<p>I min jämförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetsläran samt Janssons relation till erikjansarna, och då i synnerhet till de kvinnliga anhängarna. Det som skiljer sig väsentligt mellan de två forskarna är deras syn på vilka anhängarna var. Wejryds hushållsdimension ger en helt ny insikt och förståelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhängarna. I Janssons budskap och förkunnelse och då i huvudsak syndfrihetsläran som jag studerat skiljer sig inte forskarna åt, åtminstone inte vad gäller innehållet i läran.</p><p>Däremot ser forskarna olika på hur och när dessa idéer växte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga år ifrågasatte och tog avstånd ifrån uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetsläran var utvecklad redan före den första Hälsingeresan i januari 1843. Wejryd menar att det inte finns något källstöd för att så var fallet. Janssons kristendomstolkning grundade sig inte på syndfrihetsläran under 1830- och det tidiga 1840-talet, utan visade då drag av vanlig pietism. Wejryd menar att Janssons självständiga kristendomstolkning växte fram i ett växelspel när han konfronterades med omgivningens kritik. Först under andra halvåret 1843 radikaliserades budskapet och Jansson talade då om att erikjansarna genom tron på honom går från att vara syndare till att bli saliga.</p><p>Kvinnorna i erikjansarrörelsen hade viktiga positioner i rörelsens uppbyggnad. De var hängivna följeslagare och viktiga vägvisare som introducerade Erik Jansson till läsare-grupper i för honom okända trakter. I inledningsskedet hade kvinnorna viktiga roller, men när Janssons beroende av vägvisare upphörde försvann också kvinnornas offentliga engagemang. Detta med undantag av Janssons hustru och pigan Schön. Enligt Erik Janssons uppfattning var det männens sak att förkunna. I de fall kvinnorna ändå förkunnade var det enbart i de situationer det inte fanns män att tillgå, således en nödlösning. Kvinnorna hade framstående positioner och viktiga roller i uppbyggnaden av rörelsen för att sedan försvinna från den offentliga scenen. Till en början suddades könsgränserna ut men när rörelsen blev etablerad gick kvinnorna tillbaka till hemmet och de mer traditionella rollerna.</p><p>Kvinnorna var i stor majoritet i erikjansarrörelsen. Detta kan förklaras med hushålls-mönstret eftersom det var mest kvinnor som var ekonomiskt beroende av hushållet. Men detta är inte hela förklaringen till det stora antalet kvinnor. Tidigare forskning om erikjansarna berör inte om det kan ha funnits en koppling mellan Janssons budskap om syndfrihet och överrepresentationen av kvinnor i rörelsen. Jag har med hjälp av Gunilla Gunners forskning om Nelly Halls syndfrihetslära och om den kan ha tilltalat kvinnor i väckelserörelsen, dragit paralleller till erikjansarrörelsen. Jag gör inte anspråk på att ge en heltäckande förklaring till varför en så stor andel erikjansare var kvinnor, men syndfrihetslöftet går inte heller att avfärda som en tänkbar förklaring eller delförklaring. Syndfrihetsläran och avsaknaden av arvsynd innebär för kvinnors del en befrielse från en kollektiv skuld. Denna synd har på olika sätt begränsat kvinnors möjligheter sedan Eva föll för ormens frestelse i skapelseberättelsen. Löftet om syndfrihet kan för kvinnorna i erikjansarrörelsen ha varit en bidragande orsak till medlemskap.</p>

I min jämförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetsläran samt Janssons relation till erikjansarna, och då i synnerhet till de kvinnliga anhängarna. Det som skiljer sig väsentligt mellan de två forskarna är deras syn på vilka anhängarna var. Wejryds hushållsdimension ger en helt ny insikt och förståelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhängarna. I Janssons budskap och förkunnelse och då i huvudsak syndfrihetsläran som jag studerat skiljer sig inte forskarna åt, åtminstone inte vad gäller innehållet i läran. Däremot ser forskarna olika på hur och när dessa idéer växte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga år ifrågasatte och tog avstånd ifrån uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetsläran var utvecklad redan före den första Hälsingeresan i januari 1843. Wejryd menar att det inte finns något källstöd för att så var fallet. Janssons kristendomstolkning grundade sig inte på syndfrihetsläran under 1830- och det tidiga 1840-talet, utan visade då drag av vanlig pietism. Wejryd menar att Janssons självständiga kristendomstolkning växte fram i ett växelspel när han konfronterades med omgivningens kritik. Först under andra halvåret 1843 radikaliserades budskapet och Jansson talade då om att erikjansarna genom tron på honom går från att vara syndare till att bli saliga. Kvinnorna i erikjansarrörelsen hade viktiga positioner i rörelsens uppbyggnad. De var hängivna följeslagare och viktiga vägvisare som introducerade Erik Jansson till läsare-grupper i för honom okända trakter. I inledningsskedet hade kvinnorna viktiga roller, men när Janssons beroende av vägvisare upphörde försvann också kvinnornas offentliga engagemang. Detta med undantag av Janssons hustru och pigan Schön. Enligt Erik Janssons uppfattning var det männens sak att förkunna. I de fall kvinnorna ändå förkunnade var det enbart i de situationer det inte fanns män att tillgå, således en nödlösning. Kvinnorna hade framstående positioner och viktiga roller i uppbyggnaden av rörelsen för att sedan försvinna från den offentliga scenen. Till en början suddades könsgränserna ut men när rörelsen blev etablerad gick kvinnorna tillbaka till hemmet och de mer traditionella rollerna. Kvinnorna var i stor majoritet i erikjansarrörelsen. Detta kan förklaras med hushålls-mönstret eftersom det var mest kvinnor som var ekonomiskt beroende av hushållet. Men detta är inte hela förklaringen till det stora antalet kvinnor. Tidigare forskning om erikjansarna berör inte om det kan ha funnits en koppling mellan Janssons budskap om syndfrihet och överrepresentationen av kvinnor i rörelsen. Jag har med hjälp av Gunilla Gunners forskning om Nelly Halls syndfrihetslära och om den kan ha tilltalat kvinnor i väckelserörelsen, dragit paralleller till erikjansarrörelsen. Jag gör inte anspråk på att ge en heltäckande förklaring till varför en så stor andel erikjansare var kvinnor, men syndfrihetslöftet går inte heller att avfärda som en tänkbar förklaring eller delförklaring. Syndfrihetsläran och avsaknaden av arvsynd innebär för kvinnors del en befrielse från en kollektiv skuld. Denna synd har på olika sätt begränsat kvinnors möjligheter sedan Eva föll för ormens frestelse i skapelseberättelsen. Löftet om syndfrihet kan för kvinnorna i erikjansarrörelsen ha varit en bidragande orsak till medlemskap.

Little has been written of either parochial or integrated educational history in northern British Columbia. Prince George College, founded in 1956 by Bishop Fergus O'Grady of the Oblates of Mary Immaculate, represents a. particular attempt by the Catholic community of the Diocese of Prince George to offer a Catholic education for both Aboriginal and white students in northern British Columbia. Using the personal and professional files of the late Bishop O'Grady and other documentary evidence made available to me by the Archives of the Diocese of Prince George an attempt has been made to construct an image of Bishop 0'Grady's "vision" for Prince George College. Using letters, memos, minutes, personal notes, and a number of available monographs on the subject of parochial, Aboriginal, integrated,- and northern Canadian education, this thesis begins the process of piecing together some of the bishop's plans and visions for the school from its founding to its change of name in 1989 to "O'Grady Catholic High School" and eventual closing in June, 2001. Chapter One details the bishop's construction of not only the school's financial groundwork, but more importantly its ethos - a narrative rooted in century's old stories of the Oblates and their pioneering efforts to establish Christianity in northern B.C. The second chapter examines the role of volunteerism and parental support in staffing the school. In'particular, much credit must be given to the Frontier Apostles - a lay, volunteer organization started by Bishop 0'Grady - for the day-to-day running of the school for most of its thirty years. The third chapter looks specifically at the "integrated" nature of the school - the supposed presence of integration of both Aboriginal and white students. What is constructed is an image of the bishop's vision that finally provides some context to his plans for the school. The school lay on a foundation of a carefully constructed ethos, the sacrifices of hundreds of lay volunteers, and the involuntary financial subsidies provided by Aboriginal students from approximately 1960 to 1989. The school finally closed its doors in 2001 citing both financial difficulties and a lack of local parental support. Much can be learned from the mistakes of the past in any future attempts to re-open the institution.

The Ecclesiastical History is the primary historical source of the Christian Church in the pre-Constantinian era. The History narrates the nature and work of Christ, the highlights of the apostolic age and the advancement of the Christian Church in the Roman Empire up to the principate of Constantine. Investigating the Ecclesiastical History using a quantitative method reveals Eusebius' preoccupation with the office of the bishop. There is almost no subject that Eusebius addresses that does not reflect his portrayal of the bishop's influence and universal presence. This thesis demonstrates the high status and undisputed authority of the episcopate as presented by Eusebius of Caesarea. The research of this thesis contributes to an understanding of the bishop in Roman society before Imperial favour. / iv, 250 leaves ; 28 cm.

Christian religious experience whether it occurs in the second century or in modem Africa is one and the same, and although the experiences may differ it is possible to draw correlations to suggest that such experiences bear witness to a common reality. St. Ignatius of Antioch who lived in the second century and Afua Kuma who hails from Kwahu in the Eastern Region of Ghana, are used to demonstrate this reality. My sources for Ignatius' are the seven letters he wrote, six to churches he visited and one to his friend Polycarp of Smyrna, whilst he was on his way to martyrdom in Rome. As bishop of Antioch he is concerned about the unity of the church and consequently focuses attention on false doctrines and the development of what was becoming "orthodox" tradition. A number of peculiar images referring to Christ emerge in his work, such"as apXEta (archive), 8upa (door), xapaK1"rlp (stamp) and 8t)(:nacr'trlpwv (altar). This picturesque and vivid imagery is traced to his propensity for rhetoric, which, though Asian, bears resemblance to the Greek and Roman folkloric traditions. The Apae or the courthouse praise poetry of the Akan folkloric tradition is the vehicle that Afua Kuma employs to express her faith in Jesus. A crisis in Madam Kuma's life must have led her to fathom the depths of her traditional background and upbringing and this she feeds into her understanding of Jesus. In her poetry Jesus is imaged as Adontehene, Benkumhene, :Jkatakyie, :Jkokodurufo, Okuruakwaban, and Adubasap::m and is made to perform all the functions associated with regal authority. She also shows awareness of modem political and social structures in these images. This thesis shows that it is the fruit of the Christian imagination born in the context of praise and worship, which ought to feed and nourish academic theology so as to keep it in touch with the spiritual vitality experienced in the community of faith. / Thesis (M.Th.)-University of Natal, Pietermaritzburg, 2000.

This thesis examines the regional part of the Church of Sweden. Existing as a Lutheran evangelical church since the declaration in Uppsala in 1593, the Church of Sweden became completely separate from the state in the year 2000. Apart from a small piece of legislation by the Swedish parliament, the now former state controlled church were to act on their own. This development can be seen as a result of several decades of discussions. The author is raising the question about the roll and function of bishops and dioceses in the Church of Sweden. By using original non-theological concepts such as isomorphism and management, the ecclesiological function of the Church of Sweden is presented. The terminology of management from business and economics has influenced the economic language of the church. In several cases the Church of Sweden has been subject to isomorphic impacts in bureaucratic and economical matters. The impression is that the development has partly been reduced from the regions or the dioceses. The author also presents a keyword for meta-ecclesiology; the church as such.

This study examines the life of Henry of Winchester (c.1099-1171) and his relation to the development of the English church in the twelfth century. It presents the case for considering Henry's close association to Cluniac monasticism and speaks to some of the tensions which existed between Henry and St Bernard of Clairvaux. It focuses primarily on Henry's contribution to the ecclesiastical reform movement and his importance as a leading figure in ecclesiastical government during the crisis of King Stephen's reign (1135-1154). In addition, it considers Henry's role as one of the twelfth century's most prominent art patrons. By considering his activities as monk, bishop, statesman and art patron, this study shows how Henry of Winchester was a prominent force in religious and secular life during a period of political unrest and ecclesiastical change.

No description available.

This diploma thesis deals with French written publications from a bishop's library stock. These publications are curently stored in a Section of manuscript and old prints (historical stock) of the Branch of the South Bohemian Scientific Library in Zlatá koruna. The library was founded by Jan Prokop Schaaffgotsche, the first bishop of České Budějovice city, who was active in České Budějovice from 1784 to 1813. Since the book compilation has not been composed yet the aim of the thesis is to present the French written part in a catalogue which helps us characterize French publications with respect to content, origin and genre. The first part is concentrated on the personality of the founder of the library and on the general characteristics of the bishop's library stock. Annotated registers are included in the thesis

This dissertation titled The History of the Catholic Church in Lesotho 1862-1989 has three chapters. The first chapter deals with the formation of the seventy-seven missions in Lesotho, and the establishment of the four dioceses of Lesotho the seventy-seven mission had all been formed during the period mentioned in the title, and those formed after appear in the appendix. The second chapter deals with the socio-political involvement of the Catholic Church in Lesotho, this part deals with the authority of the bishop and the Church government and again with the role of the bishop and his relationship to the Oblate authority. In this part four bishops are taken to illustrate this point, and this covers the period from 1930 to 1966. In short this deals with the internal affairs of the Church, and its finances. And we go on to deal with the involvement of the Church in the party politics which led to independence of the country. The last chapter deals with the church under the indigenous clergy, which actually is inculturation its problem and attempted solution. / Christianity, Spirituality, Church History and Missiology / M. Th. (Church History)