I en kvalitativ dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet är att undersöka hur ståndpunkter och argument i frågan om utökningen av antal betygssteg, från två till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande betygsfunktioner: betyg för urval, betyg för utvärdering och kontroll, betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt betyg för att främja elevers motivation. Resultatet visar att det främst relateras till betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehålla en strävan efter likriktning, underlättande för jämförelser av betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt språk för bedömning. Förslagets utgångspunkt – att samma skala bör gälla för alla skolformer, motiveras inte explicit. Resultatet visar också att principen om en gemensam betygsskala har stöd av flera remissinstanser men att den inte motiveras av dessa. I allmänhet är kopplingarna till sfi få i materialet och i förslaget har direktivet om att beskriva för- och nackdelar utifrån skolformens karaktär, mål och syfte inte följts. Skolverket, en remissinstans som har ett underbyggt ställningstagande och motsätter sig förslagets införande inom sfi, tar sin utgångspunkt i skolformens karaktär och syfte snarare än i någon betygsfunktion.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas uppfattningar kring en likvärdig bedömning och betygssättning av elevens historiekunskaper i grundskolans. Fokus läggs på implementeringen av Lgr 11 och betydelsen av dess kunskapskrav. Bakgrundens tidigare forskning visar att likvärdighetskraven inte upprätthålls på skolorna vilket är ett problem. Ämnet är av stor relevans då lärarens betygssättning har en stor påverkan i elevernas framtida liv. Lärarnas väg till bedömning av elevers kunskaper innebär att de är kvalificerade och införstådda med kunskapskraven. Betygssättning är ett aktuellt ämne i samband med införandet av den nya läroplanen 2011 och det finns lite forskat kring området. Studiens metod är en empirisk undersökning som består av kvalitativa intervjuundersökningar med fem historielärare. Teorin består av olika teoretiska teman med fokus på summativ bedömning. Resultatet åskådliggör att implementeringen av Lgr 11 har hanterats olika beroende på skola. Enligt lärarna sker en likvärdig betygssättning genom utgångspunkt i kunskapskraven, samsyn, avpersonifiering och att hänsyn tas till elevers olika förutsättningar. Kunskapskraven uppfattas positiva men kritik riktas mot deras innebörd. I undersökningen diskuteras svårigheterna lärarna möter i skolans likvärdighetssystem. Bristerna är en ofullständig samsyn, implementering, obehörig ämnesdidaktik, skilda elevunderlag, otydliga kunskapskrav, tidsbrist, elevkännedom, språkhinder och elevers olika förutsättningar. Konsekvensen är att lärarens bedömning inte är likvärdig på grund av bristerna som förekommer i dagens skola, och stort ansvar läggs på rektorer, skolverket och staten för att vidta åtgärder.

Syftet med studien var att utforska några elevers perspektiv kring bedömning och betyg samt hur det har påverkat deras skolgång. För att besvara syftets frågeställningar genomfördes en enkät med elever i årskurs 9 i fem skolor, från två olika kommuner. Enkäten besvardes av 180 elever och följdes upp med sex semistrukturerade intervjuer. Studien kan betraktas som en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod, så kallad triangulering. Studien inspirerades av ett specialpedagogiskt perspektiv, dilemmaperspektivet. Den teoretiska utgångspunkten var Maslows behovs- och motivationsteori. Resultatet analyserades genom centrala begrepp från Maslows behovstrappa. Resultatet visade att 77,2% av eleverna har en positiv eller neutral inställning till bedömning samt att 81,1% har en positiv eller neutral inställning till betyg. Samtidigt framkom att elever upplever stor stress i samband med bedömning och betyg, vilket även påverkar elevernas självkänsla. De mest stressande bedömnongsformerna var nationella prov, framför allt i matematik. Elevernas egna krav och motivation spelar en stor roll för prestationer i skolan. Elever upplevde sig ha stort eget ansvar att klara skolans krav för att nå godkända betyg.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka vilka erfarenheter ämneslärare har i sina möten med elever som inte når godkänt betyg i engelska på högstadiet. Fokus ligger på ämneslärarnas upplevelser av elevernas skolsituation, vilka anpassningar lärarna tycker att eleverna har mest nytta av, hur mål och utveckling synliggörs men också hur de utformar undervisningen för dessa elever som preciseras även i frågeställningarna. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där insamling av data sker genom individuella intervjuer som kompletteras med deltagande observationer. Materialet analyserades i två olika faser genom tematisk och tolkad analys som fastställdes till inom gemensamma teman. Resultatet visar att lärarna följer den teoretiska ramen som presenteras i början av uppsatsen. De lyfter inlärningsprocessen som invid styrd och beroende av elevens användning av engelska språket utanför lektionerna. Alla elever har dock goda förutsättningar att lyckas med att klara målen för betyget E på högstadiet men vägen dit är utformas olika. Tydliga mål, synlig formativ bedömning och individuell planering med anpassade uppgifter lyfter resultatet som framgångsrika faktorer för att lyckas med dessa elever.

SAMMANFATTNING  Titel: ESG-betyg och aktievärde: En kvantitativ studie som undersöker sambandet mellan ESG-betyg och aktievärde. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Malin Printz och Oskar Karlsson  Handledare: Jan Svanberg Datum: Januari - 2024 Syfte: Företagens hållbarhetsarbete har blivit ett aktuellt ämne på senare år. Denna studie baseras på tidigare forskning om hur ESG-betyg påverkar företagens aktievärde. Tidigare forskning har gett varierande resultat med både negativa och positiva samband, vilket har motiverat behovet av ytterligare undersökningar inom ämnet. Syftet med uppsatsen är att analysera hur ESG-poäng påverkar företagens aktievärdering. Metod: Studien har en positivistisk utgångspunkt med ett objektivistiskt ontologiskt perspektiv. En deduktiv ansats har tagits där teori inom området prövas genom kvantitativ metod. Utifrån teori har en hypotes tagits fram som sedan prövas empiriskt med hjälp av datainsamling. I denna studie tillämpas en tvärsnittsdesign där en uppsättning mätbara data från flera företag samlas in vid en specifik tidpunkt. Empiriska data hämtades från 1800 europeiska företag för räkenskapsåret 2023 genom den sekundära databasen Refinitiv Eikon. Dataanalyser genomfördes via flertalet regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Inget samband hittades mellan ESG-poäng och aktievärde. För att förklara studiens resultat gick stöd att finna i teorin om den Effektiva Marknads hypotesen.Examensarbetets bidrag: Detta är en av få studier som använder P/E som mått för marknadsvärde i relation till ESG vilket kompletterar tidigare forskning som använt andra mått. Det finns inte så mycket forskning inom området då det utvecklats mycket på senare år. På så sätt kan denna studie bidra ytterligare. Det finns inte heller så många studier som utgått från data i sådan närtid. Denna forskning har utgått från data så sent som 2023 vilket är intressant för att se om det förändrats jämfört med tidigare år. Detta gör även studiens resultat mycket högaktuellt. Förslag till fortsatt forskning: Använda ett annat mått för marknadsvärde, såsom Market to Book eller Tobins Q för att se om de fångar ett samband mellan ESG och aktievärde. Genomföra en longitudinell studie för att undersöka om sambandet mellan ESG och aktievärde utvecklas över tid, särskilt med tanke på den långsiktiga effekten av hållbarhetsarbete. Utforska ESG-poängens påverkan på aktievärde över olika världsdelar för att bättre förstå hur geografisk kontext påverkar resultatet alternativt göra en djupare analys av resultaten inom varje land för att förstå hur nationella regleringar och marknadsförhållanden kan påverka sambandet. Sektorspecifika analyser för att undersöka om sambandet mellan ESG och aktievärde varierar över olika branscher.  Nyckelord: ESG, CSR, ESG-betyg, aktieavkastning, ESG-investeringar, hållbarhetsrapportering, aktieägarvärde, aktievärde och finansiell utveckling.

Syfte: Hållbarhetsredovisning blir vanligare vilket innebär att inte enbart finansiellt resultatredovisas, utan även socialt och miljömässigt ansvarstagande. Hållbarhetsarbetet kan mätasgenom ESG-betyg som baseras på arbetet gällande miljö, socialt ansvar samt bolagsstyrning. Det finns fler studier som undersöker hur denna redovisning påverkar finansiella resultat,medan färre har undersökt effekten på marknadsbaserade mått. Denna studie ämnar visa vilketsamband som finns samt bidra med mer förståelse gällande detta område. Studiens syfte ärdärmed att undersöka effekten av ESG på marknadsvärde inom industrisektorn i USA. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats och har genomförts med hjälp av enkvantitativ metod. Studien har utgått ifrån sekundärdata, vilken är hämtad från databasenRefinitiv Eikon. I denna databas har data från 367 företag inom industrisektorn i USAhämtats, från år 2022. Därefter har statistikprogrammet SPSS använts för att genomföra enunivariat, bivariat och multivariat analys. Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar att det finns ett signifikant positivt sambandmellan ESG och marknadsvärdet inom industrisektorn i USA. Det visade sig däremot vara ettsvagt positivt samband. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med mer kunskap och förståelse angåendesambandet mellan ESG och marknadsvärde inom industrisektorn i USA. Resultatet kan varaintressant för investerare och andra intressenter då det svaga positiva sambandet tyder på attdet kan finnas flera faktorer som påverkar marknadsvärdet. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till framtida forskning är att inkludera flerkontrollvariabler för att se om förklaringsgraden ökar. Det vore även intressant att jämföraolika sektorer och flera år. Ett annat förslag är att tillämpa ESG-betygets delkomponenter föratt undersöka om effekten på marknadsvärdet skiljer sig.

För att få bra valmöjligheter inom skola och utbildning krävs det att elever uppnår höga betyg. Tidigare forskning visar många olika resultat på faktorer som kan samvariera med elevens betyg, både positivt och negativt. De teoretiska mekanismer som tas upp i denna studie är Vygotskij som menar att vuxna är viktiga för barns lärande och Mead som har fokus på social interaktion där individer behöver ett samspel. En nedgång i konjunkturen kan påverka lärartätheten, det vill säga antal vuxna som finns tillgängliga i barnens vardag. Studien söker därför att undersöka om det går att finna korrelation mellan konjunkturen och skolresultat. För att besvara denna frågeställning har data samlats in ifrån Konjunkturinstitutet, Skolverket och Stockholmsenkäten. Korrelationen undersöks för skolelever i årskurs nio. Data behandlas genom regressioner och Spearmans korrelationstest för att undersöka om konjunkturen korrelerar med meritvärde eller om de ofta sammanfaller med varandra. Studien har inte funnit samband på en nationell nivå men i Stockholm finns en svag korrelation mellan meritvärde och konjunkturen. Studien har även testat för andra faktorer som elevens kön, lärartäthet, föräldrars utbildning och föräldrars sysselsättning, som alla korrelerar kraftigare med meritvärdet. Den nya aspekt denna studie lyfter fram är om skolresultat i Sverige i förhållande till konjunkturen korrelerar samt en uppdelning mellan nationell data och Stockholms data.

The object of this thesis was to find out the opinion about grades among teachers in music, taking into consideration the underlying purposes, which are normally highlighted to motivate grades and to elucidate the music teachers view on the their possibilities to evaluate the pupils achievements and to give fair grades. Four music teachers were interviewed and transcriptions were made from the interviews. Relevant substance of the interviews was described and in the discussion part of the study a comparison was made with the research that was reviewed in the background. The main conclusion in the study is the teachers in music are not basically against grades and that they have a good understanding of the purposes with grades. They are also of the opinion that there are good opportunities to tool and individualise the pedagogy even though lack of resources is an obstacle. Guidance is needed on a national level but there is a hesitation about national tests. Teachers have a clear opinion about the certain difficulties, which are related to evaluation and grades in the subject music. / <p>Validerat; 20130520 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken vikt svensklärare tillmäter resultaten från det nationella provet i svenska i sin betygsättningspraktik samt om det finns något samband mellan svensklärares ämneskonception och hur det nationella provet värderas vid betygsättningen. Metoden som använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sju svensklärare. Resultatet visar att det finns olika uppfattningar hos svensklärare om vilken betydelse det nationella provet i svenska ska ha i betygsättningen. Lärarna i studien ger också uttryck för att de olika delproven i det nationella provet har olika hög validitet och därmed värderas de också olika som betygsunderlag. Vad gäller sambandet mellan lärarens ämneskonception och hur lärarens värderar det nationella provet vid betygsättningen går det att urskilja vissa mönster. Underlaget i studien är dock för litet för att kunna dra några generella slutsatser utifrån detta. Lärarna beskriver att de upplever en ganska stark styrning av sin undervisning utifrån det nationella provet, vilket påverkar vilken ämneskonception som kommer till uttryck. De beskriver också att de ägnar mycket tid, speciellt i årskurs 9 till att öva inför det nationella provet.

No description available.