Bakgrund Barns övervikt och fetma är en av vår tids största folkhälsoutmaningar, vilket kan påverka barnens hälsa och livskvalitet negativt och kan även orsaka allvarliga konsekvenser. Barn som har övervikt och fetma kan även uppleva utanförskap, osäkerhet, låg självkänsla och psykisk ohälsa. Dessa barn har också en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar samt att i förlängningen drabbas av en förtidig död. Syftet var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter och reflektioner i arbetet kring övervikt och fetma hos barn mellan 3-5 år. Metoden var en intervjustudie med beskrivande design och en kvalitativ ansats med sammanlagt åtta deltagare. Kvalitativ innehållsanalys användes som dataanalys. Resultatet visade att BVC-sköterskan arbetade med att identifiera barns övervikt och fetma med hjälp av tillväxtkurvan och genom stödjande hälsosamtal men använde även sin erfarenhet och en klinisk blick för att fånga upp de barn som har övervikt och fetma. Övervikt och fetma hos barn är ett känsligt ämne och resultatet betonade att det var viktigt att ha modet att lyfta frågan med barnens föräldrar samtidigt som samtalet måste vara varsamt och anpassat efter barnens och föräldrarnas behov. Resultatet belyste även att BVC-sköterskorna upplevde att de kunde göra skillnad när de arbetade med föräldrar med en positiv inställning och en vilja till förändring. Slutsats Övervikt hos barn handlar oftast om en osund livsstil inom hela familjen och föräldrarna bär ansvaret för barnets hälsa. Tydligare lokala riktlinjer behövs för att öka tryggheten för BVC-sköterskan i sitt arbete med barns övervikt och fetma samt med deras föräldrar. / Background Children's overweight and obesity is one of the greatest public health challenges, which can affect children's health and quality of life negatively and can also cause serious consequences. Children who are overweighed and obese may also experience alienation, insecurity, low self-esteem and mental health. These children have an increased risk of cardiovascular disease and to ultimately suffer an untimely death. The aim was to describe the child health care nurse's experiences and reflections in the work on overweight and obesity among children aged 3-5 years. The method consisted of interviews, with in total eight participants. The study had a descriptive design with a qualitative approach and qualitative content analysis was used for the data analysis. The result showed that the child health care nurse worked to identify children with overweight and obesity by using the growth curve and supporting health calls. Experiences and a clinical eye were also used while capturing overweighed and obese children. Overweight and obesity in children is a sensitive topic and the results emphasize that it is important to have the courage to raise the issue with the parents, at the same time the call must be prudent and adapted to the children's and parents' needs. The results also highlighted that the child health care nurses felt that they could make a difference when they are working with parents with a positive attitude and a willingness to change. Conclusion Obesity in children is usually about an unhealthy lifestyle of the whole family and parents are responsible for the child's health. Clearer local guidelines are needed to increase security for the child health care nurse in her work with children overweight and obesity and their parents.

BVC-sjuksköterskan möter många föräldrar som har frågor om kostintroduktion till spädbarn, en av BVC- sjuksköterskans uppgifter är att undervisa föräldrar i kostfrågor. Studier har visat att föräldrar upplever att de får olika råd från BVC-sjuksköterskor, vilket kan göra föräldrarna osäkra på vilka råd de ska följa. Syftet med pilotstudien var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att ge kostråd till föräldrar vid introduktion av fast föda till spädbarn. Fyra intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor inom barnhälsovården i Region Halland. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. BVC-sjuksköterskorna upplevde att de gav god kostrådgivning till föräldrarna, varje familj sågs som unik och informationen anpassades till familjen på ett sätt som främjade föräldrarnas förmåga att följa barnets utveckling och identifiera barnets behov för en optimal introduktion av fast föda. Resultatet redovisas under kategorierna: strukturella faktorers betydelse för kostintroduktionen och familjens resurser och behov vid kostintroduktionen. En framtida fullskalig undersökning inom området skulle kunna ge underlag för strukturella förändringar inom BVC- verksamheten och utökade utbildningsinsatser för de som arbetar med eller kommer att arbeta med kostrådgivning vid introduktion av fast föda för spädbarn. / Child Health Nurses meet many parents with questions about infant´s food introduction, one of the child health nurse´s tasks is to educate parents on nutrition issues. Studies have shown that parents feel that they get different advice from Child Health Nurses, which can make them uncertain about which advice to follow. The aim of this pilot-study was to describe Child Health Nurse´s experiences of giving nutrition advice to parents at the introduction of solid foods to infants. Four interviews were conducted with Child Health Nurses within Child Health Servicesin Region Halland. Qualitative content analysis was used to analyze the text. The result of the pilot study shows that the Child Health Nurses felt that they gave good nutrition information to the parents related to structural factors of importance in food introduction and family resources and needs at food introduction. A future full-scale survey in the field could provide a basis for structural changes within the Child Health Services and enhanced educational initiatives for both Child Health Nurses and Child Health Nurse students.

Bakgrund: Barnvaccinationsstatistiken i Sverige är hög och endast ett fåtal föräldrar väljer att inte följa det svenska vaccinationsprogrammet. Tidigare forskning visar dock att föräldrar kan ha frågor och åsikter om vaccinets innehåll och verkan. Utifrån BVC- sköterskans erfarenhet av föräldrars frågor och åsikter i samband med vaccination av sina barn på BVC kan BVC-sköterskan genom denna studie bli bättre förberedd på att möta föräldrar. Detta torde kunna bidra till att skapa ytterligare trygghet kring vaccination av deras barn. Syfte: Syftet med studien var att undersöka BVC-sköterskans erfarenhet av föräldrars frågor och åsikter i samband med vaccination av sina barn på BVC. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Fjorton semistruktirerade intervjuer genomfördes med BVC-sköterskor som arbetat på BVC mellan ett till 37 år. Datamaterial analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att föräldrars frågor och åsikter allt mer tenderar att handla om att både hantera traditionella frågor och åsikter om smärta och biverkningar men även om en allt mer aktuell utmaning gällande informationsflödet som föräldrar möter idag. Resultatet sammanfattas i två kategorier: Frågor och åsikter om att vaccinera eller inte och Frågor och åsikter om vaccinet och dess följder. Slutsats: Föreliggande studie visar att BVC-sköterskorna har erfarenhet av att föräldrar har frågor och åsikter om vaccinationer. Studien kan tillföra betydelsefull kunskap om hur föräldrar söker information och på så vis ge förbättringsmöjligheter. / Background: The statistics for child vaccinations in Sweden are high, only a few parents choose not to follow the Swedish vaccination program. However, previous studies show that parents can have questions and opinions regarding the vaccines content and effects. From the BVC nurses experience of the parent´s questions and opinions in relation to the vaccination of their child at the BVC, a BVC nurse can through this study be better equipped to meet parents. This should be able to contribute to creating additional sense of security with regards to the vaccination of the child. Goal: The aim of this study was to analyse the BVC nurses experience of a parent´s questions and opinions in relation to the vaccination of their child at the BVC. Method: The study has a qualitative inductive approach. Fourteen semi-structured interviews were carried out with BVC nurses that have worked at a BVC for a duration of one to 37 years. The data material was analysed with the help of qualitative content analysis. Result: The result shows that a parent´s questions and opinions more than ever tend to revolve around both handling traditional questions regarding pain and side effects and an ever more trending challenge as the high information stream that parents meet today. The result is summarised in two categories; Questions and opinions regarding whether to vaccinate or not and Questions and opinions regarding the vaccine and its consequences. Conclusion: Previous studies show that BVC nurses have experience with regards to the parents that have questions and opinions about vaccines. The study can contribute with considerate knowledge of how parent´s search for information and in such case gice possibilities for improvement.

SYFTE: Syftet var att undersöka kvinnors erfarenheter av amning under barnets fyra första månader när de deltagit i amningsförberedande kurs under graviditeten.  BAKGRUND: Amning ger hälsovinster för barnet genom att minska risker att drabbas av olika sjukdomar. För att lyckas med amning önskar kvinnorna stöd från omgivningen samtidigt som egna copingstrategierna har avgörande betydelse. Tidigare studier belyser utvecklingsbehov av amningsutbildningar. DESIGN: Retrospektiv tvärsnittsstudie där svaren på öppna frågor bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys METOD: Trehundratre kvinnor svarade på amningshjälpens enkätundersökning september, 2012- mars, 2014. Alla kvinnor hade deltagit i amningskurs som erbjudits på 32 orter i Sverige. Data analyserade med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. RESULTAT: Resultatet presenteras som två teman och fyra subteman med tillhörande kategorier. Första temat ”stärkt självkänsla när amning fungerar, trots amningsproblem som behöver hanteras” med subteman ”Känna stolthet över fungerande amning” och ”lösa övergående amningsproblem” beskrev kvinnornas erfarenheter av fungerande amningar. Andra temat ”Förlorad självkänsla när amning är en ständig kamp” med subteman ”Kämpa med amning trots amningsproblem som fortsätter, vilket leder till avveckling” och ”Uppleva krossade förväntningar” som visade kvinnornas erfarenheter av misslyckade amningar. KONKLUSION: Flertalet kvinnor var hjälpa av att ha deltagit i en amningsförberedande kurs under graviditeten. Återkommande amningsproblem sänker kvinnans självbild och upplevelse av misslyckande. Barnsjuksköterskor som arbetar på barnavårdscentralerna har en viktig betydelse för kvinnor som behöver extra stöd med sin amning. Resurser bör satsas för att personal på barnavårdscentralerna ska ha uppdaterad amningskunskap och god förmåga att stödja vid amningsproblem.   NYCKELORD: Amning, Amningsutbildning, Self-efficacy, Barnsjuksköterska, Stöd, Barnavårdscentralen / BACKGROUND: Breastfeeding provides health benefits for children. In order tosucceed with breastfeeding, women need support from family and healthcareprofessionals, but their own coping strategies are crucial. Earlier studies highlight theneed for further development of breastfeeding education.DESIGN: A retrospective cross-sectional study with qualitative approach using openquestions to process the answers.METHOD: Between September 2012 and March 2014, 303 women responded toAmningshjälpen’s survey. All women had participated in breastfeeding education.The data was analysed with qualitative content analysis with an inductive approach.RESULTS: The result is presented as two themes and four subthemes withassociated categories. The first theme, “Strengthened self-esteem when breastfeedingworks, despite problems during breastfeeding”, with subthemes “Feeling pride fromsucceeding with breastfeeding” and “Solving breastfeeding problems”, described theexperiences of women who succeeded with breastfeeding. The second theme, “Lostself-esteem when breastfeeding is a constant struggle” with subthemes “Strugglingwith breastfeeding, leading to decommissioning” and “Experiencing crushedexpectations” described the experiences of women who were unsuccessful withbreastfeeding.CONCLUSION: Participating in the breastfeeding education helped many women.Recurrent breastfeeding problems lower the woman’s self-esteem. Nurses have animportant role in supporting women who breastfeed. Resources should be put intomaking sure that pediatric nurses’ education in breastfeeding is up to date, and thatthey have the ability to support women with breastfeeding problems

The purpose of the project has been to offer parents an easier everyday life with the help of research, where they can follow their child's growth curve in a new and innovative way. The whole project resulted in a simple product consisting of a measuring tool connected with a smartphone application where the measurement parameters of weight, length and waist measurement will be visualized in an educational way. With a new way of keeping track of growth parents will never again have to consider centimeters and kilograms, but at the same time be aware of unhealthy patterns. The product is called VELOX and offers customer and user convenience, time saving, simplicity and risk reduction during growth. The vision is to offer the product as a free kit for all families with children through the child healthcare centers.

Bakgrund: Enligt statistik i Sverige ökar antalet anmälningar av barn som far illa, men endast en liten del av anmälningarna görs av hälso- och sjukvårdspersonal. BVC-sjuksköterskan är en viktig person inom barnhälsovården för att främja barns hälsa och trygghet samt att tidigt identifiera problem. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa till Socialnämnden. Metod: Studien baserades på kvalitativ metod med induktiv ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att BVC-sjuksköterskorna ansåg det rätt att göra anmälan då barnet for illa, men att det var känslomässigt engagerande. BVC-sjuksköterskorna satte barnets bästa i centrum vid anmälan men hade samtidigt en önskan om fortsatt förtroende från föräldrarna. Behovet av stöd och samarbete upplevdes viktigt och betydelsefullt för BVC-sjuksköterskorna. Konklusion: Resultatet i denna studie bidrar med ökad kunskap om BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa, men kan också öka förståelsen för BVC-sjuksköterskors betydelsefulla och komplexa arbetssituation. Studiens resultat skulle kunna användas inom barnhälsovården för att tydliggöra vikten och behovet av att som BVC-sjuksköterska få adekvat stöd genom hela anmälningsprocessen. / Background: According to statistics in Sweden, the number of notifications of child maltreatment increases, but only a small part is made by health care professionals. The child health care (CHC) nurse is an important person in CHC to promote children´s health and safety, and early identification of problems. Aim: The aim of this study was to describe CHC-nurses´ experiences of reporting child maltreatment to the Social welfare board. Method: The study was based on qualitative method with an inductive approach. Interviews were used as data collection method and the material was analyzed using qualitative content analysis. Result: The result showed that CHC-nurses thought it was right to report child maltreatment, but found it emotionally engaging. CHC-nurses considered children´s best when reporting, but wished at the same time to retain the confidence of the parents. Need for support and collaboration was important and significant. Conclusion: The result of this study contribute to increased knowledge of CHC-nurses´ experiences of reporting child maltreatment, but can also increase understanding of CHC-nurses´ important and complex work situation. The result could be used in CHC in order to clarify the importance and need for the CHC-nurse to receive adequate support throughout the entire notification process.

Bakgrund: En moder som lider av post partum depression har svårare att knyta an till sitt barn. Barnets kognitiva och känslomässiga utveckling kan då hämmas. Det är viktigt att tidigt upptäcka dessa mödrar för att på så vis kunna erbjuda stöd och förkorta moderns sjukdomstid. Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till mödrar med post partum depression. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data insamlades genom intervjuer med åtta BVC-sjuksköterskor med specialistexamen som distriktssköterska verksamma inom barnhälsovård. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde sex kategorier så som; följsam till moderns behov, erbjuda råd och vägledning, bygga upp moderns insikt om post partum depression, initiera samarbete runt modern, känsla av egen otillräcklighet, kommunikationsproblem med 14 underkategorier. Konklusion: För att kunna erbjuda modern ett optimalt stöd behöver en relation byggd på förtroende skapas mellan BVC-sjuksköterskan och modern. Kommunikation är ett viktigt verktyg för att skapa tillit vilket är en förutsättning för relationen. / Background: A mother who is suffering from post partum depression has difficulties with the attachment to her child. As a result of this, the child’s cognitive and emotional development can be harmed. It is important to detect these mothers at an early stage, to offer support in order to shorten the time of suffering. Aim: The aim of this study was to illustrate child health care nurses’ experiences of giving support to mothers with postpartum depression. Method: The data were analyzed using qualitative content analysis technique with inductive approach. Eight interviews with child health care nurses’ who work with childrens’ health care were performed. Results: Six categories emerged from the analysis; Responsive to the needs of the mother, offer advice and guidance, build awareness of postpartum depression, initiate collaboration around the mother, sense of their own inadequacy, communication problem and 14 subcategories. Conclusion: In order to offer the mother optimal support needs a relationship between the child health care nurse and the mother be created, which is built on trust. Communication is an important tool to build trust, which is essential for the relationship.

Amningsfrekvensen har i Sverige successivt minskat för varje år och statistik visar kortare amningstid idag än för tio år sedan. Bröstmjölk är den ideala födan för barnet under de första sex månaderna. Den skyddar barnet mot ohälsa samt ökar överlevnaden. En betydelsefull del av arbetet för BVC-sjuksköterskorna är stödja och främja amning samt uppmuntra till upprätthållande av amning. Syftet med studien var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenhet av amningsrådgivning. En kvalitativ forskningsmetod med deskriptiv design och induktiv ansats har använts. Specialistsjuksköterskor som arbetade på BVC intervjuades för besvarande av studiens syfte. Intervjumaterialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: Amningsrådgivningen baseras på riktlinjer, Behov av individanpassat stöd och Svårt och tidskrävande med amningsrådgivning. I studien framkom det att samtliga BVC-sjuksköterskor använde riktlinjer i amningsrådgivningen samt kompletterade dessa med annan kunskap och litteratur. BVC-sjuksköterskorna gjorde en individuell anpassning av amningsrådgivningen för att tillgodose mödrarnas personliga önskemål. BVC-sjuksköterskorna beskrev amningsrådgivningen som svår och tidskrävande. Resultatet av denna studie bidrar till insikt i vikten av kontinuerligt uppdaterade och förbättrade amningsriktlinjer samt ger en förståelse för BVC-sjuksköterskornas svårigheter med amningsrådgivningen. Studien kan också bidra till en ökad medvetenhet hos BVC-sjuksköterskorna av mödrarnas behov av individanpassad amningsrådgivning. / The breastfeeding rate has gradually declined in Sweden every year and statistics show shorter breastfeeding today than ten years ago. Breast milk is the ideal food for the baby during the first six months. It protects the baby against illness and increase survival. A significant part of the work for the nurses at child health service is to support and promote breastfeeding and encourage the maintenance of lactation. The aim of the study was to investigate the child health service nurses' experience of breastfeeding counseling. Qualitative research with descriptive design and inductive approach has been used. Specialist nurses working in child health service were interviewed for answering the study's purpose. The interview data were processed using qualitative content analysis. The results revealed three categories: Breastfeeding counseling based on guidelines, Need for personalized support and Difficult and time consuming with breastfeeding counseling. The study revealed that all child health service nurses used guidelines in breastfeeding counseling and supplemented these with other knowledge and literature. Nurses at child health service made an individual adjustment of breastfeeding counseling to meet the mothers' personal preferences. The child health service nurses described the breastfeeding counseling as difficult and time-consuming. The results of this study contributes to the understanding of the importance of continuously updated and improved breastfeeding guidelines, and provides an understanding of the child health service nurses' difficulties with breastfeeding counseling. The study may also contribute to an increased awareness for the child health service nurses, of the mothers' need for individualized breastfeeding counseling.

Bakgrund: Barn har rätt att vara delaktig i sin vård och för att få barnet delaktigt är kommunikation viktigt. BHV-sjuksköterskan möter barn och behöver ha kunskap om hur de görs delaktiga, vilket också står i FN:s barnkonvention. Syfte: Syftet med studien var att belysa BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att göra barn delaktiga vid hälsobesök på BVC. Metod: Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Semistrukturerade intervjuer användes och åtta BHV-sjuksköterskor intervjuades. Resultat: Resultatet i studien visar att BHV-sjuksköterskan använder olika arbetssätt för att göra barnet delaktigt. I resultatet framkom ett tema, två huvudkategorier och sex underkategorier. BHV-sjuksköterskan gör barnet delaktigt genom att hon skapar en tillitsfull relation till barnet och det görs när hon är lyhörd och flexibel. Slutsats: Studiens resultat visar att BHV-sjuksköterskan behöver kunna skapa en tillitsfull relation till barnet för att kunna göra barnet delaktigt. Barnets delaktighet kan begränsas av olika faktorer som till exempel tidsbrist. BHV-sjuksköterskan arbetar på olika sätt beroende på vilket barn som kommer och anpassar situationen efter barnets behov. / Background: Children have the right to be involved in their care and communication is important to make the child involved. The child health nurse needs to have knowledge about how to involve children, which is also stated in the UN Convention of the Rights for Children. Aim: The aim of this study was to illustrate the child health nurses' experiences of involving children in health visits at the child health centre. Method: The study was analyst through content analysis. Eight child health nurses were interviewed with semi structured interviews. Results: The findings show that the child health nurse use different approaches to make the child involved. In the result a theme emerged, two categories and six subcategories. The child health nurse makes the child involved when she builds a trusting relationship and it is done when she is responsive and flexible. Conclusion: The results of the study show that the child health nurse needs to be able to create a trusting relationship with the child to make the child involved. Child participation can be limited by various factors such as lack of time. The child health nurse work in different ways depending on the children coming and adapt the situation to the child's needs.

Bakgrund: Sverige har en hög vaccinationstäckning men allt fler föräldrar ifrågasätter att vaccinera sina barn. Barnhälsovårdssjuksköterskor (BVC-sjuksköterskor) har en viktig och komplex roll i sitt uppdrag gällande att arbeta för en fortsatt hög vaccinationstäckning i Sverige. Syfte: Att undersöka barnhälsovårdsjuksköterskors upplevelser gällande föräldrar som är tveksamma till att följa barnvaccinationsprogrammet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Nio intervjuer utfördes och analyserades sedan utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom fyra kategorier och elva underkategorier. De fyra kategorierna som presenteras i resultatet är: (i) BVC-sjuksköterskans erfarenheter av hinder för vaccination, (ii) Utmaning för BVC-sjuksköterskan att bemöta individuella behov hos föräldrar, (iii) Olika tillvägagångssätt för att främja vaccination och (iv) Behov av kunskapsstöd för BVC-sjuksköterskor. Sammanfattning: Allt fler föräldrar ifrågasätter barnvaccinationer bland annat på grund av tidigare händelser i form av vaccinationsbiverkningar och falsk vaccinationspropaganda via sociala nätverk och media. Det är en utmaning för BVC-sjuksköterskan att bemöta föräldrars oro och tveksamhet samtidigt som att arbeta för en fortsatt hög vaccinationstäckning och bibehålla en god vårdrelation för barnets bästa. BVC-sjuksköterskan behöver ha förmåga att möta föräldrars individuella behov genom att i sin profession informera, vara lyhörd och ha en god kommunikation. / Background: Sweden has a high vaccination coverage but more and more parents are questioning vaccinating their children. Child Health Care nurses (CHC-nurses) have an important and complex role in their assignment regarding working for a continued high level of vaccination coverage in Sweden. Purpose: To investigate the experiences of CHC-nurses regarding parents who are hesitant to follow the child vaccination program. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted. Nine interviews were conducted and then analysed based on a qualitative manifest content analysis. Results: In the study four categories and eleven subcategories emerged. The four categories presented in the results are: (i) The CHC-nurses experiences of barriers to vaccination, (ii) Challenges for the CHC-nurse to meet the individual needs of the parents, (iii) Different approaches to promote vaccination and (iv) Need for knowledge support for CHC-nurses. Summary: More and more parents question child vaccinations, among other things due to previous events in form of vaccination side effects and false vaccinations propaganda from social networks and the media. It is a challenge for the CHC-nurse to address parents´concerns and hesitations and at the same time working for a continued high level of vaccination coverage and maintaining a good care relationship for the child. The CHC-nurse needs to be able to meet parents´ individual needs by informing, being sensitive and having good communication in their profession.