<p>One of the main reasons for the massive loss in plant species diversity is the fragmentation of habitats. In Europe, open pastures and meadows are the habitats going through the most changes during the 20th century, according to the agricultural changes. In this study vascular plants were invented at five different islands in the Lurö archipelago, Vänern, Sweden. The aim of the study was to sort out whether the diversity of plants has gone through any changes in abandoned managed grasslands compared to continuous managed grasslands. The aim was also to study if a change in the landscape has made any differences for the species development or decline. The results indicate that the number of vascular plants were significantly lower in the abandoned areas than the still managed areas. Results, only from the field layer, showed same results. There was a significant difference between the number of indicators in managed lands than lands that were abandoned for 30-40 and 100 years ago. A comparison from earlier study, from a time when grazing had just ceased at some islands, showed a significant difference in plant species diversity between the years. Just a few decades can impoverish a plant community that might have taken hundreds or even thousands of years to build up. To preserve the biological diversity formed by human impact, one must continue managing the lands.</p> / <p>En av de största orsakerna till den massiva förlusten av växtarter, är fragmenteringen av habitat. I Europa är öppna naturbetesmarker och ängar de habitat som genomgått de största förändringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den här studien inventerades kärlväxter på 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skärgårds naturreservat. Syftet var att ta reda på hur diversiteten bland kärlväxtarter skiljer sig mellan hävdade gräsmarker och f.d. gräsmarker där hävd upphört och hur ett förändrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagång. Resultat visade att antalet kärlväxter var signifikant lägre i marker som slutat hävdas, än marker som fortfarande hävdas. Även jämförelser i enbart fältskiktet visade ett signifikant högre artantal hos välhävdade marker än marker där hävd upphört. Det fanns en signifikant skillnad mellan antalet indikatorarter i marker som var under hävd och marker som slutat hävdas för 30-40 år sedan, kontra 100 år sedan. Vid jämförelser med en tidigare studie, som ägt rum precis efter att hävden upphört på ett flertal lokaler visade resultat att det fanns en signifikant skillnad i artantal mellan de båda åren. På några få decennier kan ett helt växtsamhälle som byggts upp under hundratals eller kanske till och med tusentals år utarmas. För att bevara den biologiska mångfald som formas av en störningsregim beroende av människans inverkan, måste hävd fortsätta kontinuerligt.</p>

Sedan 1996 står biogas för över hälften av den använda fordonsgasen i Sverige. Det blir således allt mer angeläget att framställa biogas. Biogasprojektet Biogas i Brålanda har för avsikt att framställa biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester. Materia från en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen återstår ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Uppsatsens huvudfråga är huruvida biogödseln från projektet Biogas i Brålanda får användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Även klassificering av biogödsel, krav på hygienisering och användning på ekologiska åkrar har utretts. Uppsatsens utredning har framförallt rört sig mellan rättsområdena miljörätt och offentligrätt och har behandlat såväl svensk som EG-rättslig lagstiftning. Spridning av biogödsel är inte tillstånds- eller anmälningspliktig, men biogödsel får likväl inte spridas hur som helst. Biogödselns klassificering som t.ex. avfall eller farligt avfall samt klassificering av rötningsmaterian påverkar huruvida materialen bl.a. måste hygieniseras innan de får användas. Slutligen har uppsatsen utrett huruvida biogödsel som innehåller konventionell gödsel, slakterirester och gödsel från industriell djurhållning får används på ekologiska och KRAV-anslutna åkrar.

One of the main reasons for the massive loss in plant species diversity is the fragmentation of habitats. In Europe, open pastures and meadows are the habitats going through the most changes during the 20th century, according to the agricultural changes. In this study vascular plants were invented at five different islands in the Lurö archipelago, Vänern, Sweden. The aim of the study was to sort out whether the diversity of plants has gone through any changes in abandoned managed grasslands compared to continuous managed grasslands. The aim was also to study if a change in the landscape has made any differences for the species development or decline. The results indicate that the number of vascular plants were significantly lower in the abandoned areas than the still managed areas. Results, only from the field layer, showed same results. There was a significant difference between the number of indicators in managed lands than lands that were abandoned for 30-40 and 100 years ago. A comparison from earlier study, from a time when grazing had just ceased at some islands, showed a significant difference in plant species diversity between the years. Just a few decades can impoverish a plant community that might have taken hundreds or even thousands of years to build up. To preserve the biological diversity formed by human impact, one must continue managing the lands. / En av de största orsakerna till den massiva förlusten av växtarter, är fragmenteringen av habitat. I Europa är öppna naturbetesmarker och ängar de habitat som genomgått de största förändringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den här studien inventerades kärlväxter på 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skärgårds naturreservat. Syftet var att ta reda på hur diversiteten bland kärlväxtarter skiljer sig mellan hävdade gräsmarker och f.d. gräsmarker där hävd upphört och hur ett förändrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagång. Resultat visade att antalet kärlväxter var signifikant lägre i marker som slutat hävdas, än marker som fortfarande hävdas. Även jämförelser i enbart fältskiktet visade ett signifikant högre artantal hos välhävdade marker än marker där hävd upphört. Det fanns en signifikant skillnad mellan antalet indikatorarter i marker som var under hävd och marker som slutat hävdas för 30-40 år sedan, kontra 100 år sedan. Vid jämförelser med en tidigare studie, som ägt rum precis efter att hävden upphört på ett flertal lokaler visade resultat att det fanns en signifikant skillnad i artantal mellan de båda åren. På några få decennier kan ett helt växtsamhälle som byggts upp under hundratals eller kanske till och med tusentals år utarmas. För att bevara den biologiska mångfald som formas av en störningsregim beroende av människans inverkan, måste hävd fortsätta kontinuerligt.

Den biologiska mångfalden är viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mångfald är vacker för människan att se på och spännande och rogivande att vistas i. Mångfalden innehåller även en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebär oftast en rik mångfald bland ogräsen även en rik mångfald bland insekter och andra djur, däribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva åkrar. Ogräsens mångfald på åkern beror till stor del på geografiskt läge, klimat och berggrund. Även odlingssättet och tillhörande odlingsåtgärder är avgörande för hur åkerns ogräsflora ser ut. En odlingsåtgärd som har ett stort inflytande över ogräsflorans sammansättning, är användningen, eller uteslutandet, av herbicider. Uppsatsens fältstudie består av ogräsinventeringar genomförda på två åkrar – en konventionellt odlad och en ekologiskt odlad. Den konventionella åkern är behandlad med syntetiska herbicider och den ekologiska är det inte. Studien visar att den ekologiska åkern hade fler arter, en rikligare mångfald, och många fler plantor än den konventionella åkern. Artsammansättningen tyder på att den konventionella åkern var något mer näringsrik och hade ett lägre pH. / Biological diversity is important in agricultural systems. The diversity of the agricultural landscape is beautiful to the human eye and it provides an exciting as well as soothing environment. Diversity also denotes genetic resources that can be of great importance in the future. Furthermore, a high biological diversity of weeds most often means a high diversity of insects and other animals, among them the predators of pests, which contributes to high productivity of the arable fields. The diversity of weed in a field depends on its geographical location, the climate and the bedrock. Other factors of great importance to the composition of the weed flora are the farming methods (conventional/ecological) and the specific measures used. One measure that has a high influence on the composition of the weed flora is the use, or exclusion, of herbicides. The field study of this paper consists of weed inventories of two arable fields – the first cultivated per traditional methods and the second per ecological methods. Herbicides are used in the conventional field but not in the ecological one. The study shows that the ecological field had more secies, a greater diversity, and far more plants than the conventional field. The composition of the weed species indicates that the conventional field had a slightly higher nutritive value and a lower pH value.

Mängden död ved i brukade skogar har minskat med ungefär 90 %jämfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mängden ytterligare. Att lämna naturhänsyn vid avverkning är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhänsyn tas bort efter slutavverkning. På 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhänsyn tagits bort, mestadels vindfälld tall. Det medförde en genomsnittlig minskning av mängden död ved med 2,0 m3 ha-1, vilket är en tredjedel av den totala volymen död ved lämnad vid slutavverkning. En enkät skickades till privata skogsägare. Den främsta orsaken till att man tagit bort träd var relaterade till ekonomi och produktion. Hur ekonomiskt beroende skogsägaren var av sin skog eller om man certifierat sin skog eller inte hade dock ingen betydelse för hur man hanterade naturhänsynen efter slutavverkning. Det berodde snarare på skogsägarnas attityd till produktion kontra bevarandet av biologisk mångfald. Skogsägare som tagit bort hänsynsträd var överlag mer tveksamma till att lämna olika former av naturhänsyn vid slutavverkning. Denna studie utvärderar även mängd och kvalitet på naturhänsyn lämnad efter slutavverkning i Östergötland.

I Sverige förekommer strikta krav på fosforrening av avloppsvatten och detta har bidragit till att kemisk fällning har kommit att dominera som reningsmetod för fosfor vid svenska avloppsreningsverk. Fällningskemikalier är dyrt för reningsverken att köpa in och ger negativ påverkan på miljön vid tillverkning och transport. Strängare reningskrav har ökat behovet av nya reningsmetoder som på ett effektivt och miljövänligt sätt kan rena avloppsvatten från näringsämnen utan att kostnaderna för reningen blir för stora. Biologisk fosforavskiljning (bio-P) utnyttjar mikroorganismer som naturligt kan ackumulera fosfor i sina celler. En kritisk faktor för en väl fungerande biologisk fosforavskiljning är tillgången till kolkälla i form av flyktiga fettsyror (VFA). Kommunalt avloppsvatten innehåller vanligen för lite VFA för att tillgodose bio-P-processens behov. Den totala tillgången på organiskt material i avloppsvattnet är dock ofta stor och möjligheten finns därmed att genom biologisk slamhydrolys internt producera VFA. Vid biologisk hydrolys av slam utnyttjas mikroorganismers naturliga förmåga att under anaeroba förhållanden bryta ned organiskt material till mer lättomsättliga föreningar. Duvbackens avloppsreningsverk i Gävle tillämpar biologisk fosforavskiljning och producerar VFA till bio-P-processen genom primärslamshydrolys och sidoströmshydrolys av returslam. I detta examensarbete har hydrolysprocesserna vid reningsverket utvärderats med avseende på processernas förmåga att producera VFA till det biologiska reningssteget. Utvärderingen gjordes genom att mäta förändringen i halten organiskt material över hydrolysbassängerna samt genom att bedöma effektiviteten i bio-P-processen i fullskala och vid labskaleförsök. Möjligheten att stänga av primärslamshydrolysen vid verket undersöktes. Ett försök till att optimera driften av sidoströmshydrolysen gjordes genom att utföra hydrolysförsök i laboratorieskala. Resultaten indikerade att produktionen av VFA i primärslamshydrolysen var begränsad och att processen därmed bör kunna stängas av. Innan detta görs bör dock kompletterande mätningar av halten löst COD över primärslamshydrolysen utföras. Vid samtliga mättillfällen uppmättes en betydande ökning i halten organiskt material över sidoströmshydrolysen. Baserat på detta och den i examensarbetet konstaterade effektiviteten i bio-P-processen drogs slutsatsen att sidoströmshydrolysprocessen vid Duvbackens reningsverk var välfungerande. Hydrolysförsöken pekade på att ett större utbyte av VFA skulle erhållas om en kortare uppehållstid än den nuvarande användes i sidoströmshydrolysen. Detta bör vidare undersökas genom fullskaleförsök vid verket. / The strong regulations concerning phosphorus removal from wastewater in Sweden has resulted in chemical precipitation being the most common treatment method for phosphorus at Swedish wastewater treatment plants (WWTP). Precipitation chemicals are expensive and have a negative environmental impact when produced and transported. More stringent wastewater treatment requirements have increased the need of new, eco-friendly treatment methods that effectively can remove nutrients from wastewater without being too expensive. Enhanced biological phosphorus removal (EBPR) utilizes microorganisms that have the natural capability of accumulating phosphorus in their cells. A critical factor for a well-functioning EBPR-process is the availability of carbon source in form of volatile fatty acids (VFA). Municipal wastewater normally contains too small amounts of VFA to satisfy the need of the EBPR-process. The total amount of organic matter in the wastewater is on the other hand large and the possibility consequently exists to internally produce VFA through sludge hydrolysis. Biological sludge hydrolysis takes advantage of the natural capability of microorganisms to degrade complex organic compounds into easily degradable organics. Duvbacken WWTP in Gävle uses EBRP for phosphorus removal and produces carbon source through hydrolysis of primary sludge and sidestream hydrolysis of return sludge. In this master thesis the hydrolysis processes at the WWTP was evaluated with regard to the capacity of the processes to produce VFA to the biological treatment step. The evaluation was performed by measuring the change in organic material content over the hydrolysis basins and by estimating the effectiveness of the EBPR-process in full scale and by laboratory experiments. The possibility to turn off the primary sludge hydrolysis process was examined. An attempt to optimize the operation of the sidestream hydrolysis process was made by conducting hydrolysis experiments in laboratory scale. The results indicated that the production of VFA by primary sludge hydrolysis was limited and that it thus would be possible to turn off the process. Before this is done complementary measurements of COD levels over the primary hydrolysis basin should be performed. At all times considerable increments in COD content was measured over the sidestream hydrolysis basin. Based on this and the in the thesis confirmed effectiveness of the EBRP-process the conclusion was drawn that the sidestream hydrolysis of return sludge at Duvbacken WWTP was well functioning. The hydrolysis experiments indicated that a larger VFA yield would be obtained if a shorter retention time than the present was used in the sidestream hydrolysis process. This should further be investigated by experiments in full scale at the WWTP.

As a new pediatric dummy family, the Q-family, is suggested for the European childsafety regulations (R44) and the updated EuroNCAP, it needed to be tested andcompared to the older pediatric dummy family, Hybrid III, used in testing at Autolivtoday.In this study, tests were performed with the Q6 and the Hybrid III 6-year-old. Bothdummies were subjected to eight sled tests using a EuroNCAP acceleration pulse. The sled represented the interior of a Volvo V70, with integrated booster cushions mounted onto the car body through a rigid fixture. Standard belt were used for all tests, except one where pretensioning was used. Static tests investigated how the chest deflection on Q6 was affected by the shoulder belt geometry. Large difference in belt interaction was observed between the dummies. The beltslipped off the Hybrid III’s shoulder for all tests except one, while the belt on the Qdummy’swas hard to provoke off the shoulder. The overall kinematic behavior, beforethe belt slipped off the Hybrid III’s shoulder, were similar for both dummies. Differences in chest deflection on the Q6, depending on the belt geometry, were observed in both the dynamic and the static tests; a shoulder belt geometry closer to theneck resulted in minor displacement than a mid-shoulder belt geometry. After testing, five different damages were observed on the Q6. / Då en ny familj av barnkrockdockor, Q-familjen, är föreslagen för det europeiskalagkravet som reglerar barnsäkerhet (R44), uppstod ett behov av att testa och jämföradessa mot den äldre familjen av barnkrockdockor som används vid testning på Autoliv idag, Hybrid III. I den här studien utfördes tester på Q6 och Hybrid III 6 år. Båda dockorna utsattes föråtta stycken slädtest i en accelerationspuls enligt EuroNCAP. Släden representerade enVolvo V70 med integrerade barnkuddar som monterats i riggen via en stel fixtur. I alla test utom ett användes standardbälten (i undantagsfallet användes försträckare). Statiska tester gjordes för att undersöka hur Q6 påverkades av olika geometrier på axelbältet. Stora skillnader observerades mellan dockornas bältesinteraktion. Bältet gled av HybridIII:s axel i alla test förutom ett, medan det istället var svårt att provocera av bältet från Q-dockans axel. Innan Hybrid III gled ur bältet var dockornas kinematik liknande. I både statiska och dynamiska tester observerades skillnader i bröstintryckning på Q6, beroende på bältesgeometrin; en geometri där axelbältet var placerat nära nackenresulterade i en mindre intryckning än då axelbältet var placerat mitt på axeln. Efte ravslutad testning upptäcktes fem skador på Q6.

The purpose of this study was to analyze and develop a workflow for assessing and representing the value of ecosystems to professionals involved in municipal planning. A thorough literature review was conducted and supplemented by interviews and observations. Frameworks for ecosystem service assessments were analyzed and combined with methods in urban planning in order to assess social and ecological conditions. A workflow was set up and methods were evaluated by applying them to a case study in the area Åstråket in Uppsala. Experience from the case study was compiled in order to improve the workflow. Complex assessments were identified and simplified for the method to be useful for practitioners. A list of relevant urban ecosystem services was compiled. Eleven activities were chosen and divided into three blocks: planning, situation analysis and redesign. In the planning phase strong civil dialogue would be used to identify user needs and based on them formulate goals for the planned change. In the situation analysis the extent to which ecosystem services were utilized, and how much potential there were to increase the use of them without exceeding the area's biophysical conditions, were assessed. The different ecosystem services in the area were evaluated according to how well they helped to achieve designated goals for the area. In the design stage social-ecological urbanism were used to create a design that will increase the value of ecosystem services for the users of the site. Arrow diagram were used to show how the proposed design supports species in the ecosystem that generates an increased value of the prioritized ecosystem services and contribute to achieving the objectives of the area. The study showed that the value of ecosystem could be made visible by showing how different actors contribute to goal achievement. The methods for quantifying ecosystem services are still trivial and ignore some fundamental social-ecological relations. The methods for social assessments could not be fully tested in the case study because there was ongoing consultation on a plan proposal that prevented any interviews with the users to be done. Assumptions that were important to simplify ecosystem service assessment was that 1) a broad definition of value was used, not just monetary, and that 2) the focus was on increasing the value of ecosystem services rather than replacing some services with others. To improve the method more knowledge on social-ecological interactions is required, a broader discussion about values need to be raised and a more standardized set of indicators needs to be agreed upon. Ecosystem services can also be used as a pedagogical tool for learning about systems thinking, complexity and a diversity of values. / Syftet med studien var att utveckla och testa en arbetsgång för att synliggöra värdet av naturen för yrkesutövare inom kommunal planering. En grundlig litteraturstudie genomfördes och kompletterades med intervjuer och observationer. Ramverk för ekosystemtjänstbedömningar analyserades och kombinerades med metoder inom samhällsplanering för att bedöma sociala och ekologiska förhållanden. En arbetsgång utarbetades och metoder bedömdes genom att tillämpa dem i en fallstudie på området Åstråket i Uppsala. Erfarenheter från fallstudien sammanställdes för att utveckla arbetsgången. Komplexa bedömningar identifierades och förenklades för att arbetsgången skulle bli praktiskt användbar. En lista med relevanta urbana ekosystemtjänster sammanställdes. Elva aktiviteter valdes och delades in i blocken planering, nulägesanalys och redesign. I planeringsskedet användes aktiv medborgardialog för att kartlägga användarnas behov och utifrån dem formulera mål för förändringsprocessen. I nulägesanalysen bedömdes i hur stor omfattning ekosystemtjänsterna nyttjades och hur stor potentialen var för att öka nyttjandet av dem utan att överstiga områdets biofysiska förutsättningar. De olika ekosystemtjänsterna i området värderades efter hur väl de bidrog till att uppnå utpekade mål för området. I designsteget användes social-ekologisk urbanism för att skapa en design som kommer öka värdet av ekosystemtjänsterna för användarna av området. Pildiagram användes för att visa hur den föreslagna designen stödjer arter i ekosystemet som genererar ett ökat värde av prioriterade ekosystemtjänster och bidrar till uppfyllelse av målen i området. Studien visade att värdet av ekosystem kan synliggöras genom att visa hur olika aktörer bidrar till måluppfyllelse. Metoder för kvantifiering av ekosystemtjänster bedömdes inte representera fundamentala social-ekologiska relationer. Identifierade metoder för sociala bedömningar kunde inte testas fullt ut i fallstudien på grund av att samråd precis hade genomförts för aktuellt planförslag. Antaganden som var viktiga för att förenkla ekosystemtjänstbedömningen var att 1) en bred definition av värde användes, inte bara monetär, och att 2) fokus var på att öka värdet av ekosystemtjänsterna snarare än ersätta vissa tjänster med andra. För att förbättra metoden behövs mer kunskap om social-ekologiska relationer, en bred debatt om värderingar och en överenskommelse om en standardiserad uppsättning av indikatorer. Ekosystemtjänster kan även användas som ett pedagogiskt hjälpmedel för att lära ut system-tänkande, komplexitet och en mångfald av värden.

I det äldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mångfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hävda betesmarker och slåtterängar med gammaldags metoder. Men är åtgärderna effektiva och uppfyller de sitt ändamål? Syftet med denna studie var att återinventera 10 stycken provytor från 2002 på gården Brofallet, för att se hur artsammansättningen hos kärlväxter hade påverkats av nio säsongers återupptagen hävd. Gården ligger helt omgiven av skog, isolerad från annan jordbruksmark. Ingen signifikant generell förändring kunde noteras hos hävdgynnade kärlväxtarter. Kvalitativa observationer kunde däremot visa en ökning av vissa hävdgynnade arter. Slutsatsen är att de femåriga åtaganden som lantbrukare gör för att få miljöstöden inte är tillräckliga sett till den totala mångfalden av kärlväxtarter på en gård som Brofallet, men att förändringar däremot kan tänkas ske snabbare på andra nivåer i ekosystemet. I studien diskuteras att även miljöåtgärderna och dokumentationen borde präglas av mångfald, där det småskaliga extensiva jordbruket kan visa sig vara viktigt i det totala strävandet efter ett hållbart samhälle både när det gäller att utnyttja extensiva marker för livsmedelproduktion och för att behålla biodiversiteten på landskapsnivå. / Old agricultural landscapes house a great biodiversity. To conserve this diversity the European Union award financial support in the form of environmental grants to encourage farmers to maintain pastures and hay meadows using old-fashioned methods. But are the measures effective and do they meet their purpose? The purpose of this study was to re-inventory ten sample plots from 2002 on the farm Brofallet to see how species composition of vascular plants had been affected by the nine seasons of using these old-fashioned methods management. The farm is completely surrounded by forest, isolated from other agricultural land. No significant overall change was observed concerning the composition of vascular plant species favored by traditional management. Qualitative observations, however, showed an increase in some species favored by traditional management. The conclusion is that the five-year commitment that farmers make to receive the environmental grants is not adequate enough to be able to detect changes in total diversity of vascular plants on a farm such as Brofallet, but that changes may occur faster at other levels in the ecosystem. Moreover, a ramification of this study is the idea that even environmental measures and documentation should be characterized by diversity. In summary, small-scale extensive farming may prove to be important in the overall quest for a sustainable society, both to exploit land for food production using extensive farming, and to maintain biodiversity at the landscape level.

The abuse of anabolic androgenic steroids (AAS) is becoming increasingly common and may result in a range of physiological as well as psychological effects such as altered behavior in terms of increased aggression, cognitive dysfunction and addictive behavior. AAS comprise testosterone and its derivatives, of which nandrolone is one of the more common. Previous studies have shown nandrolone-induced effects in male rats on peptide levels within the Substance P (SP) system and the dynorphinergic system; these effects may be linked to some of the reported behavior alterations. The studies presented in this thesis aimed to investigate the mechanisms underlying these peptide alterations and also to further investigate neuropeptidergic effects attributed to nandrolone administration. The results display significant effects on the enzymatic conversion of SP and Dynorphin A into their bioactive metabolites SP(1-7) and Leu-enkephalin-Arg6, respectively, as a result of nandrolone treatment. More profound investigations on the dynorphinergic system displayed effects on the kappa opioid receptor density in various brain regions. There was also a significant increase in the expression of the gene transcript of prodynorphin in the hippocampus, a brain region associated with cognitive processes. In addition, impaired spatial learning and memory in the Morris water maze task following nandrolone administration was encountered. The results provide further understanding regarding neuropeptidergic mechanisms underlying AAS-induced behavioral effects.