Det nya betygssystemet och betygssättningen från och med årskurs sex börjar tillämpas i fullskala i den svenska grundskolan från och med läsåret 2012/13. Denna studie har som syfte attundersöka lärares uppfattningar om denna förändring under en period när den faktiskabetygssättningen av sjätteklassare ännu inte har ägt rum.Fyra skolor och 38 lärare deltog i undersökningen.Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men även teori ochforskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gång dök det också upp andra intressanta fynd. Att arbetssättet för lärare redan har påverkats i så stor utsträckning var oväntat och att så pass många lärare ändå uttryckte att deras elever i sexan, eller ännu tidigare upplevde så pass mycket stress, var också något oväntat. Dessa fynd analyseras och diskuteras också.Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagda betygssättningen i denna undersökning. Eleverna i årskurs sex sägs vara mera stressade av den ökande mängden prov och bedömningar. På plussidan finns, enligt de flesta lärarna i undersökningen, en tendens till att eleverna tar mera seriöst på sina studier. Undervisningen har också, menar en majoritet av informanterna, blivit mera målinriktad, tydligare och kravfylld för både lärare och elever. Statistiskt syns ändå en viss övervikt av de mera positiva svarsalternativen. / Grades in the sixth form – How do teachers view this novelty, before it occurs? An investigation of how teachers in four different schools view the implementation of the new grading system and lowered age for the first grading. The study was made before the actual grading was made. Teachers report high stress levels among their students but also a new and improved attitude towards studies among 11-13 year olds that faces grading for the first time. A shift in teaching methods is also clearly noticeable in many of the informant´s replies. A follow up- study is under planning.

Background: Interest in CSR has increased among investors and other stakeholders. They usually require the company to work sustainably, which makes the incentive to invest in ESG activities greater. Legitimacy theory and stakeholder theory suggest that the overall ESG rating should have a positive impact on the company's profitability. However, there is no consensus among previous studies on whether there is a significant relationship between the overall ESG rating and profitability, which creates a research gap. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether there is any significant relationship between the total ESG rating and profitability among the companies listed on the OMX Stockholm Large Cap. The study examines whether there is a significant relationship between the total ESG rating and profitability in the form of ROA and ROE. Method: The method used in this study is a quantitative method with a deductive approach. The data collection has been done using the Refinitiv Eikon database for the overall ESG rating and Retriever Business for ROA and ROE. The statistical program used in this study is Jamovi and this program is used to perform all statistical tests. A total of 113 companies are examined with data for the financial year 2022. Conclusion: The study's results answer the study's questions and no significant relationship between the ESG rating and profitability in the form of ROA and ROE is demonstrated. The result indicates a weak positive relationship between the ESG rating and profitability, but the relationship is not significant. / Bakgrund: Intresset för CSR har ökat bland investerare och andra intressenter. De ställer oftast krav på att företaget ska arbeta hållbart, vilket gör incitamentet att satsa på ESG-aktiviteter större. Legitimitetsteori och intressentteori tyder på att det totala ESG-betyget bör ha en positiv påverkan på företagets lönsamhet. Däremot råder det ingen konsensus bland tidigare studier om huruvida det finns ett signifikant samband mellan det totala ESG-betyget och lönsamhet vilket skapar ett forskningsgap. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger något signifikant samband mellan det totala ESG-betyget och lönsamhet bland företagen noterade på OMX Stockholm Large Cap. Studien undersöker om det föreligger ett signifikant samband mellan det totala ESG-betyg och lönsamheten i form av ROA och ROE. Metod: Metoden som används i denna studie är en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av databasen Refinitiv Eikon för det totala ESG-betyget och Retriever Business för ROA och ROE. Statistiska programmet som används i den här studien är Jamovi och detta program används för att genomföra samtliga statistiska tester. Totalt undersöks 113 företag med data för räkenskapsåret 2022. Slutsats: Studiens resultat besvarar studiens frågeställningar och inget signifikant samband mellan ESG-betyget och lönsamheten i form av ROA och ROE påvisas. Resultatet tyder på ett svagt positivt samband mellan ESG-betyget och lönsamheten men sambandet är inte signifikant.

The new European Central Bank’s strategy review, unveiled in July 2021, has placed climate change at the core of its new monetary policy strategy. As climate change affects price stability through physical and transition risks, climate change considerations belong to the Eurosystem’s primary mandate. Since climate risks are not integrated into prices by the financial markets, neither by the rating agencies in their credit ratings, the Eurosystem must integrate its own climate criteria in its monetary policy instruments. This paper focuses on the corporate sector asset purchases instrument, namely the Corporate Sector Purchase Programme (CSPP) and the private sector part of the Pandemic- Emergency Purchase Programme (PEPP). It combines monetary policy and climate data to develop Climate Change scores for each eligible issuer. The score aims to identify the best and worst issuers in terms of climate change considerations to operate a tilting of purchases towards the best and away from the worst. The paper first sets forth the construction of the Climate change score, built on backward-looking, forward-looking and disclosure metrics, to make it robust against critics, robust over time but also scalable to ensure feasibility. It then analyses the empirical results and its operational implications on the tilting. It concludes that the tilting is heavily influenced by the skewness characteristic of the eligible universe. It also elucidates the need for more granularity, both for the sector’s taxonomy, the scores and the envelopes. Finally, it shows how the final design depends on policy objectives, whether it is to finance the green transition or a purely balance-sheet protection, or a combination of both. / I Europeiska centralbankens nya strategiöversyn, som presenterades i juli 2021, har klimatförändringen placerats i centrum för den nya penningpolitiska strategin. Eftersom klimatförändringarna påverkar prisstabiliteten genom fysiska risker och övergångsrisker hör klimatförändringshänsyn till Eurosystemets primära mandat. Eftersom klimatrisker inte integreras i priserna av finansmarknaderna och inte heller av kreditvärderingsinstituten i deras kreditbetyg, måste Eurosystemet integrera sina egna klimatkriterier i sina penningpolitiska instrument. Denna artikel fokuserar på instrumentet för köp av tillgångar i företagssektorn, nämligen Corporate Sector Purchase Programme (CSPP) och den privata sektorns del av Pandemic-Emergency Purchase Programme (PEPP). Den kombinerar penningpolitiska och klimatrelaterade data för att ta fram ett klimatrelaterade betyg för varje kvalificerad emittent. Poängen syftar till att identifiera de bästa och sämsta emittenterna för att kunna styra inköpen mot de bästa och bort från de sämsta. I artikeln beskrivs först hur poängsystemet konstrueras. Det bygger på data som är såväl bakåtblickande som framåtblickande samt på hur väl emittenten kommunicerar sitt klimatarbete. Syftet är att utveckla ett poängsystem som är robust mot kritik, robust över tid men också skalbart för att säkerställa genomförbarheten. Därefter analyseras de empiriska resultaten och dess operativa implikationer. Slutsatsen är att viktningen är starkt påverkad av den skevhet som kännetecknar det stödberättigade universumet. Den belyser också behovet av mer detaljerad information, både när det gäller sektorns taxonomi, poängsättningen och kluster. Avslutningsvis visar den hur den slutliga utformningen beror på val av politiska mål, huruvida målet är att finansiera den gröna omställningen eller ett rent balansräkningsskydd, eller en kombination av båda.

Den här studien ämnar ta reda på ifall den matematiska begreppsförståelsen hos elever på gymnasiet har en påverkan på deras matematikkunskaper. Detta genom att jämföra elevernas betyg med deras resultat i en enkät designad för ändamålet. Ytterligare undersöks vilka begrepp eleverna har bättre eller sämre kännedom om, ifall det finns variationer mellan pojkar och flickor, och om det finns skillnader baserat på om de går första eller tredje året på gymnasiet. För att göra undersökningen på ett rättvist sätt har begreppen tagits ur kurslitteratur från högstadiet. Dessa har sedan omvandlats till en enkät där frågorna konstruerats med begreppsförmågan i fokus. Detta för att i största möjliga mån utesluta övriga matematiska förmågor. Enkätundersökningen genomfördes med 118 gymnasieelever i en svensk gymnasieskola på två högskoleförberedande program, 68 elever från årskurs 1 med Matematik 1c och 50 elever från årskurs 3 med Matematik 4c. Slutligen visar resultaten att det finns ett samband mellan betyg och begreppsförståelse. I jämförelsen mellan pojkar och flickor är resultaten nära likvärdiga. När det kommer till förändringen mellan år 1 och 3 finns en viss skillnad, där de i årskurs 1 presterat något högre resultat än de i årskurs 3. De matematiska begrepp som eleverna hade svårast för var de inom talmängder och sannolikhet. / This study aims to determine whether the mathematical conceptual understanding of high school students affects their mathematical knowledge. This is done by comparing the students' grades with their results from a survey designed for this purpose. Additionally, the study examines which concepts students have better or worse knowledge of, whether there are variations between boys and girls, and if there are differences based on whether they are in their first or third year of high school. To conduct the investigation fairly, the concepts were taken from middle school course literature. These were then converted into a survey where the questions were constructed with a focus on conceptual understanding. This is to exclude other mathematical skills as much as possible. The survey was conducted with 118 high school students at a Swedish high school in two college preparatory programs, 68 students from year 1 taking Mathematics 1c and 50 students from year 3 taking Mathematics 4c. Finally, the results show that there is a connection between grades and conceptual understanding. In the comparison between boys and girls, the results are nearly equivalent. Regarding the change between year 1 and year 3, there is a slight difference, with the year 1 students performing slightly better than the year 3 students. The mathematical concepts that students found most challenging were those related to sets of numbers and probability.

Undantagsbestämmelsen i Skollagen (2010), även kallad pysparagrafen, ger lärare möjlighet att undanta vissa delar av ett betygskriterium vid en betygssättning. Den ska tillämpas när en elev, trots stöd, inte kan uppnå ett mål i ämnet på grund av en funktionsnedsättning. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares erfarenheter och uppfattningar om undantagsbestämmelsen. Min undersökningsfråga för min studie är följande:   -Vilka teman framträder ur intervju med lärarna gällande undantagsbestämmelsen i relation till bedömning och betygssättning av elevers kunskaper?   Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie och sedan tolkades resultaten utifrån ett dilemmaperspektiv. Materialet har bearbetats och analyserats genom tematisk analys.  Resultaten visar att lärarna upplever undantagsbestämmelsen som nödvändig för att uppnå en likvärdig betygsättning. Intervjuerna visar att undantagsbestämmelsen är känd hos lärarna men de upplever att det inte är alltid den lättaste uppgiften att omsätta den i praktiken för att det är många faktorer som måste tas i beaktan.   Resultatet visar även att lärarna upplever undantagsbestämmelsen som otydlig, vilket ger ett stort tolkningsutrymme vid dess användning. Lärarna uttrycker att det är samtidigt en svårighet att avgöra vad en funktionsnedsättning är och bedöma vad det är i en elevs funktionsnedsättning som gör att eleven inte når målen i ett ämne. Resultatet visar på att lärarna är i behov av utbildning och fortbildning om både undantagsbestämmelsen och de olika funktionsnedsättningar som finns, för att tillämpa den på ett rättvist och korrekt sätt. Det framgår även i resultatet att det finns önskemål om att det ska vara ett krav på dokumentation vid tillämpningen av den, för att underlätta för elever i exempelvis stadieövergångar eller bytet av en lärare. / The exception provision in Swedish education law gives teachers the possibility to exempt certain parts of the assessment criteria when setting grades. It is used when a student, despite having received support, cannot reach a goal in the subject as a result of a functional impairment. The purpose of this paper is to investigate teachers’ experience and understanding of the exception provision. My study concerns the following research question:  Which themes arise from interviews with teachers regarding the relationship between the exception provision and the assessment and grading of students’ knowledge?  I performed a qualitative interview study and analyzed the results from a dilemma perspective. The material has been processed and analyzed through a thematical analysis.  The results show that teachers’ experience the exception provision as a necessary tool in achieving fair and equal grading. The interviews show that teachers know about the exception provision but that it is not always easy to use the provision in practice because there are many factors that must be considered at the same time.    The result also shows that teachers’ experience the provision as unclear, which leads to a broad interpretation of the provision when it is used. Teachers lift that it is both difficult to understand what is meant by functional impairment and difficult to assess how this functional impairment prevents the student from reaching the subject’s learning goals. The result shows that teachers need further education in both the exception provision and different functional impairments to apply the provision in the correct way. The results even show that there is a desire that documentation should be required when the provision is used to support handovers to new teachers and new grade levels.

Denna uppsatts undersöker relationen mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och kapitalstruktur i programvaruföretag i Europa. Företag inom programvaruindustrin, på grund av att den är kunskapsintensiv, tenderar att ha en stor mängd immatriella tillgångar i sin tillgångsstruktur. Detta leder till en lägre grad av skuldsättning i branschen, till följd av tillgångarnas osäkra värde och oförmåga att använda dem som säkerhet av långivare. Därför anser detta examensarbete det vara av intresse att undersöka om bättre CSR-prestanda i programvaruföretag har en effekt på skuldsättningsgraden. Studien bidrar till det nuvarande kunskapsfältet inom kapitalstruktur och hållbarhetsforskning genom att tillämpa de klassiska teorierna om kapitalstruktur Trade-off theory, Pecking-order theory och Signling theory för att analysera resultatet i denna studie.  Tidigare studier om CSR:s inverkan på kapitalstruktur har haft varierande resultat. Medan vissa forskare har funnit ett negativt samband mellan CSR-prestanda och kapitalstruktur, har andra funnit det motsatta förhållandet. CSR mäts i denna studie genom användingen av Envioronmental Social och Governance-betyg (ESG-betyg) hämtade från Sustainalytics plattform. För att undersöka sambandet mellan skuldsättningsgraden och ESG-betyg genomfördes en multipel regressionsanalys. Resultatet i denna studie finner inte något signifikant samband mellan variablerna ESG-betyg och skuldsättningsgrad. / This thesis investigates the relationship between Corporate Social Responsibility (CSR) and capital structure in software firms in Europe. Firms in the software industry, due to being knowledge intensive, tend to have a large amound of intangible assets in their asset strucutre. This leads to a higher degree of indebtedness in the industry, owing to the uncertain value of the assets and the inability to use them as collateral by lenders. Therefor, this thesis deems it of interest to investigate whether better CSR-performance in software firms affects the debt ratio. This study contributes to the current field of knowledge of capital structrue and sustainability research by applying the classical theories of capital structure, the Trade-off theory, Pecking-order theory and Signaling theory and using them to analyze the result in this study.  Previous studies on CSR´s impact on capital structure have had varied results. While some scholars have found a negative relationship between CSR-performance and capital structure, others have found the opposite relationship. CSR is measured in this study through the use of Environmental, Social and Governance-ratings (ESG-ratings) derived from Sustainalytivs platform. To investgate the relationship between the debt ratio and ESG-ratins a multiple regression analysis was conducted. The result in this study do not find any significant relationship between the variables ESG-rating and debt ratio.

Syftet med studien är att förstå och beskriva sju elevers och tre lärares erfarenheter av skolan under deras treåriga gymnasietid tillsammans. Målet är att kunna utveckla kunskap om hur gymnasieskolan ska kunna möta behovet hos elever som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. Bakgrunden till studien är den snabba förändring som skett i Sveriges utbildningssystem de senaste decennierna. Från att ha varit en urvalsskola går idag mer än 99 procent av varje årskull vidare till gymnasieskolan i Sverige. Det innebär att gymnasieskolan ställts inför en betydligt svårare uppgift med nya elevgrupper och helt andra krav på det pedagogiska arbetet. Eleverna i den här studien lämnade grundskolan med ofullständiga betyg och sökte själva till en liten undervisningsgrupp på gymnasiets individuella program med inriktning mot restaurang och storkök. Det empiriska materialet består främst av forskningsintervjuer och fältanteckningar från deltagande observationer. Forskningen utgår ifrån en livsvärldsansats och en central utgångspunkt är elevernas och lärarnas erfarenheter av skolan. Resultatet visar att eleverna bär på mycket negativa erfarenheter av grundskolan som genererat en negativ inställning till skolarbete. Att få eleverna mer positivt inställda till skolarbete var en förutsättning för att lärande i kärnämnena skulle ske. Två faktorer framträder tydligt som avgörande för att de här ungdomarna upplevt gymnasietiden som meningsfull. Den första är lärares elevsyn och den relation som uppstår i mötet mellan eleven och läraren. Den andra är huruvida eleverna upplever innehållet som meningsfullt. Skolans innehåll blev meningsfullt när eleverna upplevde att lärandesituationer var på riktigt och när de samtidigt kände att innehållet var anpassat till dem, då släppte plötsligt spärrarna för dem.

The aim of this study was to identify high school student’s thoughts and experiences about discrimination based on background. Six students, all with foreign origin, was interviewed where different questions about discrimination and stigmatization was asked. The results of this qualitative research show that there are students who are experiencing discrimination based on their origin and that the discrimination differs very much dependently on how deviant the person is from the swedes in terms of background and appearance. Students with foreign origin notice how this affects their conditions and possibilities in school where they are more easily categorized and stigmatized as worse. This is a problem that should be recognized not least because the teacher as official has an obligation to treat every student equally but also because the proceeding discrimination contributes to the maintenance of existing ethnical power hierarchies.

Syftet med denna studie var att analysera sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg i idrott och hälsa, samt mellan ett viktat betyg i matematik, svenska, engelska och idrott och hälsa och fysisk aktivitet. Studien undersöker vidare om det finns något samband mellan socioekonomisk status och fysisk aktivitet och med ett viktat betyg. Studien utfördes på gymnasieelever från två gymnasieskolor i Örebro och Värmlands län. 158 elever (92 flickor, 66 pojkar) deltog i studien. Det internationella aktivitetsformuläret, IPAQ, användes för skattning av fysisk aktivitet. Eleverna fick uppge sitt senaste betyg i svenska, engelska, matematik och idrott och hälsa samt svara på frågor kopplade till socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Resultaten visade att det fanns ett måttligt linjärt samband mellan betyg i idrott och hälsa och fysisk aktivitet (r=0.48); och ett svagt linjärt samband mellan det viktade betyget och fysisk aktivitet (r=0.30). Resultatet visade att de starkaste sambanden återfanns för det socioekonomiska indexet (SEI), både för fysisk aktivitet och (p<0.001, r=0.35) respektive för det viktade betyget (p<0.001, r=0.332). Dock fanns tendenser att sambandet blev starkare vid modelleringen att vid en ökad fysisk aktivitet ökade betygen för att därefter minska när den fysiska aktiviteten ökade ännu mer.  Ytterligare forskning bör därmed fokusera på huruvida ett för stort fokus på fysisk aktivitet kan hindra skolarbetet. / The aim of this study was to analyse the correlation between physical activity and the grade in physical education, but also the correlation with a weighted grade (Mathematics, Swedish, English and Physical Education) and physical activity (metabolic index). The study further investigates whether there is any correlation between socioeconomic status and physical activity and socioeconomic status with a weighted grade. The study was carried out on high school students from two upper secondary schools in Sweden. 158 students (92 girls, 66 boys) participated in the study. The international activity form, IPAQ, was used to estimate physical activity. The students were asked to give their latest grades in swedish, english, mathematics and physical education, and answer questions related to socioeconomic background factors. The results showed that there was a moderately linear relationship between grades in physical education and physical activity (r = 0.48); and a weak linear relationship between the weighted grade and physical activity (r = 0.30). The result showed that the strongest correlations were found for the socioeconomic index (SEI), both for physical activity and (p <0.001, r = 0.35) and for the weighted grade (p <0.001, r = 0.33). However, there were tendencies that the correlation became stronger when modelling that with increased physical activity the grades would increase, in order to subsequently decrease when the physical activity increased even more. Further research should focus on whether too much focus on physical activity can impede school work.

Efter att vi i flera olika sammanhang uppmärksammat att slöjdlärare tolkar läroplanens styrdokumnet olika och att det på grund av detta uppstår olikheter i betygsättningen ville vi undersöka och synliggöra dessa frågor. Syftet med vår studie var att belysa slöjdlärares uppfattningar kring likvärdigheten i betygsättningen samt synliggöra vad slöjdlärarna anser krävs för en större likvärdighet nationellt. Med hjälp av halvstrukturerade intervjufrågor genomförde vi en kvalitativ undersökning, där vi intervjuade ett mindre antal högstadielärare. Efter att ha bearbetat och analyserat materialet kunde vi utläsa att informanterna hade skilda åsikter och uppfattningar i många frågor, vilket bekräftar att styrdokumenten har stora tolkningsutrymmen. Både informanterna, Skolverket och andra instanser inser och är medvetna om att betygsättningen är en svår fråga och näst intill omöjlig att skapa likvärdighet kring. Några informanter uttryckte att möjligheten till öppen tolkning av styrdokumenten är positiv eftersom det lämnar uttrymme till läraren själv, medan andra informanter önskade mer styrning för att göra den nationella likvärdigheten större. Vår undersökning visade att de flesta av våra informanter använder någon form av stödmaterial i sin betygsättning. Matriser användes av alla, men på olika sätt och skapade i olika format. Skolverkets stödmaterial användes i olika utsträckning, liksom sambedömning och elevexempel. Prov användes sällan. Kompetensutveckling i olika former är något som verkar vara olika utbrett hos olika huvudmän. Mer kompetensutveckling efterfrågas hos många lärare och ses som grundläggande för att den nationella likvärdigheten ska kunna öka. En ökad praxis efterfrågas, men var den ska skapas finns olika meningar kring. Lärarna är eniga om att styrning skulle öka den nationella likvärdigheten, men vad det skulle resultera i kring undervisningen för läraren respektive eleverna upplevs olika. Friheten och skapandet skulle eventuellt påverkas, men rättssäkerheten och likvärdigheten kring betygen skulle troligen öka.