The purpose  of this essay is to see how  important  the cover of the  book  is for the  child, when it makes its choice of which book to read. I will also try to explain the process of seeing and perception, which includes interpretation of what you are seeing and, further on, gestalt psychology. Through gestalt psychology you can interpret what is showing in a picture, and your way of interpretation depends on earlier experiences in seeing pictures. What is also important in the interpretation is the social role in which every person act, and this role is different for every person. The way you interpret is the same, man as well as woman, but what solution you choose to believe in variates from person to person. A  questionnaire ,vas given to  I07 children  at the age between  9-12 years. They were asked about their  reading-habits  and  were shown  16 covers from  books for children  at their  age. They were asked  to pick  out the two covers they  liked  best  and  write down why  they  had chosen them. The result shows, that the cover of the book  is not that  important to the child, instead  it is the text of the back of the book that  is the most  important thing when  the child choses its book.

Bokomslaget är ofta läsarens första möte med en bok och det är därför viktigt att bokomslaget tilltalar och sänder ut rätt signaler till konsumenten. Målgruppen unga vuxna, individer mellan 16 och 27 år, är enligt bokbranschen en grupp som är svår att nå. Svårigheten kan ligga i att det finns en viss okunskap i vad unga vuxna tilltalas av på bokomslag. Det är även en bred målgrupp med många olika sorters individer. Målet med denna studie är att ge en bild av vad målgruppen unga vuxna tilltalas av i ett bokomslag. Vi ville ta reda på hur viktigt bokomslaget är för val av bok, samt hur målgruppen ser på omslagets specifika designfaktorer färg, typografi, illustration, fotografi och efterbehandling. För att ge oss en bild av dagens kunskapsläge har litteraturstudier och intervjuer med formgivare av bokomslag genomförts. Genom en omfattande enkätundersökning och utförda fokusgrupper fick vi fram målgruppens syn och tankar kring bokomslag. Fokusgrupper utfördes för att ge oss en djupare förståelse rörande hur målgruppen ser på bokomslag samt ge oss ett djupare resonemang kring de olika bokomslagen. Resultatet visar att unga vuxna lägger stor vikt vid identitet och ett bokomslag bör således sända tydliga signaler som kan bekräfta läsarens identitet. Typografin ska vara lättläst. Målgruppen ser helst fotografiska bilder på bokomslaget och omslaget ska förmedla en känsla av bokens innehåll. Färger i en dovare färgskala tilltalar unga vuxna, rött och svart tycks vara de populäraste färgerna överlag. Efterbehandlingen (t.ex. lackering och foliering) på ett bokomslag bör vara sparsam och användning av färgen rosa lika så. / The reader’s first encounter with a book is through its cover. Therefore it is important that the cover is appealing and sends out the right message. According to book publishers, young adults (individuals aged 16–27 years) are hard to reach because of a lack of knowledge about what attracts them and because of the group’s diversity. The objective of this study is to show what young adults are attracted by in book cover designs, using an extensive questionnaire survey and two focus groups investigating their perceptions. The results show that young adults argue that a book cover must relate to the potential reader and corresponds to the reader’s identity. The typography should be easy to read. Photographic images are preferred and should depict the contents of the book. Unsaturated colors appeal to the target group – red and black seem to be the most popular colors, while pink is not preferred. Special effects (like varnish and foil) should be used with caution.

Syftet med denna studie var att ta fram ett minimalistiskt bokomslag till fantasyromanen HarryPotter och De vises sten av J.K Rowling. Studien riktar sig till målgruppen svenska läsare. Inledningsvis undersöktes teori inom minimalism samt inom framtagning av design till bokomslag, sedan följde en förstudie i form av en trendspaning för att styrka behovet och intresset för studiens syfte. Förstudien tog även fram vilka värdeord som behövde uppfyllas för att omslaget skulle upplevas som tilltalande och unikt av målgruppen. Förstudien följdes av en designprocess som startade med en webbaserad enkät där det togs fram värdeord som behövde uppfyllas för att omslaget skulle upplevas som tilltalande och unikt av målgruppen. Efter detta formgavs fem omslag vilka föreställde motiv tagna från bokens innehåll. De fem bokomslagen togs vidare till en värderingsfas där tre bokomslag valdes ut som mest minimalistiska av en yrkesverksam designer, en expert. Dessa bokomslag värderades sedan av fyra respondenter som ingick i studiens målgrupp. Slutsatsen av studien visar på att de i denna studie använda sätten av minimalistiska designprinciperna upplevdes rikta sig mot en äldre målgrupp vilken respondenterna ansåg vara målgruppen för de senare delarna av de sju böckerna i serien om Harry Potter. Sammanfattningsvis var respondenterna trots detta positivt inställda till minimalistisk design och uttryckte att det kändes kreativt, tilltalande och unikt.

Denna uppsats har en deskriptiv intention och syftar till att verka som stöd förformgivare och förläggare genom att bidra med kunskap om hur olika visuella strategierkan användas i arbetet med e-publicering. För att genomföra undersökningen harbokomslag till två romaner från två olika förlag valts ut för att representera olikaförhållningssätt till formgivningen: Malin på Granlunda av Anne-Lise Boge utgiven avSaga Egmont och Serien om Stina Pihlgren av Alice Lyttkens, utgiven för Bonniers5000-projekt. Materialet analyseras genom en semiotisk analys samt i en paratextanalys.Resultatet analyseras med grund i teoretiska perspektiv inom semiotik, representation,paratext och materialitet. Teori används också till viss del för att beskriva relationermellan en huvudtext och dess paratext. Resultatet visar på två visuella strategier sompåverkas av förlagens uppfattning om böckernas målgrupp. I Serien om Stina Pihlgrenanvänds formgivningen för att framställa författaren som en feministisk pionjär och iMalin på Granlunda används formgivningen för att boken enkelt ska kunna identifieras avpotentiella läsare i ett flöde av bilder på Storytel.

Syftet med studien är att utifrån Gérard Genettes begrepp ”paratext” undersöka betydelsen av bokomslaget för åtta gymnasielevers lässtimulans och förväntningar på romaners huvudtexter. Vidare anammas ett intermedialt perspektiv för att belysa hur olika medier samspelar. Första delen i metoden består av att eleverna väljer en av totalt sex böcker. Därefter följer två elevgruppsintervjuer där eleverna motiverar varför de valt en viss bok för att sedan tolka omslagen. Nästa steg i metoden utgörs av fyra paratextanalyser baserat på elevernas val av romaner: Glaskupan av Sylvia Plath (1974), Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs (2016), Pojken som kallades det av Dave Pelzer (2016) och Den gröna cirkeln av Stefan Casta (2010). Resultatet visar att eleverna uppmärksammar bildmotivet först, därefter titeln och slutligen läser baksidestexten. Eleverna menar att det är viktigt att handlingen motsvarar förväntningarna de får från omslaget. Avgörande för bokvalet är också genren, men för att de ska välja bok måste baksidestexten locka till läsning. Vidare blir omslagen mer lättillgängliga för tolkning om det finns figurativa fotografier på framsidan samt konkret beskrivande titlar, undertitlar och baksidestexter. Ur ett intermedialt perspektiv drar eleverna också paralleller mellan omslagen och filmmediet. Övergripande visar resultaten av mina analyser att omslagens alla element, bildmotiv, titlar, undertitlar, författarnamn och recensioner et cetera, ger föraningar om romanens handling och genre och blir begriplig först när de ställs i förhållande till varandra. Avslutningsvis kommer jag fram till att paratextanalysen, det vill säga att tolka bokomslag, kan fungera tidsbesparande genom att integrera den med andra moment i undervisningen samtidigt som det är ett instrument för att stimulera och främja elevernas läslust.

I denna studie undersöks formgivares arbetsprocess vid design av bokomslag för klassiska litterära verk. Frågeställningarna behandlar följande områden; information och riktlinjer från bokförlaget för formgivaren att förhålla sig till, formgivarens idé- och inspirationsprocess, formgivarens olika faser i arbetsprocessen, formgivarens beslut angående bokomslagets visuella element samt betydelsen av originalomslag och tidsepok då det klassiska litterära verket gavs ut. Den teoretiska bakgrunden redovisar bokomslagets syfte och funktion, kategorisering av bokomslag, färglära, bilder och semiotik, typografi, designstrategier, designarbete samt kreativitet och idéskapande. Formgivarens arbetsprocess undersöks genom en kvalitativ metod där åtta formgivare intervjuas. Undersökningen visar att arbetsprocessen består av tre delar. I den första delen av arbetsprocessen gör formgivarna research om bokens innehåll, författare samt i många fall tidsepok då verket gavs ut. I den andra delen sker formgivningen i en designprocess där beslut tas kring bild, färg och typografi. Bild- och färgval är ofta baserade på bokens innehåll och bildvalet kan även ske utifrån tidsepoken då det klassiska verket gavs ut. Originalomslaget har för många formgivare ingen betydelse för återutgivningen. I val av typografin kan känslan för tidsepoken ges, bokens innehåll speglas eller så önskar formgivaren använda typografi som använder nya uttryckssätt samt väcker uppmärksamhet. I den sista delen presenteras formgivningen för bokförlag.

Det finns många böcker som står i affärers bokhyllor. En läsares första möte med dessa böcker sker ofta med hjälp av bokens omslag. Därför blir bokomslaget viktigt för hur boken uppfattas och för bokens framtid. Precis som det finns olika böcker finns det olika omslag till dem och olika sätt att ta fram dessa omslag på. Syftet med denna studie är att undersöka hur de olika kommunikationsmedlen fotografi, illustration och typografi påverkar bokomslagens budskap och hur, samt när de bör användas för att attrahera köpare. Intervjuer med formgivare av bokomslag och personer i förlagsbranschen har bidragit med data som analyserats. I denna studie visar det sig att valet av fotografi, illustration eller typografi som kommunikationsmedel på bokomslag inte är av största betydelse, utan det är själva utformningen och användandet av de olika typerna som är avgörande för de budskap boken kommunicerar. Det visar sig även, trots detta, att de olika omslagstyperna lämpar sig mer eller mindre bra till olika böcker.

Denna studie syftar till att undersöka om det finns samband mellan geometriska former och populärlitterära genrer och hur dessa i sådana fall motiveras. De geometriska former som inkluderas i studien är cirkel, kvadrat, romb och två typer av trianglar (där den ena har spetsen uppåt och den andra nedåt) och de populärlitterära genrer som undersöks är romantik, deckare, science fiction, fantasy och skräck. Först har en webbenkät genomförts, vilken gav svar på vilka geometriska former 131 respondenter ansåg stämma bäst respektive sämst in på de olika populärlitterära genrerna. Enkätresultatet följdes sedan upp med två fokusgruppintervjuer, där respondenterna fick diskutera både egna val och enkätresultat och därmed ge förklaringar till dessa. Den samlade empirin analyserades sedan med utgångspunkt i associationsteori, symbolik och psykologisk forskning kopplad till geometrisk form samt populärlitteraturvetenskap. Det framkom då att inte alla genrer hade underbyggda samband till en geometrisk form, men att det fanns två tydliga positiva resultat. Cirkeln har en mycket stark koppling till genren romantik och likaså gäller mellan de båda trianglarna och science fiction. Cirkelns koppling till romantik motiverades med att cirkeln upplevdes mjuk, positiv, varm och som en evighetssymbol. Sambandet mellan trianglarna och science fiction förklarades med att trianglarna upplevdes hårda, kalla och metalliska samt att respondenterna hade flera kulturella referenser till trianglar i science fiction. Det fanns också ett tydligt negativt samband mellan cirkeln och de båda genrerna deckare och skräck. Där löd motiveringen att deckare och skräck innehåller brutala och hotfulla element som inte upplevdes stämma överens med cirkelns mjuka, positiva form.

På många medieplattformar förekommer i dagsläget ofta någon form av rörliga element, till exempel så ackompanjeras vissa låtar i Spotify av en animation, eller så förhandsvisas serier i Netflix genom en kort trailer. Detta är inget som ännu hunnit nå fram till ljud- och e-boksvärlden, där apparna fortfarande bara består av statiska element och omslag. I denna studie undersöks därför möjligheten till rörliga bokomslag i dessa appar, närmare bestämt hur ett sådant rörligt bokomslag kan vara utformat för att väcka mer intresse för en bok hos användaren. För att nå fram till ett svar på frågan har bland annat teori om bokomslag, rörlig grafik och designprinciper samlats in, varpå en intervju har genomförts med användare av dessa appar, för att få en bättre förståelse för hur de använder apparna, och vad som får dem intresserade av ett omslag. Därefter togs två förslag till rörliga bokomslag fram genom en designprocess där konceptidéer ställdes mot varandra i en värderingsmatris, varpå ett av koncepten togs vidare i processen, och en storyboard och till sist en animation togs fram. De nya omslagen värderades sedan i enkäter som samlade in både kvalitativ och kvantitativ data från deltagarna, för att utvärdera om omslagen uppfattades som mer intressanta än de statiska omslagen. Studien fann att de rörliga omslagen uppfattades som mer intressanta, och att viktigt för utformningen vad att de hölls enkla och tydliga, samt att de är representativa för den genre som boken kategoriseras inom. / On many media platforms, there are often some form of moving elements, for example, certain songs in Spotify are accompanied by an animation, or shows on Netflix are previewed through a short trailer. However, this is not something that has yet reached the audio and e-book world, where the apps still only consist of static elements and covers. In this study, therefore, the possibility of moving book covers in these apps is explored, more specifically how such a moving book cover can be designed to create more interest in a book. To reach an answer to the question, the theory of book covers, motion graphics and design principles has been collected, after which an interview has been conducted with users of these apps, to get a better understanding of how they use the apps, and what gets them interested in a cover. Subsequently, two proposals for moving book covers were produced through a design process where concept ideas were set against each other in a Pugh chart. From there on, one of the concepts was taken to further development, and a storyboard and finally an animation was produced. The new covers were then evaluated in surveys that collected both qualitative and quantitative data from the participants, to evaluate whether the covers were perceived as more interesting than the static covers. The study found that the moving covers were perceived as more interesting, and that it was important for the design that they were kept simple and clear, and that they are representative of the genre in which the book is categorized.

I den här uppsatsen undersöks tecken på ålderism i deckarbokomslag. Hur fiktiva, äldre människor porträtteras påverkar bilden av äldre i samhället. I den här analysen upptäcktes en skillnad när det kommer till hur åldersgrupper representeras och att äldre människor tilldelas vissa egenskaper. Troligtvis för att göra dem intressanta. Gruppen människor sätts på så sätt djupare in i fack av stereotyper vilket bidrar till att förutfattade meningar förstärks. En grundregel inom visuell kommunikation är att vara medveten om vad som kommuniceras ut och varför. Att vara medveten om hur ålderism kan uttryckas ger därför kunskap om hur detta kan undvikas.   Analysen utgår ifrån sociosemiotik, diskursteori och representationsteori för att undersöka samspelet mellan skaparens beslut och mottagarens uppfattning och på så sätt ta reda på vad som representeras. Materialet i analysen kommer ifrån tre olika topplistor och bokförlag för att få en spridd och rättvis representation av omslag till deckarböcker. Analysen går igenom gemensamma uttryck tillsammans med en djupare analys av omslagen innehållande pensionärer. På så sätt svarar den här uppsatsen på vad omslagen säger om samtidens diskurs och vad vi kan se för spår av ålderism i denna typ av media.  Medieproduktionen Omslag: att representera berättelsen i bild är ett arbete där omslag till deckarböcker skapas med hjälp av semiotik och representationsteori.