyg. Bland annat anser majoriteten av eleverna att de kommer anstränga sig mer i skolan då de får betyg, samtidigt anser de flesta eleverna att de kommer uppleva stress av att få betyg. De anser även att studieresultatet är viktigt för dem. Lärarna i vår undersökning är oense om när betyg ska börja ges i skolan. Däremot är de överens om att betyg kan sporra en elev att prestera bättre, men även att betyg kan vara en stämpling som kan inverka negativt på eleven.

Syftet med denna undersökning är att utforska idrottslärares uppfattningar kring GY11:s kunskapskrav för kursen Idrott och hälsa 1. Det är kunskapskravens tydlighet och dess potential för likvärdig bedömning och betygssättning som undersöks. Kunskapskraven i GY11 har blivit ett mycket omdiskuterat ämne bland lärare och i medier, då de anses vara otydliga och svåra att förstå. Denna otydlighet kan i sin tur leda till minskad likvärdighet i bedömning och betygssättning. Det är av stor vikt att betyg sätts på likvärdiga grunder, eftersom elevers gymnasiebetyg är en viktig och ofta avgörande faktor för deras studie- och yrkesframtid.Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med fyra idrottslärare. I den teoretiska bakgrunden läggs fokus på områden såsom GY11 och dess kunskapskrav, betygens likvärdighet, (sam)arbete kring kunskapskraven och tidsaspekten i läraryrket. Resultatet i studien visar att idrottslärarna uppfattar kunskapskraven i GY11 som oklara, luddiga och att de lämnar för mycket utrymme för egen tolkning. Lärarna i studien tror att detta kan leda till en icke-likvärdig bedömning och betygssättning, framförallt på nationell nivå. De uttrycker emellertid att likvärdighet i bedömningen till viss del kan nås på lokal nivå, genom samarbete, diskussioner och samsyn inom ämneslagen. Ett hinder är dock, enligt de intervjuade lärarna, bristen på tid för att kunna tolka och diskutera kring kunskapskraven tillsammans.

AbstraktNärwall C. (2008). Kan idrott påverka motivationen för skolans arbete? Can sports be an educational motivator for school results? Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med studien är att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamheten inom idrott kan påverka motivationen för skolans arbete. För att få svar på syftet har studien använt sig av två olika metoder, kvalitativ och kvantitativ undersökning, i detta fall intervjuer och enkäter. I den första enkäten tillfrågades endast högpresterande elever på en gymnasieskola gällande sina studier och hur fritiden ser ut. För att få underlag till att göra en jämförelse mellan resultaten för de högpresterande elevernas och andra, för att sedan undersöka om det skiljer sig, gjordes en andra enkät som vände sig till elever oavsett betyg och prestationer i skolan. För att ytterligare få en djupare förståelse och vidare bild av situationen gjordes fyra intervjuer med elever på gymnasiet. Till detta har forskning gjorts utifrån passande litteratur och tidigare forskning som gjorts. Tidigare forskningar i ämnet har visat att när människan är intresserad av någonting så mår den och presterar den bättre. Emotionen det vill säga när intresset finns, gör att uppgiften blir lustfylld och intressant så att eleven fängslas i det den gör. (Isaksson & Reinhardt, 2006) Vidare så har man i en annan forskning kommit fram till att motivationen som används vid andra aktiviteter, spelar in för motivation till skolan. Man handlar utifrån sina erfarenheter från olika situationer som man befunnit sig i och använder den motivation som krävs just då.(Skaalvik & Skaalvik, 2005)Resultaten från enkäterna har visat att merparten av de högpresterande eleverna är aktiva på sin fritid i någon idrottsförening och tränar tre eller mer än tre gånger per vecka. Samtidigt som de anser sig behöva planera studierna tycker de inte att det råder någon tidsbrist för att hinna med skolarbetet. Jämförelsevis kan man notera att även de elever som inte är högpresterande anser sig ha tid till läxläsning och att planering inte behövs för att hinna med.Mitt resultat visar att de elever som aktiverar sig i en föreningsverksamhet lär sig många bra och nyttiga kunskaper som till exempel kollektiv anpassning, kommunikativ anpassning och självutveckling som de kan ta med sig dels till skolan, men även som en mognadsprocess inför vuxenlivet och framtiden. Föräldrar ställer sig positiva till att låta sina barn delta i föreningsverksamhet i mångt och mycket just på grund av allt det positiva som medföljer och som ger ungdomarna en ökad motivation och en bättre självbild genom att vara med i en (idrotts-) förening.

Relativ ålderseffekt eller relativ age effekt (RAE) åberopar skillnader i kognitiva och biologiska förmågor som uppstår mellan människor grupperade efter deras kronologiska ålder. Syfte: Att genom hypotesprövning på en kohortpopulation undersöka om födelsetidpunkt samverkar med vilket betyg elever uppnått i ämnet Idrott & Hälsa i den svenska grundskolan. Denna studie utfördes för att undersöka om svenska skolverksamheten är likvärdig utifrån ett relativt åldersperspektiv. Metod: Studien tillämpade en kvantitativ ansats och datamaterialet omfattade betyg och födelsedata vilket har erhållits från Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad. Datamaterialet inkluderade totalt 23 940 datapunkter, och omfattade årskurserna 6 och 9 från åren 2015 –2016 och 2020 – 2021. Resultat: Studien visade att det finns ett statistiskt samband mellan när elever är födda och sannolikheten att få högsta betyg i Idrott & Hälsa. Det fanns inget statistiskt samband mellan när eleverna var födda och sannolikheten till ett godkänt betyg i Idrott & Hälsa för båda årskurserna. Studien visade även att elevernas födelsetidpunkt är statistisk signifikant för att delvis förutspå betygsättningen i skolämnet Idrott & Hälsa. Vid jämförelse av RAE för Idrott & Hälsa gentemot skolämnena Engelska och Matematik, kunde inte skillnad av effekten påvisas för årskurs 6, däremot förekom det statistik signifikant skillnader för årskurs 9. Slutsatser: Studiens visar att det föreligger en RAE vid betygsättning inom Idrott & Hälsa i grundskolan inom Stockholms kommun.

Arbetet med inkludering av barn med speciella behov i idrottsundervisningen har varit en pågående diskussion i många år. Den centrala frågan är vad som händer ifall inkluderingsarbetet inte räcker till för ett godkänt betyg, och hur läraren därefter bör gå till väga. Föreliggande studie avser därför att undersöka idrottslärares olika synsätt på användandet av pysparagrafen i bedömningen av barn med speciella behov. En kvalitativ intervjustudie användes som metod, där sex respondenter medverkade. Respondenterna hittades i en större Facebookgrupp för idrottslärare i hela Sverige, där de varit aktiva i diskussioner rörande användandet av pysparagrafen i ämnet. Synsätten framkom genom en tematisk analys av den insamlade data där resultatet visar att det fyra synsätten är: 1. Pys som svårtolkad, 2. Pys som trygghet vid bedömning, 3. Pys som den enkla utvägen samt 4. Pys som förhållningssätt i undervisningen. Det som framkom från synsätten var att pysparagrafen inte bör användas i för stor utsträckning, men att det finns en rädsla hos idrottslärare att den används istället för att arbeta med inkludering av barn med speciella behov. Pysparagrafen ses också som en trygghet vid bedömningen av elever med speciella behov, men bör ses som sista utväg. Slutsatsen av studien visar vikten av att arbeta med inkludering och anpassningar i undervisningen, så att alla barn får förutsättningar att klara ett godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för och kunskap om elever med 20,0 i slutbetyg på gymnasiet. För att uppnå syftet formulerades följande två frågeställningar; Vad krävs, enligt tio respondenter, för att uppnå, vilka är drivkrafterna och vilket värde har det gymnasiala slutbetyget 20,0? samt hur tio respondenter beskriver sin väg till slutbetyget 20,0 på gymnasiet? Metoden som använts är intervju av kvalitativ karaktär. Studiens empiri består av svar från tio respondenter med 20,0 i gymnasialt slutbetyg. Empirin relateras till forskning om betyg och bedömningar, urval, differentiering, kunskap, högpresterande elever etcetera. Resultatet påvisar att lärare, klasskamrater, tid, motivation samt cue-seeking har stor betydelse för att erhålla 20,0 i meritvärde. Respondenter-na betonar att betyg är primärt och kunskap sekundärt.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka anledningar till resultatskillnader mellan pojkar och flickor inom svenskämnet. Vi har kontinuerligt under vår ämneslärarutbildning observerat och fått ta del av genomgående resultatskillnader mellan pojkar och flickor på högstadie- och gymnasienivå. Då vi i våra framtida lärarroller förväntas och ämnar bedriva en utbildning med lika förutsättningar för alla valde vi att undersöka föreliggande problematik mer ingående. Med detta som grund har vi formulerat följande forskningsfrågor: Vilka genusrelaterade skillnader ser lärare i sin svenskundervisning? Vad anser elever och lärare att dessa eventuella genusrelaterade resultatskillnader beror på? I våra förberedelser har vi studerat tidigare forskning och teorier beträffande skolmässiga skillnader mellan pojkar och flickor. Forskningen och teorierna är av nationellt och internationellt slag. Vårt material består av åtta informanter, lärare och elever, från två olika högstadieskolor. Informanterna intervjuades individuellt i semistrukturerade intervjuer och insamlat material resulterade i tre teman som vi valde att dela in i följande kapitel: motståndskultur, pojkars och flickors läsning samt könskonstruktion och normer. Resultat från materialet visar att det finns fördomar och normer gällande pojkars och flickors beteenden i skolan som reproduceras i praktiken. Varken forskning eller informanter uttrycker att biologiska skillnader genererar resultatskillnader mellan könen utan menar istället att det är sociala konstruktioner och förväntningar som väger tyngst. Materialet visar även att det är i pojkars läsförståelse och motståndskultur gentemot skolan som den största problematiken ligger i relation till skolresultat. Informanterna anger genomgående att pojkar läser mindre och att detta bland annat beror på undervisningens utformning och att pojkar redan tidigt förväntas engagera sig mindre i skolan än flickor. Utifrån insamlat material når vi bland annat slutsatserna att resultatskillnader mellan pojkar och flickor beror på pojkars tidiga motstånd till läsning och samhälleliga förväntningar som reproduceras i pojkars skolmässiga motståndskultur.

Betygsliknande omdömen och elevers motivation är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en inblick i hur elever i grundskolans tidigare år reagerar på att bedömas med betygsliknande omdömen. Främst har undersökningen åsyftat att se hur elevers motivation påverkas av detta bedömningssätt och om omdömets utformning spelar någon roll för elevernas motivation. Genom intervjuer ställs elevers resonemang mot tidigare forskning och ett kognitivt synsätt på bedömning och betyg. Resultatet pekar i stor utsträckning på vad som konstaterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att elever uppfattar bedömning på olika sätt beroende på hur de bedöms. Elever vilka bedöms på ett summerande sätt uppvisar en större osäkerhet gällande deras kunskapsmässiga framtidsutsikter än elever vilka bedöms på ett formativt sätt.

AbstraktSyftet med arbetet är att undersöka hur nationella proven upplevs av å ena sidan elever i behov av särskilt stöd samt deras föräldrar, å andra sidan hur proven upplevs av deras lärare. Vidare att undersöka hur och om proven påverkar undervisningen samt om de är förenliga med individuellt lärande/ individuella undervisningsplaner och tankarna kring ”en skola för alla”. Slutligen undersöka hur skolan möter elevernas behov. Undersökningen genomfördes i en skola i Reykjavik. Genom delvis strukturerade intervjuer med elever, föräldrar och pedagoger erhölls det empiriska material som utgör grunden för denna studie. I analysen användes olika angreppssätt för skapande av mening: sammanfattande berättelse, direkta citat och kategorier.Sammanfattningsvis framgår det i resultatet att det finns en inneboende paradox i grundskolans läroplaner, att proven upplevs missgynnande för barn i svårigheter, att de är delvis styrande i undervisningen och att de inte är förenliga med individuellt lärande. Dessutom framgår det att den isländska skolan är för teoretisk inriktad.