En undermålig leveransprestation av maskiner och utrustning skapar problem i hela försörjningskedjan för ett byggprojekt. Ifall maskiner och utrustning inte levereras efter överenskommen tid, bidrar det till stillestånd och förseningar av byggprojektet. Bygget stannar upp om inte rätt maskiner, finns på rätt plats, i rätt skick och i rätt kvantitet. Syftet med studien är att identifiera vilka moment som tillsammans utgör orderprocessen i uthyrningsbranschen och vad som påverkar tillförlitligheten av leveranser för uthyrning av maskiner och utrustning till byggbranschen. En processkartläggning har identifierat fem moment i orderprocessen, kundkontakt, ordermottagning, orderhantering, leverans och returer. För att veta hur väl orderprocessen presterar behöver mätetal införas. Utan mätetal är det svårt att veta ifall maskiner och utrustning levereras efter vad som överenskommits med kund. Mätetal underlättar även för förbättringar i processer då det går att jämföra mot tidigare mätetal för att se ifall en förbättring har blivit en förbättring eller enbart en förändring. En kombination av mätetal på tillförlitlighet från Supply Chain Operations Reference Model samt tillämpningar och metoder från Supply Chain Management kan förbättra tillförlitligheten av leveranser i en försörjningskedja som förser byggbranschen med maskiner och utrustning. / A poor delivery performance of machines and equipment creates problems throughout the supply chain for a construction project. If machines and equipment do not arrive in compliance with agreed upon time, it will cause downtime and delays at the construction site. The construction site will come to a standstill if not the right machines is at the right place, at the right time, in the right condition and in the right quantity. The purpose of the report is to identify which elements constitute the order process for rental of machines and equipment, as well as provide suggestions on how the elements can be improved to increase the reliability of deliveries to and from construction projects. With process mapping five elements of the order process have been identified, customer support, receiving of orders, processing of orders, deliveries and returns. To know the performance of the order fulfillment, measurements need to be introduced. Without metrics, it is difficult to know if machines and equipment arrive at the construction site correctly. Metrics also facilitate improvements in processes as it is possible to compare to previous measures to see if an improvement has been an improvement or just a change. If metrics on reliability from the Supply Chain Operations Reference Model is combined with practices and methods from Supply Chain Management the reliability of deliveries in the supply chain that supplies the construction industry with machines and equipment can be improved.

Byggindustrin har problem med stora kvalitetsbristkostnader, förutom att organisationer jobbar på ett reaktivt sätt gällande kvalitet identifieras sällan rotorsaken till uppkomna kvalitetsbristkostnader. Tillverkningsindustrin har under många år jobbat med att komma till bukt med kvalitetsbrister och har utvecklat metoder för att förebygga uppkomsten av kvalitetsbrister. Förbättringsmetoder som DMAIC och PDCA anses vara generella metoder som är lämpade för alla organisationer och industrier. Trots att dessa metoder påvisats ha positiv verkan för organisationers kvalitetsarbete finns det enligt akademiska skrifter brist på systematiska arbeten mot bättre kvalitet inom byggindustrin. För att undersöka och testa systematiskt förbättringsarbete inom byggindustrin utfördes en fallstudie på ett företag inom industriellt byggande. Fallföretaget för studien producerade prefabricerade betongelement. Genom att utföra ett DMAIC-projekt på Fallföretaget undersökte studien möjligheten att applicera metodiken och dess verktyg. Studien utgick från en kategorisering av Fallföretagets kvalitetsbristkostnader för att finna områden för förbättring. Syftet med studien var således att undersöka möjligheten att använda kategorisering av kvalitetsbristkostnader som avstamp för systematiskt förbättringsarbete inom industriellt byggande. Genom kategoriseringen av kvalitetsbristkostnader kunde studien använda paretodiagram för att finna de största kostnaderna för företaget. Utifrån de mest kostsamma kvalitetsbristerna undersöktes dess härkomst genom produktionsmätningar. Från produktionsmätningarna upprättades styrdiagram och en duglighetsanalys utfördes. Genom produktionsmätningarna konstaterades att de kvalitetsbristkostnader som kategoriserats hade delvis inte sin uppkomst i produktionen. Därav misstänktes bristfälliga processer innan produktion som eventuell orsak till kvalitetsbristkostnaderna. Utifrån studien presenterades olika rekommendationer som delades upp i produktionsförbättringar och organisationsförbättringar. Organisationsförbättringarna berörde de kringliggande processerna som inte är en del av produktionen. Förslagen var att investera i teknik för kvalitetssäkring av produkterna i produktion. Studien rekommenderade även förslag på förbättringar som inte krävde investering. Så som referensmätningar och formjusteringar samt visuell styrning och planering. På organisationsförbättringar rekommenderades att utveckla och strukturera projektledningsprocessen och konstruktionsprocessen, vilket var de processer som identifierats som potentiella källor till kvalitetsbristkostnaderna. Studien kunde genom insamlade data i form av intervjuer och observationer tillsammans med en litteraturstudie konstatera att byggindustrin idag arbetar på ett reaktivt sätt med kvalitet. Därav förespråkar studien att byggindustrin arbetar med ett mer förbyggande arbetssätt för att nå kvalitet. Studien kunde även konstatera att ett DMAIC-projekt med utgångspunkt att kategorisera kvalitetsbristkostnader bidrar till att finna förbättringsområden för en organisation inom industriellt byggande. Arbetet i sin helhet bidrar även till att skapa en bättre förståelse för hur kvalitetsarbete kan appliceras inom industriellt byggande.

The purpose of the study was to explore how property management companies view of Building Information Modeling (BIM) as a working method in property management process, and to explore the companies efforts at BIM in terms of the level of detail on BIM object implementation in property management. The study includes both companies that have and do not have contributions in BIM. The exploration was aimed at two companies and their varying ways of working to inform the needs of BIM in property management. The purpose of the study was also to give a clear picture of how BIM tools should be defined in the management process. The work was used of qualitative methods to answer the questions first consisted of a literature review, interviews and case study. The case study was about BIM implementation in New Karolinska Solna. The result showed that the definition of BIM in property management companies is not clear yet. The companies have intended to use BIM, but they are not there yet, there should be a type of requirements list that works with planning and production and benefit from using BIM in the property management. According to respondents, most of the common reasons why BIM was not used were because the approach of the tool. There is no proper structure or common working method of how the tool would be applied. Many literature sources including respondents claimed that BIM seemed good and have a good potential to be the future work process. BIM leads to improved work environment, improved sustainability development, good marketing, increased quality in work, time savings, and improved project management. As a suggestion as to how BIM could be implemented, it can be described in a few steps, which is status analysis, identify the benefits of BIM, start implementing on a smaller scale, follow up continuously, improve and expand the work and last but not least Integrate information. The conclusions that can be drawn from the results and literature study were that BIM can improve the quality management of the properties, but it is important to find a reasonable level of BIM implementation as well as a suitable detail level of BIM-model.

The aggregate stone industry produces stone – a critical material for the construction industry value chain, and is, thus, a valuable resource for building materials, highlighting the society’s need for critical products. The stone is mined and refined in so-called quarries. Yet, the industry is classified as an environmentally hazardous activity as it has traditional ways of consuming fossil fuels. Given that the industry is hazardous, the aggregate stone business needs to become more sustainable.  This master's thesis was carried out at a large Swedish construction company and the aggregate stone industry. Where perceptions of challenges around sustainability, and productivity were studied, these three pillars have permeated the work. Due to the hazardous industry, there is a need to reconcile and implement related tensions concerning Lean principles and circular economy in the traditional industries as construction. Because sustainability is the praxis in today's society. Since the process changes have a significant role in Lean, which strives to create flows and minimise waste of resources through various efficiencies. In order to make the industry more sustainable, the circular economy is an approach for maintaining a favourable environment and reducing waste, as well as adopting useful mechanisms and processes as recycling and reuse. This study focuses on the economic and environmental aspects of sustainability. Based on the study results, the aggregate stone industry should adapt its organisation to work towards the Lean principles and circular economy to be more favourable in these two aspects. Data were collected through interviews with experts in the aggregate stone industry and through observations at selected facilities. Production and workflow in the industry should be prioritised to focus on developing the six themes examined across the value-chain: location, machinery, resources, communication and information, the employees and finally, the end-user. Increased awareness and knowledge in these areas and sustainability would mean better conditions for the companies to invest in financial and environmental resources to achieve a competitive advantage – a leading role in the industry. / Stenindustrin producerar sten – vilket är ett kritiskt material för byggbranschens värdekedja, och är därmed en värdefull resurs för byggmaterial som lyfter fram samhällets behov av kritiska produkter. Stenen bryts och förädlas i så kallade stenbrott. Trots allt klassas branschen som en miljöfarlig verksamhet eftersom den har traditionella sätt att konsumera fossila bränslen, vilket leder till att stenverksamheten behöver bli mer hållbar. Detta examensarbete har genomförts på ett stort svenskt byggföretag och inom stenindustrin. Där uppfattningar om utmaningar kring hållbarhet och produktivitet har studerats vilket har genomsyrat arbetet. I och med den miljöfarliga branschen finns det ett behov av att förena och implementera förändringar relaterade till teorier. Teorierna Lean och cirkulär ekonomi kan anses som ett traditionellt sätt för att motverka den miljöfarliga branschen som bygg- och anläggningsbranschen upprätthåller, då hållbarhet är en praxis i dagens samhälle. Givet de betraktade teorier, har processförändringar en betydande roll inom Lean, som strävar efter att skapa flöden och minimera slöseri med resurser genom olika effektiviseringar. För att göra branschen mer hållbar är den cirkulära ekonomin ett tillvägagångssätt för att upprätthålla en gynnsam miljö och minska avfallet, samt upprätthålla användbara mekanismer och processer som återvinning och återanvändning. Denna studie fokuserar på de ekonomiska och miljömässiga aspekterna inom hållbarhet. Baserat på studieresultaten bör stenmaterialsindustrin anpassa sin organisation för att arbeta mot Lean-principerna och den cirkulära ekonomin för att vara mer gynnsam i dessa två aspekter. Data samlades in genom intervjuer med experter inom bergtäktsindustrin och genom observationer på utvalda anläggningar. Produktion och förvaltning bör prioriteras i branschen för att fokusera på att utveckla de sex teman som granskas över hela värdekedjan: plats, maskiner, resurser, kommunikation och information, de anställda och slutligen slutanvändaren. Ökad medvetenhet och kunskap inom dessa områden och hållbarhet skulle innebära bättre förutsättningar för företagen att investera i ekonomiska och miljömässiga resurser för att uppnå en konkurrensfördel– en ledande roll inom branschen.