11 |
Urban Building vid HornsbruksgatanPersson, Jacob January 2012 (has links)
knyta samman gata och park.två huskroppar formade av stående vinklade skivor så att den visuella och fysiska kontakten mellan det urbana gaturumet och parken blir självklar. Parametrarna som styrt projektet är siktlinjer, flödesanalys och ett grid på 800x800mm.
|
12 |
Hem.. ljuva hem... / Home....Sweet HomeEriksson, Päivi January 2011 (has links)
Undersökning i hur man kan göra bostäderna mer individanpassade genom att skapa en enkel matris som fungerar som ett hjälpmedel i kommunikationen mellan arkitekt och beställare.
|
13 |
Bostadssituationen för polska migrantarbetare i Sverige / Housing situation for Polish migrant workers in SwedenWinehav, Anna January 2018 (has links)
This thesis is about Polish migrant workers’ housing situation in Sweden. The primary purpose is to show how the housing situation looks like for Polish migrant workers who live in Sweden. The second purpose is to highlight how complex the right to housing is and show how this right influence their living standard. The conclusion is based on a content analysis of surveys which were completed by 427 Polish migrant workers. Some information was a result of a content analysis of reports and statistics from different governmental authorities and housing ads from the website poloniainfo.se. The result shows that the majority, 81 percent, either own a flat or have a lease/rental contract of their accommodation. However, what is considered being alarming is that at least 18 percent of respondents are homeless according to The National Board of Health and Welfares (Socialstyrelsen) definition of homelessness. Cramped housing accommodation and ethnic discrimination occurs. There is also an increasing risk for poverty among these people due the deficit on the housing market.
|
14 |
SABOs kombohus som senioranpassat boende / SABO’s kombohus as residential for elderlyCollin, Victor, Viktor, Eriksson January 2016 (has links)
Syfte: Många av SABOs typhus, kombohusen, har en majoritet av hyresgäster över 65 år. Detta var inte planerat vid utformning av bostadshusen utan tanken var att bygga ett flerbostadshus till ett lågt pris. Därför kan kombohusen sakna produkter och utformning som äldre hyresgäster behöver. Ett kombohus kan se olika ut men det de har gemensamt är att de är upphandlade av SABO och kan avropas av deras medlemsföretag. Kombohusen har även vissa likheter i form av produktval och utformning av lägenheterna. Bostäderna uppfyller SIS-standard men det betyder inte att allt är anpassat för en äldre hyresgäst. Eftersom andelen seniorer i Sverige ökar så kommer det behövas fler tillgängliga bostäder. Målet i denna undersökning handlar därför om att utvärdera SABOs kombohus och identifiera faktorer som kan förbättras för att åstadkomma ett bättre anpassat boende för seniorer. Metod: I studien har fem olika kombohus undersökts utifrån ett tillgänglighetsperspektiv där den huvudsakliga metod som använts är intervjuer. De intervjuade är hyresgäster som brukar en lägenhet i kombohusen samt bostadsföretagen som har låtit uppföra byggnaden. Studien består även av en fallstudie där en inventering av miljöhinder (tillgänglighetsgranskning) har utförts med hjälp av Housing Enabler Screening Tool. Verktyget behandlar punkter inom olika områden: inomhus, entréer och utomhusmiljöer. Om byggnaden inte uppfyller någon punkt får den en anmärkning inom det specifika området. Resultat: Undersökningen har visat att de flesta anmärkningarna hos kombohuset har varit inomhus. Även att det kombohus som klarade sig bäst var i Ronneby som är ett kombohus anpassat till trygghetsboende vilket bland annat innebär förhöjd tillgänglighet i badrum. I studien har författarna kommit fram med förslag för att förbättra framtidens kombohus för att kunna åstadkomma ett bättre anpassat boende för seniorer med hänsyn till tillgänglighet. Konsekvenser: Slutsatser som har tagits är att konceptet med kombohuset har stora möjligheter att i framtiden ge fler tillgängliga bostäder på marknader där det verkligen behövs. Dessutom att några av de kontrollerade punkterna är lite svagare och bör åtgärdas även i det befintliga beståndet. Exempel en sådan punkt är utrymme för rollator i lättillgängligt förråd eller förvaringsmöjligheter i trapphus som inte utgör en brandfara eller blockerar utrymningsvägar då många hyresgäster i kombohusen använder sig av rollator. En slutsats som författarna har kommit fram till är att många av de intervjuade anser att det görs för lite uppföljning av hur hyresgästerna upplever boendet. Fler uppföljningar tillsammans med hyresgäster med hänsyn till tillexempel arkitektur och utformning är en stark rekommendation. Begränsningar: Studien baseras på empiri från fem kombohus men detta anses vara tillräckligt då kombohusen är typhus och många är utformade på samma sätt. Studiens resultat skulle därför troligtvis vara samma även om andra kombohus hade valts.
|
15 |
Folkrätten och rätten till bostad för utsatta EU-medborgare i Sverige : Universell rättighet eller nationellt begränsad välfärdsfråga? / Public International Law and the Right to Housing for Vulnerable EU Citizens in Sweden : Universal Right or Restricted National Welfare Issue?Tulldahl, Nicklas January 2019 (has links)
No description available.
|
16 |
"Bra bostad 2012" : Bostadsrätternas intresse och attraktivitet på marknadenDanielsson, Andreas, Landås, Martin January 2008 (has links)
<p>The report includes important concepts that they are in need of, irrespective if one is active in a tenant-owner home association or if the interest is big of taking up residence in a tenant-owner home. What can today's tenant-owner associations do in order to be equally attractive on the market over the time? Proposal measures are taken up on what can be done to the prevailing deficiencies, proposals that also can give a guidance and creativity in the daily work. All people who live in the tenant-owner home association is influenced more or less of which decisions the association take, and in order they will be influenced in the best way if all people in the tenant-owner home requires a big commitment of everyone as belong to the association. Due to the checklist the associations can create itself an analysis off themselves.</p><p>Keywords: attractive living, attractive tenant owner home, checklist, good living, tenant owner, tenant-owner home association</p>
|
17 |
"Bra bostad 2012" : Bostadsrätternas intresse och attraktivitet på marknadenDanielsson, Andreas, Landås, Martin January 2008 (has links)
The report includes important concepts that they are in need of, irrespective if one is active in a tenant-owner home association or if the interest is big of taking up residence in a tenant-owner home. What can today's tenant-owner associations do in order to be equally attractive on the market over the time? Proposal measures are taken up on what can be done to the prevailing deficiencies, proposals that also can give a guidance and creativity in the daily work. All people who live in the tenant-owner home association is influenced more or less of which decisions the association take, and in order they will be influenced in the best way if all people in the tenant-owner home requires a big commitment of everyone as belong to the association. Due to the checklist the associations can create itself an analysis off themselves. Keywords: attractive living, attractive tenant owner home, checklist, good living, tenant owner, tenant-owner home association
|
18 |
Boende i flerfamiljshus : En juridisk komparation mellan bostadsrätt, hyresrätt och ägarlägenhetCarlenius, Ricard January 2010 (has links)
Sammanfattning Syftet med den här studien är att klarlägga de likheter och skillnader som finns mellan boendeformerna bostadsrätt, hyresrätt och ägarlägenhet. Tanken är att studien ska kunna tjäna som grund för att göra en bedömning av vilken av boendeformerna i flerfamiljshus som är lämpligast utifrån olika situationer. Efter en historisk tillbakablick över regleringen på bostadsmarknaden granskas gällande rätt för de tre boendeformerna i varsitt kapitel. Först i varje kapitel tas den för respektive boendeform viktigaste lagstiftningen upp. När det gäller bostadsrätter återfinns den viktigaste lagstiftningen i bostadsrättslagen (1991:614) och i lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. För hyresrätter återfinns de viktigaste reglerna i hyreslagen (12 kap Jordabalken, 1970:994). Den centrala lagstiftningen för ägarlägenheter finns främst i Jordabalken, men även i fastighetsbildningslagen (1970:988). Även lagstiftningen kring tredimensionella fastigheter granskas. Efter den allmänna genomgången i respektive kapitel följer ett avsnitt som går igenom möjligheterna som finns att ställa en bostad av respektive slag som säkerhet för ett lån. Både en bostadsrätt och en ägarlägenhet kan fungera som säkerhet för ett lån, medan en hyresrätt inte kan göra det. Reglerna i frågan skiljer sig markant mellan ägarlägenheter som räknas som fast egendom och bostadsrätter som räknas som lös egendom. Därefter följer ett avsnitt i respektive kapitel som går igenom förutsättningarna för att hyra ut sin bostad. När det gäller bostadsrätter och hyresrätter är reglerna likartade. Det går att hyra ut bostaden i andra hand under vissa omständigheter. I båda fallen krävs fastighetsägarens, det vill säga bostadsrättsföreningens respektive hyresvärdens, tillstånd. Om fastighetsägaren inte ger sitt tillstånd kan det i båda fallen sökas hos hyresnämnden. När det gäller ägarlägenheter krävs ingens tillstånd eftersom ägaren har ett direkt ägande av sin bostad. Det får också som följd att det inte handlar om en andrahandsuthyrning, utan om en förstahandsuthyrning. Ägaren till ägarlägenheten blir således hyresvärd till en hyresgäst som innehar en hyresrätt enligt reglerna i hyreslagen. Det finns inga regler som är avsedda att hindra en person att införskaffa flera ägarlägenheter med syftet att hyra ut dem. Mot slutet av uppsatsen analyseras och jämförs reglerna för de tre boendeformerna i ett eget kapitel som är disponerat på ett liknande sätt som de tidigare. Det betyder att först analyseras och jämförs reglerna om respektive boendeform i allmänhet följt av en analys och jämförelse mellan möjligheterna att ställa en bostad av respektive boendeform som säkerhet för ett lån. Sist analyseras och jämförs möjligheterna att hyra ut en bostad av respektive boendeform. Sist i uppsatsen summeras de skillnader och likheter mellan bostadsrätter, hyresrätter och ägarlägenheter som framkommit under studiens gång. Dessutom konstateras vilken boendeform som är mest fördelaktig som boende, som säkerhet för lån och i samband med andrahandsuthyrning utifrån olika perspektiv.
|
19 |
"Vi fixar hellre festen själva än kommer till dukat bord" : En kvalitativ studie om brukarstyrning, delaktighet, makt och inflytande utifrån informatörernas erfarenheter på Alfa i Laholms kommun.Wulff, Åsa, Byding, Lina January 2012 (has links)
Syftet var att undersöka hur informatörerna på Alfa i Laholms kommun uppfattar brukarstyrning med utgångspunkt i delaktighet, makt och inflytande samt om denna kunskap går att implementera på en ny servicebostad. Beslut rörande brukare fattas ofta av professionella, vilket medför ett ensidigt perspektiv snarare än brukarnas viktiga inifrånperspektiv. Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med gruppintervjuer på en undersökningsenhet. Valet av att genomföra gruppintervjuer grundar sig på att få en djupare förståelse kring studiens ämne av de aktuella respondenterna. Urvalet inför studiens gruppintervjuer hade inga begränsningar utan de som anmälde sitt intresse, var välkomna att delta. Resultatet visar på att det finns önskemål om en samhällsutveckling som innebär fler brukarstyrda verksamheter. Viktiga faktorer i förändringsarbetet gäller personalens roll och inställning samt hur information framställs så att alla förstår den. Det är vikigt att låta dessa förändringar ta tid för att på så sätt nå ett hållbart resultat.
|
20 |
Anses endast ett bostadsinnehav tillräckligt för att medföra väsentlig anknyting till Sverige?Ramicic, Alma January 2012 (has links)
When unlimited tax liability exists, the individual is liable for all income, both which originates from other countries as well as from Sweden. In order for unlimited tax liability to exist the individual needs to either be considered a resident in Sweden, have habitual abode here or if previous residence existed, that the essential linkage still consists. To determine whether an essential linkage exists, the factors set out in the third chapter 7 § IL shall be considered, an overall assessment of all relevant circumstances must be made. In case law however, it appears that three of the factors have been given greater importance, one of which is the factor residence for year-around use, which includes both residence for permanent use and residence used for recreational purposes. The question raised in this thesis is whether the factor residence for year-round use is still regarded as a sufficiently strong basis to independently induce essential linkage for the taxpayer. A big difference between the two housing types exists. Ownership of residence for recreational purposes is not regarded as a sufficiently strong connection that mere possession causes essential linkage. The fact that Swedish citizens retain their permanent residence after migration has been, and still is considered to constitute an essential linkage, on it´s own. The situation is uncertain regarding foreign citizens who have been living in Sweden and are considering keeping their previous permanent residence here. The foreign citizenship seems to be a factor that speaks against the presence of essential linkage and it has been accorded great weight by the courts. Generally speaking the courts seems to judge the Swedish citizens’ possession of a previous permanent residence more harshly that they do the foreign citizens.
|
Page generated in 0.0413 seconds