Det här är en kvalitativ studie som gjorts i syfte att undersöka hur elever som är mottagna i grundsärskolan ges möjlighet till betyg enligt grundskolans kursplaner. Aktuell forskning presenteras utifrån nivåerna organisation, grupp och individ samt relaterar till perspektiv som är historiska, nutida och relationella. Som exempel kan nämnas att delaktighetsperspektivet synliggörs i förhållanden som kan innebära både hinder och möjligheter. Ansatsen i den här studien är hermeneutisk. Utifrån ett bekvämlighetsurval har semistrukturerade besöksintervjuer använts som insamlingsmetod. Efter bastranskription av intervjuerna har analysen utgått från de teman som identifierats; rummet, samverkan, betyg i enlighet med grundskolans kursplaner, anpassningar och kommunikation.  Citat har tolkats utifrån relationella och/eller kategoriska perspektiv. Resultatet visar att elever som är mottagna i grundsärskolan och ges möjlighet till betyg enligt grundskolans kursplaner befinner sig i kommunikativa organisationer som möjliggör anpassningar utifrån ett sociokulturellt deltagarperspektiv. Ett biresultat är att organisationers utformning påverkar den pedagogiska praktiken samt hur elevers möten med pedagoger gestaltas.

This study aims to investigate the relationship between ESG-scores and credit ratings for Large Cap companies listed on the Nasdaq Nordic Stock Exchange Market. The purpose of the study is also to achieve a deeper understanding of how Swedish banks incorporate sustainability in the credit process. Considering the purpose of the study, triangulation was chosen as the approach as it includes both quantitative and qualitative procedures. Inspired by prior research the variables has primarily been conducted using simple linear and logistic regressions. Compared to significant prior research illuminating the positive effects of sustainability on financial performance, as well as risk mitigation effects, the study provides surprising results. Positive correlation between ESG-scores and credit scores can only be confirmed for two of the studied years. Four of the years verifies a positive correlation between a high ESG-score and a high credit score. The result also reflect that the strength of the correlation varies across industries and countries. Insights from the qualitative part of the study confirms that banks take sustainability into account in the credit process. The result of the study goes both hand in hand with prior research and deviates from it, which creates interesting opportunities for future research. / Denna studie syftar till att undersöka eventuella samband mellan ESG-betyg och kreditbetyg för börsnoterade bolag på Nasdaq Nordic Large Cap för tidsperioden 2009–2017. Vidare eftersöks djupare förståelse för hur svenska banker integrerar hållbarhet i kreditbedömningsprocessen för företag. Med studiens syfte i beaktande föll metodvalet på triangulering då angreppssättet innefattar en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats. Med inspiration från tidigare forskning analyserades variablerna ESG-betyg och kreditbetyg med hjälp av linjära- och logistiska regressioner. I förhållande till omfattande tidigare forskning belysande hållbarhets positiva inverkan på finansiell prestation och reducering av risk förefaller studiens resultat förvånande. Ett positivt samband mellan ESG- betyg och kreditbetyg kan bara bekräftas för två av de undersökta åren. Ett positivt samband mellan ett högt ESG-betyg och ett högt kreditbetyg kan bekräftas för fyra år. Det råder även skillnader i korrelationens styrka beroende på bransch och land. Resultatet från den kvalitativa delen bekräftar att samtliga banker genomför en intern hållbarhetsanalys för företag i kreditbedömningen. Utfallet av studien går både i linje med och emot tidigare forskning vilket skapar intressanta möjligheter för vidare forskning.

I det svenska skolväsendet finns två likvärdiga svenskämnen i form av dels svenska och dels svenska som andraspråk. I grundskolans sista årskurs måste samtliga elever delta i ett nationellt prov. De två ämnesproven är identiska men bedömningen mellan dem skiljer sig åt genom att i svenska som andraspråksprovet ska läraren ta hänsyn till de kommunikationsstrategier eleven använder. Det är oklart exakt vad som avses med sådana strategier. I den här studien undersöks elevtexter från de nationella proven i svenska som andraspråk år 2013 och 2015, 20 med betyg E och 20 med betyg A eller B. Forskningsfrågan rör hur den skriftliga andraspråksvenska ser ut som av verksamma lärare bedöms med betyg A eller E i grundskolans årskurs 9. Analysen är kvantitativ och inkluderar textlängd, ordlängd, andel långa ord, ordvariation, meningslängd, makrosyntagmlängd, kvoten mellan mening och makrosyntagm, fundamentslängd, andel subjektsfundament och andel ettordsfundament. Resultatet redovisas uppdelat på betyg, texttyp och kön samt jämförs med tidigare studier av elevtexter i ämnet svenska. Resultatet pekar på att högbetygstexterna är längre, har en högre ordvariation, en lägre kvot mellan mening och makrosyntagm och längre fundament än lågbetygstexterna. Det finns stora skillnader i resultatet beroende på texttyp och små beroende på kön. Jämfört med svenska texter har svenska som andraspråkstexterna lägre ordvariation och högre andel subjektsfundament.

Aim The aim with this study is to investigate how teachers in physical education are teaching and working with assessment in outdoor education. Further on, we also want to see how the geographical location of each school might be a factor to consider when it comes to the conditions for managing outdoor education. The following issues have been used: How does teachers implement outdoor education in their teaching in physical education? What conditions, for example, economic, time, or the vicinity to nature, does one has to consider important to teach outdoor education? In what ways do the teachers work with the content of the curriculum and how do they create situations for assessment. In what way do the teachers look at how the different conditions affect the education in outdoor education itself? Method Our study is based on qualitative interviews where the focus was to understand how and why the teachers looked upon certain areas within outdoor education, rather than gathering quantitative facts. There were six certified teachers being interviewed from upper secondary schools in Jämtland, Södermanland, Småland and Västergötland. As the interviews began we assured all the participants their answers were confidential and that they could end the interview at any time. The interviews were held over Skype with a voice recorder. Results The results we found were that most of the teachers had a very similar way of looking at outdoor education. Most of them agreed that conditions such as, economic, time and material, plays a big part when it comes to what education they will be able to implement. The teachers also found a connection between the location of the school and what type of outdoor education they can carry through. All of them thought that the activity itself should be in focus, and that will decide in what environment it will take place. Conclusions The conclusion we can make based on the findings of this study was that many teachers looked at the limitations of outdoor education and therefore decided that it was a difficult element to work with. With a wider view toward outdoor education one could interpret the curriculum in multiple ways, and then find new possibilities with outdoor education. If one were to look at the four overall perspectives, written in the curriculum, one could easily work with environmental sustainability and the historical aspects of the different places one has access to. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med undervisning och bedömning i friluftsliv utifrån aspekterna skolans geografiska läge i Sverige, skolans förutsättningar och resurser för friluftsliv. De frågeställningar som har använts är: Hur planerar och undervisar lärare i idrott och hälsa i momentet friluftsliv? Vilka förutsättningar som ekonomiska, tidsmässiga och närheten till utevistelse anser lärare i idrott och hälsa är viktiga för att bedriva friluftsliv? På vilket sätt arbetar lärare med innehållet i kursplanen och hur skapar de tillfällen för bedömning? Hur anser lärarna att skolans resurser och förutsättningar påverkar undervisningen i friluftsliv?   Metod Studien grundar sig på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer där fokus låg på att skapa en förståelse av lärarnas verklighetsbild, istället för att söka kvantitativ data. Sex legitimerade gymnasielärare intervjuades från två gymnasieskolor i Jämtland, varav en innerstadsskola och en utanför centrum. Övriga lärare var från gymnasieskolor i Södermanland, Småland och Västergötland. Intervjuerna gjordes över Skype med ljudinspelare. Studien följer de forskningsetiska principerna där hänsyn tagits till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Resultat Resultaten visar att de flesta lärare har samma sätt att se på friluftsliv. De flesta lärare anser att det finns förutsättningar för friluftsliv som spelar in, material, ekonomi och tid är några av dem. Lärarna anser att skolans läge är en avgörande faktor för i vilken utsträckning friluftsliv kan bedrivas samt att närheten till natur också gör det enklare att bedriva undervisning. De flesta lärarna anser också att friluftslivet bör vara aktivitetsbaserat där aktiviteten styr valet av miljö, och därigenom skapar även detta begränsningar. Slutsats Den slutsats som går att göra utifrån resultaten är att de intervjuade lärarna hade en viss syn på friluftsliv i skolan där många begränsningar genomsyrade deras resonemang. Med en bredare syn för undervisning i friluftsliv, hade lärarna kunnat tolka kursplanen annorlunda och istället se svårigheterna som möjligheter. Genom att titta på de fyra övergripande perspektiven och sedan koppla dessa till sin undervisning i friluftsliv skulle det vara lätt att jobba med till exempel platsens historia samt hållbarhet och andra faktorer som spelar in på vår miljö.

<p>Language choice is a required course in years 6-9 of compulsory school. Those who do not wish to study a Modern language of French, Spanish or German may choose language choice English or language choice Swedish instead. These two courses are meant to provide students with additional support and advanced work in those subjects. Although grades are given in Modern Languages, language choice English and Swedish do not merit a grade. Neither language choice English nor language choice Swedish has a set curriculum or syllabus. The regulations regarding these courses are dubious as well which results in varied interpretations among schools. Other research discussed in this thesis indicates that student motivation is low and truancy high. The intention of this thesis is to shed light upon an area left very much in the dark. Who are these students choosing language choice English and language choice Swedish? What have they based their choice upon? How are these courses organized, prioritized and taught? How do the students and teachers experience these courses? Data has been collected at three schools in the form of in depth teacher interviews and student questionnaires in order to answer these questions. In addition, school statistics have been examined and similar research utilized in the analysis of the collected data.</p><p> </p>

Language choice is a required course in years 6-9 of compulsory school. Those who do not wish to study a Modern language of French, Spanish or German may choose language choice English or language choice Swedish instead. These two courses are meant to provide students with additional support and advanced work in those subjects. Although grades are given in Modern Languages, language choice English and Swedish do not merit a grade. Neither language choice English nor language choice Swedish has a set curriculum or syllabus. The regulations regarding these courses are dubious as well which results in varied interpretations among schools. Other research discussed in this thesis indicates that student motivation is low and truancy high. The intention of this thesis is to shed light upon an area left very much in the dark. Who are these students choosing language choice English and language choice Swedish? What have they based their choice upon? How are these courses organized, prioritized and taught? How do the students and teachers experience these courses? Data has been collected at three schools in the form of in depth teacher interviews and student questionnaires in order to answer these questions. In addition, school statistics have been examined and similar research utilized in the analysis of the collected data.

I detta arbete undersöks gymnasieelevers fysiska självuppfattning med instrumentet Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att reda ut om det finns samband mellan fysisk självkänsla och subdomäner till den fysiska självkänslan och betyg i kursen idrott och hälsa A. Hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler är också centralt. Resultaten som analyseras har samlats in från tre gymnasieskolor i Mellansverige. 184 elever, 79 flickor och 106 pojkar, har fyllt i enkäten. Statistisk analys med chi-tvåtest visar samband mellan betyg i kursen idrott och hälsa A och pojkarnas varseblivning av fysisk självkänsla, fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens där pojkar som avslutat kursen med höga betyg har höga värden och det motsatta förhållandet gäller för elever i den lägre delen av betygskalan. För flickorna finns det samband mellan betyg i idrott och hälsa A och fysisk självkänsla samt betyg och fysisk kondition där samma trend som hos pojkarna visats. Däremot finns det hos flickorna inget samband mellan variablerna betyg i kursen idrott och hälsa A och fysisk styrka. Det finns heller inget samband mellan betyg och andelen flickor som angett låga värden för idrottslig kompetens.

Studiens övergripande syfte är att undersöka institutionen folkskolans syn på finska krigsbarn i Alvestabygden åren 1941-1945. Utifrån en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, såsom det ger sig uttryck i källmaterialet. Källmaterialet består av examenskataloger från 30 folkskolor och material från Hjälpkommittén för Finlands barns arkiv. Folkskolans syn på krigsbarnen är intressant då folkskolan är den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritär skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion. En av studiens frågeställningar grundar sig på Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner är enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhällsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem. Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spår av misstänkta krigsbarn sorterats ut. Undersökningen visar att 15 av 30 undersökta folkskolor har mött finska krigsbarn. Antalet unika krigsbarn har uppgått till 39. Folkskolans relation med de finska krigsbarnen var dubbelbottnad. Betygen visar att barnen klarat sina årskurser i alla de fall då de läst hela läsåret. Examenskatalogerna säger också en hel del om folkskolans syn på barnen. De är i stor omfattning särbehandlade i katalogerna. Det yttrar sig främst i att de i 35 av de 51 examenskatalogerna är placerade avskilda från de andra barnen i klasslistan. Det trots att olika lärare har använt olika principer för placeringen av barnens namn. Det yttrar sig ännu tydligare i noteringar kring de finska barnens namn. Det finns noteringar som till exempel ”finsk (räknas ej)”, ”finsk” har antecknats med röd penna vid namnen, det finns också exempel där man skrivit ”F” vid de finska namnen. Allt det här tyder på att folkskolan såg de finska barnen som något som skulle särbehandlas. Psykologen Lagnebro har i sin forskning hävdat att diskriminering i form av särbehandling i Sverige har fördjupat de finska krigsbarnens identitetsproblem i vuxenålder. Uppsatsen ger stöd för att även folkskolan särbehandlat de finska krigsbarnen och därmed medverkat till de framtida identitetsproblemen. I källmaterialet finner studien stöd för samtliga av Bergs utbildningssociologiska funktioner. Läsaren kan notera att förvaringsfunktionen var stor. De finska barnens närvaro i skolan tenderar att ha varit högre än de svenska barnens. Det trots att källmaterialet visar på en efterfrågan på skolbarnens arbetskraft i det lokala jordbruket.

The aim of this study was to investigate whether there is a correlation between birth order, academic performance and need for achievement. 166 students from Alvesta Gymnasium/ High school and Växjö Fria Gymnasium/ High school participated in the study. The result showed a significant correlation between birth order and study result, but unlike previous studies this study showed that it was the youngest siblings that had the best academic performance. Furthermore, a significant correlation between academic performance and need for achievement was found, also that higher need for achievement results in higher academic performance. The study also showed that there is a significant correlation between birth order and need for achievement, and it is the youngest children that have the highest need for achievement. Finally the study shows, in resemblance with previous studies, that sibship size has a negative effect on study results. Most prominent in this current study was that the number of brothers has a significant negative correlation with study result. / Syftet med denna föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns samband mellan syskonplacering, studieresultat och prestationsbehov. 166 elever från Alvesta Gymnasium och Växjö Fria Gymnasium deltog i studien. Resultatet visade ett signifikant samband mellan syskonplacering och studieresultat, men i motsats till tidigare studier visar resultatet av föreliggande studie att yngstabarnen har högst studieresultat. Dessutom påvisades ett signifikant samband mellan studieresultat och prestationsbehov, där högre prestationsbehov leder till högre studieresultat. Slutligen visar studien, i likhet med tidigare forskning, att en stor syskonskara påverkar studieresultaten negativt. Mest framträdande i föreliggande studie är att antal bröder visar sig ha ett signifikant negativt samband med studieresultat.

The purpose of this study is to analyse the significance of the national assessment in highschool education, including what the teachers express about the new instructions currently coming from the Swedish National Agency of Education, concerning a more central control of grading the national assessments. This study also covers the teachers individual responsibility when it comes to grading the national assessments. The purpose of the national assessment is to secure that grading and the education level in the country is equal. This is a qualitative study useing the method of a group discussion intervju (focusgroup intervju). Five highschool teachers took part in the discussion with questions that had been decided beforehand. The aim with this method is to give space for open discussions and reflections within the group. The result of the study shows that the respondants had been influenced by the tention between the new instructions from the Swedish National Agency of Education and the teachers autonomy. The study also elucidates the tendencies that exists in the country of grading too positive. The respondants expressed that they are affected  by the new instructions and that their final grading is controlled by the results from the assessments. / Syftet är att synliggöra de nationella provens betydelse i gymnasieskolan innefattandevad några lärare uttrycker om förändringarna som pågår från Skolverket, angående enmer central styrning av bedömningen av de nationella proven. Undersökningen tar ävenupp lärarnas individuella ansvar i bedömningen av nationella proven. De nationellaproven ska säkerställa en rättvis bedömning nationellt och fungera som rikslikande.Detta är en kvalitativ studie där vi använt oss av en fokusgruppintervju somundersökningsmetod. Fem stycken gymnasielärare deltog i en intervju som utgick frånfasta frågeställningar. Metoden ger utrymme för diskussioner och reflektioner inomgruppen. Resultatet visar att respondenterna har påverkats av spänningsfältet mellanSkolverkets nya direktiv och lärarens autonomi. Undersökningen belyser äventendensen som finns i landet angående glädjebetyg. Respondenterna uttrycker att de ärpåverkade av de nya direktiven och att resultaten från proven styr den slutligabedömningen i en kurs.