Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vad som ligger till grund för betygsättning i ämnet idrott och hälsa (IDH) när läraren ska bedöma om en elev blir godkänd eller inte. Syftet har uppfyllts genom frågeställningarna: Hur ser relationen ut mellan de centrala styrdokumenten till skolornas lokala arbetsplaner och lärarnas tankar kring bedömning? Vilka faktorer framträder som avgörande för om en elev får betyg i ämnet eller inte? Hur kontrollerar läraren om en elev har nått de uppsatta målen i ämnet? Metod För att besvara studiens frågeställningar används kvalitativa intervjuer samt innehållsanalyser. Vi har använt oss av ett strategiskt urval då deltagarna skulle uppfylla bestämda kriterier. Totalt fyra lärare i IDH för elever i årskurs 8 och 9 har intervjuats. Dessa lärare är verksamma i två olika geografiska områden. Innehållsanalyserna omfattade den nu gällande läroplanen, Lpo 94, kursplanen för IDH samt skolornas lokala arbetsplaner. Då respektive lärare gett sitt godkännande till att delta i studien avtalades tid för intervju. Intervjuerna genomfördes på lärarens egen skola och spelades in för att sedan transkriberas. Styrdokumenten analyserades utifrån sitt innehåll dels i sin helhet, dels i detalj. Slutligen sammanställdes resultaten för intervjuerna och innehållsanalyserna och tolkades utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultat Resultatet visar att en del lärare har svårt att skilja mellan vad som står i läroplanen och därmed ska genomsyra verksamheten, samt vad som ska betygsättas. Att få eleverna aktiva är något lärarna anser är mycket viktigt. Resultaten visar också att eleverna i princip bara behöver delta på lektionerna för att få betyget G. Det finns moment som bedöms genom teoretiska eller praktiska prov, men dessa är utformade så att deltagande i princip är tillräckligt. De lokala arbetsplanerna innehåller kriterier som eleverna kan uppnå utan att ta till sig någon kunskap. I övrigt grundas betyget i stort på en subjektiv bedömning. Slutsats Att låta eleverna prova nya aktiviteter är ett syfte med ämnet idrott och hälsa, men detta syfte måste skiljas från vad som ska betygsättas, vilket inte alltid görs på skolorna. Om kriterierna för att få G i betyg endast omfattar deltagande är det inte kunskaper som bedöms när ett betyg ska sättas. Det är viktigt att skolorna utformar lokala arbetsplaner och låter dessa utgöra grunden vid betygsättning, för att betygsättningen ska ske på rätt grunder.

Enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, måste undervissningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lärarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda på hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke på gruppstorlek, förutsättningar och elevnivå. Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) är individanpassad undervisning ett relativt outforskat område eftersom lärarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhåller att i de flesta klassrum i världen ges en undervisning som förutsätter att elever lär sig på samma sätt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlärningsmodell som utgår från hjärnans sätt att arbeta och den beskriver även hur vårt inlärningsbeteende fungerar. Den visar på att vi människor har tre olika system att ta emot information och dessa system symboliserar tre olika inlärningstyper: de kinestetiska, de visuella och de auditiva inlärarna. Enligt Skolverket (2009) har det inträffat stora förändringar i riktning mot mer eget eller individuellt arbete, istället för individanpassat arbete i svenska skolor. Anledningen till detta är att Lpo94 kan tolkas på olika sätt. Därför förespråkar Skolverket att man måste nyansera begreppet individualisering, genom att göra en skillnad mellan individuellt arbete och individanpassade arbete. Metoden som tillämpades i undersökningen var semistrukturerade intervjuer som också var tilltänkta som en motvikt till den litteratur och forskning som presenterades.  Den empiriska undersökningen innefattar sex lärare för grundskolans senare år. Intervjuer har behandlat hur lärarna tänker kring individanpassade lektioner, hur de planerar och genomför sina lektioner med tanke på tid, storlek och elevernas förutsättningar. Undersökningen visade på att lärarna sätter igång med planeringsarbetet innan terminen börjar och strax inför lektionen kompletteras lektionsplaneringen med alla de nödvändiga detaljerna. Det har visat sig att SO-lärarna är väldigt medvetna om elevernas olika sätt att lära sig och därför använder sig lärarna av varierande metoder för elevernas bästa. Resultaten visade att individanpassad undervisning är svår att få igenom och den används i SO-ämnena först när läraren upptäcker att en elev har svårt att hänga med eller när eleven får underkänd. Idrottslärarna upplever däremot att deras ämne är gruppcentrerat och individanpassad undervisning används endast vid några undantagsfall.

Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ger eleven rätt till information om kursmål och krav för varje betygsnivå, varför nationella mål och betygskriterier ska brytas ner lokalt och tydliggöras. Syftet med undersökningen är att söka kunskap om hur karaktärsämneslärare på Barn och fritidsprogrammet resonerar kring de faktorer som påverkar relationen mellan förankring av kursplanen och elevens lärande samt hur förutsättningar och metoder för förankringsarbetet ser ut. I bakgrunden presenteras betygssystemet samt Barn- och fritidsprogrammet. Forskning på området redovisas utifrån Selghed, Tholin och Tsagalidis avhandlingar. Deweys och Newtons teorier om lärande respektive förståelse är teoretiska perspektiv i undersökningen. Kvalitativa intervjuer av sex karaktärsämneslärare genomförs och bearbetas utifrån en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats. Undersökningen visar att förankringsarbete är en process som tar tid samt att det innefattar lärande av målrelaterat arbetssätt. Meningsfullhet inför lärandet är det som motiverar medan förståelse för vad som ska läras samt vad som krävs är förutsättningar i ett fungerande förankringsarbete. Svårigheter i förankringsarbetet visade sig vara dels pedagogiska men även bero på att styrdokumenten och betygssystemet upplevs som förvirrande. Förankringsarbetet bör anpassas till individernas förutsättningar och eleverna behöver tydlig vägledning genom kursplanen för att kunna förstå och hantera mål och betygskriterier i studierna. Förankringsarbete som motiverar eleverna innefattar verklighetsnära undervisning där eleverna deltar aktivt i planering och tolkning av centrala styrdokument. Återkoppling till kursplanen hjälper eleven att förstå hur betygssystemet fungerar samt ökar förståelse för bedömning.

Arbetet syfte är att kartlägga elevers åsikter om betygskriterierna i ämnet Idrott och Hälsa. Genom enkäter har elever i årskurs 8, 9 och gymnasiets första och tredje årskurs svarat på frågor om kriteriernas vikt, dess påverkan på lektionsinnehållet och om de skulle agera annorlunda om de kunde kriterierna. För att skapa ytterligare förståelse för elevernas inställning har även deras lärare svarat på enkäter. Resultaten från elevernas enkäter har jämförts och analyserats utifrån genusskillnader, skillnader i motivation och skillnader i förhållande till ålder. Av resultaten framgår att elever, oavsett årskurs, tycker att det är viktigt att kunna betygskriterierna samt att de anser sig se ett samband mellan kriterier och undervisningsinnehållet. Lärare i de olika årskurserna anser att de haft noggranna genomgångar av kriterierna med sina elever men elevernas beskrivningar av kriterierna säger något annat. Elevernas beskrivningar av kriterierna visar på en grov misstolkning av vad som är kriterier och vad som är förutsättningar. När lärare tillfrågas om de tror att deras elever kan beskriva kriterierna svarar samtliga Nej, de misstänker att eleverna lägger all vikt vid prestationer och närvaro.

Läraren står inför ett stort utbud och stora möjligheter till variation i användningen av läromedel idag. Vilka läromedel som väljs i undervisningen beror på olika ramfaktorer såsom elevgruppen, deras prestationsförmåga, intresse, motivation, tid och skolans ekonomiska resurser. I vår studie presenteras hur en lärare och hennes fem elever upplever engelskundervisning och vilka deras åsikter är kring läromedlen. Studiens utgångspunkt är en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med denna lärare och dessa elever. Vårt syfte är att belysa hur elever och lärare upplever undervisning i engelska i årskurs 9 med fokus på val, användning och utvärdering av läromedel. Resultatet visar att eleverna efterfrågar mer muntlig engelska under lektionstiden, vilket inte tycks tillgodoses med de läromedel som används. Eleverna har trots detta en positiv inställning till de läromedel som används samt till engelskundervisning och de ser fördelar med färdigheter i ämnet. Betydelsen av engelska språket för kommunikation med omvärlden anses viktig. Även betydelsen av IKT som läromedel i undervisningen visade sig vara stor för eleverna även om användningen av densamma var begränsad. Att knyta undervisningen till elevernas erfarenhetsvärld visade sig vara mycket väsentligt för elevernas motivation att lära. Läraren underströk betydelsen av diverse faktorer som har en betydelsefull roll i valet av läromedel samt i planering och utformning av engelskundervisning i form av elevernas olika behov, deras förmåga till ansvarstagande och mognadsgrad samt ekonomiska resurser och tid. Väl strukturerad undervisning visade sig vara uppskattad av både lärare och elever då detta tydliggör undervisningen i stora klasser med diverse problem. En strukturerad läroboksundervisning förenklar dessutom för läraren att följa kursplanen. Vad gäller elevers delaktighet i val, användning och utvärdering av läromedel visade sig denna delaktighet vara liten. Eleverna ansåg att läraren med sin kompetens var bättre rustad att bestämma om undervisningen och de sade sig ha fullt upp med alla andra krav som ställs på dem i skolan. / The teacher today is offered a great choice of teaching material that can contribute to variation in teaching. The choice of teaching material depends on various elements such as: student group, their performance, interest, motivation, time, and economic means of the school. Our study presents one teacher and her five students´ experiences of their English teaching and their view on teaching material. Qualitative research method based upon interviews with one teacher and her five students was used in the study. Our aim is to illustrate the five students´ and one teacher´s experience of the English teaching in the 9 and evaluation of teaching material. The result of the study shows that students strive for more spoken English during their lessons but it seems that teaching materials do not provide for it. In spite of that students have a positive attitude towards the teaching materials used for their English studies and they are aware of advantages with proficiency in this subject. The importance of the English language for global communication points out. The students emphasise the importance of IKT as a teaching material for their education but they argue that its use is limited. The teacher emphasizes the importance of various elements and their influence on choice, planning and structure of the English teaching. These elements are: students´ different needs, their ability to take responsibility, their maturity, economic means and time. Well structured way of English teaching is appreciated by both teacher and the students since it clarifies teaching in the whole class. Apart from that well-structured teaching based upon the textbook it simplifies for the teacher to follow the curriculum. Concerning students´ participation in choice, use and evaluation of the teaching materials the study shows that their participation was little. Students considered that the teacher with her qualifications and expertise is the one who should decide about teaching and that in school there is already a great deal of demand on them.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att jämföra politikers och idrottslärares uppfattningar om betyg och bedömning i relation till ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla syftet har vi undersökt vilka fördelar och nackdelar som finns med betyg, vilka utvecklingsområden som finns inom området betyg och bedömning, samt jämfört politikers motiv till och idrottslärares åsikter om betygsättning i tidiga åldrar. Metod: Metoden som använts är kvalitativ i form av intervjuer. Två strategiska urval har genomförts för att finna de respondenter som ingått i studien. Urvalskriterier har bestått av att idrottslärarna skulle ha arbetat minst tre år på grundskola inom årskurserna sex till nio, och politikerna skulle tillhöra ett av allianspartierna och vara anslutna till utbildningsutskottet i riksdagen. Som teoretisk referensram har vi använt oss av Lindes läroplansteori samt utgått från Wrights handlingsteori med dess fyra bestämnings faktorer. Resultat: De båda respondentgrupperna ser likartat på betygens fördelar. Betyg är studiemotiverande, ger en tydlig signal för stödinsatser, ett kvitto på kunskapsnivåer hos elever. Betyg möjliggör även urval till vidare studier. Betygens nackdelar som anges är betygstress samt svårigheter att få en likvärdig bedömning. Politikerna och idrottslärarna har som gemensamma utvecklingsområden tydligare styrdokument, fler betygssteg samt större samarbete mellan skolor. Politikerna nämner även lagstiftningar och utbildning, medan idrottslärarna nämner utvecklandet av skriftliga omdömen och kursplansförändringar.Politikernas motiv stämmer väl överens med idrottslärarnas åsikter om betyg i tidigare ålder. Både politikerna och idrottslärarna är överens om att den nya betygsreformen är ett steg i rätt riktning mot en förbättrad bedömning. Den gemensamma uppfattningen är också att betygsättning i tidigare åldrar är positivt för skolan och för ämnet idrott och hälsa Slutsats: Med utgångspunkt tagen i Wrights handlingsteori framträder att betyg ses som den främsta metoden att bedöma elevers kunskaper i skolan. Skillnader som framkommit mellan politikernas och idrottslärarnas uppfattningar om betyg utgår ifrån att politikerna ser betyg som ett verktyg för den politiska styrningen av skolan, medan idrottslärarna uppfattar betyg som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Studiens slutsatser pekar på att det finns behov av en uppföljning av hur det nya betygssystemet lyckas bidra till både en rättvis urvalsprocess och ett ökat lärande hos elever. / Summary Aim: The purpose of this study has been to compare the perceptions of politicians’ and physical education teachers’ of grading and assessment in relation to physical education and health. To fulfill this aim, we investigated the opportunities and constraints of grading, recent developments in the areas of grading and assessment. We also compared the ambitions of politicians´ and PE-teachers´ opinions on grading in younger ages in elementary schools. Methods: The method used was qualitative and based on interviews. Two strategic selections have been used to find the respondents for the study. The criterias were that the PE-teachers should have worked at least three years in elementary school, grades six to nine and that the politicians should be members of one of the alliance parties and active in the government´s department of education. As theoretical frame Lindes’ curriculum model and Wrights’ action theory with its four determinants has been used. Results: The two respondent group’s share opinions about the opportunities of grading including that they motivate studying, provide clear guidance for the need of supportive measures directed to students, accurately measure the level of achievement of pupils, and allow for the selection of pupils for further studies. Main disadvantages identified included increased stress and difficulties in obtaining equivalent grades. Politicians and PE-teachers alike mentioned the following areas in need of further development: more specific curricula, extended grade spans, and increased cooperation between schools. Politicians also mentioned legislation and further education, while PE-teachers mentioned normative assessment as written reviews and curriculum changes as potential development areas. The politicians and PE-teachers also believe that grading in younger ages is positive for elementary school and for physical education and health. However the PE-teachers mentioned the risk of increased stress among pupils, while the politicians did not mention any such negative factor. Conclusion: In the analysis based on Wrights action theory it appears that grading is seen as the prime method currently available for assessing pupils’ knowledge in school. Both politicians and PE-teachers agreed on that the changes due to the new grading reform are necessary, and that this is a positive step towards improving the assessment procedure. The differences between politicians and PE-teachers are that the politicians refer to the grading procedure as an instrument for political control of the school, and the PE-teachers perceive it is as a pedagogical tool. Finally, the conclusions of the study point to the necessity of a following up of how the grading reform contributes both to a fair selection process and an increased learning amongst pupils.

Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill säga kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsättningen, för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Frågor om betyg-sättning har under senare år blivit politiskt högintressanta och många förändringar är nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och föräldrar har också blivit mer aktiva och ställer ökande krav på framförallt lärare när det gäller betyg. I några kurser ges nationella prov som lärare kan använda som stöd för sin bedömning och betygsättning medan andrakurser, till exempel samhällskunskap, på sin höjd har några bedömningsexempel på Skolverkets hemsida att stödja sig mot. Syftet med den här uppsatsen är att få en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men även är ett specifikt samhällskunskapsperspektiv. För att uppnå syftet har följande frågeställning använts. a) Vilka är grunderna för betygssystemet och hur har dessa förändrats över tid? b) Vad visar aktuell svensk forskning om bedömning och betygsättning i det nuvarande systemet? c) Hur gör gymnasielärare i samhällskunskap när de bedömer och betygsätter elever? Till en början klargörs betygssystemets grunder genom att termerna kunskapssyn, bedömning och betygsättning behandlas utförligt ur ett skolperspektiv (i Del 1). Sverige införde ett mål-relaterat betygssystem under samma tidsperiod som en hel del andra länder i Europa. Som en del av det nya betygssystemet återfinns ett utvidgat kunskapsbegrepp, de fyra F:en (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet) som en anpassning till dagens komplexa samhälle. I del 2 följer en sammanställning över aktuell utvärdering och forskning kring betygssystemets implementering och hantering idag. I nästa del (Del 3) behandlas den empiriska under-sökningens metod, genomförande och resultat. Den empiriska undersökningen är inspirerad av grundad teori och genomfördes med hjälp av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer av samhällskunskapslärare på olika gymnasieskolor, med delvis olika skolhuvudmän, i en och samma stad. Intervjuerna varade i ca en timme, bandandes och transkriberades samt analyserades. Undersökningen visar att det bland informanterna finns en samsyn kring vikten av motivation och respons, kring viktiga ämnesområden och kunskapskvalitéer samt kring synen på kursplanen (för otydlig) och betygskriterierna (användbara). Flertalet informanter använder och lägger ganska stor vikt vid traditionella prov som bedömningsform. När det gäller betygs-underlaget skiftar det dels i innehåll och dels i hantering mellan lärarna. Hos några innefattar betygsunderlaget bara examinationer på specifika moment medan det hos andra omfattar även lektionsarbete. Personliga egenskaper påverkar inte betygsättningen men i tveksamma fall väljer ett par lärare att hellre fria än fälla elever. Några nämner också magkänsla som en faktor vid bedömningar. Sambedömning av elevprestationer används regelbundet av några lärare men inte av andra. Inte på någon skola förekommer det en organiserad sambedömning i samhälls-kunskap. Alla informanter är bekymrade över likvärdigheten och flera önskar arbeta mer med bland annat ämnesdiskussioner för att säkra en större likvärdighet. Flertalet kan även tänka sig att använda någon form av nationellt prov, förutsatt att det har en tydlig, betygsstödjande funktion. Slutligen konstateras utifrån sammanställningen av utvärderings- och forskningsresultat samt utifrån den empiriska undersökningen att vårt nuvarande betygssystems problematik kännetecknas av betygsinflation, skol- och programsegregering, bristande likvärdighet i betygsättningen, bristande ansvarstagande för likvärdighetsarbetet hos skolledningar, en ökad arbetsbelastning och förändrat läraruppdrag, oklarheter i styrdokument, brister i förankringen av kunskapssynen på skolor samt betygsfixering och fokusering på resultat istället för processer.

Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare uppfattar det nationella provet. För att ta reda på detta närmare undersöker jag fyra olika aspekter av det nationella provet för årskurs nio i grundskolan. De frågeställningar jag kommer att ställa handlar om det nationella provets olika syften och om frågor kring det nationella provet i samband med bedömning och betygsättning. Som metod för detta examensarbete valde jag att göra intervjuer. Jag genomförde dessa på en högstadieskola i Mellansverige och jag intervjuade fyra lärare. Jag har i detta examensarbete kommit fram till att det inte finns några påtagliga motsättningar mellan det nationella provets olika syften. Det finns dock problematik knuten till att lärare rättar de nationella proven. Jag har också kommit fram till att lärare anser att det nationella provets bedömning och resultat både anses vara tillförlitliga och inte tillförlitliga. Mina intervjuer har även påvisat att lärare anser att det nationella provets betyg och slutbetyget i årskurs nio inte är jämförbara.

<p>Läraren står inför ett stort utbud och stora möjligheter till variation i användningen av läromedel idag. Vilka läromedel som väljs i undervisningen beror på olika ramfaktorer såsom elevgruppen, deras prestationsförmåga, intresse, motivation, tid och skolans ekonomiska resurser.</p><p>I vår studie presenteras hur en lärare och hennes fem elever upplever engelskundervisning och vilka deras åsikter är kring läromedlen. Studiens utgångspunkt är en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med denna lärare och dessa elever.</p><p>Vårt syfte är att belysa hur elever och lärare upplever undervisning i engelska i årskurs 9 med fokus på val, användning och utvärdering av läromedel.</p><p>Resultatet visar att eleverna efterfrågar mer muntlig engelska under lektionstiden, vilket inte tycks tillgodoses med de läromedel som används. Eleverna har trots detta en positiv inställning till de läromedel som används samt till engelskundervisning och de ser fördelar med färdigheter i ämnet. Betydelsen av engelska språket för kommunikation med omvärlden anses viktig. Även betydelsen av IKT som läromedel i undervisningen visade sig vara stor för eleverna även om användningen av densamma var begränsad. Att knyta undervisningen till elevernas erfarenhetsvärld visade sig vara mycket väsentligt för elevernas motivation att lära. Läraren underströk betydelsen av diverse faktorer som har en betydelsefull roll i valet av läromedel samt i planering och utformning av engelskundervisning i form av elevernas olika behov, deras förmåga till ansvarstagande och mognadsgrad samt ekonomiska resurser och tid.</p><p>Väl strukturerad undervisning visade sig vara uppskattad av både lärare och elever då detta tydliggör undervisningen i stora klasser med diverse problem. En strukturerad läroboksundervisning förenklar dessutom för läraren att följa kursplanen. Vad gäller elevers delaktighet i val, användning och utvärdering av läromedel visade sig denna delaktighet vara liten. Eleverna ansåg att läraren med sin kompetens var bättre rustad att bestämma om undervisningen och de sade sig ha fullt upp med alla andra krav som ställs på dem i skolan.</p> / <p>The teacher today is offered a great choice of teaching material that can contribute to variation in teaching. The choice of teaching material depends on various elements such as: student group, their performance, interest, motivation, time, and economic means of the school. Our study presents one teacher and her five students´ experiences of their English teaching and their view on teaching material. Qualitative research method based upon interviews with one teacher and her five students was used in the study. Our aim is to illustrate the five students´ and one teacher´s experience of the English teaching in the 9 and evaluation of teaching material.</p><p>The result of the study shows that students strive for more spoken English during their lessons but it seems that teaching materials do not provide for it. In spite of that students have a positive attitude towards the teaching materials used for their English studies and they are aware of advantages with proficiency in this subject. The importance of the English language for global communication points out. The students emphasise the importance of IKT as a teaching material for their education but they argue that its use is limited. The teacher emphasizes the importance of various elements and their influence on choice, planning and structure of the English teaching. These elements are: students´ different needs, their ability to take responsibility, their maturity, economic means and time. Well structured way of English teaching is appreciated by both teacher and the students since it clarifies teaching in the whole class. Apart from that well-structured teaching based upon the textbook it simplifies for the teacher to follow the curriculum. Concerning students´ participation in choice, use and evaluation of the teaching materials the study shows that their participation was little. Students considered that the teacher with her qualifications and expertise is the one who should decide about teaching and that in school there is already a great deal of demand on them.</p><p> </p>

Abstract My purpose of doing this study is to investigate the culture of delivering education in a strange combination of subjects labelled ”Language choice Swedish/English”. The activity however exists without curriculum, syllabus or certification. I want to put study the problem of delivering an educational activity without national certification. I will use a hermeneutic approach and render properly the headmaster’s, the teachers’ and the students’ views on the activity in one school. “Langue choice Sv/Eng” is available for six to nine grade students. The headmaster’s and the teachers’ justification of the activity is that they offer help for students who need extra training in Swedish and English. / Sammanfattning Syftet med min studie är att undersöka utbildningskulturen i en skola när de undervisar i en ämneskombination som heter ”språkval svensk/engelska”. Kombinationen saknar egen kursplan och betyg. Jag vill belysa problemet genom att med hermeneutisk ansats tolka rektorerna, lärarnas och elevernas åsikter om ämnet. Idag erbjuds språkvalet som en valmöjlighet för eleverna i årskurserna 6 till 9. Intentionerna från rektorer och lärare är att svensk/engelska ska finnas tillgängligt för elever som behöver extra undervisning i svenska och engelska och/eller avstår att läsa ett annat modernt språk. Men svensk/engelskan har med att årskurserna ökar blivit ett ämne som används till stöd för alla ämnen. / Klevaskogen 110 455 92 Munkedal Tel: 0524-10623, 070-325 88 80