Auditor, auditing process, audit report, creditors, going-concern.

<p>By the time the law of preferential right was legislated the purpose of the law was to give all creditors equal rights. The purpose of this master’s thesis is to analyze the law in force and unravel whether the purpose of the law has been fulfilled or not. If a deviation has been made I will decide whether it can be justified.</p><p>Since 1st of January 2004 the preferential right regarding taxes has been abolished. Since then the claims of the Government do not have any preferential right. Wages still have a preferential right. Since the law of the Governmental wage guarantee was legislated the Government now pays the workers claims and then take over the preferential right regarding wages.</p><p>When a company has gone bankrupt there is a possibility to apply recovery in order to bring back property to the bankrupt’s estate Regarding the Government’s claims regarding taxes, recovery is prohibited.</p><p>There is a regulation in the criminal code called favouritism of creditors which is related to the rules of recovery. The criteria in order to break this regulation are the same as regarding the rules of recovery. This leads to that if a debtor pays the Government the debtor does not break the regulation in the criminal code.</p><p>In addition to this the Government has an opportunity to receive payment by using the regulation called the legal representative’s responsibility. This regulation means that the legal representative of a company is obliged to pay the company’s taxes if the company is not able to.</p><p>By this I draw the conclusion that the purpose of the law of preferential right has not been fulfilled. By looking at the regulations I come to the conclusion that the Government has an advantage that no other creditor will be able to achieve. The workers are the only creditors, despite the Government, who are guaranteed payment through the Governmental wage guarantee. This is a deviation which, according to me is justified because of the fact that workers have a greater need for protection than other creditors. There is also a need to have a division in the law of preferential right because every claim has arisen in a different way. The advantage of the Government is, according to me, not justified because this leads to the fact that the Government is the only creditor except workers who is considered being in need of protection.</p> / <p>Vid instiftandet av FRL var syftet med lagen att alla borgenärer skulle ha lika rätt. Syftet med min uppsats är att utreda gällande rätt för att avgöra om FRL: s syfte blivit uppfyllt. Om avsteg från lagens syfte skett skall jag dessutom avgöra om dessa varit motiverade.</p><p>Den 1 januari 2004 avskaffades förmånsrätten för skatter och avgifter. Därefter övergick statens skattefordringar till att bli oprioriterade fordringar. Fortfarande föreligger förmånsrätt för lönefordringar. Efter instiftandet av den statliga lönegarantin betalar staten arbetstagarnas lönefordringar och inträder därefter i arbetstagarnas ställe avseende förmånsrätten.</p><p>I en konkurs finns möjlighet att tillämpa återvinning för att föra tillbaka tillgångar till konkursboet. För statens fordringar avseende skatter och avgifter finns det ingen möjlighet till återvinning utan för dessa fordringar föreligger ett återvinningsförbud.</p><p>I nära relation till återvinningsreglerna finns en bestämmelse i BrB, mannamån mot borgenärer. Kriterierna för att dömas för mannamån mot borgenärer är desamma som för att kunna återvinna en betalning till konkursboet. Detta innebär att en betalning till staten inte kan leda till mannamånsbrott.</p><p>Därutöver har staten en möjlighet att erhålla betalning genom ett ställföreträdaransvar vilket återfinns i SBL. Detta betalningsansvar drabbar ett företags företrädare vid uteblivna skattebetalningar.</p><p>Min slutsats är att syftet med FRL inte blivit uppfyllt. En sammanvägning av de olika lagreglerna leder till en slutsats att staten har en fördel som ingen annan borgenär kommer att uppnå. Arbetstagarna är den enda borgenär utöver staten som är garanterad betalning genom lönegarantin. Detta är enligt min uppfattning ett avsteg som är motiverat av den anledning att arbetstagare har ett högre skyddsvärde än vad till exempel leverantörer eller staten har. Uppdelningen i FRL mellan olika förmånsrätter är nödvändig eftersom fordringar tillkommit på olika sätt. Däremot anser jag att de avsteg som görs från FRL: s syfte vad gäller statens fördelar inte är motiverade eftersom det leder till att staten är den enda borgenär utöver arbetstagarna som har ett skyddsvärde.</p>

<p>This thesis discusses the validity of the Capital Protection Rules under the new Companies Act.</p><p>The areas of particular interest and cause for debate focus on the advantages and disadvantages for creditors under the laws regarding minimum capital requirements, capital distributions, stock acquisitions, stock minimization, loan restrictions and forced liquidation.</p><p>How could creditors receive better protection?</p><p>What changes would have to be made to the Capital Protection Rules to provide better protection and what would be the consequences of these changes to the shareholders, the government and the creditors.</p><p>Could or should we model the Norwegian or American Judicial system in this situation?</p><p>Included is an in depth report on the Swedish Capital Protection Rules outlining what they are, what they entail and what the reasoning was behind them. Also included are the EU equivalents and Norwegian and American Capital Protection Rules.</p> / <p>I uppsatsen företas en ändamålsprövning av kapitalskyddsreglerna i nya aktiebolagslagen</p><p>De problem som analyseras är främst:</p><p>• Vilka fördelar respektive nackdelar för borgenärerna medför de regler som rör minimikapitalet, vinstutdelning, förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet, låneförbudet samt tvångslikvidation?</p><p>• Hur skulle reglerna kunna ändras för att ge borgenärerna ett bättre skydd?</p><p>• Vilka skulle konsekvenserna för borgenärerna, aktieägarna och staten kunna bli om kapitalskyddsreglerna ändrades för att ge borgenärerna ett bättre skydd?</p><p>• Samt finns det regler i den norska eller amerikanska rättsordningen som skulle kunna tjäna som förebilder vid en ändring av de svenska kapitalskyddsreglerna?</p><p>Uppsatsens innehåller bl.a. en grundläggande redogörelse av de svenska kapitalskyddsreglerna, vilka de är, hur de ser ut och motiven bakom reglerna. Vidare redogörs även för hur den EG-rättsliga regleringen på området ser ut samt för hur norsk och amerikansk kapitalskyddslagstiftning är uppbyggd.</p>

By the time the law of preferential right was legislated the purpose of the law was to give all creditors equal rights. The purpose of this master’s thesis is to analyze the law in force and unravel whether the purpose of the law has been fulfilled or not. If a deviation has been made I will decide whether it can be justified. Since 1st of January 2004 the preferential right regarding taxes has been abolished. Since then the claims of the Government do not have any preferential right. Wages still have a preferential right. Since the law of the Governmental wage guarantee was legislated the Government now pays the workers claims and then take over the preferential right regarding wages. When a company has gone bankrupt there is a possibility to apply recovery in order to bring back property to the bankrupt’s estate Regarding the Government’s claims regarding taxes, recovery is prohibited. There is a regulation in the criminal code called favouritism of creditors which is related to the rules of recovery. The criteria in order to break this regulation are the same as regarding the rules of recovery. This leads to that if a debtor pays the Government the debtor does not break the regulation in the criminal code. In addition to this the Government has an opportunity to receive payment by using the regulation called the legal representative’s responsibility. This regulation means that the legal representative of a company is obliged to pay the company’s taxes if the company is not able to. By this I draw the conclusion that the purpose of the law of preferential right has not been fulfilled. By looking at the regulations I come to the conclusion that the Government has an advantage that no other creditor will be able to achieve. The workers are the only creditors, despite the Government, who are guaranteed payment through the Governmental wage guarantee. This is a deviation which, according to me is justified because of the fact that workers have a greater need for protection than other creditors. There is also a need to have a division in the law of preferential right because every claim has arisen in a different way. The advantage of the Government is, according to me, not justified because this leads to the fact that the Government is the only creditor except workers who is considered being in need of protection. / Vid instiftandet av FRL var syftet med lagen att alla borgenärer skulle ha lika rätt. Syftet med min uppsats är att utreda gällande rätt för att avgöra om FRL: s syfte blivit uppfyllt. Om avsteg från lagens syfte skett skall jag dessutom avgöra om dessa varit motiverade. Den 1 januari 2004 avskaffades förmånsrätten för skatter och avgifter. Därefter övergick statens skattefordringar till att bli oprioriterade fordringar. Fortfarande föreligger förmånsrätt för lönefordringar. Efter instiftandet av den statliga lönegarantin betalar staten arbetstagarnas lönefordringar och inträder därefter i arbetstagarnas ställe avseende förmånsrätten. I en konkurs finns möjlighet att tillämpa återvinning för att föra tillbaka tillgångar till konkursboet. För statens fordringar avseende skatter och avgifter finns det ingen möjlighet till återvinning utan för dessa fordringar föreligger ett återvinningsförbud. I nära relation till återvinningsreglerna finns en bestämmelse i BrB, mannamån mot borgenärer. Kriterierna för att dömas för mannamån mot borgenärer är desamma som för att kunna återvinna en betalning till konkursboet. Detta innebär att en betalning till staten inte kan leda till mannamånsbrott. Därutöver har staten en möjlighet att erhålla betalning genom ett ställföreträdaransvar vilket återfinns i SBL. Detta betalningsansvar drabbar ett företags företrädare vid uteblivna skattebetalningar. Min slutsats är att syftet med FRL inte blivit uppfyllt. En sammanvägning av de olika lagreglerna leder till en slutsats att staten har en fördel som ingen annan borgenär kommer att uppnå. Arbetstagarna är den enda borgenär utöver staten som är garanterad betalning genom lönegarantin. Detta är enligt min uppfattning ett avsteg som är motiverat av den anledning att arbetstagare har ett högre skyddsvärde än vad till exempel leverantörer eller staten har. Uppdelningen i FRL mellan olika förmånsrätter är nödvändig eftersom fordringar tillkommit på olika sätt. Däremot anser jag att de avsteg som görs från FRL: s syfte vad gäller statens fördelar inte är motiverade eftersom det leder till att staten är den enda borgenär utöver arbetstagarna som har ett skyddsvärde.

This thesis discusses the validity of the Capital Protection Rules under the new Companies Act. The areas of particular interest and cause for debate focus on the advantages and disadvantages for creditors under the laws regarding minimum capital requirements, capital distributions, stock acquisitions, stock minimization, loan restrictions and forced liquidation. How could creditors receive better protection? What changes would have to be made to the Capital Protection Rules to provide better protection and what would be the consequences of these changes to the shareholders, the government and the creditors. Could or should we model the Norwegian or American Judicial system in this situation? Included is an in depth report on the Swedish Capital Protection Rules outlining what they are, what they entail and what the reasoning was behind them. Also included are the EU equivalents and Norwegian and American Capital Protection Rules. / I uppsatsen företas en ändamålsprövning av kapitalskyddsreglerna i nya aktiebolagslagen De problem som analyseras är främst: • Vilka fördelar respektive nackdelar för borgenärerna medför de regler som rör minimikapitalet, vinstutdelning, förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet, låneförbudet samt tvångslikvidation? • Hur skulle reglerna kunna ändras för att ge borgenärerna ett bättre skydd? • Vilka skulle konsekvenserna för borgenärerna, aktieägarna och staten kunna bli om kapitalskyddsreglerna ändrades för att ge borgenärerna ett bättre skydd? • Samt finns det regler i den norska eller amerikanska rättsordningen som skulle kunna tjäna som förebilder vid en ändring av de svenska kapitalskyddsreglerna? Uppsatsens innehåller bl.a. en grundläggande redogörelse av de svenska kapitalskyddsreglerna, vilka de är, hur de ser ut och motiven bakom reglerna. Vidare redogörs även för hur den EG-rättsliga regleringen på området ser ut samt för hur norsk och amerikansk kapitalskyddslagstiftning är uppbyggd.

Bakgrund Regeringen ansåg trots införandet av 1994 års Skuldsaneringslag (1994:334) att man behövde en lösning på problemet att enskilda näringsidkare varken kunde bli beviljade skuldsanering eller företagsrekonstruktion för att på så sätt ha möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet om de hamnat i ekonomiskt obestånd. 2007 tillsattes därför en särskild utredare som skulle utreda och lämna förslag om skuldnedsättning för enskilda näringsidkare. Denna utredning låg till grund för regeringens proposition som riksdagen oktober 2010 fattade beslut om. Problemformulering Vilka effekter har den nya Skuldsaneringslagen medfört för näringsidkare såväl som borgenärer? Syfte Vårt syfte med kandidatuppsatsen är att undersöka om införandet av den nya Skuldsaneringslagen (2006:548) gjort att de förväntade effekterna uppnåtts, samt om det inneburit att andra effekter uppstått. Metod Studiens syfte besvaras genom en personlig intervju samt flertalet enkäteter som har samlats in för det empiriska materialet. Bearbetningen av det empiriska materialet gjordes med en kvalitativ metod. Även remisser och propositioner har används för att hjälpa till att besvara kandidatuppsatsens syfte då referensramen och slutsatsen ställts mot varandra. Slutsats De faktiska effekter som den nya Skuldsaneringslagen (2006:548) inneburit är att enskilda näringsidkare kan skuldsanera om obeståndet beror på att denne inte kunnat arbeta under en längre period och därför hamnat i ekonomiskt trångmål. Vid ett ekonomiskt trångmål beaktas inte skuldernas ålder på samma sätt som tidigare vilket gjort att en gäldenär kan ansöka om skuldsanering i ett tidigare stadie. Att detta skulle bidra till försämrad betalningsmoral och förhöjda räntor visar sig oförändrad. Vid förändring av rekvisit såsom skuldernas ålder syns en tydlig effekt på antalet skuldsaneringsärenden. / Background The Government considered despite the introduction of the 1994 debt rescheduling act (1994:334) that a solution was needed to the problem that individual traders neither could be granted debt relief or corporate restructuring to thus be able to continue operations if they got into financial insolvency. Therefore in 2007 a special investigator was added to investigate and make proposals for debt relief for individual traders. This study was the basis for the Government bill that the Parliament in October 2010 decided upon. The main issue What impact has the new debt rescheduling act meant for traders as well as creditors? Purpose Our purpose of the bachelor thesis is to explore if the new debt rescheduling act (2006:548) has achieved the expected goals, the study will also investigate if the new debt rescheduling act has resulted in any other effects. Method The study's purpose is answered by a personal interview and several questionnaires that have been collected for the empirical material. The processing of the empirical material was made by a qualitative method. Referrals and propositions have also been used to help answer the bachelor thesis purpose, when the reference frame and the conclusion were set against each other. Conclusion The actual impact of the new debt rescheduling act (2006:548) is that individual traders can get debt relief if the insolvency was because the trader could not work for a long period of time and therefore ended up in financial trouble. In an insolvency situation the age of the debts are not considered in the same way as before, which meant that a debtor can apply for debt relief in an earlier stage. That this would contribute to deterioration in payment behavior and elevated interest rates appears unchanged. At the change of a criterion such as the age of the debt, a clear effect on the number of debt applications can be seen.

Med hjälp av förarbeten, propositioner och doktrin i en samlad bedömning får man en uppfattning av vilka borgenärsskydden är, samt hur långt de sträcker sig. Att endast använda begreppet borgenär kan dock medföra missförstånd och en ofullständig bild av verkligheten. Det finns olika typer av borgenärer vilka redogörs för i uppsatsen. Denna uppsats är skriven för att redogöra för hur borgenärsskydden är utformade idag, om det är ändamålsenligt samt besvara uppkomna frågeställningar såsom: finns det transaktioner som tillåts att vidtas av aktiebolaget som inskränker det bundna egna kapitalet, och varför är det överhuvudtaget intressant med det bundna egna kapitalet? På vilket sätt innebär låneförbudsreglerna ett mer ändamålsenligt skydd? Vilka transaktioner är egentligen tillåtna eller otillåtna enligt värdeöverföringsreglerna, och vilka transaktioner anses som förtäckta? Hur skyddar minimikapitalregeln borgenärerna? Hur skyddas borgenärerna vid tvångslikvidation på grund av kapitalbrist i aktiebolaget? Vad händer med borgenärernas fordringar vid en eventuell konkurs? Vi har kommit fram till att borgenärsskyddsreglerna för de icke-anpassade borgenärerna (exempelvis små aktiebolag) i aktiebolagslagen inte är speciellt ändamålsenliga. Det krävs mer och/eller tydligare reglering kring vad som gäller i situationer när juridiska personer oönskat hamnat i en avtalsrelation med ett aktiebolag som borgenär. Flera jurister har i doktrinen kritiserat borgenärsskyddsreglerna i aktiebolagslagen, varför en utredning av rättsläget har varit nödvändig. Hur aktiekapitalets bundna egna kapital och värdeöverföringsreglerna inverkar på borgenärernas möjlighet till täckning av fordran kan vara något som en icke-anpassad borgenär inte direkt tar i beaktning. Uppsatsen syftar således dels till att förklara rättsläget men även till att uppmärksamma de icke-anpassade borgenärerna på vilka risker som finns samt hur regleringen borde förändras för att inge ett bättre rättsskydd för den svagaste parten, vilket vi i denna uppsats utgått från är den icke-anpassade borgenären.

Allt sedan traditionsprincipen i början av 1900-talet fick klart fäste i svensk rätt har olika syften angetts för, samt krav uppställts med principen. Syftet torde numera vara stävjandet av borgenärsbedrägliga transaktioner. Vad gäller uppställda krav för erhållandet av borgenärsskydd, synes domstolarna frångått att tillmäta faktisk besittningsövergång och publicitet avgörande betydelse. Även om rättsläget kan betecknas som oklart, torde det avgörande numera vara att en överlåtare avskurits från sin rådighet över den överlåtna egendomen i form av avskuren mottagande- och betalningslegitimation eller förhindrats från att fortsatt bruka egendomen. Om en övergång till avtalsprincipen skulle kunna vara till för- eller nackdel för borgenärskollektivet är inte entydigt eftersom det går att framhålla argument åt båda håll. I förevarande uppsats framhålls dock att det individualiseringskrav som föreslås uppställas för lösöreöverlåtelser vid en övergång till avtalsprincipen, möjligen skulle kunna föranleda ett ökat antal borgenärsbedrägliga transaktioner. Företagshypotekets ställning som säkerhet skulle vidare vid en övergång till avtalsprincipen kunna påverkas negativt, men däremot torde den gränsöverskridande handel som Sverige bedriver inte beröras i någon nämnvärd utsträckning. Uttalanden från representanter för våra nordiska grannländer vad gäller avtalsprincipens tillämpning i deras respektive rättsordningar, bör inte okritiskt godtas som argument för hur en övergång till avtalsprincipen i svensk rätt skulle kunna ta sig uttryck. Däremot föranleder traditionsprincipens redan förändrade innebörd att en eventuell övergång inte nödvändigtvis skulle innebära en omvälvande förändring av rättsläget. Det är först vid en övergång till avtalsprincipen som de utmätningsrättsliga  presumtionsreglerna anses kunna bli av betydelse vid tredje mäns äganderättsanspråk grundade på förvärv. Det torde uppställas höga krav på presumtionens brytande och ur den aspekten bör gäldenärens förmögenhet, vid en övergång till avtalsprincipen, inte minska markant till följd av tredjemansanspråk.

Stora företagsbedrägerier och skandaler såsom Kreuger, Enron och Worldcom där fordringsägare led omfattande förluster, följs ofta av en debatt om revisionens syfte och omfattning. Efter påtryckningar från EU om att minska den administrativa bördan, öka konkurrenskraften och stimulera Europas ekonomi, avskaffades revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige 2010. Fordringsägare i form av bland annat kreditgivare och investerare är parter som kan drabbas vid en konkurs och har därför behov av att ha en fungerande relation med företaget. Tillsammans med kompletterande information från revisorer bidrar kreditbetyg till en bättre bild av kreditrisker som fordringsägare utsätter sig för. Syftet med studien är att öka förståelsen för revisionens betydelse i värderingen av ett litet företags betalningsförmåga när det sedan 2010 inte längre är ett lagstadgat krav att ha revisor. Studien ger även möjlighet till att bättre bedöma revisionens påverkan på kreditrisken för fordringsägare i händelse av konkurs. Detta är en triangulerande studie, där insamling av data har skett genom både kvalitativa intervjuer och kvantitativ information från 57 konkursbon av små bolag från 2009 och 61 från 2012. Intervjuerna har gjorts med 10 respondenter inom revision, kreditgivning och konkursförvaltning. Resultaten har analyserats utifrån framförallt agent- och intressentteorin. Studien har kommit fram till att användandet av revisor är en funktion som värderas högt. De har en viktig roll när det gäller att hjälpa företagare att leva upp till de ekonomiska kunskapskrav som omvärlden ställer. Även när det gäller bedömningen av företagets fortsatta drift kan revisorns kunskaper bidra till att minska risken för en obeståndssituation. Studien har dock inte kunnat fastställa att underskottens storlek i konkurserna har påverkats av om bolaget har haft revisor eller inte. Varken respondenterna eller sambandsanalysen styrker någon skillnad i påverkan på prioriterade borgenärer efter avskaffandet av revisionsplikten. För både 2009 och 2012 har många konkurser små underskott medan få har stora, vilket indikerar att kreditgivare i det flesta fall har kunnat göra rimliga kreditbedömningar. / Major fraud and scandals in corporations such as Kreuger, Enron and Worldcom where creditors suffered significant losses, are often followed with debate around the purpose and scope of corporate audits. After pressure from the EU in order to reduce the administrative burden, increase competitive capacity, and stimulate the European economy the mandatory auditing was abolished for small enterprises in Sweden in 2010. Creditors of which some are banks and investors are parties that who can be affected by a bankruptcy and are therefore dependent on a working relationship with the enterprise. Together with additional information from an auditor credit ratings will aid a creditor in the assessment of exposed risk. This study aims to increase the understanding of audit significance in the aspect of credit rating of small companies and their ability to fulfil payments to prioritised creditors in case of bankruptcy as the legislated audit no longer is a requirement. It will also provide a possibility to assess the influence of auditing on the credit risk creditor is subject to in the event of bankruptcy. The study is using a triangulating method where data is collected using both qualitative interviews and quantitative data from 57 bankruptcies of small enterprises from 2009 and 61 bankruptcies from 2012. The interviews were conducted with 10 respondents representing auditing, loans, and Insolvency practise. The results have been analysed from the perspective of Agent- and Stakeholder theories. The study has derived to the conclusion that the use of auditors does carry a significant value. They have an important role to play when it comes to assisting entrepreneurs to live up to the expectation and skills their counterparts have on them. Even the assessment made by auditors on the company’s ability to continue operation, going concern, is knowledge which can contribute to the prevention of a future situation of insolvency. The study has not been able to prove any relationship between the company's level of debt in bankruptcy and if the company has chosen to have an auditor. Neither respondents in the qualitative data collection nor the search for correlation in the quantitative data has been able to support findings of difference on the impact on the prioritised creditors between the companies using auditors and the ones not using auditors from the time after the abolishment of mandatory audits. From both 2009 and 2012 most bankruptcies have low deficits and a small number have high, which indicate creditors have been able to make reasonable credit assessments.

Sammanfattning Den som är under arton år är omyndig, vilket innebär att denne inte får råda över sina tillgångar och ingå avtal med bindande verkan enligt FB 9 kap. 1§. Vanligtvis är den omyndiges föräldrar både vårdnadshavare och förmyndare för sitt barn. Det är förmyndares ansvar att förvalta barnets tillgångar. Överstiger värdet på dessa tillgångar åtta gånger prisbasbelopp eller har tillgångar ett särskilt ursprung och karaktär enligt FB 13 kap. 2§, står föräldraförvaltningen under överförmyndarens tillsyn. Det ger ett sakrättsligt skydd för barnets egendom i situationer när föräldrarna har råkat på utmätning eller konkurs. Understiger tillgångar denna gräns eller saknas krav på särskild överförmyndarkontroll står det föräldrarna fritt att bestämma hur de tillgångarna kan användas eller placeras enligt FB 13 kap. 1§. Dock stadgas det i FB 13 kap. 1 och 7§§ att barnets tillgångar skall hållas separat och det som inte används för barnets behov skall göras räntebärande. Föräldrar har underhållsplikt för sina barn enligt FB 7 kap. 1§ efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga samt den omyndiges tillgångar och sociala förmåner. Staten tilldelar varje barn bosatt i Sverige det allmänna barnbidraget. Bidraget är avsett för barnets uppfostran och uppehälle men utbetalas till barnets vårdnadshavare. Hur det allmänna barnbidraget skall användas står föräldrarna fritt så länge barnets behov är tillgodosedd. Storleken på det allmänna barnbidraget täcker endast en del av de kostnader som det innebär att ha ett barn i familjen. Detta är för att föräldrar har det primära försörjningsansvaret, medan statens ansvar är sekundärt. Föräldrar har således dispositionsrätt över det allmänna barnbidraget och kan välja att antingen använda hela beloppet eller att placera det på ett separat bankkonto för att säkra barnets ekonomi i framtiden. På vilket sätt hanteras detta konto avgör om tillgodohavandet kan sakrättsligt skyddas mot föräldrarnas borgenärer vid utmätningsärenden. / Abstract A person under the age of eighteen is underage, which means that he cannot reign over his own assets and cannot conclude legally binding agreements according to FB 9 chapter 1§. Usually it's the parents that have custody and guardianship of their child. It is the guardian's responsibility to manage the child's assets. If the value of the assets exceeds the eight base amount or if the assets have a particular origin (inheritance, legacy or gift) or character according to FB 13 chapter 2§ then parents conduct is the subject of the overguardian’s supervision. It obtains protection for the child's property against parents’ creditors in situations when parents are facing foreclosure or bankruptcy. If the underaged’s assets value is below that limit or if there’s no requirements for overguardian’s supervision, the parents can freely determine how these assets can be used or place money into a bank account according to the FB 13 chapter 1§. However, FB 13 chapter 1 and 7§§ requires that the child's assets shall be separated from parents property and what isn’t used for the child's needs shall bring interests. Parents have a duty of alimony for their children as stated by FB 7 chapter 1§ out of consideration for child’s reasonable needs and parents' overall economic capacity along with the child's own assets and social benefits. The state assigns each child resident in Sweden the universal child allowance which is intended for the child's upbringing and living expenses, but it is paid to the child's guardian. The parents decide freely way the universal child allowance is to be used, as long as the child's needs are satisfied. The amount of the universal child allowance covers only a part of the costs of having a child in the family. This is because the parents have the primary maintenance obligation, while the state's responsibility is secondary. Parents thus have disposition over the universal child allowance and may choose to spend either the whole amount for the child's needs or to place the amount in a separate bank account to secure the child's economy in the future. The way this account is managed determines whether the money can be protected against parental creditors at execution issues.