Abstract  Background: The aim of public health is to create the societal conditions whereby the entire population has an equal opportunity to achieve and enjoy good health. The counties of Gävleborg and Dalarna has lower socioeconomic conditions and a higher proportion of children with unhealthy living habits. Child health nurses have an important role to play in promoting health promotion in these counties. Aim: The purpose of this study was to investigate child health nurses’ confidence in their own ability to influence parents to promote healthy living habits in their children in two counties in Sweden.  Method: Data were gathered using parts of an earlier questionnaire measuring child health nurses’ confidence in their own ability to influence parents to promote healthy habits in their children. Data were analysed by descriptive and comparative statistic with Mann-Whitney Utest and Spearman´s correlation. Primary results: The child health nurses rated themselves higher on the questions relating to their confidence in their ability to influence parents regarding eating habits than on the other questions in the questionnaire. The child health nurses rated themselves lowest on the questions concerning limit-setting, regardless of age, experience, education or county. There was a weak but significant correlation between the extent of the child health nurses’ experience and how highly they rated their self-efficacy.  Conclusion: The study revealed relatively low self-efficacy in the child health nurses’ ability to influence parents to establish and maintain good habits in their children. Child health nurses with more experience rated their self-efficacy higher in all parts of the questionnaire. Experienced child health nurses need to be given time and space to share their experience with their less experienced colleagues to strengthen the younger nurses’ self-efficacy.    Keywords: healthy living habits, child health nurses, self-efficacy, socioeconomic differences, motivational interviews.

New evidence based methods are requested within the work of Child Health Care (CHC). The workload for nurses at the CHC centres is high and new interventions needs to be fast and simple to be implemented. The parent checklist CSBS-DP ITC is a screening tool which has been tested during the period 2015–2017 at eleven CHC centres in Uppsala. The aim with the method is early identification, assessment regarding child communication and language problems. The aim with this pilot study was to examine differences between nurses’ experiences and opinions on communication assessment at 18 months depending on which method they used, ITC or regular routine. A web based survey consisting mostly of multiple choice questions was sent to 35 nurses who has been using the ITC checklist and 58 nurses who has been working according to regular routine. The survey ultimately reached 76 people, and out of these 76 nurses 11 from each group filled in the survey (29%). The result showed statistical significant differences between the groups on two questions regarding nurses experience on having a structured method for assessment of communication and language and the nurses’ experiences on how confident they were in describing problems in development of communication and language. The nurses who used the ITC assessment generally felt more secure in their assessment of communication and language, motor skills, play development and growth. / Nya evidensbaserade metoder efterfrågas inom barnhälsovårdens arbete. Då sjuksköterskorna på barnavårdscentralen (BVC) idag har hög arbetsbelastning behöver nya interventioner vara enkla och snabba att genomföra för att kunna implementeras. Föräldraformuläret CSBS-DP ITC är en screeningmetod som under perioden 2015 till 2017 har använts på elva barnavårdscentraler i Uppsala. Syftet med metoden är att tidigt identifiera barn med misstänkta kommunikationssvårigheter för att kunna remittera dem vidare för bedömning och eventuell intervention. Denna pilotstudie syftar till att undersöka om det finns skillnader i BVC-sjuksköterskors upplevelse av kommunikationsbedömning vid 18-månadersbesöket beroende på om de använt ITC- formuläret eller inte. En webbenkät bestående av främst flervalsfrågor skickades till 35 sjuksköterskor som använt föräldraformuläret ITC samt 58 sjuksköterskor som arbetat enligt ordinarie rutin. Enkäten nådde 76 personer. Av dessa var det 11 deltagare från varje grupp som fyllde i enkäten (29%). Resultatet visade ett p-värde på under 0,05 vid två frågor vad gällde sjuksköterskornas upplevelse av att ha en strukturerad metod vid kommunikations- och språkbedömningen samt sjuksköterskornas upplevelse av hur trygga de känner sig i att beskriva avvikelser hos barnet vad gäller kommunikations- och språkbedömningen. Sjuksköterskorna som använt ITC-formuläret kände sig generellt säkrare i sin bedömning av kommunikation och språk, motorik, lekutveckling samt tillväxt, än sjuksköterskorna som arbetat enligt ordinarie rutin.

In the last year more and more measles cases have been reported in Rinkeby-Kista due to the fact that it is one of the few areas in Sweden with low vaccination coverage. As a consequence, political parties have proposed a vaccination requirement for preschool to protect vulnerable children who, for various medical reasons, can not vaccinate. This study illustrates how preschool leaders at independent and municipal preschools in the district of Rinkeby-Kista in Stockholm address the politicians’ bill on a possible vaccination requirement for preschool. Furthermore, the study illustrates how these preschool leaders handle the question of vaccination as an intercultural dilemma at preschool. The purpose is investigated using qualitative interviews where four preschool leaders are interviewed and the results are analyzed from an intercultural perspective. The result of the study shows that the preschool leaders would feel safe with some type of control of the children who are not vaccinated when they are part of a collective at preschool. But at the same time, there is a fear that it could lead to a categorization of children in society. The majority of preschool leaders did not consider it their task to handle the vaccination question at preschool and referred to BVC and current laws when different interests were posed against each other. It was only one preschool leader who participated in handling the vaccination question at preschool and was interested in intercultural meetings with the parents to conduct a dialogue together.

The purpose of this thesis is to gain insight into the thoughts and views of child librarians regarding the gift book that is given to all newborn children in Gothenburg. The gift book is intended to inspire parents to read and sing to their child and by doing so stimulate his or her language development, wich has benefits for the child's later literacy skills. In 2015, only about 40 percent of the families given theg ift card fetched their book at a public library. The focus of the study is how librarians view the giftbook and how they think that the project could be improved to reach more families. The empirical material consists of interviews with six childlibrarians employed at public libraries in Gothenburg. The theoretical perspective is that of marketing, and the results of the interviews were analyzed using the model of the marketing mix' fourP:s: product, price, place and promotion. The findings show that the librarians find the components product and price the most problematic. Requested improvements include complementing material for families with other first languages than Swedish, more qualitative evaluation, and more time and resources to do more outreach activities. The results also show that a lack of ownership of the giftbook project on the part of the librarians may influence their level of engagement, which in the end may influence their ability to communicate the importance of the gift book to the target audience.

No description available.

Children in Sweden between zero and six years are offered regular health and developmental check-ups at the Child Health Centre (CHC). One of these check-ups, when the child is 18 months old includes a speech-language check-up. Today, the check-up is not evidence-based. Therefore, the parent questionnaire Infant Toddler Checklist (ITC) was introduced in Uppsala county in the check-up at 18 months. The aim of the study was to explore how nurses at the CHC experienced the questionnaire and to get an understanding of how the method functioned in the CHC. The participants were recruited from four Child Health Centres with different catchment areas. The method was qualitative with semi-structured interviews in three focus groups. The interviews were transcribed and the analysis was conducted using systematic text condensation. The analysis resulted in four over all themes addressing the nurses' experiences with the new method. The results indicated that the questionnaire seemed to empower both parents and nurses. The nurses considered that the questionnaire worked as a basis for referral. The questionnaire was also perceived as making parents more aware and involved. The results also indicated that the questionnaire was seen as a useful tool but need to be modified to reach more families. Barn i Sverige mellan noll och sex år erbjuds återkommande hälsobedömningar på barnavårdscentralen (BVC). En av dessa bedömningar sker vid 18 månader då det bland annat görs en språklig bedömning. Som det ser ut idag finns ingen evidens för att den språkliga bedömningen i dess nuvarande utformning främjar sitt syfte. Till följd av detta har man i Uppsala län prövat föräldraformuläret Infant Toddler Checklist (ITC) vid 18- månaderbesöket. Syftet med studien var att undersöka hur barnhälsovårdssjuksköterskorna upplevde formuläret ITC samt få en förståelse för hur metoden fungerade i barnhälsovårdens verksamhet. Fjorton deltagare rekryterades från fyra barnavårdscentraler i Uppsala län med varierande upptagningsområden. Studien använde kvalitativ metod med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med systematisk textkondensering. Analysen resulterade i fyra övergripande teman som berörde BVC-sjuksköterskornas upplevelser av den nya metoden. Resultatet visade att formuläret upplevdes stärka både föräldrar och sjuksköterskor. BVC-sjuksköterskorna ansåg att formuläret gav dem underlag för remittering och att föräldrarna upplevdes bli mer delaktiga och medvetna. Vidare indikerade resultatet att formuläret ansågs vara ett användbart verktyg men att det behövde modifieras för att kunna nå ut till fler familjer.

Det här är en kvalitativ studie med utgångspunkt i berättelser om upplevelser och erfarenheter av orosanmälningar hos professionella med anmälningsskyldighet inom förskola och BVC. Studien har med hjälp av semistrukturerade intervjuer och ett hermeneutiskt förhållningssätt gett nya tolkningar och ökad förståelse för de professionellas upplevelser och processen med orosanmälningar. Goffmans teori om social interaktion och Hasenfelds teori om relationsskapande i människobehandlande organisationer har bidragit till att vi har kunnat skapa ett djup i våra tolkningar, samt till att kunna nå förståelse för hur olika upplevda hinder spelar in i de professionellas anmälningsbenägenhet. Utifrån en hermeneutisk tematisk analys har vi i resultatet kunnat identifiera ett antal olika teman i de professionellas upplevelser kring orosanmälningar. Dessa teman berörde arbetet i att identifiera barn som far illa, att välja att inte göra en orosanmälan, professionellas relationer till föräldrar och deras reaktioner på orosanmälan, samt de professionellas behov av stöd i arbetet. Studiens resultat visar på att det finns kopplingar mellan de professionellas anmälningsbenägenhet och en rädsla inför att göra en felaktig orosanmälan. De professionella har ett stort behov av stöd främst från kollegor och chefer och upplevelsen av att inte vara ensam om att göra en orosanmälan ökar anmälningsbenägenheten. Vår studie syftar till att ge en ökad förståelse för de svårigheter som de professionella upplever vid orosanmälningar.

Barn som far illa är ett globalt problem och många barn får inte det stöd de har rätt till. Sjuksköterskor inom barnhälsovården (BHV) följer barns utveckling och ska utgöra ett stöd för familjen. I uppdraget ingår att göra orosanmälan vid misstanke om att barn far illa. Studier visar att orosanmälan inte alltid görs. Mer kunskap behövs om varför så inte sker och hur orosanmälningar erfars av BHV-sjuksköterskor. Syftet var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att göra orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Kvalitativ metod användes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta BHV-sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ tematisk analys, baserad på beskrivande fenomenologi. Resultatet visade att BHV-sjuksköterskorna upplever orosanmälningar som en tung och krävande arbetsuppgift. De känner oro och sorg över barnets situation, de vill upprätthålla en god relation med föräldrarna samtidigt som de känner sig osäkra på sin bedömning. När de såg orosanmälan som en hjälp och stöd till familjen underlättade det beslutet. Tidigare erfarenheter och kollegor utgjorde ett stöd. Sekretessen mellan dem och socialtjänsten försvårade det uppföljande arbetet med familjen. BHV-sjuksköterskorna såg att en öppen kommunikation med familjen bidrog till att föräldrarna kände sig delaktiga. Det medförde en ökad tillit, vilket ansågs utgöra grunden för en god relation. För att klara uppgiften att göra orosanmälan behöver BHV-sjuksköterskor goda förutsättningar som stöd från kollegor och handledning. Vid svåra samtalsämnen krävs goda kunskaper i samtalsmetodik. Genom fortlöpande samtal om barns rättigheter ökar barnens möjligheter till god hälsa, vilket är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling.

Bakgrund: Från det att barnet är fött till dess att barnet börjar skolan är det BVCsköterskans roll att främja hälsa och förhindra hälsoproblem. BVC-sköterskans roll är även att informera om amningens stärkande effekter samt att stödja mödrar när de behöver det. Syfte: Att belysa vilka erfarenheter sjuksköterskor inom barnhälsovården har av varför mödrar slutar helamma under barnets första sex månader. Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats där 17 sjuksköterskor inom barnhälsovården intervjuades under våren 2020. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier: Snabb introduktion av vanlig mat, Bröstmjölken räcker inte till, Helamning är tidskrävande och smärtsamt och Påverkar det sociala livet. Konklusion: Mödrar vill vanligtvis amma sina barn men amningen kan även göra att de känner sig låsta eller pressade. Flertalet mödrar saknar kännedom om att amning emellanåt kan vara svår och kan ta tid att få igång ordentligt. Det finns många gånger en oro hos mödrarna att bröstmjölken inte är tillräcklig. Omkring fyra månaders ålder kan barnet börja få smakportioner och i samband med detta erhåller mödrarna en barnmatsbok. Barnet blir även mer aktiv vid fyra månaders ålder och det kan då vara enklare och mer spännande att ge vanlig än att bara amma. / Background: From the moment the child is born until he/she starts school it is in the line of duty of the pediatric primary care nurse to promote health and prevent possible health issues. Among other things, the pediatric primary nurse also has an obligation to inform new mothers of the beneficial effects of breastfeeding and provide support to them, when needed. Aim: To examine what experiences pediatric primary nurses have to why mothers stop breastfeeding conclusively during the child’s first six months of life. Method: An interview study with a qualitative inductive approach, where seventeen pediatric primary nurses was interviewed during the spring of 2020. Results: The results of the interview were divided into four different categories: Quick introduction of regular food, The breastmilk is not enough, Breastfeeding is time-consuming and painful and Effects of the social life. Conclusion: New mothers generally wants to breastfeed their child. However, breastfeeding can make them feel pressured and trapped. Several mothers have lack of knowledge regarding breastfeeding may sometimes be hard and take a while to get sorted. Many times the new mothers are worried that the breastmilk is not enough for their child. When a child is around four months old he or she may start to eat samples of food. When this happens, the mother normally receives a book about food for infant children. On account of the child normally becomes more active at four months old it may also be easier and more exciting to give actual food, rather than solely breastfeeding.

Sarsfield, Amanda. Signs of insecure attachment development in infancy - How do child healthcare nurses identify them? Candidate dissertation in social work, 15 points. Malmö University, Health and society, social work undergraduate degree course, December 2013.The objective of this study is to examine Swedish child health clinics (Barnavårdscentralen – BVC) interpretation and evaluation of mother-infant relationships. The study’s empirical material is gathered using the vignette technique and the semi-structured interview technique. Analysis of the empirical material is undertaken using the thematic coding analysis technique. From the studies emprical material the following themes were identified: The roles of situational norm deviation and reoccurrence, the role of experience, routine & observation, the use of tools, straight forward open communication and trust and the child as an indicator for the mother’s wellbeing. The conclusion of this study is that BVC interprets and evaluates mother-infant relationships using a combination of experience, routine and observation to determine the degree of norm deviant behaviour present during routine BVC controls.