Thesis (M. A.)--University of Hong Kong, 2006. / Title proper from title frame. Also available in printed format.

Thesis (M. A.)--University of Hong Kong, 2006. / Title proper from title frame. Also available in printed format.

<p>Döva personer i Sverige och världen lever nästan uteslutande i ett hörande majoritetssamhälle och har således på ett eller annat sätt en fortlöpande kontakt med hörande människor i såväl privat- som arbetsliv. De flesta döva i arbetslivet arbetar som enda eller som en av få döva på en hörande arbetsplats och ofta anlitas tolk för möten mellan hörande och döva kollegor. Föreliggande uppsats är en etnografisk studie av tolksituationen på en arbetsplats där en döv samt ett tjugotal hörande kollegor arbetar tillsammans. Med hjälp av fältanteckningar, intervjuer och videofilmning har en bild av tolksituationen genererats. I resultaten visas tecken på att den döva deltagaren till stor del lider av informationsbrist på olika plan. Därtill verkar det finnas en stor kunskapslucka hos de hörande kollegorna gällande teckenspråk och dövas villkor i ett hörande samhälle. Resultatet visar även tendenser till att den döva deltagaren genom det omgivande majoritetsspråkssamhället själv medverkar till sin egen underordning. I den komplexa tolksituationen verkar tolken fungera som en grindvakt. Tolken kan ha en svår och inte alltid definierad roll att översätta och samordna turer mellan hörande och döva och föra samtalet framåt i en gemensam riktning. Det verkar även som att den döva deltagaren och hennes hörande kollegor har olika uppfattning om tolkens roll. Tolkens arbete verkar härigenom kunna försvåras, något som i sin tur skulle kunna påverka relationen mellan den döva deltagaren och hennes hörande kollegor. Resultaten har diskuterats utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv för att visa på samband mellan mikro- och makronivå med kopplingar till språkideologi, språkpolitik, maktrelationer samt teorin om Deafhood.</p> / <p>Deaf people in Sweden and worldwide live with few exceptions in a hearing society, and thereby in one way or another they have connections with hearing people in their private and professional lives. Most Deaf people in working life have no or few Deaf co-workers at hearing workplaces and hence a Sign Language interpreter is often hired to facilitate the communication between deaf and hearing co-workers. This thesis is an ethnographic study of the interpreting situation at a workplace where one Deaf and about 20 hearing co-workers work together. With field notes, interviews and video recording an illustration of the situation has been generated. The results show a tendency that the Deaf participant to a great extent suffers from information loss in several areas. In addition, the hearing co-workers seem to have a gap in knowledge about Sign Language and the conditions of Deaf people. Also, the Deaf participant seems to participate in her own subordination through the surrounding majority society. In the complexity of the interpreting situation, the interpreter seems to serve as a gatekeeper. She also has a challenging and not always easily definable role in translating and coordinating turns between Deaf and hearing participants, thus moving the conversation forwards in a mutual direction. Nevertheless, the Deaf participant and her hearing co-workers often seem to have different views of the responsibilities of the interpreter, something that might make the interpreter’s job even more challenging. This, in turn, can influence the relationship between hearing and Deaf co-workers. The results of the thesis have been discussed from a poststructural perspective to show a connection between the intimate workplace situation and language ideology, language policy, power relations and the theory of Deafhood.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur väl tvåspråkiga elever i årskurs 9 behärskade vanligt förekommande idiomatiska uttryck i skrivet språk. Tre faktorer som enligt tidigare studier visat sig påverka idiomförståelse är; semantisk transparens, om uttrycket står i en kontext samt tidigare kännedom om uttrycket. Läsförmågan kontrollerades med ett standardiserat avkodnings- och läsförståelsetest, och idiomförståelsen testades utifrån ett test med 45, främst transparenta frekventa idiomatiska uttryck, isolerade respektive i en kontext. Resultaten visade att typ av tvåspråkighet och nivå på läskunnighet påverkade idiomförståelsen. De successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk klarade inte av att använda kontexten vid tolkningen i lika hög grad som de simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk. Däremot presterade båda grupperna bäst vid tolkningen av idiomatiska uttryck som de hade kännedom om sedan tidigare. Enligt utvecklingsmodellen, global elaboration model (GEM) börjar utvecklingsprocessen för figurativ kompetens i 8 årsåldern hos enspråkiga barn. Enligt resultaten i denna studie kunde successivt tvåspråkiga med svenska som andraspråk i årskurs 9 jämföras med enspråkiga barn i 7-8 årsåldern, medan gruppen med simultant tvåspråkiga och successivt tvåspråkiga med svenska som förstaspråk, kunde jämföras med enspråkiga barn mellan 9-12 år.</p>

<p>This essay deals with bilingualism and how affectionate feelings are expressed. There seems to be a difference in meaning between the English phrase I love you and the corresponding Swedish jag älskar dig, where the English phrase is used more frequently and casually than the Swedish phrase. In this paper, affective emotions in Swedish-English bilingualism is examined on two levels: 1) the expression of affectionate feelings in general and 2) the translatability and meaning of I love you and jag älskar dig.</p><p>A qualitative study, with the purpose to investigate how two groups of Swedish-English bilinguals experience meaning and translatability in their affective repertoires, was carried out. 25 people participated in the study, of whom those in the first group are L1 speakers of English who have acquired Swedish as a second language, and those in the second are L1 speakers of both English and Swedish with at least one parent from an English-speaking country. The results of the study were compared with results derived from previous research on language and emotion and bilingualism. Furthermore, a few professional translators were interviewed about the translatability of I love you and jag älskar dig.</p><p>The results from the study show a tendency for late learners of Swedish to use English rather than Swedish when expressing affection, while the childhood bilinguals of both Swedish and English show a general preference for Swedish. However, respondents show a high degree of accommodation; they choose their language based on the L1 or preferred language of the interlocutor. A vast majority in both groups reported experiencing feelings of affection to be expressed differently in their English-speaking culture compared to the Swedish culture. A majority of respondents in the first group do not experience a difference in meaning between I love you and jag älskar dig, while a majority in the second group, with both Swedish and English as L1, do. The results from the study cannot be claimed to account for more than the experiences and opinions of the 25 respondents, but correspond with previous research results within the fields of language and emotion and bilingualism.</p>

<p>Arbetet syftar till att ge en bild av lärarnas metoder i klassrumsundervisningen av tvåspråkiga barn.</p><p>Min forskningsfråga lyder: Vilka metoder använder sig läraren av för att undervisa engelsk grammatik till tvåspråkiga barn?</p><p>I teori delen börjar jag med att upplysa om tvåspråkighet. Vilken uppfattning hade man om tvåspråkighet och undervisning av tvåspråkiga barn för ungefär 40 år sedan? Vilken uppfattning har forskare om tvåspråkighet och undervisningen av tvåspråkiga elever idag? Jag fortsätter med att belysa om de olika metoderna lärarna använder sig av i klassrumsundervisningen för att undervisa tvåspråkiga elever i engelsk grammatik?</p><p>I resultat delen och efter att ha använt intervjun som forsknings redskap kom jag fram till följande resultat: Lärarna använde sig av liknande metoder för att motivera de tvåspråkiga eleverna till språkinlärning. De använde sig främst av leken som metod för att lära ut engelsk grammatik till deras elever. På så sätt blev grammatik undervisningen, enligt lärarna, mycket roligare och intressantare. Alla tre lärare varierade sina lektioner genom att använda sig av olika metoder. Eleverna fick ibland ansvara för sin egen språkinlärning och valde de metoder som passade bäst för deras kognitiva lärande. Lärarna använde sig också mycket av metoden 'Learner Autonomy' som gick ut på att eleverna fick arbeta självständigt och i sin egen takt med olika skrivuppgifter och övningar. Lärarna fick agera som rådgivare på dessa lektioner.</p><p>I analysdelen belyste jag om Skillnader samt Likheter i lärarnas åsikter. Jag jämförde vad alla tre lärarna sa i varje fråga och om det fanns några likheter samt skillnader i deras utsagor. Jag kom som sagt fram till att lärarna använde sig av liknande metoder för att lära ut engelsk grammatik i klassrummet, men självklart så fanns det även vissa skillnader på deras sätt att jobba.</p><p>Jag avslutade arbetet med en slutdiskussion där jag belyste om de olika problematiska momenten i lärarna utsagor. Samt om den bild jag fått ute på fältet i form av intervjuer, överensstämde med tidigare forskning (litteratur) som gjorts i detta område?</p>

No description available.

<p>Denna studie går ut på att se hur två svenska som andraspråkslärare på IVIK arbetar och stöttar sina elevers språkutveckling. För att få svar på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare och elever samt observationer.</p><p>Resultatet visar att två behöriga svenska som andraspråkslärares undervisning både har likheter och olikheter. Innehållsmässigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsuppläggen kan i viss mån skiljer dem åt. När det gäller stöttande av elevernas språkutveckling, brinner lärarna för sina yrken och gör allt för att hjälpa eleverna att utvecklas.</p><p>Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andraspråkslärare kan använda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas språkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsättningar. Lärarens engagemang och kompetens spelar stor roll för undervisningen. Positiva och engagerade lärare påverkar elevernas syn på skola och utbildning. Detta medför att eleverna tycker att det är roligt att gå till skolan och utveckla sitt språk så att de kan integreras och bli en del av det svenska samhället.</p>

<p>This study aims to examine memory performance in monolingual and bilingual children, and whether novel information (compared to familiar information) is differently recognized by bilingual children compared to monolingual children, and for boys compared to girls. A sample of 49 pupils from Swedish schools (28 bilingual children and 21 monolingual children; and 24 girls and 25 boys) was used in this study. Both bilinguals and monolingual had to remember or make decisions about different lists of words. They also performed two tasks of semantic memory. After that, they had to rate themselves in their proficiency of Swedish knowledge (writing, reading, speaking and understanding) and knowledge in mother tongue (only for bilinguals). In all memory tasks, no differences were found between bilingual and monolingual groups. Also, novel information was recognized similarly to familiar information and none of the groups was different in this regard.</p> / <p>Syftet med denna studie är att undersöka minnesprestationer hos enspråkiga- och tvåspråkiga barn och om ny information känns igen på ett annat sätt än bekant information hos enspråkiga jämfört med tvåspråkiga barn samt hos killar jämfört med tjejer. Ett stickprov på 49 elever från svenska skolor (28 tvåspråkiga och 21 enspråkiga, 24 tjejer och 25 killar) användes i studien. Både enspråkiga- och tvåspråkiga fick i uppgift att komma ihåg och besluta om olika ordlistor. De fick också två test om semantiskt minne. Efteråt fick de bedöma sin förmåga i svenska språket (skriva, läsa, tala och förstå) och tvåspråkiga bedömde även sin förmåga i hemspråket. Inga skillnader fanns mellan grupperna avseende resultaten av minnsestesterna. Vidare upptäcktes inga skillnader i att komma ihåg ny och bekant information hos någon av grupperna.</p>

<p>The purpose of this study is to examine how educationalists work with bilingual children's language by looking at how and what approaches are used to encourage language development. I have chosen to compare two educational philosophies: Montessori and Outdoor Education, to see how big the differences / similarities are in working methods. The background to this study is that preschools uses various approaches and have different methods to stimulate the children. This means that the conditions for children's language development might look different depending on the preschool they go to. The information used has been gathered through interviews, where I have taken note of educationalists thoughts on their working methods, and through professional literature dealing with this topic. Results and analysis has been performed and presented in various areas that are common in preschool: Reading, gathering, singing and rhymes. The examination shows that there are some differences but that the preschools are working in a similar manner.</p>