In the swedish school system there are five grades: E, D, C, B and A. E, C and A all got explicit criteria for how to get his grades, however the two grades D and B don’t. They are a sort of middle grades with the criterion that the knowledge of the student for the most part fulfill the next grade. This means that a student who in some cases fulfill criteria for a C and in some cases fulfill criteria for an A gets a B. This might seem fair enough, but the problem is that teachers can’t agree on what for the most part means. Some teacher use a quantitative approach, eg. a student meet six out of ten criteria, and others use a qualitative approach, where some criteria are more important than others. This study explores this phenomena with interviews of five social science teachers and relates their answers to current research from inter alia the Swedish National Agency of Education. In this study the equivalence, the legal certanity and the equity of the middle grades is also discussed and compared with the other three grades. The results shows that different teachers use different approaches which are in line with the current research, and the conclusion of the middle grades equivalence, legal certanity and equity is that they are even less equivalent, secure and more inequity compared to the other grades.

Syftet med denna undersökning är att studera förekomsten av grammatiska metaforer (GM) i form av nominaliseringar i elevtexter från det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs nio. Begreppet GM avser icke-typiska realiseringar av betydelser där GM till exempel kan vara en nominalisering – en process som uttrycks som ett substantiv (ex: tävling, trygghet) istället för ett verb (ex: tävla) eller ett adjektiv (ex: trygg). Vid användning av GM blir texter mer informationstäta och abstrakta eftersom språket packas ihop. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemisk-funktionell grammatik, i vilken GM spelar en viktig roll. Materialet utgörs av 60 elevtexter, fördelat på 30 elevtexter i svenska och 30 elevtexter i svenska som andraspråk. Av dessa 30 texter har 15 tilldelats betyget E och resterande hälft betyget B. I texterna undersöks fördelningen av GM av typen nominalisering av process och nominalisering av egenskap, förekomsten av GM i förhållande till betyg och ämne samt de mest använda GM. Resultatet visar att det förekommer betydligt fler GM av typen nominalisering av process än egenskap och att elevtexter som bedömts betyget B innehåller högre andel GM än elevtexter som tilldelats betyget E. Vidare visar resultatet att förekomsten av GM i förhållande till ämne är jämnt fördelat, med endast en GM i skillnad. Vad gäller de mest använda GM visar undersökningen att det finns 12 olika ord som är frekvent återkommande i elevtexterna, vilket förklaras genom provuppgiftens utformning och instruktioner.

Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mål- och resultatstyrning innebär att riksdag och regeringen anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen skall gälla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvärdig. Inom dessa ramar som staten anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten. Kommunerna har stor frihet att avgöra hur verksamheten skall organiseras för att de nationella målen skall uppnås. En av de centrala delarna är att svara för att skolan får de resurser och de förutsättningar i övrigt som behövs. Denna uppsats belyser hur två kommuner har implementerat samt bearbetat den nya betygsreformen vidare diskuteras vad för orsaker som ligger bakom det stora antalet elever med icke godkänt i ett eller flera ämnen. Kan implementeringen av det nya betygssystemet ses som en förklaring till detta och hur skall problemet bearbetas. För att belysa detta har intervjuer med lärare och politiker genomförts i de två kommunerna

The essay treats how a process of implementation was executed and the teachers’ relation to two curricula, Lpo94 and Lgr11, with two different grading systems, which have functioned as models for one and the same year. The purpose is to investigate the ways in which a change in curricula and syllabus affects teachers in their teaching and assessment practice in the subject of Swedish at secondary school. The investigation had a phenomenological approach and was executed by means of in-depth interviews, questionnaires and one observation. The results are based on a methodological triangulation with qualitative and quantitative data where visible similarities and differences are brought out. The study was executed at two secondary schools in an average-sized municipality. The interviewed teachers teach Swedish in two different subject teams.The result shows that the teachers of the Swedish language in the study believe that the inception of a new curriculum and syllabus has been successful and that they have had enough time to familiarize themselves with new documentation. They are worried by the vague value words of the new knowledge requirements and are afraid that fair and equal assessment will not be ensured, which was one of the reasons for the change in syllabus and grading system. / Uppsatsen behandlar hur en implementeringsprocess genomförts samt lärares förhållning till två läroplaner, Lpo94 och Lgr11, med två olika betygssystem, som fungerat som styr-dokument under ett och samma läsår. Syftet är att undersöka på vilka sätt ett läroplansbyte påverkar lärare i deras undervisning och bedömningspraktik i ämnet svenska på högstadiet. Undersökningen har en fenomenologisk ansats och är genomförd med djupintervjuer, enkätfrågor och en observation. Resultaten bygger på en metodtriangulering med kvalitativ och kvantitativ data där synliga likheter och skillnader lyfts fram. Studien är genomförd i en mellanstor kommun på två högstadieskolor. Lärarna som intervjuats undervisar i svenska i två olika ämneslag. Resultatet visar att svensklärarna i studien anser att införandet av en ny läroplan fungerat relativt väl och att de fått tillräckligt med tid för att sätta sig in i en ny dokumentation. De oroas av de nya kunskapskravens vaga värdeord och befarar att en rättvis och likvärdig bedömning inte kommer att kunna säkerställas vilket var en av anledningarna till bytet av läroplan och betygssystem.

Syfte: Medvetenheten om hållbarhetsfrågor har ökat allt mer bl.a. i samband med avslöjande av olika hållbarhetsskandaler. ESG-betyget har skapats för att intressenter ska kunna få uppfattning om hur hållbart ett företag är, men hur pålitligt är betyget egentligen? Syftet med studien är att undersöka ett eventuellt samband mellan en av ESG-betygets dimensioner; G-betyget och bolagsstyrningsskandaler, med särskilt fokus på branschtillhörighetens, företagsstorlekens och skandal-kategorins påverkan.  Metod: Studien har en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Tidsperspektivet består av en longitudinell design som genomförs med data över en tioårsperiod mellan 2010 och 2019, från 2 332 publika bolag över hela världen. Studien är baserad på sekundärdata och variablernas information har inhämtats från databasen Refinitiv Eikon. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS genom fyra multipla regressionsanalyser och en multipel logistisk regressionsanalys.  Resultat & slutsats: Resultatet visar att det inte finns något signifikant samband mellan G-betyget och bolagsstyrningsskandaler. Slutsats dras att graden av Thomson Reuter G-betyg inte ger någon indikation på att ett företag på kort sikt kommer involveras i en bolagsstyrningsskandal, samt att bolagsstyrningsskandalerna inte har någon effekt på G-betyget året efter skandalen inträffat. Studien ifrågasätter därför betygets validitet och användbarhet, då det inte framkommer någon koppling mellan betygets värdering av företags bolagsstyrningsarbete och konkreta prestationer.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att belysa och öka kunskapen kring G-betygets och bolagsstyrningsskandalers eventuella relation, vilket ger ett komplement till den pågående och aktuella diskussionen och utvecklingen av ESG-betyg.    Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier kan med fördel göra en liknande studie på någon av de andra dimensionerna av ESG-betyget, för att undersöka om de skiljer sig från denna studies resultat. Denna studie tar inte heller hänsyn till skandalers allvarlighetsgrad vilket kan vara intressant för framtida studier. / Aim: Awareness of sustainability issues has increased, among other things,  connection with the disclosure of various sustainability scandals. The ESG score has been created so that stakeholders can get an idea of how sustainable a company is, but how reliable is the score really? The purpose of the study is to investigate a possible connection between one of the pillars of the ESG score; the G score and corporate governance scandals, focusing especially on the impact of the industry affiliation, company size and scandal category.  Method: The study has a positivistic research philosophy with a deductive approach. The time perspective consists of a longitudinal design that is implemented with data over a ten-year period between 2010 and 2019, from 2 332 public companies worldwide. The study is based on secondary data and the information of the variables has been obtained from the Refinitiv Eikon database. Data have been analyzed in the statistics program SPSS through four multiple regression analyses and a multiple logistic regression analysis.  Result & Conclusions: The results show that there is no significant correlation between the G score and corporate governance scandals. It concludes that the degree of Thomson Reuter G score does not give any indication that a company will be involved in a corporate governance gap in the short term, and that the corporate governance scandals have no effect on the G score the year after the scandal occurred. The study therefore questions the validity and usefulness of the rating, as no link between the rating's evaluation of corporate governance work and concrete performance is found.  Contribution of the thesis: The study helps to highlight and increase knowledge about the possible relationship between G score and corporate governance scandals, which complements the ongoing and current discussion and development of the ESG score.  Suggestions for future research: Future studies may usefully perform a similar study on any of the other dimensions of the ESG score, to investigate whether they differ from this study's results. This study also does not consider the severity of scandals, which may be of interest for future studies.

SAMMANFATTNING Titel: Värdesätts företags rapporterade hållbarhetsinformation mer eller mindre av investerare, efter att den blivit lagstadgad?  Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Eva-Maria Johansson och Ann-Louise Larsson  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2021 – januari  Syfte: Företags hållbarhetsredovisning och nyttan med den för investerare, har under många år varit ett aktuellt ämne inom företagsekonomisk forskning. Flertalet tidigare studier har undersökt hur företags hållbarhetsredovisning påverkar hur ett företag värderas av investerare på kapitalmarknaden. Få studier har dock gjorts på den svenska börsmarknaden, och framförallt studier som fokuserar på samtliga delar inom hållbarhetsredovisningen. Denna studie ser därför ett stort intresse i att undersöka om 2016 års lagstadgade hållbarhetsrapportering har påverkat värderelevansen för hållbarhetsprestanda för företagens marknadsvärden på den svenska börsmarknaden.  Metod: I denna studie har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats, med en longitudinell forskningsdesign. Sekundär data inhämtades från Thomson Reuters databas för de 61 företag på Stockholmsbörsen med ESG-betyg för åren 2014-2019. Dataanalyser genomfördes via flertalet regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS.  Resultat & slutsats: Resultaten visar att det finns värderelevans för hållbarhetsprestanda och att den är positivt relaterad till företagens marknadsvärden. Däremot har inga resultat kunnat påvisa att lagändringen givit effekt på hur företagens hållbarhetsrapporter värderas på aktiemarknaden.  Examensarbetets bidrag: Denna studie är relevant för både forskningen och företagen med resultat om huruvida lagstadgat hållbarhetsarbete ger ekonomiska fördelar ur ett värderings- och kapitalmarknadsperspektiv. Den är även den första i sitt slag att undersöka om den lagstadgade hållbarhetsrapporteringen 2016 har värdemässig relevans för marknadsvärdet för företag på den svenska börsmarknaden.   Förslag till fortsatt forskning: Eventuella skillnader i värderelevans för ESG-betygets olika dimensioner och underkategorier skulle kunna undersökas genom en uppdelning av betygets olika delar för att utröna en eventuell utjämnande effekt. Ytterligare studier skulle också kunna göras med en annan proxy för hållbarhetsprestanda som inkluderar de företag som fallit utanför denna studies urval med anledning av förekomst av ESG-betyg.  Nyckelord: Hållbarhet, hållbarhetsprestanda, ESG, ESG-betyg, värderelevans, lagstadgad hållbarhetsrapportering, hållbarhetsrapport. / ABSTRACT Title: Is a company's reported sustainability information valued higher or lower by investors, after it has become statutory?  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration  Author: Eva-Maria Johansson and Ann-Louise Larsson  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2021 – January  Aim: Corporate sustainability reporting and the benefits of it for investors, has for many years been a current topic in business economics research. Several previous studies have examined how companies' sustainability reporting affects how a company is valued by investors in the capital market. However, few studies have been conducted regarding the Swedish stock market, especially studies that focus on the total spectrum of sustainability reporting. This study therefore sees great interest in examining whether the 2016 statutory sustainability reporting has affected the value relevance of sustainability performance for companies' market values in the Swedish stock market.  Method: In this study, a quantitative research strategy has been applied, with a longitudinal research design. Secondary data were obtained from Thomson Reuters' database for the 61 companies on the Stockholm Stock Exchange with ESG ratings for the years 2014-2019. Data analyzes were performed through several regression analyzes in the statistical program SPSS.  Result & Conclusions: The results show that there is value relevance for sustainability performance and that it is positively related to companies' market values. On the other hand, no results have been able to show that the law change has had an impact on how companies' sustainability reports are valued in the stock market. Contribution of the thesis: This study is relevant for both research and companies with results on whether statutory sustainability work provides economic benefits from a valuation and capital market perspective. It is also the first of its kind to examine whether the statutory sustainability reporting in 2016 has value relevance for the market value of companies on the Swedish stock market.  Suggestions for future research: Possible differences in value relevance for the different dimensions and subcategories of the ESG grade could be investigated by dividing the different parts of the grade in order to ascertain a possible leveling effect. Additional studies could also be performed with another sustainability performance proxy that includes those companies that fell out of the scope of this study due to the presence of ESG ratings.  Key words: Sustainability, sustainability performance, ESG, ESG rating, value relevance, statutory sustainability reporting, sustainability report.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt behöriga idrottslärare bedömer och betygsätter elever i idrott och hälsa gällande dans men även hur de arbetar med detta moment. För att undersöka detta avser studien besvara följande frågeställningar: ●      Hur arbetar idrottslärare med momentet dans i sin undervisning? ●     Hur bedömer idrottslärare eleverna formativt respektive summativt gällande dans? Totalt har sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med behöriga idrottslärare på både grund- och gymnasieskolor i Skåne. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med utgångspunkt i läroplansteori och Bourdieus begrepp habitus, fält, kapital och dispositioner. Resultatet visar att majoriteten av idrottslärarna planerar sin dansundervisning på ett likartat sätt och genomför den i block av lektioner under ett par veckor där elever lär sig förutbestämda steg som anpassas efter den valda musikens rytm och takt. Den formativa bedömningen, i form av feedback kring vad eleven kan förbättra, sker inför den summativa bedömningen, som oftast genomförs i form av en danspresentation i grupp. Presentationen filmas av de flesta lärare för att underlätta bedömningsprocessen. Resultatet visar också att flera idrottslärare upplever en svårighet att kunna uttrycka i ord vad de olika kunskapskraven representerar i dans. Vi menar att detta kan äventyra idrottslärares möjligheter att kunna förtydliga vad de kräver av sina elever gällande olika betygssteg inom dans. Detta riskerar att minska transparensen av bedömningsprocessen. / The purpose of this study is to investigate the way in which qualified teachers of physical education assess and grade students in physical education regarding dance, but also how they work with this part. To investigate this, the study intends to answer the following questions: ●      How do physical education teachers work with the element of dance in their teaching? ●      How do teachers of physical education assess students in a formative and summative manner regarding dance? A total of six qualitative semi-structured interviews were conducted with qualified teachers of physical education at both primary and upper secondary schools in Skåne. The interviews were audio recorded, transcribed and analyzed by using curriculum theory and Bourdieu's concepts of habitus, field, capital and dispositions. The results show that a majority of the teachers plan their teaching of dance in a similar way. They execute it in blocks of lessons during a couple of weeks where students are taught predetermined steps that are adjusted to the rhythm and pace of a chosen song. The formative assessment, feedback regarding what the student can improve, takes place before the summative assessment which is often executed as a dance presentation in groups. The presentation is video recorded by the teacher to facilitate the assessment process. The results also show that multiple teachers experience difficulty in expressing in words what the knowledge requirements represent in dance. We believe that this can jeopardize the teachers opportunities to be able to clarify what they require of their students regarding different grade levels in dance. This risks reducing the transparency of the assessment process.

Studien syftar till att få större förståelse av musiklärares perspektiv på betygsättning av elevers socioemotionella kompetenser och sociala omständigheter. Studien lyfter även musiklärares strategier för att uppnå en betygsättning som inte väger in elevers socioemotionella kompetenser. Tidigare forskning visar att det förekommer att lärare väger in elevers socioemotionella kompetens och sociala omständigheter i betyget och på vilka grunder det kan ske. Genom kvalitativa intervjuer av tre verksamma musiklärare, två högstadielärare och en gymnasielärare, lyfts deras perspektiv och erfarenheter av betygssättning fram. Resultatet visar, precis som tidigare forskning, att musiklärare ibland väger in elevers socioemotionella kompetens och sociala omständigheter i betygsättningen. I resultatet identifieras också strategier för att möjliggöra en betygsättning som väger in elevers ämneskunskaper. Exempel på strategier kan vara lärares resonerande om elevers ämneskunskaper sinsemellan och vikten av ett professionellt förhållningssätt från lärarens sida vid betygsättning. I diskussionen används ett relationellt perspektiv med hjälp av begreppet relationskompetens. Studien är av intresse för lärarstudenter och yrkeresverksamma lärare som vill ha större förståelse av betygsättning och vilka svårigheter som kan förekomma.

Titel: Miljökontroverser och dess påverkan på företags marknadsvärde   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Carl Tangfelt och Olivia Wikberg   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2021 - juni     Syfte: I dagens samhälle debatteras hållbarhet och klimat i stor utsträckning. Detta påverkar också företagen. Allt större krav från omvärlden att som företag verka hållbart föreligger, samtidigt som förekomsten av företagsskandaler successivt ökar. Hur företag bör förebygga och agera vid företagsskandaler kopplade till hållbarhet är därför en essentiell fråga. Syftet med denna studie är att undersöka om miljökontroverser påverkar företags marknadsvärde genom att svara på om företagens marknadsvärde påverkas negativt. Studien undersöker också om företagens synlighet har en inverkan på en eventuell effekt mellan marknadsvärde och miljökontroverser.    Metod: Studiens metod bygger på en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv forskningsansats. Studien karaktäriseras av en kvantitativ metod med en longitudinell design då studiens data sträcker sig mellan åren 2010–2020. Sekundärdata är insamlad från databasen Refinitiv Eikon och omfattar 133 publika företag. Data har därefter behandlats i SPSS.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar ett överraskande signifikant positivt samband mellan miljökontroverser och företags marknadsvärde. Resultatet tyder också på att detta samband påverkas av graden synlighet i företaget. Resultaten indikerar i och med detta att all publicitet är god publicitet gällande miljökontroverser sett ur ett marknadsvärdesperspektiv.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla ett forskningsgap inom området företagskontroverser och dess finansiella påverkan på företag då marknadsvärde i förhållande till miljöskandaler inte tidigare studerats. Studien bidrar också till en ökad kunskap om hur företags förebyggande hållbarhetsarbete påverkar den finansiella prestationen och således medför insikter till företagare i det fortsatta hållbarhetsarbetet. Slutligen bidrar studien praktiskt till intressenter som har ett intresse kring företags hållbarhetsprestationer och dess finansiella påverkan på företaget.   Förslag till fortsatt forskning: Intressanta riktlinjer för fortsatt forskning i ämnet utgörs av de sociala- och styrningsmässiga ESG-dimensionerna. Framtida forskning skulle också kunna ta mer hänsyn till endogenitet samt studera den miljömässiga prestationen i förhållande till miljökontroverser och marknadsvärde.   Nyckelord: CSR, ESG-betyg, Miljökontroverser, CSP-poäng, företagsskandaler, marknadsvärde, synlighet. / Title: Environmental controversies and their impact on companies' market value   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Carl Tangfelt och Olivia Wikberg   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2021 – June     Aim: In today's society, sustainability and climate are widely debated. This also affects companies. There are increasing demands from the outside world to operate in a sustainable way as a company, at the same time as the incidence of corporate scandals is gradually increasing. How companies should prevent and act in corporate scandals linked to sustainability is therefore an essential issue. The purpose of this study is to investigate whether environmental controversies affect companies' market value by answering whether companies' market value is negatively affected. The study also examines whether companies' visibility has an impact on a possible effect between market value and environmental controversies.   Method: The study method is based on a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive research approach. The study is characterized by a quantitative method with a longitudinal design as the study data extend between the years 2010–2020. Secondary data is collected from the Refinitiv Eikon database and comprises 133 public companies. Data were then processed in SPSS.   Result & Conclusions: The results of the study show a surprisingly significant positive relationship between environmental controversies and companies' market value. The results also indicate that this relationship is affected by the degree of visibility the company has. The results thus indicate that all publicity is good publicity regarding environmental controversies from a market value perspective.   Contribution of the thesis: The study contributes to fill a research gap in the area of corporate controversies and its financial impact on companies since market value in relation to environmental scandals has not been studied before. The study also contributes to an increased knowledge of how companies' preventive sustainability work affects financial performance and thus brings insights to entrepreneurs in the continued sustainability work. Finally, the study contributes practically to stakeholders who have an interest in companies' sustainability performance and its financial impact on the company.   Suggestions for future research: Interesting guidelines for further research in the subject consist of the social and governance ESG dimensions. Future research could also consider more endogenicity and study the environmental performance in relation to environmental controversies and market value.   Key words: CSR, ESG-score, Environmental controversies, CSP-score, corporate scandals, market value, visibility

Bakgrund: Den ökade populariteten av ESG som investeringsgrund har gett upphov till en intressant diskussion kring huruvida ESG-betyg har en effekt på avkastning eller inte. En del forskning tar ståndpunkten att en hållbar profil med fokus på ESG påverkar avkastning positivt. De som associerar sig med denna ståndpunkt belyser att investerare kan influera arbete mot en hållbar framtid utan att det ska ge en negativ effekt i önskade avkastningskrav. Däremot finns en motpol i en del av forskningen som hävdar att ESG berör avkastning negativt. Därtill hävdar vissa studier att det finns en diskrepans mellan sektorer på marknaden gällande eventualiteten av ESG:s effekt på riskfyllda tillgångar. Därav är ämnet av intresse med anledning av den motstridiga forskningen angående effekten ESG-betyget har på avkastning.  Syfte: Uppsatsens syfte är att historiskt analysera ESG-betygets eventuella effekt på avkastningen för bolag noterade på OMX Stockholm Large Cap, för att utreda om ESG-betyg kan vara en drivande faktor. Studien har som delsyfte att undersöka om det råder några skillnader i hur ESG-betyget påverkar avkastning i olika sektorer. Metod: Studien har antagit en deduktiv ansats med en kvantitativ metod för att uppfylla syftet. Med grund i dessa metodval analyseras urvalet genom teoretiskt grundade variabler. Studien använder balanserad paneldata som karaktäriseras som kort panel. Resultat: Observerade resultat av rapporten understryker att ESG-betyg återger en försumbar effekt på avkastningen i samtliga regressioner. Koefficienterna för ESG-betygen är dock statistiskt icke-signifikanta. Således kan inte författarna fastställa ESG-betygets inverkan på avkastning för bolagen i urvalet. Däremot finns det tidigare forskning på området som finner liknande resultat som denna studie. / Background: The rising popularity of ESG investing has provided for an interesting deliberation whether the ratio influences stock returns or not. There are those who assert that emphasizing upon ESG yields higher stock returns for investors. Hence, reiterating that investors can contribute to a sustainable future without interfering with desired capital gains. However, there is research that indicates that the incorporation of ESG impedes potential stock returns. Furthermore, previous studies have indicated that there is a potential disparity between sectors of the market, meaning that ESG might have a varied effect. The topic is henceforth of interest due to the contradicting results regarding the effects of ESG on stock returns.  Aim: This study aims to analyze and clarify whether ESG-score is a determining factor in the return of stocks listed on OMX Stockholm Large Cap during the time period 2011-2019. The report will also investigate if there is a difference in its possible impact acrossvarious industries.  Methodology: The study has utilized a deductive and quantitative approach to effectuate the aim of the report. Furthermore, the report has used a balanced panel data with a short panel. Results: The results of the report emphasize that the ESG-score has a negligible effect on stock returns across all industries. However, the coefficients for the ESG-score are statistically insignificant, which means that no conclusion can be established regarding its effect on the selection of stocks listed on OMX Stockholm Large Cap. Nonetheless, there is previous research that supports the findings of the report.