<p>The purpose of this study is to analyse the significance of the national assessment in highschool education, including what the teachers express about the new instructions currently coming from the Swedish National Agency of Education, concerning a more central control of grading the national assessments. This study also covers the teachers individual responsibility when it comes to grading the national assessments. The purpose of the national assessment is to secure that grading and the education level in the country is equal. This is a qualitative study useing the method of a group discussion intervju <em>(focusgroup intervju).</em> Five highschool teachers took part in the discussion with questions that had been decided beforehand. The aim with this method is to give space for open discussions and reflections within the group. The result of the study shows that the respondants had been influenced by the tention between the new instructions from the Swedish National Agency of Education and the teachers autonomy. The study also elucidates the tendencies that exists in the country of grading too positive. The respondants expressed that they are affected  by the new instructions and that their final grading is controlled by the results from the assessments.</p> / <p>Syftet är att synliggöra de nationella provens betydelse i gymnasieskolan innefattandevad några lärare uttrycker om förändringarna som pågår från Skolverket, angående enmer central styrning av bedömningen av de nationella proven. Undersökningen tar ävenupp lärarnas individuella ansvar i bedömningen av nationella proven. De nationellaproven ska säkerställa en rättvis bedömning nationellt och fungera som rikslikande.Detta är en kvalitativ studie där vi använt oss av en fokusgruppintervju somundersökningsmetod. Fem stycken gymnasielärare deltog i en intervju som utgick frånfasta frågeställningar. Metoden ger utrymme för diskussioner och reflektioner inomgruppen. Resultatet visar att respondenterna har påverkats av spänningsfältet mellanSkolverkets nya direktiv och lärarens autonomi. Undersökningen belyser äventendensen som finns i landet angående glädjebetyg. Respondenterna uttrycker att de ärpåverkade av de nya direktiven och att resultaten från proven styr den slutligabedömningen i en kurs.</p>

<p>Studiens övergripande syfte är att undersöka institutionen folkskolans syn på finska krigsbarn i Alvestabygden åren 1941-1945.</p><p>Utifrån en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, såsom det ger sig uttryck i källmaterialet. Källmaterialet består av examenskataloger från 30 folkskolor och material från Hjälpkommittén för Finlands barns arkiv.</p><p>Folkskolans syn på krigsbarnen är intressant då folkskolan är den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritär skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion.</p><p>En av studiens frågeställningar grundar sig på Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner är enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhällsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem.</p><p>Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spår av misstänkta krigsbarn sorterats ut. Undersökningen visar att 15 av 30 undersökta folkskolor har mött finska krigsbarn. Antalet unika krigsbarn har uppgått till 39.</p><p>Folkskolans relation med de finska krigsbarnen var dubbelbottnad. Betygen visar att barnen klarat sina årskurser i alla de fall då de läst hela läsåret. Examenskatalogerna säger också en hel del om folkskolans syn på barnen. De är i stor omfattning särbehandlade i katalogerna. Det yttrar sig främst i att de i 35 av de 51 examenskatalogerna är placerade avskilda från de andra barnen i klasslistan. Det trots att olika lärare har använt olika principer för placeringen av barnens namn. Det yttrar sig ännu tydligare i noteringar kring de finska barnens namn. Det finns noteringar som till exempel ”finsk (räknas ej)”, ”finsk” har antecknats med röd penna vid namnen, det finns också exempel där man skrivit ”F” vid de finska namnen. Allt det här tyder på att folkskolan såg de finska barnen som något som skulle särbehandlas. Psykologen Lagnebro har i sin forskning hävdat att diskriminering i form av särbehandling i Sverige har fördjupat de finska krigsbarnens identitetsproblem i vuxenålder. Uppsatsen ger stöd för att även folkskolan särbehandlat de finska krigsbarnen och därmed medverkat till de framtida identitetsproblemen.</p><p>I källmaterialet finner studien stöd för samtliga av Bergs utbildningssociologiska funktioner. Läsaren kan notera att förvaringsfunktionen var stor. De finska barnens närvaro i skolan tenderar att ha varit högre än de svenska barnens. Det trots att källmaterialet visar på en efterfrågan på skolbarnens arbetskraft i det lokala jordbruket.</p>

<p>The aim of this study was to investigate whether there is a correlation between birth order, academic performance and need for achievement. 166 students from Alvesta Gymnasium/ High school and Växjö Fria Gymnasium/ High school participated in the study. The result showed a significant correlation between birth order and study result, but unlike previous studies this study showed that it was the youngest siblings that had the best academic performance. Furthermore, a significant correlation between academic performance and need for achievement was found, also that higher need for achievement results in higher academic performance. The study also showed that there is a significant correlation between birth order and need for achievement, and it is the youngest children that have the highest need for achievement. Finally the study shows, in resemblance with previous studies, that sibship size has a negative effect on study results. Most prominent in this current study was that the number of brothers has a significant negative correlation with study result.</p> / <p>Syftet med denna föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns samband mellan syskonplacering, studieresultat och prestationsbehov. 166 elever från Alvesta Gymnasium och Växjö Fria Gymnasium deltog i studien. Resultatet visade ett signifikant samband mellan syskonplacering och studieresultat, men i motsats till tidigare studier visar resultatet av föreliggande studie att yngstabarnen har högst studieresultat. Dessutom påvisades ett signifikant samband mellan studieresultat och prestationsbehov, där högre prestationsbehov leder till högre studieresultat. Slutligen visar studien, i likhet med tidigare forskning, att en stor syskonskara påverkar studieresultaten negativt. Mest framträdande i föreliggande studie är att antal bröder visar sig ha ett signifikant negativt samband med studieresultat.</p>

This doctoral thesis investigates the interrelatedness between school policy and practice. In the thesis, the construction of “the teacher” is analysed in school policy documents and teacher interviews. I am particularly interested in the relation between school policy and school practice in light of the two latest curriculum reforms 1994 and 2011 and the teacher accreditation registration reform of 2011. The analysis focuses on two topics: grading and the professional teacher. In fact, an analytic link is made between the emphasis on grading and the discursive construction of the teacher in Swedish education policy. The theoretical framework is positioned within institutional theory within which I combine curriculum theory and the sociological new institutionalism with discourse theory. The analyses of policy documents reveals three types of different discursive constructions of “the teacher”. In the period of deregulation and decentralization, a professional teacher is constructed and the need for an autonomous teacher for school quality is expressed. By the 1990s -2000s an unprofessional grading teacher is constructed. In the period signifying the teacher accreditation and registration reform, a quality assured teacher is constructed. It is a teacher who is formally authorized and in need of continuing evaluation. In the focus groups interviews teachers constructs two types of professionalism. One is in line with the professionalism articulated in the policy texts and is about control and formal regulation and the other is about autonomy. Furthermore, the teachers relate to grading and teachers' ability to act in accordance with their overall teaching assignment. Grading were often constructed opposed to teaching. Demands for documentation, quality reports or the requirement of teacher accreditation is described as institutional practices defined from above. These practices make it difficult for teachers to complete their teaching assignments. The study indicates that teachers' ability to operate in an increasingly regulatory schooling culture has, through the types of requirements for transparency in teachers’ work, resulted in the decline of autonomy in their professional practice.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka musiklärares bedömning i ämnet musik i årskurs 6 i relation till kursplanens mål för musikämnet. Bakgrundskapitlet presenterar kursplanen i musik för årskurs 4-6 ur lgr11, begrepp som är vanligt förekommande i bedömningssammanhang, samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras också varierade perspektiv på begreppet kunskap, vilket är de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien.     Den forskningsmetod som använts i undersökningen är den kvalitativa intervjun, och fyra i nuläget aktiva musiklärare i årskurs 6 intervjuades. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades sedan av mig, och de svar som framkommit utgör studiens resultat.     I resultatet beskrivs de intervjuade lärarnas syn på kunskap i musik och på kursplanen samt deras syn på bedömning och betygssättning. Generellt råder en negativ syn på bedömning och betygssättning inom musikämnet i årskurs 6. Alla fyra lärarna lyfter områden som de anser mycket svåra att bedöma och samtliga tycker att kursplanens kunskapskrav för de olika betygsstegen är svårtolkade. De metoder och verktyg för bedömning som framkommer är framför allt klassrumsobservationer, anteckningar och skriftlig dokumentation samt prov och redovisningar.     I diskussionen förs ett resonemang kring musiklärarnas syn på musikämnet i relation till kursplanens syn på kunskap i musik. Här diskuteras det faktum att lärarnas uppfattningar om vad som är viktiga kvaliteter ofta skiljer sig mycket från det kursplanen uttrycker som kvaliteter. Exempelvis nämner flertalet av lärarna spelglädje och lust som viktiga kvaliteter, vilket inte lyfts alls av kursplanen. I diskussionskapitlet förs också ett resonemang kring om huruvida allting inom musikämnet är möjligt att bedöma. Också musiklärarnas berättelser om hur deras bedömningsarbete går till och om deras syn på bedömning och betygsättning ställs mot kursplan och tidigare forskning inom området. / The purpose of this study is to examine music teachers' views on assessment in the subject of music in year 6, in relation to the goals of the curriculum. The background chapter presents the syllabus in music for the years 4-6 from the curriculum of 2011 (lgr11). The background chapter also presents different concepts, commonly occurring in the context of assessment and gives a presentation of previous literature and research related to the study's purpose. Furthermore, it also presents different perspectives on the concept of knowledge, which is the theoretical premises underlying the study.     The research method used in the study is the qualitative interview and four currently active music teachers in year 6 were interviewed.     The result chapter describes the interviewed teachers' view of knowledge in music and on the syllabus, and their views of assessment and grading. Generally, there is a negative view of assessment and grading in the subject of music in grade 6. All teachers' raises areas that they consider very difficult to assess, and they all think that the knowledge requirements in the syllabus for the different grade levels are difficult to interpret. The methods and assessment tools that emerge are primarily classroom observations, notes and written documentation, tests and presentations.     The discussion is about the music teachers’ views on the music subject in relation to the curriculum’s view on knowledge in music. The fact that the music teachers' perceptions of what are important qualities often are very different from what the syllabus expresses as important qualities. For example the majority of the music teachers' mention joy and lust as important qualities, which are not mentioned at all in the syllabus. The discussion also calls attention to whether everything in the subject of music really is possible to assess. The music teachers' stories of how they do their assessment work and about their views on assessment and grading are compared to the syllabus and previous research in the field.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett antal svensklärares syn på syftet med läsning av skönlitteratur, urval av texter, populärlitteratur och kvalitetslitteratur samt bedömningar inför betygsättning. Undersökningen berör den skönlitterära läsningen i ämnet svenska i gymnasieskolan och är inriktad på skillnader mellan yrkesförberedande respektive teoretiska program. Undersökningen består av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Resultatet har delats in i fyra kategorier, nämligen Syftet med att läsa skönlitteratur, Urval, Populärlitteratur och kvalitetslitteratur samt Bedömning. Då avgränsningen av materialet färdigställts, genomfördes en analys av materialet där informanternas uttalanden jämfördes med tidigare forskning samt Kursplanen i svenska. Gällande de flesta frågeställningar som diskuteras i undersökningen, märks inga större skillnader mellan de informanter som representerar teoretiska program och de som representerar yrkesförberedande program. Skillnader märks dock då man jämför hur informanterna behandlar läsning av populärlitteratur samt läsning av äldre litteratur. Ett flertal informanter uttryckte uppfattningar som överensstämmer med tidigare forskning, men resultatet visar på stora variationer, vilket sannolikt får konsekvenser för undervisningen.

The aim of this study is to contribute to greater knowledge of the basis on which teachers award grades and how they view the national test. Five upper secondary school teachers of Swedish were asked in semi-structured interviews to say what significance they ascribe to the national test in general, what reasons they can see to explain why the course grade differs from the test grade, how they reasoned when they awarded a course grade that differed from the grade on the national test, and how they view a strengthened and clearer relationship between national tests and course grades in order to increase equivalence in Swedish schools. The material was then analysed with a method inspired by phenomenology. The study shows that there is no agreement in the outlook on the national test. One of the teachers does not think that the national test is more important than other tests, three think that it is more important, and one uses the national test chiefly to confirm previous results. There are three reasons why the course grade can differ from the national test grade: (1) the design of the test, (2) that the test result does not reflect the pupil’s knowledge and skills, and (3) that the teacher deliberately awards a wrong grade. The teachers was to see greater equivalence. Some think that a clearer and stronger relationship between national tests and course grades is not the right way to go, while others are in favour of the suggestion. Regardless of their opinion, however, most of the teachers wonder how it will be possible in practice to link the test grade to the course grade.

Genom att fokusera på lärarnas tolkning av gränsfall vid bedömningssituationer i förhållande till värdeorden och tolkningen av vad begreppet “till övervägande del” innebär vid betygsättning av betygen B och D uppnås studiens syfte. Syftet är att undersöka hur lärarna förhåller sig till gränsfall vid bedömningssituationer och vid betygsättning inom ämnet Idrott och hälsa. Sju lärare i Idrott och hälsa på högstadiet deltog i studien vilken utfördes med semi-strukturerade intervjuer. Resultatet tolkas med hjälp av Linde (2012) och läroplansteori, och slutsatsen vid bedömning är att lärare använder sig av olika metoder för att hantera gränsfallssituationer. De arbetar förebyggande genom att delta i ämnesgrupper, filma eleverna och använda bedömningsstöd, och när gränsfall väl uppstår används framförallt metoden att ge eleven fler möjligheter att visa sina kunskaper eller förmågor. Andra metoder är att diskutera med kollegor, vikta kunskaper och att använda magkänslan i form av erfarenhet och profession. Vid betygsättning tolkar lärarna att arbetsområdet som fått mest utrymme i undervisningen, är det viktigaste när det kommer till att avgöra vilket betyg en elev får vid ett gränsfall. Vanligast är att delen av kunskapskraven som behandlar rörelse är det som får störst utrymme. Lärarna i studien skiljer sig från tidigare forskning genom att vara pålästa om innehållet i styrdokumenten och är medvetna om vad som ska bedömas.

Sammanfattning   Betyg och bedömning är ett ständigt aktuellt ämne i alla skolformer och inte minst inom kurser för svenska för invandrare (SFI). Skolverkets reviderade kursplaner för SFI-utbildningen visar på tydliga kunskapskrav för alla kurser inom utbildningsgrenen (Utbildning i svenska för invandrare, Skolverket 2012). Den här uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kunskapskrav och kursplaner används i bedömningen av de vuxna deltagarnas kunskaper. Följande frågeställningar undersöks: 1. På vilket sätt används kunskapskraven och kursplanen i bedömningen på SFI? 2. Hur jobbar lärarna formativt i en utbildningsform där vuxna deltagare med olika modersmål genomgår utbildningen på 525 timmar och på olika nivåer? 3. På vilket sätt bedöms deltagarnas språkkunskaper på SFI? För att undersöka dessa frågor har fem SFI-lärare intervjuats och betygsatt två olika texter skrivna inom ramen för det nationella provet i kurs C. De har läst och betygsatt texterna och reflekterat över sina sätt att bedöma skriftlig färdighet i kurs C. Resultatet visar att lärare bedömer texten på olika sätt och att det slutgiltiga betyget kan variera med flera betygssteg vilket har konsekvenser för deltagarnas fortsatta skolgång. Slutsatsen är att betyg och bedömning på SFI är ett område som behöver mer forskning för att säkerställa en likvärdig och rättssäker betygssättning.