Sociala och miljömässiga frågor är ämnen som spelar en central roll för hur synen på en hållbar och rättvis värld ska fungera i framtiden. Syftet med studien var att undersöka hur branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda påverkar mängden hållbarhetsinformation företag rapporterar i sina hållbarhetsrapporter. Uppsatsen undersökte femton företag som är listade på Stockholmsbörsens Large Cap, där finans-, industri- och telekombranschen studerades. Studiens syfte och hypoteser undersöktes utifrån en kvantitativ forskningsansats i form av en multipel fallstudie, där en innehållsanalys genomfördes av respektive företags hållbarhetsrapporter för året 2019. Innehållsanalysen utgick ifrån en checklista som skapades utifrån GRIs uppställda riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Insamlad data flyttades sedan över från checklistan till en kodningsmall. Detta gjordes i syfte att visa en tydligare bild över antal rapporterade parametrar och att kvantifiera studiens frågeställning till siffror. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån den givna teoretiska referensramen, där studiens syfte och material kopplades till legitimitet- och intressentteorin. Studiens slutsats visar på att både branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda är en avgörande faktorer på mängden information en hållbarhetsrapport innehåller. / Social and environmental issues are topics that play an important role in envisioning a sustainable and fair future. The purpose of this study was to investigate how industry affiliation and company size, measured by the number of employees, affect the amount of information a company reports in its sustainability report. The thesis examined fifteen companies listed on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap, which included companies in the finance, industrial and telecom sectors. The purpose and hypotheses of the study were examined by using a multiple case study through a quantitative research approach, where a content analysis was conducted on each of the respective companies' sustainability reports for the year of 2019. The content analysis was built upon a checklist based on GRI's established guidelines for sustainability reports. The collected data was then transferred from the checklist to a coding template. This was done in order to show and to quantify the study's research topic in to numbers. The collected empirical data was thereafter analyzed based on the given theoretical frame of reference, where the purpose and materials of the study were linked to the legitimacy and stakeholder theories. The study's conclusion indicates that both industry affiliation and company size in terms of the number of employees are a crucial factors in the amount of information a company puts in its sustainability report.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har fått stor betydelse och mer uppmärksamhet de senaste åren. Det ökande trycket på hållbarhet har gett upphov till nya lagkrav och regler för företag som redovisar hållbarhet i sina årsredovisningar. Det har bland annat vuxit fram regelverk och organisationer för att stödja företag att vara transparenta och skapa en tydlig gemensam struktur för företagens hållbarhetsredovisning som till exempel GRI. Tidigare forskning menar att hållbarhetsredovisningen skiljer sig  beroende på i vilken bransch företaget verkar. Dessa skillnader gör det i sin tur svårt att jämföra hållbarhetsredovisningar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur tillämpningen av GRI-standards påverkar innehållet i hållbarhetsrapporter och huruvida innehållet skiljer sig mellan olika branscher inom den svenska marknaden. Vidare är syftet att bidra med en djupare förståelse kring hur branschtillhörighet påverkar skillnaden i prioritering av ämnesspecifika upplysningar i svenska företags hållbarhetsrapporter som är upprättade enligt GRI-standards. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ innehållsanalys med en deduktiv forskningsansats för att jämföra 40 företags hållbarhetsrapporter som är upprättade enligt GRI-standards. Företagen i studien valdes ut från fyra olika branscher totalt 10 företag från varje bransch. I studien används  statistiska tester i form av One Way Anova och Post Hoc Tukey test. Slutsats: Studien visar att branschtillhörighet påverkar skillnaden i prioritering av ämnesspecifika upplysningar inom GRI-standards. Det empiriska resultat visar att det finns skillnader mellan företagens hållbarhetsredovisningar. Jämförelsen av ekonomikategorin visade att det inte finns någon signifikant skillnad mellan branscherna. Redovisning av socialkategori och miljökategori visade att det finns en signifikant skillnad i redovisning av de ämnesspecifika aspekterna mellan de undersökta branscherna. / Background: Sustainability reporting has gained great importance and more attention in recent years. Increasing pressure on sustainability has led to new legal requirements and rules for companies reporting on sustainability in their annual reports. Among others, regulations and organisations have emerged to help companies be transparent and provide a clear common structure for corporate sustainability reporting, such as the GRI. Previous research has found that sustainability reporting varies by the industry in which the company operates. These differences in turn make it difficult to compare sustainability reports. Purpose: The aim of this study is to investigate how the application of the GRI standards affects the content of sustainability reports and whether the content differs between different industries within the Swedish market. It also aims to gain a deeper understanding of how industry affiliation influences the different prioritisation of topic-specific information in Swedish companies sustainability reports that have been prepared in accordance with GRI standards.   Method: The study used a quantitative content analysis with a deductive research approach to compare the sustainability reports of 40 companies prepared according to the GRI standards. The companies studied were selected from four different industries, totaling 10 companies from each industry. The study uses statistical tests in the form of One Way Anova and Post Hoc Tukey tests. Conclusion: The study shows that industry affiliation has an impact on the different prioritisation of subject-specific information within the GRI standards. The empirical results show that there are differences between companies' sustainability reports. The comparison of the business category shows that there is no significant difference between the industries. Reporting in the social and environmental categories shows a significant difference in reporting on the subject-specific aspects between the industries studied.

Bakgrund: År 2010 avskaffades revisionsplikten för småbolag i Sverige. Detta medförde att mindre bolag frivilligt kunde välja att anlita revision eller inte. I dagsläget väljer 25 % av bolagen att anlita revisor. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför småföretag väljer att anlita en revisor trots avskaffandet av revisionsplikten. Studien kommer att undersöka faktorerna som bidrar till att revision efterfrågas. Metod: Primärdata har samlats in genom kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Den kvalitativa ansatsen består av intervjuer med småföretagare inom tjänstesektorn och handelsbranschen. För att få mer djupgående information om huvudämnet har intervjuer även skett med en auktoriserad revisor och en jurist som suttit med som representant för Företagarna i den statliga utredningen som föreslog avskaffandet av revisionsplikten. Den kvantitativa metoden utgörsav en enkätundersökning som besvarats av 130 småföretag. Slutsats: Vår slutsats är att efterfrågan på revision beror på flera faktorer och de faktorerna som har konstaterats ha en inverkan på att mindre bolag efterfrågar revision är intressenter, internnytta, rådgivning, företagsstorlek, outsourcing och branschtillhörighet. / Background: The abolishment of mandatory auditin Sweden was in 2010. This caused that smaller companies could voluntarly choose between to beaudited or not. Today,25 % of the smaller companies voluntarly choose to be audited. Purpose:The pupose with this study is to examine why smaller companies choose to hire an accountant although the abolishment of mandatory audit. The study will investigate which factors that causes demand of audit. Method: Primary data has been collected through a qualitative and a quantitative research method. The qualitative method has been collected through interviews with small companies in the service and tradesector. To get more detailed information about the main subject, interviewshasconductedwithacertifiedaccountantandwithalawyerwhoas adelegateon thebehalfofthe business association(Företagarna)in the stateinvestigation thatsuggested abolitionofmandatoryauditonsmallercompanies.The quantitative method consists of a survey answered by 130 small businesses. Conclusion: The conclusion is that the demand on auditing depends on several factors and the factors that have been identified as having an impact on smaller companies requesting the auditis stakeholders, internal benefits, consulting, companysize outsourcing and industryaffiliation.

Purpose: The purpose of this study is to examine how eight private and state-owned Swedish companies report their CSR-work, to then compare and analyze how the form of ownership can affect the shape of the annual sustainability reports.  Method:  This study uses a qualitative method based on a deductive research approach. The study implements a comparative research design and applies a text analysis to analyze and identify specific differences among the company’s sustainability reports.   Empiricism and Analysis: The empirical part presents a brief description of the selected companies and a description of the identifying themes that are repeated in all of the company’s sustainability reports. Then, a deeper analysis is carried out that combines the study's reference frameworks with help of the study’s analysis model that is based on the selected theories.  Conclusions: The conclusion that can be drawn is that the form of ownership is not the deciding factor in the shape of the sustainability reports. What has mainly affected the outcome is the companies branch of industry, which has affected both the reporting of the environmental activities and financial incentives in the form of investment. For the remaining aspects, no specific differences have existed from the ownership perspective. The form of ownership has affected the company’s insight of CSR and sustainability work with influence from the stakeholders. The study's results also show that the government for the state-owned companies was the most important player while customers and suppliers were more central to the privately-owned companies. / Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur åtta privat- och statligt ägda svenska företag redovisar för sitt CSR-arbete, jämföra samt analysera hur ägandeformen kan påverka utformningen av hållbarhetsredovisning. Metod: Studien använder sig utav en kvalitativ metod som bygger på en deduktiv forskningsansats. Studien implementerar en komparativ forskningsdesign och tillämpar en textanalys för att analysera och identifiera specifika skillnader bland de olika företagens hållbarhetsredovisningar. Empiri och analys: I den empiriska delen presenteras en kort beskrivning av valda företag samt en redovisning av de återkommande identifierande teman som upprepas i de valda hållbarhetsrapporteringarna. Sedan genomförs en djupare analys som sammanfogar studiens referensramar med hjälp av en analysmodell som utgår från de tillämpande teorierna. Slutsatser: Slutsatsen som kan dras är att ägandeformen inte är den avgörande faktorn i utformningen av hållbarhetsrapporterna. Det som har påverkat utfallet främst är företagens branschtillhörighet som har inverkar både rapportering av de miljömässiga aktiviteterna samt ekonomiska incitament i form av investering. För de resterande aspekterna har inga specifika skillnader funnits utifrån ägarperspektivet. Ägandeformen har påverkat företagens uppfattning av CSR och hållbarhetsarbete med inflytande från intressenterna sida. Studiens resultat visar även att staten för de statligt ägda företagen är mest betydelsefull aktör medan kunder och leverantörer är mer centrala för de privatägda företagen.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om det finns något samband mellan företags lönsamhet och dess kapitalstruktur, storlek eller branschtillhörigheten. Detta innebär att en empirisk studie kommer att ske på soliditet, omsättning samt branschtillhörigheten för att se hur och om det finns något samband mellan lönsamheten och dessa tre faktorer. Vidare är syftet även att undersöka om det kan finnas något samband mellan företags lönsamhet och företags standardavvikelse på räntabilitet.</p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen är en empirisk studie med en deduktiv kvantitativ och kvalitativ ansats. Empirin undersöks med olika statistiska metoder såsom regressionsanalys och korrelationsberäkning.</p><p><strong>Teori: </strong>Uppsatsen har utgått från teorier gällande kapitalstruktur och lönsamhet. Nyckeltalen som används från dessa teorier är soliditet respektive räntabilitet på eget kapital.</p><p><strong>Empiri: </strong>Data från de 20 största börsnoterade företagen på Stockholmsbörsen har samlats in från företagens årsredovisningar 2003-2007. Den data som tagits fram är data på företagens lönsamhet (räntabilitet på eget kapital), kapitalstruktur (soliditet), storlek (omsättning), samt lönsamhet för företag utöver de 20 valda företagens, detta för att användas i analysen av branschtillhörigheten.</p><p><strong>Resultat: </strong>Resultatet av undersökningen visar att det inte finns något signifikant samband mellan vare sig företags kapitalstruktur och lönsamheten, företagsstorlek och lönsamheten, branschtillhörigheten för ett företag och lönsamheten eller standardavvikelse på räntabilitet och lönsamhet.</p> / <p><strong>Purpose: </strong>The purpose of the essay is to analyze the potential correlation between corporate profitability and corporate capital structure, corporate size, and corporate line of business. An empirical study will be done on solidity, turnover and on the line of business to determine if a correlation exists between profitability and these factors. The purpose is also to examine if there is a correlation between the corporate profitabilty and standard deviation of the corporations return on equity.</p><p><strong>Method: </strong>The survey is an empirical study employing a deductive quantitative and qualitative approach. The empirics are examined with statistical methods such as regression analysis and calculation of correlation.</p><p><strong>Theory: </strong>The essay uses theories about capital structure and profitability. The key numbers that have been used from these theories are solidity and return on equity.</p><p><strong>Empirics: </strong>Data from the 20 largest public corporations on the Stockholm stock market collected from their respective annual 2003-2007 reports. This includes data about corporate profitability (return on equity), capital structure (solidity), size (turnover), and the profitability of corporations beyond the 20 chosen ones, this to be used in the analyze of corporations within the specific line of business.</p><p><strong>Result: </strong>This survey shows that there is no significant correlation between corporate capital structure and the profitability, corporate size and the profitability, line of business of a corporation and the profitability or standard deviation of the corporations return on equity and the profitability.</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om det finns något samband mellan företags lönsamhet och dess kapitalstruktur, storlek eller branschtillhörigheten. Detta innebär att en empirisk studie kommer att ske på soliditet, omsättning samt branschtillhörigheten för att se hur och om det finns något samband mellan lönsamheten och dessa tre faktorer. Vidare är syftet även att undersöka om det kan finnas något samband mellan företags lönsamhet och företags standardavvikelse på räntabilitet. Metod: Undersökningen är en empirisk studie med en deduktiv kvantitativ och kvalitativ ansats. Empirin undersöks med olika statistiska metoder såsom regressionsanalys och korrelationsberäkning. Teori: Uppsatsen har utgått från teorier gällande kapitalstruktur och lönsamhet. Nyckeltalen som används från dessa teorier är soliditet respektive räntabilitet på eget kapital. Empiri: Data från de 20 största börsnoterade företagen på Stockholmsbörsen har samlats in från företagens årsredovisningar 2003-2007. Den data som tagits fram är data på företagens lönsamhet (räntabilitet på eget kapital), kapitalstruktur (soliditet), storlek (omsättning), samt lönsamhet för företag utöver de 20 valda företagens, detta för att användas i analysen av branschtillhörigheten. Resultat: Resultatet av undersökningen visar att det inte finns något signifikant samband mellan vare sig företags kapitalstruktur och lönsamheten, företagsstorlek och lönsamheten, branschtillhörigheten för ett företag och lönsamheten eller standardavvikelse på räntabilitet och lönsamhet. / Purpose: The purpose of the essay is to analyze the potential correlation between corporate profitability and corporate capital structure, corporate size, and corporate line of business. An empirical study will be done on solidity, turnover and on the line of business to determine if a correlation exists between profitability and these factors. The purpose is also to examine if there is a correlation between the corporate profitabilty and standard deviation of the corporations return on equity. Method: The survey is an empirical study employing a deductive quantitative and qualitative approach. The empirics are examined with statistical methods such as regression analysis and calculation of correlation. Theory: The essay uses theories about capital structure and profitability. The key numbers that have been used from these theories are solidity and return on equity. Empirics: Data from the 20 largest public corporations on the Stockholm stock market collected from their respective annual 2003-2007 reports. This includes data about corporate profitability (return on equity), capital structure (solidity), size (turnover), and the profitability of corporations beyond the 20 chosen ones, this to be used in the analyze of corporations within the specific line of business. Result: This survey shows that there is no significant correlation between corporate capital structure and the profitability, corporate size and the profitability, line of business of a corporation and the profitability or standard deviation of the corporations return on equity and the profitability.

Bakgrund: Under de senaste årtiondena har det växt fram en trend, både nationellt och internationellt, där hållbarhet har hamnat i fokus. Sedan 2017 har vi i Sverige lag på att vissa företag ska upprätta en hållbarhetsrapport men det är enbart 0,1 procent av alla svenska företag som omfattas av lagen. Även om ett bolag inte har ett lagstadgat krav på sig att upprätta en hållbarhetsrapport finns det trots detta företag som frivilligt delar med sig av icke-finansiell information. Denna benägenhet hos företag att frivilligt synliggöra hållbarhetsinformation leder till ett intresse av att närmare studera vilken frivillig hållbarhetsinformation som företag anser är väsentlig att dela med sig av när det inte finns några lagstadgade regler för detta. Syfte: Syftet med denna studie är att kritiskt analysera hållbarhetsinformation som ges ut frivilligt av företag för att jämföra innehållet och utformningen av informationen samt att ge en förståelse för vad som kan förklara eller påverka informationen. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med komparativ design för att göra en jämförande studie av tio svenska företags hållbarhetsinformation. Vid granskningen har vi utgått från olika teman för att identifiera hur innehållet och utformningen av hållbarhetsinformationen ser ut och vilka likheter och skillnader som finns. Slutsats: Jämförandet av företagens frivilliga hållbarhetsinformation har visat att det finns stora variationer gällande både innehållet och utformningen. Bland annat finns variationer kring vilket format som används, antalet sidor och hur ingående hållbarhetsarbetet beskrivs. Förklaringar till dessa variationer ges utifrån företagens branschtillhörighet, standardiserade ramverk, Corporate Social Responsibility (CSR) och företagsekonomiska teorier. / Background: During the last decade a trend has developed, both nationally and internationally, where sustainability has become highly relevant. Since 2017 thereis a law in Sweden that stipulates that some companies are required to create a sustainability report, but only 0,1 percent of all Swedish companies are covered by the law. Even though a company does not have a legal requirement to create a sustainability report, there are still companies that voluntarily share non-financial information. This tendency for companies to voluntarily share sustainability information leads to an interest to study what kind of voluntary sustainability information companies considers to be essential to share when there are no lega lrequirements. Purpose: The purpose of this study is to critically analyze sustianability information that is being shared voluntarily by companies to compare the content and design of the information and to provide an understanding for what can explain or influence the information. Method: In this study a qualitative analysis of content was applied together with acomparative design to carry out a comparative study of sustainability information at ten Swedish companies. The analysis was based on different themes to identify the content and design of the sustainability information and to determine if there are any similarities or differences. Conclusion: After comparing the sustainability information shared by ten companies it is clear that there are large variations regarding both the content and design. For example there are variations in what format that is being used to present the information, the number of pages and how detailed the work with sustainability is described. These variations can be explained by the companies industry affiliation, standardized frameworks, Corporate Social Responsibility(CSR) and theories of business economics.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har blivit ett allt viktigare verktyg för både företag och intressenter, och det har gjorts flera studier avseende faktorer som kan förklara mängden information om hållbarhet som företag redovisar. Den tidigare forskningen har till stor del undersökt faktorer som branschtillhörighet, storlek och lönsamhet, däremot har studier med kvinnlig närvaro i styrelsen som faktor utförts i en mer begränsad omfattning. Syfte: Syftet med denna studie är att redogöra för hur kvinnlig närvaro i styrelsen, med hänsyn till kontrollvariablerna branschtillhörighet, storlek samt lönsamhet påverkar mängden information om hållbarhet som redovisas i stora svenska företag. Teoretisk referensram: Studien tar sin grund i ett multiteoretisk ramverk som innefattar Upper Echelons theory, Signalteorin, Positiv redovisningsteori samt legitimitetsteorin. Teorierna används för att formulera de hypoteser som ska besvara studiens syfte. Metod: Metoden som använts i studien är en kvantitativ metod där en innehållsanalys av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter gjorts. Vidare har datan använts för att utföra två multipla regressionsanalyser för att besvara syftet. Mängd redovisad information om hållbarhet är den beroende variabeln i regressionerna, och den huvudoberoende variabeln är kvinnor i styrelsen, som analyseras tillsammans med kontrollvariablerna branschtillhörighet, storlek och lönsamhet. Slutsats: Studiens slutsats visar att kvinnor i styrelsen är den variabeln som har störst påverkan på mängden information om hållbarhet som företag redovisar. Studien visar även att företagets storlek är en positiv och signifikant variabel. Motsatt till tidigare forskning hittas inget signifikant samband mellan mängden redovisad information om hållbarhet och branschtillhörighet respektive lönsamhet. Denna studie bidrar därav med ny kunskap om att könsfördelning i svenska styrelser är en relevant aspekt att ta hänsyn till vid analyser av hållbarhetsredovisning. / Background: Sustainability reporting has become an increasingly important tool for both companies and stakeholders, and there have been several studies regarding factors that can explain the amount of information about sustainability that companies report. The previous research has largely examined factors such as industry affiliation, size and profitability, however, studies with female presence on the board as a factor has not been studied to the same extent.  Purpose: The purpose of this study is to report how female presence on the board, taking into account the control variables industry affiliation, size and profitability, affects the amount of information on sustainability that is reported in large Swedish companies.  Theoretical framework: The study is based on a multi-theoretical framework that includes Upper Echelons theory, Signal theory, Positive accounting theory and legitimacy theory. The theories are used to formulate the hypotheses that will answer the purpose of the study.  Method: The method used in the study is a quantitative method where a content analysis of annual reports and sustainability reports was made. Furthermore, the data has been used to perform two multiple regression analyzes to answer the purpose. The amount of reported information on sustainability is the dependent variable in the regressions, and the main independent variable is women on the board, which is analyzed together with the control variables industry affiliation, size and profitability.  Conclusion: The study's conclusion shows that women on the board are the variable that has the greatest impact on the amount of information about sustainability that companies report. The study also shows that company size is a positive and significant variable. Contrary to previous research, no significant relationship is found between the amount of reported information on sustainability and industry affiliation and profitability respectively. This study therefore contributes new knowledge that gender distribution in Swedish boards is a relevant aspect to consider when analyzing sustainability reporting.

Jämförbarhet i hållbarhetsrapporten är en nödvändighet för att informationen ska vara användbar för användarna. För att främja jämförbar information ska svenska företag följa hållbarhetslagen som bygger på EU-direktivet om hållbarhetsrapportering. Till sin hjälp kan företagen tillämpa internationella frivilliga ramverk som exempelvis Global Reporting Initiative (GRI). I och med att det finns ett flertal frivilliga ramverk att tillämpa kan företagen välja ifall dem vill följa något ramverk, med det utgör inget krav, för att uppfylla hållbarhetslagen. Detta utrymme av frivillighet bidrar till den stora variation i antalet resultatindikatorer som företagen lämnar upplysningar om i hållbarhetsrapporten, vilket gör att informationen inte blir jämförbar. Denna studie vill bidra med kunskap till forskningsfältet genom att (1) kartlägga jämförbarheten i hållbarhetsrapporter i form av hur utförligt företagen noterade på Stockholmsbörsen Large Cap tillämpar resultatindikatorer till rapporteringskravets kategorier och (2) förklara och analysera sambandet mellan företagens branschtillhörighet, företagens andel kvinnor i styrelsen och utförlighetsnivån i hållbarhetsrapporter som omfattas av hållbarhetslagen. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvantitativ innehållsanalys av samtliga företag som uppfyllde kriterierna för hållbarhetsrapportering och GRI:s ramverk på Stockholmsbörsen Large Cap. Resultatet visade att båda sambanden var relativt svaga. Sambandet för företagens branschtillhörighet visade sig något starkare jämfört med andelen kvinnor i styrelsen. Det tyder på att det finns andra underliggande faktorer som påverkar jämförbarheten i hållbarhetsrapporten. / The comparability in the sustainability report is a necessity to serve its main purpose, which is to be useful for the stakeholders. To encourage comparable information in the sustainability report, Swedish companies must comply with the national sustainability law, which is based on the EU directive of sustainability reporting. To comply with the national sustainability law companies can apply international voluntary frameworks such as Global Reporting Initiative (GRI), but there is no imperative requirement. All the voluntary frameworks may contribute to the observed differences of indicators disclosed in the sustainability reports, which makes the information not comparable. This study contributes to the field of research by (1) mapping the comparability in the sustainability reports of firms listed on the Stockholm Stock Exchange Large Cap by investigating the level of completeness for the reporting requirements categories and (2) explain and analyse the correlation between the company´s sector, board diversity and the level of completeness of firms that are covered by the national sustainability law. Therefore, a quantity content analysis was conducted on all companies in our sample. The findings display a weak relationship between the investigated variables. This suggest that there are other underlying factors that may affect the comparability in the sustainability reports.

<p>Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen. Den andra delen av vårt syfte utgör frågeställningen om företagets styrning kan påverka valet av kapitalstruktur.</p><p>För att uppsatsen skall uppnå sitt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning som baseras på företagens årsredovisningar. En tvärsnittsstudie har upprättats med utgångs året 2005 varav intervallet 2005 – 2001 har använts när ett antal faktorer beräknats. Undersökningens urvalsram är baserad på bolag som var noterade på Stockholmsbörsen och OMX listorna Mid, Small och Lage Cap. Totalt har 267 bolag undersökts.</p><p>Utifrån vår analys har vi dragit ett antal intressanta slutsatser som möjligtvis kan komplettera dagens forskning. Vår egen Persson-Svensson definition av kapitalstrukturen har signifikant bekräftat de flesta av de samband den traditionella definitionen teoretiskt stöder. Samtidigt visade Persson-Svensson definitionen ett antal för oss nya signifikanta samband. Undersökningen har även bekräftat ett möjligt samband mellan företagsstyrningen och företagets val av kapitalstruktur.</p>