BAKGRUND: En förutsättning för att barnet skall få ut så mycket som möjligt av sinförskoletid är att det finns ett fungerande samarbete mellan hem ochförskola. I vår bakgrund redogörs det för litteratur som till största delhandlar om samarbete mellan hem och förskola. I läroplanen står detatt föräldrar skall ges möjlighet att bli insatta i förskolans verksamhet.Vad har förskolan för roll i föräldrars liv och vad tycker de att den ärtill för? Ges det möjlighet för föräldrarna att bli insatta i läroplanen?Vet föräldrar att det handlar om så mycket mer än bara barnpassning?SYFTE: Hur ser föräldrar på förskolans roll och dess uppdrag både för sigsjälva och i samhället?METOD: Undersökningen baseras på enkäter som lämnades ut till föräldrarnapå tre olika förskoleavdelningar. Vi lämnade ut 100 stycken enkäteroch fick tillbaka 57 stycken besvarade. Enkäten vände sig till varjeenskild förälder, alltså inte föräldrapar.RESULTAT: Vårt Resultat belyses genom tre olika rubriker: Förskolans roll isamhället och i förälderns liv, De viktigaste begreppen att arbeta medpå förskolan och Kunskap om och tillgång till läroplanen. Föräldrarnaanser främst att förskolans uppdrag är barnpassning samt att detbegrepp som föräldrar ansåg vara viktigast att arbeta med var3demokrati. Dessutom fann vi att det går som pedagog att nå ut medläroplanen (Lpfö98) till föräldrar men att detta inte är givet på de treavdelningar vi undersökt. Resultatet redovisas utifrån föräldrars olikaerfarenheter av förskola samt utefter förskoleavdelningarna.

The aim of this thesis was to investigate how children apprehend health and what factors teachers ascribed have the most importance for 10-12 years old children’s health. By these two questions at issue in our thesis we hope to support teachers’ education of health and suggest where they should put their main focus. What does health mean to children in an elementary school in the Philippines? What factors do teachers ascribe as the most important for children’s health?   To reach our aim we interviewed twelve children and did a questionnaire among 20 teachers. Our study is based on Bronfenbrenner’s theoretical perspective, both as our theoretical basis and as our methodical analysis structure. The result and analysis showed that health is defined differently among the children. Definitions that the children’s statements put most frequent focus on were happiness, the body condition and believes. The most important factors, ascribed by the teachers, are found in Bronfenbrenner’s micro- and mesosystem and are “good personal hygiene”, “eating healthy food” and to have “a good relationship between the home and the school”. The result also shows that the exosystem have the least important summary of all mean values but the individual factor the teachers ascribe as the least important is “the government ideology” in the macrosystem.

No description available.

abstract: Over a million children who attend American public schools experience homelessness every year. This study investigates the musical lives of children experiencing homelessness through the lens of the ecological systems theory (Bronfenbrenner, 1979). Children encounter music in a variety of ways and develop their own lexicon of meaning that depicts the relationships they have in, through, and around music. Relationship connections in this study were depicted through a system of relationship networks (Neal & Neal, 2013). In this study I present and analyze the cases of nine participants who attended an after-school care program at a homeless shelter for families in the southwestern United States. Participants were 8 to 12 years old and represented diverse ethnicities and genders. Data were gathered over a period of two to eight months, depending on participant, via interviews, music and art making, and observations. Research questions in this study included: What are the relationships, as experienced in, through, and around music, in the lives of children experiencing homelessness; and, What do music experiences tell us about the lives of children experiencing homelessness? Some children experienced fractured music relationships and could not continue to engage with music in comparison to their lives before homelessness. Some children continued to make music regularly before and during their shelter stay. A few children discovered new connections through music interactions at the shelter and hoped to engage with music in new ways in their new homes. Multiple children faced barriers to music making in their respective school music programs. Children preferred to engage in music consistent with current popular culture, accessed through the radio, smart phone, and computer. Use of hands-on activities that fostered active engagement engendered the most participation and connection to music. Recommendations include examination of current procedures and practices to ensure alignment with the McKinney-Vento Homeless Act federal mandate, development of a supportive environment to foster social and emotional growth, facilitating communication with parents, and the inclusion of music from the child’s background in the classroom repertoire. Performance and interactive music opportunities can mitigate the effects of homelessness and restore a sense of dignity, relationship, and autonomy. All stakeholders in the wellbeing of children should include conversations about student experience of homelessness in current dialogue on educational policy and practice. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Music Education 2019

Childhood trauma and stress can lead to widespread changes in brain function that can lead to lifelong learning and living difficulties and disability that impact parental stress levels. Increasingly, parents are turning to social media to find systems of support. This Interpretive Phenomenological Analysis explores the online talk of 17 participants to better understand how they make meaning out of their participation in an online, faith-based parenting community designed for parents raising children with complex trauma exposure. Findings based on the data analysis included five overarching main themes: a) A community of experts; b) The community dethrones the experts; c) The community empowers women to navigate status from victim to warrior; d) The community provides support for members to grieve what seems "irreparably broken;" and e) Participants express faith that God will "mend what is broken." The findings were overlayed on Bronfenbrenner's bioecological theory (Bronfenbrenner & Evans, 2000) to provide a construct for the professionals interacting with parents of children with trauma. Professionals, therapists and religious leaders interacting with parents of children with trauma may want to incorporate a pluralistic, multileveled perspective, recognizing parents' interpersonal conflicts or personal experiences exist in a broader more nuanced system, thus fostering a nuanced and individualized approach to providing support for parents of children with trauma.

Huvudsyftet med vår studie är att synliggöra vad begreppet samverkan innebär för pedagoger. Vi vill öka kunskapen om uppdraget kring samverkan i förskolan och hur det kan fungera i praktiken. Vi utgick från följande frågeställningar:•Hur upplevs uppdraget att samverka med vårdnadshavare av pedagoger i förskolan?•Vilka hinder och möjligheter gällande samverkan med vårdnadshavare identifierar verksamma pedagoger?Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi lämnade ut enkäter till pedagoger på olika förskolor och intervjuade en annan grupp pedagoger på samma förskolor. Vi ville undersöka pedagogernas syn på samverkan och hur samverkan fungerar i praktiken. Pedagogerna i enkäterna var anonyma. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter analyserade vi och tolkade svaren. Genom intervjuerna kunde vi få ett fördjupande komplement till svaren från enkäternaResultat: Resultatet placerades i olika kategorier. Vår studie visar att pedagogerna saknar resurser och att stressproblematiken minskar tiden för samverkan. Pedagogerna nämner även att språkbrist hos vissa vårdnadshavare försvårar arbetet med samverkan och att det är ett bekymmer att nå ut till alla. I enighet med tidigare forskning återkommer språkbrist, socioekonomiska hinder och stressfaktorer som en central orsak till bristande samverkan på förskolorna. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. På så sätt förstår vi att de olika miljöerna kring barnet behöver komplettera och stötta varandra för att barnet ska utvecklas på bästa sätt. Pedagogerna i studien vill använda olika former för samverkan men har begränsade resurser för att möta alla vårdnadshavare, i synnerhet de med annan bakgrund, exempelvis utlandsfödda. Nyckelord: Samverkan, vårdnadshavare, pedagog, förskola, Bronfenbrenner, utvecklingsekologi, engagemang, närmiljöer, digitalisering, information

I Sverige omfattas alla elever från förskoleklass till årskurs nio av skolplikt, men ändå har många elever hög frånvaro. Problematisk skolfrånvaro är ett globalt samhällsproblem som kan ge allvarliga konsekvenser för eleven både nu och i framtiden, vilket dessutom leder till stora samhällskostnader. Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesverksamma inom skolan beskriver och upplever utmaningar och möjligheter i arbetet med problematisk skolfrånvaro. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med olika aktörer i skolan som aktivt arbetar med frågan: rektor, specialpedagog och socionom i skolan. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys och Bronfenbrenners ekologiska systemteori. De huvudsakliga utmaningarna som beskrevs vid intervjuerna var brist på ekonomiska och materiella resurser, organisatoriska hinder, tid och svårigheter att bygga en god relation till elev och vårdnadshavare. De övergripande förutsättningarna och möjligheterna som beskrevs var tidig kartläggning och insatser, god relation och allians med elev och vårdnadshavare, helhetsperspektiv, samverkan med socialtjänst samt närvarokultur på skolan. Resultatet av studien visade dessutom att de skolor med professionen “socionom i skolan” hade större utrymme för att arbeta uppsökande med elever med problematisk skolfrånvaro, något som de skolor utan denna resurs beskrev som något de saknade. Utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori är det tydligt att arbetet med problematisk skolfrånvaro är komplext och gränsöverskridande samt behöver förstås ur ett större perspektiv än skolans fyra väggar. Teorin tydliggör hur elevens olika nätverk, miljöer, skeenden och samhälleliga kontext påverkar dennes skolsituation och attityd gentemot den. Slutligen relateras studiens resultat till teorin samt tidigare forskning som tillsammans pekar på att problematisk skolfrånvaro är ett växande problem, att det kan leda till allvarliga konsekvenser samt att arbetet är relationellt och behöver förstås ur ett helhetsperspektiv.

Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera hur ett specifikt urval av Malmöungdomar tänker och resonerar kring deras eventuella framtidsvisioner gällande den egna utbildningen i det svenska utbildningssystemet och i förhållande till deras etniska och kulturella bakgrund. Undersökningen består av kvalitativa djupintervjuer med ungdomar från olika stadsdelsområden i Malmö stad. Studien baseras på en tidigare intervjustudie som genomförts under vår utbildningstid på lärarutbildningen i termin tre med samma ungdomar. I undersökningen ska det dels tas reda på hur det nu har gått för dessa ungdomar med deras fortsatta studier och dels vilka förutsättningar ungdomarna har i förhållande till det svenska utbildningssystemet och samhällsintegrationen. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen mot att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria skolvalet, ändå kan vidmakthålla den sociala reproduktionen inom skolan. På sikt innebär det att den ojämlika och orättvisa fördelningen av ett begränsat antal utbildningsplatser och arbetstjänster mellan samhällsklasserna således leder till att de befintliga klasstrukturerna/klasspositionerna (borgarklass, medelklass, arbetarklass) i samhället är svårföränderliga och förmodligen kan bestå.Nyckelord: betyg, Bourdieu, Bronfenbrenner, skolval, social reproduktion, utbildningskulturtradition

I denna studie har vi undersökt förskollärares upplevelser av stress i sin yrkesroll samt hur denna stress påverkar barnen och verksamheten. Tidigare forskning visar att 80 procent av förskollärare upplever att de inte hinner med sitt uppdrag på grund av olika faktorer, vilket i sin tur påverkar barnens möjlighet till undervisning och därmed deras möjlighet till utveckling och lärande. Därför anser vi att ämnet är ett pedagogiskt forskningsproblem som är av vikt att undersöka. Resultatet samlades in genom semistrukturerade intervjuer där fem förskollärare beskrev sina upplevelser av stress i förskolan. Resultatet analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Syftet med denna studie är att undersöka vad som gör att förskollärare upplever stress i sin yrkesroll och varför. Vi kunde se att förskollärarna i studien upplevde att barngruppens sammansättning och storlek, personaltäthet och vikarier var det som påverkade deras stressnivå mest. Vidare kunde vi se att den upplevda stressen påverkade barnen och undervisningsmöjligheterna. Förskollärarna beskrev att för att kunna minska stressnivån är det viktigt att ha ett bra stöd från rektor och ett gott kollegialt samarbete. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

This study examined the developmental value of Japanese student intercultural interaction during short-term study abroad in the United States. It utilized a modified version of the Study Abroad Social Interaction Questionnaire for data collection and an approach to analysis framed by Bronfenbrenner and his colleagues’ bioecological theory of human development. Past research framed by the bioecological theory has identified sojourner personal characteristics as the most significant factors influencing the amount and quality of intercultural interaction that students experience during study abroad; this study, which included participants of two different programs, found characteristics of context and time to be equally if not more significant. Implications are presented as practical recommendations for programs, participants, policymakers, and other stakeholders in intercultural development during study abroad.