No description available.

Det finns höga förväntningar på de svenska företagens hållbarhetsrapporter, men formen på dessa kan se olika ut. Årsredovisningslagen i Sverige skiljer på två rapporteringsformer där företagen antingen kan publicera hållbarhetsrapporten integrerad alternativt skild från årsredovisningen. Tidigare forskning har inte kunnat enas kring effekterna av olika rapporteringsformer och dessutom saknas forskning på den svenska marknaden. Den här studien ämnar därför att undersöka dessa effekter på svenska företag genom att studera potentiella samband mellan rapporteringsform och företagens ESG-betyg (Environment, Social och Governance) samt aktiepris. Studien utgörs av en kvantitativ undersökning på 121 svenska noterade bolag under åren 2017, 2018 och 2019. Resultaten visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan integrerad hållbarhetsrapportering och ESG-betyg samt ett negativt signifikant samband med aktiepris. Resultaten är i linje med flera tidigare studier, men går även emot ett antal andra, vilket beror på att den tidigare forskningen är delad i sina slutsatser.

Förtroende är en viktig aspekt av argumenterande skrivande. Det är något som måste skapas, och kan inte antas vara på förhand givet. Syftet med den här studien är tudelat. För det första ämnar den undersöka hur elever skapar förtroende i sina argumenterande texter, samt hur detta förtroende överensstämmer med betyget. För det andra ämnar den utveckla en analysmetod som grundar sig i ethosbegreppet. Analysmetoden bygger på ett antal kriterier som har utarbetats utifrån retorikens ethosbegrepp. Materialet för studien består av 27 elevtexter skrivna av andraårselever på gymnasiet. Resultatet visar på att elevers förtroendeskapande uttalande kan kategoriseras i tio distinkta kategorier, samt fyra typer av uttalanden som kategoriseras som destruktiva för förtroende. Av dessa kategorier går det att se en relation till betyget i fyra av dem. Slutsatsen är att många av de kategorier som skapar förtroende inte är ett krav för att nå de högre betygen. Trots detta finns det en skillnad mellan hur elever i de olika betygsgrupperna signalerar förtroende.

Syftet med denna studie var att försöka förstå hur elever som studerar på Singer/Songwriterprogrammet upplever att bedömning påverkar deras musikskapande. Genom fyra kvalitativa intervjuer med elever som studerar på Singer/Songwriter har jag sökt efter elevernas egna beskrivningar av deras upplevelser av skapande kopplat till bedömning. Materialet från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av begrepp och teori från symbolisk interaktionism där fokus ligger på människan och dennes upplevelse. Deweys teorier om lärande har legat till grund för hela studien. Studien visar att eleverna som intervjuades upplevde att betyg inte är något viktigt i deras undervisning. Enligt eleverna är det inte betyg som motiverar dem trots att flera av dem har höga betyg i musikkurser. Motivationen kommer ifrån att det är roligt att musicera och att lära sig. Studien visar också att både kreativitet och betyg kan betyda olika saker för olika elever. Lärare kan ta till sig att elevers motivation gynnas av glädjen i musiken och att elever befinner sig i olika roller som påverkar deras sätt att se på sin undervisning.

Denna kunskapsöversikt undersöker hur lärare och elever ser på betyg och bedömning i skolämnet idrott och hälsa. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad elever och lärare ställs inför när det kommer till betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningen vi utgått ifrån i översikten har varit: Vad är svårigheterna och möjligheterna kring betyg och bedömning i skolämnet idrott och hälsa för lärare och elever?  De sökmetoder vi använt oss av bestod av trunkering, boolesk söklogik och sökhistorik för att få så preciserad sökning som möjligt. Sökningarna har gjorts i databaserna:  ERIC, ERC, SPORTDiscuss och Swepub och de källor vi fann var både doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar. Resultatet visade att lärare och elever upplever både svårigheter och möjligheter kopplat till betyg och bedömning. En svårighet som framträder är att elever överlag har väldigt lite kunskap om betygssättning och bedömning. Att de helt enkelt inte vet hur eller på vilka grunder de bedöms i idrott och hälsa. Lärarna ser både möjligheter och svårigheter med kursplanen. Att tolkningsutrymmet innebär att likvärdigheten riskerar äventyras eftersom lärare undervisar och bedömer något som inte är relevant. Samtidigt ser lärarna möjligheter med kursplanen då tolkningsutrymmet ger större frihet för lärare att planera och genomföra sin undervisning. En svårighet som både lärare och elever lyfter är att tiden inte räcker till. Eleverna upplever att de inte hinner öva tillräckligt länge på ett enskilt moment för att nå sin fulla potential och lärarna upplever att tid och resurser inte finns för att göra en utförlig dokumentation av elevers kunskaper. Som en möjlighet lyfter eleverna fram de digitala läroplattformarna som en väg till att få formativ bedömning på ett smidigt och lättillgängligt sätt.

Uppsatsens syfte är att belysa hur motivation till deltagande och betyg hör samman i skolan, med fokus mot undervisningen i idrott och hälsa. Den tidigare forskningen visar på att elever finner skolan stressig och har svårt att motivera sig själva till att utvecklas och lära sig nya saker. Det är lättare för eleverna att hitta en yttre motivation genom klasskamrater och lärare på skolan. Studien baseras på intervjuer med sex elever i årskurs 6 på en skola i sydöstra Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Deci och Ryans (2008) Self determination theory och analyseras där resultaten av elevintervjuerna har analyserats med hjälp av denna teori och en tematisk analys.  Resultatet av studien är att eleverna tycker att undervisningen är rolig och att de inte känner allt för hög press och stress över de kommande betygen. De känner även en viss motivation till att delta och ”det är som vilken lektion som helst” säger en elev i en av intervjuerna.  Lärarna gör på så sätt ett bra jobb med att variera undervisningen så att den passar flera elever och att dessa får känna framgång i undervisningen.

Under våren 2020 ställdes det nationella provet i matematik, för årskurs 9, in som en följd av Coronapandemin. Det nationella provet i svenska genomfördes som vanligt. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll det nationella provet i årskurs 9 har för slutbetyget för elever i läs- och skrivsvårigheter, samt att synliggöra de faktorer som avgör vid betygsättning. Vidare vill studien undersöka hur bortfallet av ett nationellt prov påverkar gruppens slutbetyg samt se om skillnader finns i slutbetyget mellan flickor och pojkar.   För att besvara studiens frågeställningar används metoden mixed methods, det vill säga en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa delen bygger på 221 elevers betygshistorik och nationella provresultat. Den kvalitativa delen består av intervjuer med en matematiklärare, en svensklärare samt en specialpedagog i syfte att fördjupa förståelsen för den kvantitativa delen. Studien visar att elever med läs- och skrivsvårigheter, framför allt pojkar, fick ett lägre slutbetyg i ämnet matematik under vårterminen 2020 jämfört med tidigare fem år. Avsaknaden av det nationella provet i matematik kan ha varit en bidragande orsak till detta. Studien visar att korrelationen mellan nationellt prov och slutbetyg är lägre för elever med läs- och skrivsvårigheter än för övriga elever. Många elever ur denna grupp får först efter avklarat nationellt prov ett godkänt matematikbetyg. Studiens kvalitativa del visar att det sena uppnådda betyget även påverkas av yttre faktorer såsom gymnasieantagningen som motivator samt att lärare som tidigare varit avvaktande med att ge betyg för dessa elever nu känner att tillräckligt underlag finns. Diskussionsdelen lyfter de möjligheter ett nationellt prov ger, trots de svårigheter gruppen har för proven. Vidare diskuteras ersättningsprovens utformande, språkliga påverkan samt de konsekvenser som uppstår om bortfallet av provet påverkar gruppens meritvärde negativt.

I denna studie undersöks gymnasielärares attityder om lyrikämnet i den svenska skolan. För att inhämta kunskap om lyrikens möjliga funktion i skolundervisningen genomförs kvalitativa ostrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare. Lärarnas svar analyseras med perspektiv om poetiskt tänkande och undervisningsdimensioner för att undersöka vilken funktion lyriken har. Studiens resultat visar att lärare uppfattar att elever finner lyrik tråkigt och svårt. Med särskilda strategier och uppgifter går det att motivera eleverna till kreativt skrivande som även kan förändra deras fördomar om lyrik. Nästan alla av lärarnas lyrikundervisning uppfyller de tre målen inom undervisningsdimensionerna: kvalifikationer, socialisationen och subjektiveringen. Uppgifterna lärarna utformar visar på att eleverna kan utveckla ett poetiskt tänkande. Lyriken öppnar upp till en ny språklig värld för eleverna som kan anpassa sitt skrivande, då kreativt skrivande leder till behärskning att växla mellan olika texttyper.

No description available.

Denna uppsats undersöker förekomsten av anglicismer i 56 elevtexter från gymnasiet. Anglicismerna räknas med hjälp av sex av Stålhammars (2010) tolv typer av lånord och jämförs mot Svensk ordbok, Cambridge Dictionary och Korp 9. Efter att anglicismerna räknats ställs förekomsten av anglicismer mot variablerna betyg och kön för att redogöra huruvida det finns en skillnad i anglicismfrekvensen mellan dessa grupper. Värdet anglicismtäthet (AT), anglicismer per 2000 ord, jämförs mellan grupperna. Betygsgruppen C och könsgruppen pojkar erhåller den största anglicismtätheten vilket förslagsvis kan förklaras genom att pojkar enligt Olsson (2012) och Sundqvist (2009) till en högre grad tillägnar sig engelskkunskaper utanför skolan, alltså i en okontrollerad miljö. Detta kan vara orsaken till denna inblandning av engelska i deras svenska språk.