No description available.

No description available.

Examensarbetet syftar till att undersöka hur ett urval barn i femårsåldern använder sig av matematik i den fria leken inomhus på förskolan, utifrån Bishops sex matematiska aktiviteter, eftersom vi upplever att matematiken i den fria leken många gånger hamnar i skymundan och att förskollärare ofta fokuserar på den formella matematiken sedan skolverket började satsa på matematiken i förskolan och skolan efter att den internationella mätningen TIMSS år 2015 visade att svenska elever presterar under genomsnittet i matematik i EU. Vi undersökte detta genom följande frågeställningar:· Vilka av Bishops sex matematiska aktiviteter förekommer i ett urval av barns fria lek inomhus på förskolan och i vilken utsträckning?· Hur använder dessa barn sig av det matematiska materialet som erbjuds på förskolan för att utforska matematiken?För att besvara frågeställningarna och uppnå syftet med vårt examensarbete gjorde vi en kvalitativ etnografisk studie där vi med hjälp av passiva observationer samlade ihop empiri genom fältanteckningar och videoinspelningar. I analysen av empirin utgick vi ifrån Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter för att ta reda på vilka av Bishops matematiska aktiviteter som förekommer i ett urval av barns fria lek inomhus på förskolan och i vilken utsträckning. Resultatet av studien visar att ett urval av barn redan i förskolan spontant använder sig av och har tankar om Bishops (1991) alla sex matematiska aktiviteter; design, förklara, leka, lokalisering, mäta och räkna. Resultatet visar även att barnen utforskar matematiken i den fria leken, oberoende av materialet.

Studien syftar till att undersöka hur barn med hjälp av naturmaterial utforskar matematik i sin fria lek på förskolans utegård. Vi använder oss av följande frågeställningar:• Vilka matematiska aktiviteter förekommer i förskolan och i vilken utsträckning?• Hur använder sig barn av naturmaterial för att utforska matematik i förskolan?I teori och tidigare forskning presenterar vi Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter och innebörden av dem. Därefter fördjupar vi oss i matematisk forskning på förskolor och lärande i utomhusmiljö. Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod och det grundläggande materialet är observationer. Observationsmaterialet består av fältanteckningar samt videoinspelningar.Studiens resultat visar att alla Bishops sex matematiska aktiviteter förekommer i barnens fria lek utomhus. I störst utsträckning förekommer räkna och leka. Det visar även att barnen använder sig av naturmaterial som grund för dessa matematiska aktiviteter utomhus.

Syftet med studien var att undersöka förskollärarnas syn i arbetet med matematik i spontana aktiviteter i förskolan. Intresset för studiens grundtanke väcktes under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där vi la märke till att spontana aktiviteter med matematiskt innehåll sällan förekommer. I vår studie besvarar vi två frågeställningar: På vilka sätt uttrycker förskollärarna sig om matematiskt innehåll i spontana aktiviteter samt hur uttrycker förskollärarna sig om barns matematiserande i spontana aktiviteter. Vi har använt oss av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat fem verksamma förskollärare. Studiens teoretiska perspektiv utgår från Bishops (1988) sex universella matematiska aktiviteter och begreppet matematisera (Björklund & Palmér, 2018). Dessa teoretiska perspektiv har vi valt för att på ett tydliggare sätt kunna förstå arbetet med matematiskt innehåll och dess olika aktiviteter. Resultatet av studien visar på en viss avsaknad av matematiskt innehåll i de spontana aktiviteterna. Det visar även på att förskollärare uttrycker svårigheter kring att fånga upp barnen utifrån deras intressen med matematiskt innehåll i spontana aktivieteter samt hur miljö och material påverkar barns matematiserande. En av slutsatserna vi dragit är att förskollärare behöver vara uppmärksamma och närvarande för att kunna se varje enskilt barn. Till följd av studien har vi fått en bredare kunskap i matematiskt innehåll och en insikt i hur värdefull matematiken är.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare planerar och genomför matematikundervisning samt hur de förhåller sig till förskolans läroplan. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från olika förskolor. Materialet analyserades utifrån den sociokulturella teorin samt Bishops sex matematiska aktiviteter som teoretiska begrepp. Studiens motiv grundar sig i att Skolinspektionens granskningsrapport visade att vissa matematiska mål inte blir synliga i förskolan och att verksamheten inte är tillräckligt målstyrd, vilket gör att barn missar tillfällen att utvecklas utifrån läroplansmålen. Studiens resultat visar olika förutsättningar för matematikundervisning, varav de viktigaste var språk, material samt lek. Resultatet visar även att matematik finns i alla möjliga situationer och ofta vävs in i många olika undervisningar. Något som också framkom av empirin var förskollärarens uppgift att synliggöra, konkretisera samt kommunicera kring matematiska begrepp. Denna studie kan bidra med en inblick i hur förskollärare arbetar med matematik i förskolepraktiken.

No description available.

Prior to the removal of monumental murals from the cathedral of Pachoras (Faras), the largely unknown cultural entity of Christian Nubia figured in scholarship merely as a peripheral outpost of Byzantine and Egyptian influence. The impressive corpus of visual evidence from Pachoras, located south of the first Nile cataract and now inundated by Lake Nasser, led Kurt Weitzmann to reevaluate its significance in a seminal essay published in 1970. By tracing artistic sources of Christian Nubian art to Egypt, Palestine, and Syria, Weitzmann initiated recognition of the close ties between Nubia and Byzantium. Since that time, however, this subject has received little art historical attention, and it continues to pose interpretive challenges. I endeavor to recuperate the Nubian wall paintings from Pachoras for mainstream Byzantine studies. To that end, I explore the depictions of three of the Pachoras bishops, with particular attention to their original location, relationship with surrounding images, and epigraphic evidence. I conceive of these tenth- and eleventh-century portraits as visual constructions of Nubian episcopal authority mapped out on the cathedral's walls. I also explore the possible meanings of the indigenous elements represented in the images of the Pachoras bishops, while considering their relationships to the eastern Mediterranean textual and visual traditions. Evidence includes the paintings with accompanying inscriptions, fourteenth-century scrolls of Bishop Timotheos, Greek and Coptic epitaphs engraved on ninth- through twelfth-century funerary steles, and a list of bishops, first painted around the turn of the tenth century. / Art History

The purpose of this study was to investigate the perceptions of the Roman Catholic bishops, pastors, and future pastors of the United States concerning the (1) value, (2) effectiveness, (3) funding practices, and (4) future structure of Catholic schools in the United States. The data for the study were generated from completed questionnaires returned by 80.2 percent of the population of 273 bishops and 52.4 percent of the sample of 660 priests representing the population of 37,572 priests in parish ministry. The questionnaire was modified from one developed by Eugene P. Sullivan of Boston, Massachusetts. Statistical analysis included a frequency distribution analysis of each item, plus a Spearman rho correlation coefficient. A chi-square treatment tested the statistical significance between the expected and observed frequencies. The study accepted a level of significance of .05. Among the findings were the following: (1) A large majority of bishops and priests saw Catholic schools as having a value sufficient to justify their continued existence. (2) They saw Catholic schools as playing an essential role in the church's mission. (3) They saw Catholic schools as academically better than the local governmental schools. (4) They agreed that Catholic schools have a positive impact on the adult religious behavior of their students. (5) They thought the schools make effective use of the church's resources, but use too much of them. (6) They thought that each parish should continue to finance its own school and that the financial support was the responsibility of the whole church. (7) They did not think that parish religious education programs should replace schools. (8) There was less agreement among bishops and priests on financial matters connected with the schools. The recommendations included the suggestion that programs be developed to help priests work with Catholic schools, that a study of regional schools be conducted, that seminaries offer information to seminary students concerning Catholic schools, that the bishops fund an indepth study of religious education programs outside of schools to find an effective alternative to current programs, and that the bishops study the question of funding for Catholic schools. / Ed. D.

Este trabalho tem por objetivo delinear as trajetórias administrativas dos governadores e dos bispos que atuaram na jurisdição do Estado do Grão-Pará e Maranhão no período pombalino. De acordo com os pressupostos renovados da biografia, são analisados: os perfis sociais dos agentes nas conquistas do Norte; a sua formação e experiências no Real Serviço; os critérios de recrutamento dos administradores coloniais para as capitanias do Grão-Pará (governadores e capitães-generais), Maranhão, São José do Piauí e São José do Rio Negro (governadores), e dos bispos encarregados das dioceses do Maranhão e do Pará; as linhas gerais da ação administrativa nas esferas temporal e religiosa; as situações de colaboração e de conflito entre governadores e bispos no cumprimento das diretrizes metropolitanas; e, por fim, as possibilidades de remuneração e de promoção pela participação no Real Serviço. A análise desta dimensão das trajetórias leva em conta alguns fatores essenciais: O desempenho das funções na mitra e no governo das capitanias e o estabelecimento de alianças políticas e de conexões familiares no Reino. / This work intends to outline the administrative careers of governors and bishops that acted in the jurisdiction of the State of Grão-Pará and Maranhão in the period of Pombal\'s government. According to the renewed assumptions of biography, were analyzed: the social profiles of the agents in the conquests of the North; their upbringing and experiences in the Royal Service; the criteria for recruiting the colonial administrators for the captaincies of Grão-Pará (governors and general captains), Maranhão, São José do Piauí and São José do Rio Negro (governors); and the bishops in charge of the dioceses of Maranhão and of Pará; the general outlines of the administrative action in the secular and religious circles; the circumstances of collaboration and conflict between governors and bishops in fulfilling the metropolitan directives; and, finally, the possibilities of remuneration and promotion for the participation in the Royal Service. The examination of this dimension of the careers considers some essential factors: the performance of the bishops in the functions of the miter and in the government of the captaincies, and the establishment of political alliances and familiar relationships in the Kingdom.