Syftet med rapporten var att undersöka hur företag kan beräknaleveranssäkerhet inom produktion på ett korrekt sätt. Arbetet utförs påElitfönster i Lenhovda AB. De primära frågeställningarna som ämnar attbesvaras i arbetet är:- Vad är det som påverkar leveranssäkerhet?- Vilka metoder finns för att mäta leveranssäkerhet?För att svara på dessa frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie.Resultatet med rapporten blev att leveranssäkerhet kan beräknas genom attberäkna andelen korrekta ordrar jämfört med de som inte levereradeskorrekt. Vidare belyses svårigheten i att göra detta i praktiken samt att detfinns många parametrar som påverkar detta som, bland annatkommunikation, ägare av problem samt strukturer och standarder.Betydelsen av dessa resultat är att industrier kan tillämpaberäkningsmetoden för leveranssäkerhet i sin egen produktion. Detta ska geett tydligare sätt att ställa krav, samt att det blir tydligare vart det finnsflaskhalsar i en produktionscykel.Rekommendationer: För att skapa en högre leveranssäkerhet krävs tydligareansvarsfördelning, tillämpning av beräkningsmetoder samt tydligarekommunikation internt. / The purpose of the report was to investigate how companies can calculatedelivery precision in production in a correct way. The work was carried outat Elitfönster i Lenhovda AB. The primary questions that are intended to beanswered in the report are:- What parameters affect delivery precision?- What methods are available for measuring delivery precision?To answer these questions, a qualitative study was conducted. The result ofthe report was that delivery precision can be calculated by calculating theproportion of correct orders in comparison with those that were notdelivered correctly. Furthermore, the difficulty of doing this in practice isdiscussed and that there are many parameters that affect this, including:Communication, owners of problems and structure and standards. Thesignificance of these results is that industries can apply calculation methodsfor delivery security in their own production. This will provide a clearer wayof setting requirements, and that it will be clearer where there arebottlenecks in a production cycle.Recommendations: In order to create a higher delivery security, a clearerdivision of responsibilities, application of calculation methods and clearercommunication internally are required.

<p>Predmet istraživanja u radu jeste istraživanje značaja tržišnih institucija, posebno sajamskih organizacija, u ostvarivanju usvojenih ekonomskih i trgovinskih politika. U okviru ovog predmeta istraživanja biće posebno istražen razvoj i osnovne karakteristike sajamskih priredbi, upravljanje sajamskom priredbom kao događajem. Pri istraživanju biće korišćen projektni pristup svakom događaju u okviru sajamske organizacije. U analizi oblika organizovanosti posebno će biti istraženi oblici organizovanja najznačajnijih međunarodnih sajmova, kao i model projektne organizacije u ostvarivanju programa sajamskih priredbi.</p> / <p>The subject of research in the paper is the research of the importance of market institutions, especially fair organizations, in the implementation of adopted economic and trade policies. Within this subject, the development and basic characteristics of the fair events, the management of the fair event as an event will be especially explored. The research will use the project approach to each event within the fair organization. In analyzing the form of organization, the forms of organizing the most important international fairs will be explored, as well as the model of the project organization in the realization of the program of the fair events.</p>

Det oundvikliga beroendet av digitalisering och IT-system i dagens verksamheter och organisationer ställer krav på dagens arbetskraft att öka sina IT-kunskaper för att kunna integrera och kommunicera med nya datasystem för en mer effektiv verksamhet. Inte minst lika viktigt blir det för redovisningsekonomer som sköter verksamhetens finansiella redovisning då de måste kunna säkerställa att den redovisningsdata som framställs och levereras med hjälp av IT är felfri och uppnår kvalitet. Bristen på kunskap inom IT kan riskera att fel i redovisningsdata inte upptäcks och därmed påverkar redovisningsdatakvalitet. Detta i sin tur riskerar påverka redovisningskvalitet i den slutliga finansiella rapporteringen. Kommunikationen mellan avdelningarna riskerar också bli lidande då de med olika kunskaper har svårt att förstå varandra.Studiens syfte är att försöka bidra med kunskap om hur kunskapsskillnader i digital gundkunskap kan påverka säkerställandet av redovisningsdatakvalitet samt ge insyn i hur arbetet med detta kan gå till i praktiken. Med hjälp av tidigare forskning togs en analysmodell fram som illustrerar identifierade faktorers påverkansordning av redovisningsdatakvalitet; kunskapsskillnader → intern kontroll → redovisningsdatakvalitet.Studien tillämpar en instrumentell fallstudiedesign med en kvalitativ forskningsansats för att besvara frågeställningen. Två fokusgruppsintervjuer utfördes vid två olika tillfällen med respondenter från redovisningsavdelningen och IT-avdelningen från samma företag. Data transkriberades och kodades med hjälp av färgkodning för att tydliggöra de faktorer som utgör utgångspunkten i analysmodellen. En enkätundersökning genomfördes på resterande anställda på respektive avdelning för att komplettera resultaten från intervjuerna.Resultatet av studien visade att kunskapsskillnaderna har liten eller ingen alls direkt påverkan på redovisningsdatakvalitet utan snarare påverkar den interna kontrollen desto mer utifrån externa faktorer som tillkom. / The inevitable dependence on digitization and IT systems in today's operations and organizations demands the current workforce to increase their IT skills in order to be able to integrate and communicate with new computer systems for a more efficient business. It is equally important for financial accountants who’s responsible for the business’s financial reporting, since they must be able to ensure that the accounting data produced and delivered using IT is correct and of high quality. The lack of IT skills can increase the risk of errors in accounting data not detected and thus further affect the accounting data quality. This in turn risks affecting the accounting quality in the final financial reporting. The communication between the departments could also suffer due to the knowledge gaps between them that could make it difficult to understand each other.The aim of the study is to contribute with knowledge about how the differences in knowledge can affect the work in ensuring accounting data quality and give insight into how this work can be realized in practice. With the help of previous research, an analysis model was developed that illustrates identified factors and their influence on accounting data quality; knowledge gaps → internal control → accounting data quality.The study applies an instrumental case study with a qualitative research approach. Two focus group interviews were conducted on two different occasions with respondents from the accounting department and the IT department, both from the same company. Data was transcribed and coded using color coding to clarify the factors that form the basis of the analysis model. A survey was conducted with the other employees to complement and confirm the results found from the interviews.The result of the study showed that the differences in knowledge have little or no direct impact on accounting data quality, but rather affect the internal control, based on external factors that came into light during the analysis of the result. A revised analysis model was developed based on the result and replaced the initial hypothetical model.

Informationsteknik (IT) har i samband med ett växande behov att transformera verksamheter till digitala fått en större betydelse för beslutsfattande i företag, då utvecklings- och investeringsinitiativ i allt större utsträckning inkluderar specifika IT element. Likafullt kvarstår utmaningar med att motivera nyttor av en investering i digitala verksamhetssystem. Utmaningarna indikerar ett behov av att tydliggöra nyttor med användningen av ett digitalt verksamhetssystem.  Syftet med studien var att utforska nyttor och relevanta nyckeltal relaterade till användningen av ett företags digitala verksamhetssystem. Fortsatt var syftet att göra en ansats i att ta fram innehåll till en generell nyttokalkyl för användning av ett integrerat verksamhetssystem, vilken kan åskådliggöra faktiska nyttor och mätbara effekter samt användas vid försäljning av produkten. En kvalitativ fallstudie genomfördes på CANEA, där fem medarbetare på olika hierarkiska nivåer intervjuades och forskning inom ämnesområdet insamlades.  Det har påvisats att investeringar i digitala verksamhetssystem genererar både kvantitativa- och kvalitativa nyttor. Likaså har det påvisats att forskningen antyder att det inledningsvis kan vara fördelaktigt att inkludera finansiella nyttor i en nyttokalkyl för investeringar i digitala verksamhetssystem. Fortsatt har det indikerats att kalkylen behöver inkludera både kvantitativa-, kvalitativa- och finansiella nyckeltal. Givet till kalkylens utformning och design har studiens resultat implicerat att val av output för respektive nyckeltal bör anpassas till organisationen och systemet i fråga. / In connection with a growing need to transform businesses into digital, information technology (IT) has become increasingly important for decision-making in companies, as development and investment initiatives increasingly include specific IT elements. Nevertheless, challenges remain in motivating the benefits of investing in digital business systems. The challenges indicate a need to clarify the benefits of using a digital business system. The purpose of the study was to explore benefits and relevant key figures related to the use of a company's digital business system. The aim of the study was furthermore to make an effort to produce a content proposal for a general benefit calculation for the use of an integrated business system, which can illustrate actual benefits and measurable effects andbe used in the sale of the product. A qualitative case study was conducted at CANEA, where five employees at different hierarchical levels were interviewed and research in the subject area was collected.  It has been shown that investments in digital business systems generate both quantitative and qualitative benefits. Similarly, it has been shown that research suggests that it may initially be beneficial to include financial benefits in a benefit calculation for investments in digital business systems. The result has continued to indicate that the calculation needs to include both quantitative, qualitative and financial key figures. Given the design and design of the calculation, the results of the study have indicated that the choice of output for each key figure should be adapted to the organization and system in question.

Digitaliseringens ständiga utveckling inom samhället och verksamheter har lett till nya fenomen och förutsättningar vilket har medfört nya utmaningar. Desinformation är ett avdessa begrepp som har fått allt större betydelse inom det digitala samhället som finns idag. Begreppet som har uppmärksammats alltmer syftar till missvisande, felaktig och falskutformad information. Desinformation blir allt vanligare och det problemområde som identifierats är hur verksamheter hanterar existensen av desinformation. Därmed strävade studien mot att svara på frågeställningen: Vilka tillvägagångssätt har verksamheter för att hantera desinformation i sin användning av digital teknik? Studien genomfördes med en kvalitativ forsknings- och metodansats som syftar till att skapa förståelse kring begreppet desinformation, dess bakomliggande faktorer samt vilka tillvägagångssätt verksamheter använder sig av samt hanteringen av begreppet för att minska risken av dess konsekvenser. Datainsamling genomfördes genom en intervjustudie med sju verksamheter samt fem stycken fokusgruppsintervjuer. Resultatet från datainsamlingen påvisade att det finns en bred definition kring betydelsen av desinformation samt att det inom verksamheterna inte finns någon uttalad strategi eller tillvägagångssätt för att hantera desinformation. Det upplevdes finnas tillräckligt med stort förtroende för medarbetarnas egna ansvar i att agera källkritiskt. Befintlig litteratur identifierar att det finns svårigheter kring att upptäcka om informationen är sann eller inte men även att den mänskliga faktorn har betydelse för bedömningen av informationen. Även individens tidigare erfarenheter har betydelse. Det som däremot framkom som studiens slutsats var att följande faktorer var en del av verksamhetens tillvägagångssätt för att avgöra trovärdigheten i information: arbeta med kända aktörer och källor, agera källkritiskt, avgränsa hur intern information hanteras inom verksamheten och bedöma utseende av informationen såsom grammatik och språkbruk. / The digitalization’s constant development in society and in businesses has led to new phenomena and concepts that have not previously existed, which have caused problems. Misinformation is a new concept that has gotten a greater meaning with the digital society that exists today. Misinformation has received increasing attention and refers to misleading, incorrect and falsely designed information. The problem area that is identified is how companies handle the existence of misinformation. The purpose of the study was to answer the research question: What approaches do businesses apply to handle misinformation in their use of digital technology? The study was conducted with a qualitative research and method approach that aims to create an understanding of the concept of misinformation, its underlying factors and what approaches business use when dealing with misinformation to reduce the risk of its consequences. Data collection was conducted through an interview study with seven businesses and five focus group interviews. The results from the data collection showed that there is a broad definition of misinformation and that there is no stated strategy or approach within the operations to deal with misinformation. It was identified that there was enough confidence in the employee's own responsibility in acting source critical. Existing literature identifies that there are difficulties in discovering whether the information is true or not. The human factor has meaning and whether the information is in line with the individual’s opinions. The study's conclusion was that the following factors were a part of the business's approach to determining credibility in information: working with well-known sources, acting with source criticism, defining how information is handled within the business and assessing the appearance of the information such as grammar and language usage.

No description available.

Customer Relationship Management (CRM) har fått ökad uppmärksamhetunder de senaste decennierna. Sökningar i vetenskapligaartiklar och litteratur visar att det finns behov av kunskap om CRM ochdess funktionalitet. Företaget som studeras i detta arbete är ett friståendeIT‐ och managementföretag som bland annat erbjuder CRMochERP‐system (Enterprise Resource planning) till kunder i olikabranscher. Företaget upplever att kunderna har olika behov och uppfattningarom funktionaliteten inom CRM‐system och även kring CRMfunktionalitetsom kan finnas i andra system såsom ERP‐system. Detfinns funktionalitet inom kundernas ERP‐/ekonomisystem som kanöverlappa funktioner i CRM‐system. Syftet med denna studie är attskapa en ökad förståelse för CRM‐systemens roll och dess funktioner.Resultatet baseras på ett slumpmässigt urval av åtta företag inom olikabranscher som hör till både små och medelstora företag. Undersökningenhar genomförts med hjälp av intervjuer med personer som är insatta iföretagens kundhantering. Information om företagens nuvarande CRMsystem,behov av CRM‐funktioner och egenskaper inom ERP‐/ekonomisystemen som svarar mot de önskade CRM‐funktionernainsamlades. Resultatet visar att företagens behov av nya system kanrealiseras genom utveckling av befintliga system istället för nya system.Det visar också att företagens ERP‐/ekonomisystem enbart används förekonomiärenden och inte för någon CRM‐funktionalitet. Små ochmedelstora företag löser sina CRM‐ärenden med separata IT‐lösningar. / During recent decades, Customer Relationship Management (CRM) hasbeen receiving increased attention. Searches within scientific articles andliteratures show that there is a need for increased knowledge in CRMand its functionality. The company studied in this work is an independentIT and management company that provides CRM and ERP systemsto customers in various industries. According to the companyʹs experience,their customers have different requirements and expectations ofthe functionality within CRM systems and also of the CRM functionalitythat can be found in other systems, such as ERP systems. There isfunctionality within the customersʹ ERP‐/financial systems which mayoverlap functions in the CRM system. The purpose of this study is tocreate a greater understanding of CRM systemsʹ role and its functions.The results are based on a random sample of eight companies in Sweden,within various industries, which are both small and medium sized.The survey was conducted by means of interview sessions with respondentswho are familiar with the company‐customer relationshipmanagement. Interview opportunities concern the collection of informationregarding the CRM functions and features within the ERP‐/financial systems of a current CRM system, which correspond to thedesired CRM functionality. The result shows that the business needs ofnew systems can be realized through the development of existingsystems rather than new systems. It also shows that the companiesʹ ERP‐/financial systems are used purely for financial matters and not for CRMfunctionality. Small and medium‐sized enterprises solve their CRMissues and financial matters by means of separate IT solutions.

No description available.

Ett nytt informationssystem är ofta ett kostsamt projekt. Utformning och kravspecifikation av ett nytt system kan vara svårt ur flera aspekter och ledning samt personal kan ibland motsätta sig sådana förändringar. Dåligt definierade krav och dålig kommunikation mellan användare, utvecklare och andra intressenter kan bidra till att lansering av mjukvaror misslyckas. Genom att förstå användarnas behov, kunskaper och insikter om verksamheten kan man nå framgång med implementering och utveckling av ett nytt informationssystem. Intervjuer och deltagande observation har i den här studien använts för att dels undersöka hur användarna upplever det nuvarande systemet och dels vilka önskemål och behov som finns. Empirin är insamlad från ett medelstort företag där en fallstudie genomfördes med inriktning på deras lagerhanteringssystem och dess användare. Intervjuer och deltagande undersökningar gjordes på plats i Göteborg och Stockholm. Den teoretiska referensramen är hämtad från Information System Success Modell (ISSM) som visar på vilka kvalitéer som är viktiga för att nå framgång med ett informationssystem och vilka faktorer som finns för dessa. ISSM har kompletterats med Parasuraman, Zeithaml och Berrys faktorer för god servicekvalité och Wang, Reddy och Kons faktorer för god informationskvalité. Genom en fallstudie identifierades kriterier för dessa faktorer. Kriterierna har i tillägg setts ur ett användbarhetsperspektiv för att fördjupa förståelsen för användarnas behov. Den kvalitativa datainsamlingen har analyserats genom ett affinitetsdiagram och har kategoriserats efter de faktorer som teorin föreslår. Fokus i studien ligger på system- och informationskvalitéerna men det gick inte att utesluta servicekvalité helt. De kriterier som identifierades hade till största delen med hur information hittades och hur komplett denna var. Stabiliteten i systemet i dag var god då informationen var säkrad på flera olika sätt, däremot var inte informationen alltid rätt eller komplett. Användarvänligheten i systemet har stor förbättringspotential om systemet blir mer flexibelt. En begränsning i systemet idag är att det är textbaserat och vilket gör informationen svårtillgänglig och mindre överskådlig för användarna. Bristfälliga hjälpfunktioner och tydliga felmeddelanden framkom också som ett problem enligt användarna. Idag behöver användarna använda andra system för kommunikation och egna anteckningar vilket användarna hade velat undvika för ett sömlöst användande. Det framkom också att den hierarkiska databasstruktur som används idag gör att informationssystemet låser sig för andra användare. / A new information system is not seldom a costly project. Designing and specifying requirements for a new system can be difficult from several aspects and management and staff can sometimes resist such changes. Poorly defined requirements and poor communication between users, developers and other stakeholders can contribute to software launch failure. By understanding the users' needs, knowledge and insights about the business, one can achieve success with the implementation and development of a new information system. Interviews and observations of participants have been used in this study to investigate how users perceive the current system and what needs and wishes the users have. The empirical data is collected from a medium-sized company where a case study was conducted focusing on their inventory management system and its users. Interviews and participatory surveys were conducted on site in Gothenburg and Stockholm, Sweden. The theoretical frame of reference is taken from the Information System Success Model (ISSM) which shows which qualities are important for the success of an information system and what factors exists for them. ISSM has been supplemented with Parasuraman, Zeithaml and Berry's factors for good quality of service and Wang, Reddy and Kon's factors for good information quality. Through a case study, criteria for these factors were identified. In addition, the criteria have been viewed from a usability perspective in order to deepen the understanding of the users' needs. The qualitative data collection has been analyzed through an affinity chart and categorized according to the factors proposed by the theory. The focus of the study is on the system and information qualities, but it was not possible to exclude service quality completely. The criteria that were identified largely had to do with how information was found and how complete it was. The stability of the system today was sufficient as the information was secured in several different ways, however the information was not always correct or complete. The user-friendliness of the system has great potential for improvement if the system becomes more flexible. One limitation in the system today is that it is text-based and which makes the information difficult to access and less clear to users. Inadequate help features and clear error messages also emerged as a problem according to the users. Today, the users need to use other systems for communication and personal notes, which users would have liked to avoid for seamless use. It also emerged that the hierarchical database structure used today makes the information system lock down for other users.

Gröna försörjningskedjor bidrar till att företag tar bättre miljömässiga och hållbara beslut i sin verksamhet och tillsammans med ett välutvecklat ERP-system kan tillverkande företag bli mer konkurrenskraftiga. Digitalisering inom träindustrin sker inte i samma takt som utvecklingen av informationsteknologi, vilket innebär att branschen har en rad utmaningar kopplade till bland annat spårbarhet och utbyte av information.  Studiens syfte är att beskriva och förklara hur ERP-system kan stödja gröna försörjningskedjor inom träindustrin utifrån ett användarperspektiv. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts med 5 respondenter samt en dokumentanalys av två verksamheters hållbarhetsrapporter och observation på ett av företagens sågverk.  Utifrån en öppen kodning har studiens empiri framställts i tre övergripande teman vilka är, hållbarhet och miljö, spårbarhet och informationsdelning samt data och kvalitet i affärssystem. Företag inom träindustrin arbetar mot hållbar utveckling inom verksamheten, dels för att kunna besvara marknadens efterfrågan, dels för att bidra till Sveriges möjlighet att uppnå agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling. Respondenter vittnar om att det är svårt att jobba mot miljömålen i sin specifika roll och hur mycket de jobbar mot det sker i varierande utsträckning. Samtidigt saknas funktioner i systemen för att anställda ska kunna få de rapporter de är i behov av. Idag inhämtas information från olika system och det saknas integrationer mellan databaser och system. Visst arbete sker även med manuell handpåläggning och eller dokumenteras enbart i Excel. Det saknas även möjlighet att spåra produkter genom hela försörjningskedjan. Spårbarhet av certifikat framträder som särskilt viktigt för lyckat miljöarbete inom träindustrin, systemstöd för detta finns men enkelt stöd för spårbarhet genom hela kedjan saknas. Många olika system används idag vilket gör att fördelarna med ERP-system inte syns i det dagliga arbetet. Tillgång till information upplevs generellt som god medan tillvägagångssättet att hitta information kan förenklas. Integrationer mellan system såväl som förbättrad funktionalitet kopplat till rapporter och måluppföljning efterfrågas av användarna. Gröna försörjningskedjor stöds av de existerande systemen i viss utsträckning, studiens resultat tyder dock på att det finns utrymme för vidare utveckling för att uppnå ett bättre anpassat system baserat på användarnas behov