I mitten av 1900-talet skedde en radikal förändring av bostadsutvecklingen i Sverige. Förändringen kom att kallas miljonprogrammet där en miljon nya och moderniserade bostäder och bostadsområden uppfördes under en tioårsperiod. Många av dessa bostadsområden upplevs som otrygga, nedgångna och flera av dessa områden är idag segregerade. Syftet med studien är att genom förändring av miljonprogramsområdens gårdsmiljö skapa möjlighet att kunna påverka segregationen i ett område med hänsyn till bostadsområdets kvalitéer. Målet är att studera hur gårdsmiljön i ett miljonprogramsområde kan påverka segregation genom utveckling och säkerställande av utomhusmiljöns värden. Syftet och målet nås genom litteraturstudier, fältstudier och intervjuer. Resultaten från de tillämpade metoderna visar att områdena är slitna, ovårdade och torftiga. Förslag presenteras även för potentiella åtgärder. Undersökningens slutsats beskriver vikten av omsorgsfull skötsel, zonering och avskärmning i miljonprogramsområdens gårdsmiljö när integration ska möjliggöras för de boende. Dock påverkas även segregationen och integrationen av fler andra samhällsenliga aspekter och åtgärder som bör beaktas vid planerad förändring av ett segregerat område. / In the middle of 20th Century, there was a significant change in the development of housing in Sweden. The change came to be called the Million house programme, where one million new and modernized houses and residential areas were erected over a ten-year period. Many of these residential areas are perceived as insecure, run down and several are today segregated. The purpose of this study is by development of a million house programme external environment affect segregation, with reference to the quality of the residential area. The goal is to study how the external spaces in a million house programme area can affect segregation through the development and ensuring of the outdoor environment values. The purpose and goal is achieved through literature studies, field studies and interviews. The results from the applied methods notes that the areas are worn, unkempt and scanty. Suggestions are also presented for action. In conclusion, the importance of careful management, zoning and foreclosure in the million house programme areas external spaces have an impact on segregation. However, the affects of segregation and integration depends also on other societal aspects and measures that should all be considered in the planned change of a segregated area.

Social dumpning innebär att kommuner får personer som är i behov av ekonomiskt bistånd att flytta till andra kommuner. Syftet med studien var att undersöka olika professioners upplevelse av vilka konsekvenser social dumpning kan ha för individer som utsätts för detta. Forskningsansatsen var kvalitativ och intervjuer genomfördes med sju personer med olika professioner. Intervjupersonerna upplevde att social dumpning medför många negativa konsekvenser för de utsatta, däribland boendesegregation med boende i undermåliga bostäder, förlust av sociala nätverk och dåliga utsikter att ta sig in på arbetsmarknaden. Empirin analyserades utifrån teorier om stigma samt makt och resultatet visade att de som utsätts för social dumpning ofta blir stigmatiserade och socialt exkluderade. Det framkom även att kommunerna, genom att utsätta personer för social dumpning, i många fall går emot socialtjänstlagen. Dessutom fråntas de drabbade personerna rätten till tillfredsställande levnadsförhållanden och andra mänskliga rättigheter som anges i FN:s konventioner. / Social dumping refers to the actions of local authorities that cause people in need of financial assistance to move to other local authorities. This study investigates how different professions experience the consequences of social dumping on affected individuals. The research approach was qualitative and seven people with different professions were interviewed. The interviewees observed that social dumping had a range of negative consequences for vulnerable individuals, including housing segregation caused by housing individuals in substandard accommodation, loss of social networks and poor employment prospects. The empirical data was analysed according to stigma and power theories and the results showed that social dumping often causesstigmatisationand social exclusion. It was also observed that social dumping often occurs in conjunction with local authorities disregarding the Social Services Act. Victims are often deprived of their right to a satisfactory standard of living and other human rights in UN conventions.

ABSTRACT The issue of integration and working status of migrants from Somalia has been a topic of discussion in recent years. Looking into working Somali women's experience with social belonging this study hopes to offer a bigger understanding of the factors they believe have a part in their possible inclusion and exclusion.  This study aims to investigate and observe how the first generation of women migrants of Somali descent experience social exclusion and social belonging in Swedish society. The role of various factors such as housing, ethnicity, attitudes, religion and culture in women's social belonging is examined as well as which of these factors contribute to and hinder their inclusion in Swedish society. The study has been conducted through the use of interviews and a deductive analysis. The results have been analyzed through the lenses of social identity theory and intersectionality theory.  When presenting the results of the interviews it was found that the participants experienced social exclusion because of their religion, skin color and residential area. They have experienced this in their work, when integrating within the society and when living their day-to-day life. Their perceived feeling of social belonging was mostly due to their participation in the workforce as well as their knowledge about Swedish culture and language. / SAMMANFATTNING  Integreringen av migranter från Somalia och dess arbetsstatus har varit ett omtalat och omdiskuterat ämne den senaste tiden. Vilka faktorer försvårar för denna invandrargrupp att integreras i samhället och vilka hinder upplever de? Denna studie syftar till att undersöka och observera hur den första generationen kvinnliga migranter av somalisk härkomst upplever socialt utanförskap och social tillhörighet till det svenska samhället. Olika faktorer som bostadsområde, etnicitet, attityder, religion och kultur och dess roll för kvinnornas sociala tillhörighet undersöks samt vilka av dessa faktorer som bidrar till och hindrar deras tillhörighet i det svenska samhället. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer och deduktiv analys. Resultatet har analyserats med hjälp av social identitetsteori och intersektionalitetsteori. Resultatet från intervjuerna visade att deltagarna upplevde utanförskap på grund av sin religion, hudfärg och bostadsområde. Detta har de upplevt på sina arbetsplatser och ute i samhället under deras vardagliga liv. Deras upplevda känsla av social tillhörighet berodde mest på deras deltagande i arbetsmarknaden samt deras kunskaper om den svenska kulturen och språket.

Denna studie ämnar belysa boendesegregationen i Malmö och vilka strategier och verktyg Malmö stad använder för att minska boendesegregationen. För att få inblick i lokala bostadsprojekt har vi undersökt införandet av hyresrätter i Limhamns Sjöstad samt Mallbomodellen i Hyllie. I Malmö är segregationen påtaglig och stadens områden har varierad socioekonomisk prägel. Vi har genomfört dokumentanalys, policyanalys och intervjuer, vilka tillsammans med utvalda samhällsteorier hjälper oss att besvara studiens frågeställningar. För att motverka uppdelade stadsdelar och uppnå social blandning strävar Malmö stad efter blandade upplåtelseformer. Ett blandat bostadsbestånd är av vikt i såväl befintliga bostadsområden som i uppförandet av nya för att motverka segregation. Utöver bostadsprojekt med fokus på integration och social hållbarhet är allmännyttans handlingsutrymme i Malmö något vi i denna studie undersöker. Allmännyttiga bostäder som godtar ekonomiskt bistånd som inkomst gör det möjligt för fler att bo och om dessa bostäder finns på olika platser i staden skapar det förutsättningar för en socialt blandad stad. Vi påverkas av vår omgivning och hur vi bor och för att ge likvärdiga förutsättningar för alla i staden är det viktigt att bryta boendesegregationen. / This study aims to examine residential segregation in Malmö and which strategies and tools Malmö stad uses to reduce residential segregation. To gain insight into local housing projects, we have examined the new rental apartments in Limhamns Sjöstad and the Mallbo project in Hyllie. In Malmö, segregation is evident and the different areas in the city have a varied socio-economic character. We have done document analysis, policy analysis and interviews, which together with selected theories help us answer the study's issues. Malmö stad strives for mixed forms of housing in order to achieve social mix and to counteract divided districts. Mixed housing is important in both existing housing areas and in the construction of new ones to counter segregation. In addition to housing projects with a focus on integration and social sustainability, we investigate the command of public housing in Malmö stad. Public housing that accepts financial assistance as income makes it possible for more people to reside and if the public housing is located in different places in the city, it creates the conditions for a socially mixed city. We are affected by our surroundings and how we live and to provide equal conditions for everyone in the city, it is important to break the residential segregation.

The aim of this thesis was to study in how far housing mix contributes to social mix in Swedish midsized cities 2017. Social mix is a policy in Sweden argued to reduce socioeconomic residential segregation, by implementing housing mix to achieve heterogenous residential areas. The study was done by measuring the correlation between the share of different income groups and the share of tenure forms and housing sizes. This was measured with multiple linear regression analyses, using data from PLACE-data base compiled by SCB. The models show that tenure form and housing size affect the variation of income groups to similar extent. The results further show that to promote social mix, in the aspect of income groups, it is necessary to implement more rental housing to increase the share of low-income groups in a neighbourhood. Further, it shows that to increase the share of high-income households in a neighbourhood, co-op housing, small and large housing sizes is necessary. Housing mix can be argued to be a valuable strategy to achieve social mix, but not solely, due to moderate statistical results.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i hållbar stadsutveckling - med särskild inriktning på socialhållbarhet - och studerar konsekvenser av den segregerade staden Malmö. I fokus stårbostadsområdet Almgården och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete ochsocialisering. Med utgångspunkt i teorier om socialt hållbar stadsutveckling, boendesegregation,grannskapseffekter, samt barns socialisering och identitetsarbete ges en förståelse förbostadsområdets betydelse för barns uppväxtvillkor. Uppsatsen innehåller en nulägesbeskrivning ochhållbarhetsanalys av Almgården som kontext, baserad huvudsakligen på intervjuer med boende ocholika företrädare för den kommunala verksamheten i området. Sammantaget indikerar situationenpå Almgården sämre förutsättningar för god hälsa och välfärd och medför faktorer som kan påverkabarns uppväxtvillkor negativt. Ur ett hållbarhetsperspektiv är den centrala utmaningen på Almgårdenatt motverka brister i jämlikhet och delaktighet. I uppsatsen görs bedömningen att så kan ske genomatt stärka individer och deras anknytning till området och genom att stärka tilliten och förtroendetinom bostadsområdet och gentemot det omgivande samhället och därmed stärka den kollektivaförmågan. En del av uppsatsen är en förstudie till ett projekt, som är tänkt att bidra till ökad socialhållbarhet i Almgården. För att ta vara på barnens perspektiv på Almgården, på barns villkor, och påett sätt som samtidigt stärker barnen föreslås projektet Communityteater Almgården. Projektet kanbidra ytterligare till förståelsen av bostadsområdets betydelse för barn och ungdomarsförutsättningar samtidigt som det har en gynnsam effekt för den sociala hållbarheten på Almgården. / The focus of this master’s thesis is socially sustainable urban development and investigates theimplications of segregation in the city of Malmö. It focuses on the neighborhood of Almgården andits significance as a context for children's identity and socialization. Theories of socially sustainableurban development, housing segregation, neighborhood effects and children’s socialization andidentity making contribute to enhance our understanding of the neighborhood’s importance forchildren's living conditions. The thesis includes a presentation and a sustainability analysis of thecurrent situation in Almgården, mainly based on interviews with residents of Almgården andrepresentatives of the municipal administration. Overall the situation in Almgården indicatesrelatively poor conditions for good health and well-being which may affect children's living conditionsand development in a negative way. From a sustainability perspective, the key challenges inAlmgården would include promoting equality and inclusion, for example by strengthening theindividuals and their identification with the neighborhood, and promoting the collective efficacy bybuilding trust and confidence among neighbors and towards citizens in adjacent neighborhoods aswell as towards the municipal administration and its staff. The thesis also includes a feasibility studyproposing the project Community Theatre Almgården. While giving voice to the children ofAlmgården and supporting a socially sustainable development of the neighborhood, the project mayalso contribute to improve our knowledge of neighborhood effects on children’s living conditions.

Storstadskommuner står inför en stor utmaning med boendesegregation. Därav är boendeintegration en förutsättning för att motarbeta socioekonomisk polarisering. Studien ämnar därav att analysera om och hur Linköpings kommun och Malmö stad arbetar för att främja boendeintegration i översiktlig planering. Studien ämnar även att få kunskap om hur forskare beskriver kommuners arbete med boendeintegration. Detta genom att besvara: Vilka problem beskriver kommunerna med boendesegregation? Går det att belysa styrkor och brister i kommunernas arbete med boendeintegration? Hur skiljer sig mål och arbetsmetoder åt mellan kommunerna?  Studiens teoretiska utgångspunkt består av Carol Lee Bacchis kritiska policyanalys och teoretiska begrepp. Arbetets empiriska material och analysmetoder omfattar en kvalitativ innehållsanalys av kommunernas styrdokument samt en intervju. Slutsatserna är att Malmö stad har upprättat ett utförligt integrationsarbete som efterliknar boendeintegration. Detta medan Linköpings kommun måste ändra deras synsätt kring boendesegregation, för att hjälpa dem vidare i arbetet mot boendeintegration. / Larger municipalities face bigger challenges with housing-segregation. Therefore, it’s necessary to implement housing-integration to counteract socio-economic polarization. This study therefore aims to analyze whether and how Linköping Municipality and Malmö City work to promote housing-integration in general planning together with a researcher's description on municipal’s work with housing-integration. This by answering: What problems do the municipalities describe with housing-segregation? Is it possible to highlight strengths and weaknesses in the municipalities' work with housing-integration? How do goals and workmethods differ between the municipalities?  The theoretical frame of the study consists of Carol Lee Bacchi's critical policy analysis and theoretical concepts. This study’s empirical material and analysis methods include a qualitative content analysis of the municipalities' governing documents and an interview. The conclusions are that Malmö City has established a solid integrationwork that mimics housing-integration. Unlike Linköping municipality, which must change their approach to housing-segregation, to help the further work with housing-integration.

Syfte: Segregation har blivit aktuellt för kommunerna i Sverige under de senaste åren.Den ojämna fördelningen av människor beror främst bland annat på sociala ochekonomiska anledningar, vilket skapar den så kallade boendesegregation. Med tanke påhållbar utveckling försöker kommunerna ständigt att främja integration genom olikasatsningar, fysisk planering är då ett av de verktygen som används. Detta sker på olikanivåer och översiktsplanering är här av särskilt intresse då den täcker hela kommunensyta och visar hur olika områden ska utvecklas. Hur kommunerna försöker att styraöversiktsplaneringen för att motverka segregation är den frågan som studien handlarom. Vidare är målet med denna studie är analysera om översiktsplan är ett bra verktygför att uppnå ett mångkulturellt samhälle. Metod: Studien genomförs som en jämförande fallstudie mellan Ronneby, Nässjö ochVellinge kommun. Statistiken för alla tre kommuner samlas och presenteras i form aven tabell. Extra fokus ligger på Nässjö kommun då mer statistik presenteras för tätortenNässjö och området Runneryd. En semistrukturerad intervju medsamhällsplaneringskontoret i Nässjö kommun har också genomförts. Översiktsplanernaför alla tre kommuner analyseras utifrån den socioekonomiska klassen. Resultat: Planeringsavdelning i en kommun lägger översiktsplaner för kommunen ochdär kan man betona integration som ett mål inom långsiktig hållbarhet vision, genomt.ex. att blanda boende och verksamheter. Däremot begränsas möjligheterna förkommunen att styra mot detta mål då den inte har alla verktyg för att uppnå målet.Dessutom finns det andra intressenter som kan också påverka situationen men dekanske inte prioriterar integration i dess insatser. För att motverka segregation visar sigatt man behöver hantera olika aspekter, fysiska och icke-fysiska. Det första är den delensom går att styra med fysiskplanering. Dock kan detta särskilt motverkaboendesegregation. Det andra, alltså den icke-fysiska aspekten, är svårare att hanteraoch behöver ständigt arbete med bl.a. sociala organisationer. Konsekvenser: Blandat boende och funktionsblandning är en bra lösning tillboendesegregation. Dock har översiktsplanen i sig vissa förhinder eftersom den ärberoende på intressenter. Därför krävs samarbete mellan alla medverkande parter ikommunen. Begränsningar: I denna uppsats avgränsas national planering, regional planering ochdetaljplanering, utan bara planering på översiktlig nivå undersöks. Vi studerar främstsmå kommuner och behandlar inte storstäderna. Studien begränsas tillboendesegregation inom det socioekonomiska perspektivet och berör inte andraaspekter för. Politikens roll framförs inte i denna uppsats heller. / Purpose: Segregation has become an important issue for the municipalities in Swedenin the recent years. The uneven distribution of people depends mainly on social andeconomic reasons, which creates the so-called housing segregation. With a view tosustainable development, the municipalities are constantly trying to promote integrationthrough various initiatives, then physical planning is one of the tools used. This is doneat different levels and overview planning here is of interest as it covers the entiremunicipality's area and shows how different areas should be developed. How themunicipalities try to control the overview planning to counter segregation is thequestion that the study is about. Furthermore, the aim of this study is to analyse whetherthe overview plan is a good tool for achieving a multicultural society. Method: The study is conducted as a comparative case study between Ronneby, Nässjöand Vellinge municipality. The statistics for all three municipalities were collected andpresented in the form of a table. By focusing more on Nässjö municipality morestatistics were presented for the urban area Nässjö and the area Runneryd. A semistructuredinterview with the community planning office in Nässjö municipality wasalso conducted. The overview plans for all three municipalities were analysed based onthe socio-economic class. Findings: Planning department in a municipality places overview plans for themunicipality and there one can emphasize integration as a goal within long-termsustainability vision, through e.g. to mix accommodation and activities. However, thepossibilities for the municipality are limited to steering towards this goal as it does nothave all the tools to achieve the goal. In addition, there are other stakeholders who canalso influence the situation, but they may not prioritize integration into its efforts. Tocounter segregation, it turns out that one needs to handle different aspects, physical andnon-physical. The first is the part that can be controlled by physical planning. However,this can counteract housing segregation. The other, that is, the non-physical aspect, ismore difficult to handle and needs constant work with, for instance, socialorganizations. Implications: Mixed-income housing and mixed urban function is a good solution tohousing segregation, but the overview plan itself has problems because of itsdependence on private stakeholders, therefore cooperation of all participating parties inthe municipality is required. Limitations: In this paper, national planning, regional planning and detailed planningare delimited, but only planning at a general level is examined. We mainly study smallmunicipalities and do not treat the big cities. The study is limited to housing segregationwithin the socio-economic perspective and does not concern other aspects. The role ofpolitics is not presented in this paper either.

The survey is a qualitative study that aims to investigate the ethnic housing segregation in the residential area around Malmvägen that is located in Sollentuna. Malmvägen is a millionprogramarea that’s made up of unattractive tall buildings with grey facades. The majority of the residents have foreign backgrounds and the unemployment rate is high among the youths in the area. The apartment rents on Malmvägen are low and many of the residents belong to the subclass of society. Because of limited options many families have to live crowded. There is a lot of prejudice against the area due to brawls and damage that took place in the 1990s. The fact that a new custody has been built in the area has not reduced the public prejudice. The purpose of the survey is to investigate how ethnic housing segregation affects young people and how this type of segregation can be prevented. The result shows five young adults experiences and their experiences of living in the ethnically housing segregated Malmvägen. Also, the statements given by a field recreation leader regarding the perceptions of the circumstances of the area is presented. Through all the respondents statements it was confirmed that the area is ethnically segregated and that this leads to a variety of consequences. The youths of Malmvägen fall victim to the current ethnic housing segregation and this is also corroborated by a statement that the field recreation leader made; “The youths lack a sense of not having an opportunity in life”. / Undersökningen är en kvalitativ studie som syftar till att granska den etniska boendesegregationen i bostadsområdet Malmvägen som är belägen i Sollentuna. Malmvägen är ett miljonprogramsområde som består av oattraktiva höghus med gråa fasader. Majoriteten av befolkningen har utländsk bakgrund och det råder en hög arbetslöshet bland områdets ungdomar. Hyrorna på Malmvägen är låga och många av invånarna är låginkomsttagare. På grund av begränsade valmöjligheter bor många familjer trångt. Det förekommer mycket fördomar mot området på grund av bråk och skadegörelse från 1990-talet. Att ett häkte nyligen byggts i området har inte minskat allmänhetens fördomar. Studiens syfte är att undersöka hur etnisk boendesegregation påverkar ungdomar samt hur denna typ av segregation kan förebyggas. Resultatet visar  fem unga vuxnas erfarenheter samt upplevelser av att bo i det etniskt boendesegregerade Malmvägen. Även en fältfritidsledares utsagor gällande upplevelser av omständigheterna i området presenteras. Genom samtliga respondenters utsagor bekräftades att området är etniskt segregerat samt att detta medför en rad olika konsekvenser. Malmvägens ungdomar faller offer för den rådande etniska boendesegregationen vilket styrks av fältfritidsledarens utsaga; ”Hos ungdomarna saknas en känsla av att inte ha möjlighet i livet”.

The purpose of this paper is to investigate segregation from an accommodation perspective. The essay questions how the residents of Ronna feel about their neighborhood and what they think of other people's views of their area. Our purpose is to conduct a qualitative study of whether or not individuals experience residential segregation in Ronna. The essay is based on qualitative interviews, which were conducted with five people who have lived in Ronna for at least five years and who define themselves as Assyrians/Syrians. To analyze our empirical data, we have used two theoretical perspectives. One by Westin and Elias & Scotson, which is the theory about social groups - established and outsiders. The second theory explains how ethnic boundaries and enclaves occur. With the support of previous research, we highlight and define the fundamental factors causing segregation. After analyzing our empirical data, we concluded that residential segregation is a broad concept and that there are several factors that lead to segregation. The result of the study indicates that all informants thrive in their neighborhood and feel a solidarity and cohesion with each other. In Ronna the Assyrian/Syrian is a dominant ethnic community which has formed a strong “We” – group in their neighborhood. / Syfte med denna studie är att belysa boendesegregationen i Ronna ur de boendes perspektiv. Med stöd av några teoretiska perspektiv besvaras frågan om hur invånare i Ronna upplever sitt bostadsområde, samt hur de förhåller sig till andras uppfattningar och föreställningar om sitt område.Studiens syfte uppnås genom en kvalitativ studie om individers upplevelser kring boendesegregationen i Ronna. Uppsatsen är uppbyggd utifrån kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts med fem personer i åldrarna 30-45 som för närvarande bor i Ronna sedan minst fem år tillbaka, alla dessa individer definierar sig som assyrier/syrianer. För att analysera intervjumaterialet har vi använt oss av två teoretiska perspektiv. Den ena av dessa är det samhällsvetenskapliga forskningsinriktning som studerar sociala grupper - etablerade och outsiders, därefter har denna teori kompletterats med ett ytterligare teoretiskt perspektiv som redogör för hur etniska gränser och enklaver uppstår. Med hjälp av tidigare forskning belysas och definieras olika bakomliggande faktorer som kan orsaka boendesegregation inom ett bostadsområde. Analysen av intervjumaterialet visar att boendesegregation är ett omfattande fenomen där flera faktorer ger upphov till att segregation uppstår. Studieresultatet påvisar att i Ronna är assyrier/syrianer en dominerande folkgrupp som har skapat en stark vi-grupp i sitt bostadsområde. Samtliga informanter trivs bra i sitt bostadsområde, samt känner en stark gemenskap och tillhörighet.