Syftet med detta arbete är att undersöka hur undantagsbestämmelsen vid betygssättning, också känd som pysparagrafen, används på gymnasieskolor som erbjuder förstärkta program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder i Skåne. Vår metod är att genomföra en praxisanalys av öppet riktade intervjuer på nio av de tio gymnasieskolor i Skåne som vi varit i kontakt med. Våra resultat visar att undantagsbestämmelsen ofta används på ett felaktigt vis, i flera olika avseenden. Framför allt anses den som ett praktiskt hjälpmedel och inte som ett sätt att kunna ta bort enstaka betygskriterier. Detta leder till en minskad rättssäkerhet för många elever, då elever som har rätt att omfattas inte gör det, och riskerar att få ett betyg som inte motsvarar deras kunskapsnivå, särskilt då vår studie visar att undantagsbestämmelsen främst används för att godkänna elever, och inte på de högre betygsnivåerna.

Min undersökning inriktar sig på elevernas attityder, upplevelser och uppfattningar av undervisningen i skolan och vad eleverna anser vara det bästa som kan göras för att fler skall få godkänt betyg i matematik. Undersökningen försöker också klargöra specialpedagogers funktion i arbetet med matematik. Kvalitativa intervjusamtal med två elevgrupper genomfördes. Eleverna i min undersökning hade upplevt en traditionell matematikundervisning med räkning, genomgång på tavlan och prov. Eleverna ansåg att matematik som ämne var intressant och mycket viktigt. De var trots allt ganska negativa till ämnet på grund av proven och de var missnöjda med sina prestationer i matematik. Forskare är överens om att självkänsla och tilltro till sin förmåga är viktigt för kunskapsutvecklingen i matematik. För eleverna var betygen ett oros- och stressmoment, i båda grupperna. Läraren visade sig vara viktig för eleverna i grupperna. Tidigare undersökningar visar att undervisningen påverkar elevens attityder, självkänsla och prestationer i matematik. Eleverna ansåg att en bra matematiklärare förklarar så att eleverna förstår och ger tillräckligt med tid och hjälper dem som behöver extra stöd. / My examination concentrate on the student’s attitudes, experiences and understanding of the teaching in school. I also examinated what the students consider to be the best that can be done to get more motivation for approved grades in mathematics. The examination also tries to explain the special teachers function in the work with mathematics. Qualitative interviews with two groups of student were done. The pupils in my examination had experiences of a traditional mathematic education with calculation, reviews on the board and test. The students consider that mathematics, as a subject was interesting and very important. After all they were fairly negative to the subject because of the tests and they were not satisfied with their achievements. Researchers agrees that self-esteem and faith to your ability is important for knowledge development in mathematics. For the students the grades were an anxiety and stress element, in both groups. The teacher showed to be important for the pupils in the groups. Earlier research shows that education affects the student’s attitudes, self-esteem and achievements in mathematics. The students consider that a good math teacher explain understandable and give enough with time and help those who need extra support.

Syftet med arbetet är att utreda begreppet ordningsbetyg och belysa det ur olika infallsvinklar. Tanken är att ge läsaren en klarare bild av vilka fördelar och nackdelar det kan finnas med ett ordningsbetyg. Vidare vill vi undersöka vilka attityder det finns gentemot ett ordningsbetyg från skolpersonals sida. Vi har intervjuat åtta personer som befinner sig i olika skolmiljöer. Fyra på högstadiet och fyra på gymnasiet. I urvalsgruppen återfinns både skolledare och lärare. Dessa intervjuer har vi sedan tolkat kvalitativt för att få svar på vår frågeställning kring ordningsbetyg. Sammanfattningsvis kom vi bland annat fram till att ordningsbetygen är ett komplext verktyg som skulle kunna föra mig sig både positiva och negativa effekter. Även om en del medelbråkiga elever skulle komma att skärpa sig så framkom det att de värsta förmodligen inte skulle ta notis om ytterligare ett betyg och eventuellt få problem vid en anställningsintervju i framtiden. / The purpose of the essay is to examine grades in behaviour from several different angels. The general idea is to examine both positive negative effects of a grade in behaviour and help the reader to more clearly understand these effects. Further we aim to examine which attitudes teachers, the school’s management and students have towards a grade in behaviour.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers arbeten i kursenBild och form, 50 poäng, i åk 2 på gymnasiet. Frågeställningen är om de för kursen angivna betygskriterierna räcker till för att sätta betyg i ett ämne som förutsätter ett kreativt arbete. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare. Intervjufrågorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gällande betygsättning överhuvudtaget och betygsättning i praktiska ämnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten. Resultatet visar att otydligheten i styrdokumenten gällande betygskriterier i Bild och form och därmed i skolans bedömning finns, vilket kräver lärarnas subjektiva tolkning av betygskriterier för att kunna sätta betyg i kursen.

Detta examensarbete bygger på en studie av årskurs 9 elevers prestationer i matematik relaterade till deras förväntningar. Syftet med studien var att se om förväntningar om uppgifters svårighet kan påverka elevernas resultat och om denna påverkan skiljer sig åt mellan elever med olika betyg. Studien som gjordes var en experimentell och kvantitativ jämförelsestudie mellan två klasser på en medelstor skola i södra Sverige. Klasserna fick göra exakt samma prov men fick innan olika information om provets svårighet för att ge dem olika förväntningar. De olika klassernas resultat jämfördes och analyserades med hjälp av SPSS. Resultatet tyder på en viss skillnad mellan grupperna relaterat både till förväntningar om svårighet och till elevernas förkunskap i matematik. De elever som hade högre betyg i matematik presterade i större utsträckning bättre när de förväntades ha svåra uppgifter medan de med lägre betyg presterade bättre när de trodde att uppgifterna var lätta.

Huvudsyftet med detta arbete är att ta redo på hur bedömningsprocessen ser ut hos de olika lärarna. I den svenska skolan ska det ske en likvärdig bedömning oavsett bedömare. Vidare har vi även tittat närmre på hur samarbetet mellan kollegor har skett. Genom semistrukturerade intervjuer genomförde vi undersökningen. En intervjuguide, med få öppna frågor, upprättades och denna användes i de fyra intervjutillfällena med lärarna. Alla lärare som deltog i intervjuerna är utbildade inom SO- ämnena. Det resultat som intervjuerna gav oss i undersökningen, visade att en stor del av lärarna enbart använder sig av ett summativ arbetssätt i sitt bedömningsarbete. Enbart en av lärarna använde sig av aktiv återkoppling och ingen använde sig av extern hjälp i form av kamratrespons, självbedömning eller kollegor. Tidsaspekten var ett tydligt avtryck i vår undersökning då ingen ansåg att de hinner med återkoppling till eleverna och den lärare som arbetade med aktiv återkoppling arbetade mycket på sin fritid. Det framkom att många lärare arbetade individuellt i bedömningsarbetet. Detta visade sig vara på grund av bristande tilltro till sina kollegors bedömningsförmåga.

En studie om lärarstudenters sätt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgår från att teknik är centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat på uttrycksfullhet och innehåll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar även förutsättningarna för estetiska läroprocesser under en målstyrd befattningsutbildning. / The aim of this essay is to explore and describe different ways teacher students experience evaluation of an aesthetic learning process during production of a film. The result shows a lack of coherence between the initial expectations, which are focused on technical skills, and the later opinion which recommends the teacher to reward personal expressions. The students also show a great variety in attitudes to the thought of grades as a threat towards creativity. They seem to consider other students as more depending on grades compared to themselves. The differences between the negative and the positive group are very obvious but show no significant correlations to other group features. The students recommends the teacher to focus on expressions and messages during the assessment of their work. The study also focuses on the problem of evaluating and grading media literacy and computer skills as they are described within the examination order.

En undersökning om vad som testas på fysikprov, genom att prov från gymnasiekolan samlats in och analyserats med avseende på vilka problemtyper som förekom på proven.

Abelsson, Johanna & Midander, Malin (2016), ”Det är inget betyg, det är bara ett intyg på att man har gått i särskolan” – en studie om betygens betydelse i grund- och gymnasiesärskola (It's no grade, it's just proof of having been in special school”). Speciallärarprogrammet med specialisering mot utvecklingsstörning, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Förväntat kunskapsbidragAvsikten med föreliggande studie är att uppmärksamma vilka uppfattningar de olika aktörerna har, i relation till betygens vara eller icke vara i särskolan. Studien undersöker de olika aktörernas uppfattningar utifrån ett systemteoretiskt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att ur ett systemteoretiskt perspektiv bidra med kunskap om betyg i grundsärskolan och gymnasiesärskolan genom att kartlägga och analysera olika aktörers uppfattningar om betygens betydelse. Frågeställningarna var följande: Vilken betydelse har betygen i grundsärskolan och gymnasiesärskolan under elevernas utbildning? Vilken betydelse har betygen i grundsärskolan och gymnasiesärskolan efter avslutad utbildning? Hur många elever tar ut sina betyg i grundsärskolan och vilka mönster går att utläsa utifrån befintlig betygsstatistik beträffande betygsskalan?TeoriStudien utgår från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Bronfenbrenner benämner de olika nivåerna i ett system för; mikrosystemet, mesosystemet, makrosystemet och exosystemet. Olika system är ömsesidigt beroende av varandra för att kunna förstå helheten. I föreliggande studie ingår skolan i mikrosystemet, kommunen tillhör mesosystemet, staten finns med i makrosystemet och vårdnadshavarna ingår i exosystemet.MetodEtt kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv har använts det vill säga en metodtriangulering. Metoder som använts är semistrukturerade intervjuer och statistikinsamling. Det insamlade statistikmaterialet behandlade antalet elever som väljer att ta ut ett betyg och vilka mönster som kan utläsas från betygsskalan. De intervjuade aktörerna i studien finns representerade på mikronivå, mesonivå, makronivå och exonivå utifrån den ekologiska systemteorin.ResultatFöreliggande studie visar att det råder stor okunskap kring hur information och betygssättning bör ske enligt skollagen och de statliga styrdokumenten. Däremot framgår det tydligt hur betyg används vid kunskapsmätning i relation till styrdokumenten. I intervjuerna framgår det att lärare inte anser betygsfrågan så viktig. Detta på grund av att betyg inte används efter avslutad utbildning, och att samhället inte frågar efter betygen. Det ser mycket olika ut från kommun till kommun hur många elever som väljer att ta ut ett betyg. Ett mönster som har kunnat utläsas utifrån betygsstatistiken är att de flesta eleverna är godkända i grundsärskolan men att det är få elever som erhållit de högre betygen A och B.ImplikationerVår roll som speciallärare innebär att hantera kunskapsbedömning och betygssättning i relation till elever med utvecklingsstörning. Specialläraren behöver också ha förmågan att se olika medicinska perspektiv. Vidare behöver vi som arbetar som speciallärare med elever som har en utvecklingsstörning, ta extra hänsyn till elevens ålder och mognad.

In society and school today there is a major focus on assessment, and this can for example be seen in an increased research on assessment over the last ten years. But one research topic still quite unexplored is how students perceive assessment. The main purpose with this study is to explore students’ experiences of assessment, how assessment interferes with their volition and if the extent of the impact on the motivation varies depending on how the assessment is performed.In order to answer these questions a quantitative investigation was performed at first. 83 students answered a questionnaire about what kind of assessment they experience in school, if they receive feedback, what is important for being successful in school, if they know on what grounds they are assessed, what impact failure and/or success has on their motivation, if they are stressed by school etc. From the questionnaire three areas where detected for further investigation. The students indicated that they got feedback but how was this performed, why did the motivation decrease in case of failure and why did so many students feel stress? To answer these questions a quantitative investigation was performed, in which five students participated, in the form of a semi-structured interview. The results from the two studies, were interpreted from a cognitive as well as a socio-cultural perspective.Students believe that learning primarily occurs in a socio-cultural context and that knowledge is mediated from teachers and other students. The learning process is collective and school success does not depend on innate talent but on hard work and skilled teachers. Most students are motivated by external factors as grades and praise rather than interest and curiosity. This entails that the motivation is affected in a positive direction if the student experiences high grades or positive feedback, or a negative direction if the student receives experienced low grades or negative feedback. A majority of students state that they are stressed by school and that this stress comes from many tests at the same time but also from not knowing on what grounds they are assessed and how to get better, this meaning not getting clear and useful feedback. If the student feels negative stress the result may be less work and a decrease in knowledge acquisition.