In the school political debate that is conducted in Sweden the question of grading is an ongoing topic of discussion. During the past year there has been a lively discussion about introducing grade from year four as suggested by the right wing parties. The purpose of this study is to set the teaching faculties’ view and arguments in relation to the politicians' opinion in the ongoing debate about the proposal of introducing grades from year four. Furthermore, the aim is to investigate how central the didactic arguments are in relation to other arguments in the current debate. To achieve the purpose of this study, the following questions was created: How do the teaching faculty and the politicians argue around the proposal of introducing grades from year four? Which beliefs about the functions of grades exist among these actors? Which learning models and didactic perspectives exist in the debate and how does these relate to the beliefs about the functions of grades? This study is based on a qualitative method in terms of a contextual idea analysis. The theoretical basis is composed of theories about the different functions of grades, didactic perspective and learning models. The focus consist of investigating how the teaching faculty and politicians discuss the proposal in different articles. The reason for choosing this focus is to highlight the teaching faculties’ point of view in the debate which commonly is overshadowed by the politicians. The results show that the teaching faculty is critical of the proposal of introducing grades from year four, whereas the opinions among the politicians varies. The main criticism is that the proposal would involve a further waste of the school's already inadequate resources. Further criticism is that grades from year four would not work beneficial to the pupils due to different reasons.

Problems related to mental health among young Swedish women, age 15-20, has increased in the past years and is seen as a problem in both on the national and the local levels. Growing up and becoming an adult is a turbulent period for many young people and the school is one area in which this comes to appear. The aim of this study was to identify the causes to lack of mental health related to appearance and achievement among women age 16-19 in senior high school. This study is an interview study with self-made questions, which took place in a medium-sized town in northern Sweden. The result showed that almost every young woman that was interviewed had high expectations on themselves in school-related matters and that stress was a recurrent topic in the interviews. There were also findings that some of the young woman felt stress in their leisure activities. Most of the respondents expressed that they had to put on makeup and fix their hair before they left home, they also wanted to have decent clothes. In the discussion it is said that, to improve problems with the mental health among young women, both the young women and previous recommendations needs to be taken in account.

Sammanfattning Jag valde att göra den här undersökningen då jag ofta undrar över varför det verkar så svårt för eleverna att nå målen i naturorienterande ämnen och varför de kan tycka att något som är så intressant för mig kan vara så tråkigt och svårt för dem. Metoden jag använt mig av är att jag utformat ett test utifrån uppnåendemålen år 9. Detta har jag sedan genomfört med alla elever i årskullen i Karlskoga. Resultaten har jag sedan sammanställt och jämfört mot mål och betyg. Resultatet visar för mig att det finns ganska stora brister och ganska stor avvikelse från givna betyg. Det är betydligt större andel elever som inte når målen enligt min undersökning än vad betygen visar. Slutsatsen jag drar av detta är att det utifrån uppställda mål och med stöd av den forskning som finns måste satsas hårdare på naturorienterande ämnen i skolan om vi i Sverige ska kunna fortsätta att hålla en hög internationell nivå inom naturvetenskapen. / Abstract I chose to do this survey because I’ve often found myself wondering why it seems so difficult for the students to reach the criterions in scientific studies and howcome they find the subject so difficult and boring. The method I’ve chosen is that I’ve created a test based on the criterions for the ninth grade. This test has been given to answered by all the students in the ninth grade in Karlskoga and the results have been put together and compared with criterions and grades. The results shows considerable lack of knowledge and a pretty big divergence from what the grades state. The conclusion I make from this is that in reference to the criterions and the research available we have to put even more resources into the schools scientific studies if Sweden wants to keep our high international level of knowledge in science.

"provet berör ju betyget, och sen göra bra ifrån sig" - en studie av hur elever i årskurs 5 uppfattar bedömning är en undersökning om hur elever erfar bedömning  i klassrummet. Studiens syfte är att ta reda på elevers uppfattningar och upplevelser kring bedömning och i vilka situationer de ser sig bli bedömda. Vår problemformulering är * Hur erfar elever bedömning i klassrummet? Vår problemprecisering är * När i klassrummet uppfattar elever att de blir bedömda? * Hur upplever elever att bli bedömda? Undersökningen genomfördes med hjälp av en fokusgruppsintervju. Resultatet visar på skilda uppfattningar kring hur elever erfar bedömning. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats. Intervjun visade att elever uppfattar prov, test, redovisning, tala högt i klassrummet och utvecklingssamtal som bedömningsformer med olika användningssyften.

Examensarbetet berör den bild som Dagens Nyheter publicerade den 21 juni 2006 gällande Komvux och om skolan som en elitenhet. Åsikten är att unga med fullvärdiga betyg vandrar från gymnasium till Komvux, i uppsåt att höja betygen. På så sätt hoppas de att bli antagna till de mer attraktiva utbildningarna såsom jurist kandidatutbildning och läkarutbildning. För att verifiera eller dementera våra frågeställningar, har vi analyserat texter både kvantitativt och kvalitativt samt som vi gjort empirisk undersökning i form av intervjuer, vilket skall återge den sanna bilden av Komvux (Gamlebyskolan) i Varberg. Materialet som vi har använt oss av är bland annat rapporter från både skolverket och utbildningsdepartementet. För att erhålla en teoretisk förklaring på våra frågeställningar, har vi använt oss av sociologiskt skrivna verk, författade av Ulrich Beck och Pierre Bourdieu. Utifrån resultatet kan vi dementera den bild som DN presenterade, då merparten av eleverna på Gamlebyskolan läste nya ämnen. Komvux är för den breda massan som planerar att läsa på universitet och högskolor, men dock inom de mindre prestigefyllda utbildningarna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever klarar att lösa problem som inte kan lösas rutinmässigt och där de inte har tillgång till hjälpmedel. Dessutom vill jag undersöka hur elevens betyg och antal matematikkurser eleven har läst påverkar resultatet. För att få svar på detta lät jag eleverna i två klasser ifrån det naturvetenskapliga programmet, en ifrån årskurs ett och en ifrån årskurs tre, svara på ett frågeformulär bestående av uppgifter som inte går att lösa rutinmässigt. Resultatet visar på att eleverna i årskurs tre klarade testet poängmässigt klart bättre än vad eleverna i årskurs ett gjorde och i båda klasserna visade elever med höga betyg ett bättre resultat än elever med lägre betyg. Det mest överraskande var att båda klasserna trots höga matematikbetyg visade på vissa brister i taluppfattning. / The purpose of the paper is to examine how students are capable of solving problems that can not be solved routinely and where they do not have access to facilities. In addition, I want to examine how the student's grades and number of Mathematic courses pupils have read affect the result. In order to get the answers I let students in two classes from the natural sciences programme, one from grade one and one from grades three, respond to a questionnaire consisting of problems that can not be solved routinely. The result shows that students in grade three passed the exam clearly better than students in grade one did, and in both classes’ students with higher grades performed better than students with lower grades. The most surprising was that both classes despite high grades in Mathematic revealed some shortcomings in number sense.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssättande lärare bedömer de praktiska momenten i skolämnet idrott och hälsa hos elever i åttonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda på detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsättande lärare i idrott och hälsa. I denna studie har jag inte gjort anspråk på att hitta fynd som är representativa för en population. Resultaten är således endast representativa för mitt urval. Jag har heller inte valt att undersöka hur det ser ut i olika sociokulturella områden, utan snarare använt mig utav ett bekvämlighetsurval. Denna studie liksom tidigare forskning har kommit fram till att det finns en spridning gällande vad som faktiskt bedöms i de praktiska momenten av idrott och hälsa. Det rör sig om allt från direkta bedömningar av beteenden till hur väl eleverna kan spela olika bollspel. Vidare har denna studie konstaterat att samtliga respondenter använder samma bedömningsmetodik och att de främst lyfter svagheter med den. Anledningen till att de använder sig utav den bedömningsmetodik som de gör verkar vara en brist på genomförbara alternativ.

Research has shown positive correlations between global self-esteem and physical activity, as well as between global self-esteem and school performance. However, research is ambiguous and other variables have shown importance for global self-esteem. This study aims to investigate the correlations between global self-esteem and physical activities, school performance and social participations within high-school students in the northern part of Sweden. The study also investigates gender differences regarding correlations between the variables. The study was conducted using a questionnaire that included Rosenberg Self-Esteem Scale and self-rated physical activity, social participation and grades in Swedish, English and mathematics. Results showed a positive correlation between physical activities and global self-esteem for the group as a whole, which confirms previous research. Global self-esteem showed correlation with collective physical activities and total school performance, among teenage girls. For teenage boys global self-esteem showed correlation with individual physical activities and the grade in mathematics. / Forskning har kunnat visa positiva samband mellan global självkänsla och fysisk aktivitet, samt mellan global självkänsla och skolprestation. Men forskningen är tvetydig, och även andra variabler har visat sig ha betydelse för den globala självkänslan. Studien syftar till att undersöka den globala självkänslans samband med fysisk aktivitet, skolprestation och social delaktighet hos norrländska gymnasieungdomar. Studien undersökte även olikheter mellan könen gällande korrelationer mellan variablerna. Undersökningen genomfördes med hjälp av ett frågeformulär som inkluderade Rosenberg Self-Esteem Scale samt självskattad fysisk aktivitet, social delaktighet samt betyg i grundämnena svenska, matematik och engelska. Resultatet visade på ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och global självkänsla för gruppen som helhet, vilket är i linje med tidigare forskning för tonårstjejer korrelerade global självkänsla med kollektiva fysiska aktiviteter och skolprestation som helhet. För tonårskillar korrelerade global självkänsla med individuella fysiska aktiviteter samt betyg i matematik.

Syftet med den här studien är att söka förstå varför pojkars betyg är lägre än flickors relativt de resultat som uppmätts på nationella prov. Vidare är ambitionen att redogöra för vad elever anser att denna skillnad beror på genom att lyfta fram elevers uppfattningar till och tankar om pojkars underprestation. Denna studie redogör för forskning om pojkars, i relation till flickors, generella underprestation i skolan. Initialt redogörs för forskning som beskriver skillnader mellan pojkars och flickors inställning till, prestation i, måluppfyllelse och erhållna betyg i skolan för att sedan följas upp med och jämföras mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Detta är en kvalitativ studie där två pojkar och två flickor intervjuats med syfte att ta del av elevers perspektiv i frågan. Det framkommer att elever i denna studie är väl medvetna om könsskillnader i prestation, ansträngning och förhållningssätt till lärare och skolprestation men eleverna uppfattar även att det finns dolda system som de anser påverkar bilden och bedömningen av eleven. Eleverna menar att flickor anpassar sig till dessa system medan pojkar, generellt sett, inte vill eller kan anpassa sig till normer och värden lärare är bärare av. Studiens resultat pekar också på att det finns sociala vinster för pojkarna i och med att man inte följer dessa normer och värden. Slutligen förs en diskussion om det är så skolans genussystem skulle kunna tänkas ha en negativ inverkan på pojkars skolprestation.

The investigation has taken starting point in the Swedish school history by a look back at the last three curricula and its rating system in order to see the differences and similarities between them. Furthermore, the focus was on the implementation of lgr11 and how it has worked out both on the national and local levels, with the help of, among other things Imsens "five faces of the curriculum" and Lipsky theories of grassroots bureaucrats. The aim of the study was to investigate teachers' perceptions of differences in teaching and assessment in grades 7-9, during the changeover from Lpo94 both on lgr11. The questions developed for this purpose was: How do teachers say that their teaching changed in conjunction with curriculum change? Has there been a refocusing about the concept of knowledge in the curriculum shift, and if so, how? How the assessment and grading did change with the curriculum change? Data collection has been made using a quantitative survey with qualitative elements. The survey consisted of 10 questions that everyone faces the transition to lgr11. The questions were directed towards the concept of knowledge, grades, assessment, workload and teaching more.   The survey responses indicate that many teachers have found the transition to lgr11 relatively smooth, but the workload was heavy before the new system has been incorporated. Regarding implementation, the survey shows that it worked well with the staff but they feel that many students and parents are still in the thinking learning that was dominant in Lpo94. The criticism that clearly emerged was against the grading system, not against the new knowledge that the students are assessed after or new assessment methods introduced. The criticism is instead directed toward how the grading system is constructed, many teachers had wanted to see the knowledge requirements for all stages and not only for E, C and A. In addition, many teachers now think that their subject demands more of the students and that there now bigger focus on really understand the subject matter the teaching is built around, which they believe was not the case in Lpo94. / Syftet med undersökningen var att undersöka lärarnas uppfattningar om skillnader i undervisning och bedömning i årskurs 7-9, i samband med övergången från lpo94 till lgr11. Frågeställningarna som tagits fram till detta syfte var: Hur menar lärarna att deras undervisning förändrats i samband med läroplansskiftet? Har det skett en omfokusering vad gäller ”kunskapsbegreppet” i och med läroplansskiftet, och i så fall hur? Hur har bedömning och betygsättningen förändrats i och med läroplansskiftet?   Undersökningen har tagit avstamp i den svenska skolans historia genom en tillbakablick på de tre senaste läroplanerna och dess betygssystem för att kunna se skillnader och likheter dem emellan. Vidare har fokus lagts på implementeringen av lgr11 och hur den gått till på nationell respektive lokal nivå, detta med hjälp av bl.a. Imsens ”fem ansikten av läroplanen” samt Lipskys teori om gräsrotbyråkrati. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag. Enkäten bestod av 10 frågor som alla vetter mot omställningen till lgr11. Frågorna var riktade mot betyg, bedömningen, arbetsbelastning och undervisning med mera.   Enkätsvaren visar att många lärare på skolan där undersökningen ägt rum funnit omställningen till lgr11 relativt smidig, men att arbetsbelastningen varit tung innan det nya systemet blivit inarbetat. Vad beträffar implementeringen visar undersökningen att det fallit väl ut hos personalen men de upplever att många elever och föräldrar fortfarande är kvar i de tankebanor och kunskapssyn som var dominerande i lpo94. Den kritik som tydligast framkom riktade sig mot betygssystemet, och inte mot den nya kunskapssyn som eleverna bedöms efter eller de nya bedömningsmetoder som införts. Betygssystemet har kritiserats för att lärare velat se kunskapskrav för alla stegen och inte bara för E, C och A. Vidare anser många lärare att deras ämne nu kräver mer av eleverna och att det nu är större fokus på att verkligen förstå stoffet undervisningen byggs runt, vilket de anser inte var fallet i lpo94.