För att möta målsättningarna om klimatneutralitet i Europa 2050 ställs byggindustrin inför ett krav på förändring. Digitalisering och digital transformation av sektorn har potential att bidra till att uppnå målet och de krav som ställs. Det innebär dock ett förändringsarbete i en traditionell sektor där alla involverade individer kommer påverkas i både hur branschen historiskt sett ut och hur den potentiellt kommer att förändra roller och ställa nya krav på kompetens. Tidigare forskning fokuserar på tekniken och är på en hög abstraktionsnivå och lägger inte mycket fokus på individerna som befinner sig mitt i en potentiell transformation. Deras branschkunskap och domänexpertis tas det inte tillvara på. Detta är individer som, trots lägre kunskaper om digital transformation, har en vital inblick i hur processer fungerar och vad det kan innebära för en digital transformation inom sektorn. Genom att intervjua projektledare som arbetar mellan en digital och analog del av byggnadsprocessen ämnar studien att belysa de hinder, utmaningar och möjligheter som finns och måste finnas i åtanke vid en digital transformation av sektorn. Detta för att undvika motstånd vid en implementering och öka möjligheterna för en framgångsrik transformation av industrin. / To meet the goal of climate neutrality in Europe by 2050 the construction industry is facing demands of change. Digitalization and digital transformation of the sector have the potential to contribute towards this goal and the set demands. It will, however, imply significant change of a traditional sector where every involved individual will be affected, both from a historical standpoint and in how roles and competence requirements will change. Previous research in this topic focuses on the technologies and is on a higher abstraction level, and the focus on individuals within this digital transformation is lacking. The professional’s industry- and domain-knowledge is not taken advantage of. These are individuals, that despite lesser knowledge about digital transformation, have a vital insight in how processes work and how these can implicate a digital transformation of the sector. By interviewing project managers, who work between a digital and analogue part of the building process, this study intends to shine a light on the barriers, challenges and opportunities that exist and need to be acknowledged in regard to digitally transforming the sector. This to avoid resistance when implementing and increase opportunities for a successful transformation of the industry.

The construction industry faces challenges with efficiency and communication due to the interdependence of stakeholders and the transition between distinct phases of projects. Traditional project delivery methods often result in adversarial relationships, poor communication, higher costs, and schedule overruns. Partnering, introduced in the 1980s, aims to address these issues by promoting cooperative relationships and collaborative project management. However, the concept of partnering lacks a universal definition, making its implementation difficult. This leads to a lack of understanding about the dynamics between various stakeholders beyond just the client and contractor. Current literature mainly focuses on these two parties, neglecting the broader range of stakeholders involved in construction projects and failing to recognize the interdependency of stakeholders in a larger supply chain. To address this gap of partnering relationships, the thesis adopted Eriksson's (2015) theoretical framework, which includes four dimensions—strength, scope, duration, and depth—to identify the obstacles and opportunities that exists in the implementation of partnering. The thesis aims to increase the understanding of clients', main contractors’ and subcontractors’ views on partnering in relation to one another to facilitate the implementation of partnering. The aim of the thesis was achieved by answering the following questions: 1. What are the obstacles and opportunities for implementing project partnering from the perspective of each stakeholder in relation to one another? 2. What do clients, main contractors, and subcontractors respectively require in relation to one another to foster project partnering? Data was collected by conducting semi-structured interviews in collaboration with a company with individuals across the three stakeholder groups: client, main contractor and subcontractors. The results show that while stakeholders have minor differences in defining partnering, they agree on three key factors that influence the implementation: trust, openness and high engagement. Therefore, the main conclusions of the thesis are that in order to facilitate project partnering, stakeholders need to collectively define partnering to unify their understanding and address differing views. Awareness of the benefits can increase openness. Establishing trust and openness early should be done through a mix of formal and informal activities to develop relationships on both a personal and professional level. Initially, both types of activities should be frequent, with informal activities maintained during the production phase while the frequency of formal activities is lowered. Early broad stakeholder involvement ensures shared expectations and vision. The scope should be narrowed from the client side towards the production phase to improve communication. Key subcontractors should coordinate their work with each other from the start, and the client should stay engaged and show their presence during the production phase to promote collaboration. Choosing naturally cooperative individuals who can influence others is essential. Maintaining the partnering attitude throughout the project requires involving the same individuals in all phases. / Byggbranschen står inför utmaningar med effektivitet och kommunikation på grund av beroendeförhållandet mellan aktörer och övergången mellan de olika faserna av projekt. Traditionella projektleveransmetoder resulterar ofta i konfliktfyllda relationer, dålig kommunikation, högre kostnader och förseningar. Samverkan, som introducerades på 1980-talet, syftar till att lösa dessa problem genom att främja samarbetsrelationer och kollaborativ projektledning. Begreppet samverkan saknar dock en universell definition, vilket gör implementeringen svår. Detta leder till bristande förståelse för dynamiken mellan olika aktörer, utöver endast beställaren och huvudentreprenören. Nuvarande litteratur fokuserar mest på dessa två parter och försummar det bredare spektrumet av aktörer som är involverade i byggprojekt. Vidare misslyckas de med att erkänna beroendet mellan aktörer i en större försörjningskedja. Klyftan i litteraturen om samverkans relationer bemöttes genom att anta Erikssons (2015) teoretiska ramverk, som inkluderar fyra dimensioner–intensitet, bredd, varaktighet och djup–för att identifiera hinder och möjligheter vid implementeringen av samverkan. Studien syftar till att öka förståelsen för beställares, huvudentreprenörers och underentreprenörers syn på samverkan i förhållande till varandra för att underlätta implementeringen av samverkan. Syftet med studien uppnåddes genom att besvara följande frågor: 1. Vilka är hindren och möjligheterna för att implementera projektsamverkan ur varje aktörs perspektiv i förhållande till varandra?2. Vad kräver beställare, huvudentreprenörer respektive underentreprenörer i förhållande till varandra för att främja projektsamverkan? Data samlades in genom att genomföra semistrukturerade intervjuer i samarbete med ett företag med individer från de tre intressentgrupperna: beställare, huvudentreprenör och underentreprenörer. Slutsatserna visar att även om aktörerna har mindre skillnader i hur de definierar samverkan, är de överens om tre nyckelfaktorer som påverkar implementeringen: tillit, öppenhet och högt engagemang.Således visar de huvudsakliga slutsatserna av avhandlingen att för att främja projektsamverkan i byggbranschen krävs det att aktörer gemensamt definierar samverkan för att enas om en förståelse och hantera olika synsätt. Medvetenhet om fördelarna kan öka öppenheten. Att etablera tillit och öppenhet tidigt bör göras genom en blandning av formella och informella aktiviteter för att utveckla relationer både på en professionell och personlig nivå. Inledningsvis bör båda typerna av aktiviteter vara frekventa, med informella aktiviteter bibehållna under produktionsfasen medan frekvensen av formella aktiviteter minskas.  Tidig bred aktör medverkan säkerställer gemensamma förväntningar och vision. Omfattningen bör smalnas av från beställarens sida mot produktionsfasen för att förbättra kommunikationen. Viktiga underentreprenörer bör samordna sitt arbete med varandra från början, och beställaren bör förbli engagerad och visa sin närvaro under produktionsfasen för att främja samarbete. Att välja naturligt samarbetsvilliga individer som kan påverka andra är avgörande. För att bibehålla samverkansattityden genom hela projektet krävs att samma individer är involverade i alla faser.

Bakgrund och Problemdiskussion: Eftersom att medvetenheten hos intressenter har ökat, har det konstaterats att den klassiska finansiella informationen är otillräcklig. Av samma skäl har fler och fler riktlinjer, ramar för förberedelse samt publicering av icke finansiell information tillkommit de senaste åren. Den icke finansiella informationen är tillgänglig för att öka företagens ansvar och öppenhet mot sina intressenter. Syfte och frågeställning: Syftet med studien har varit att undersöka hur hållbarhetsrapporter i nio företag i Sverige skiljer sig åt i utformning och innehåll. Vidare avsåg vi att identifiera orsaker till skillnader och likheter utifrån standardiserade ramverk, intressentteori samt lagkrav. De hållbarhetsrapporter som har studerats har publicerats av företag som är verksamma inom byggbranschen, finansbranschen samt revisionsbranschen. Teoretisk referensram: Analysen av denna studie bygger på den teoretiska referensram som omfattats av hållbarhetens utformning och fullständighet, lagkrav gällande hållbarhets-redovisning, Triple Bottom Line, Global Reporting Initiative samt intressentteorin. Metod: För att svara på studiens frågeställningar valde vi att analysera nio hållbarhetsrapporter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen användes eftersom vi hade avsikten att på ett djupare plan undersöka skillnader och likheter i rapporternas utformning och innehåll. Vidare ville vi få en djupare kunskap kring orsakerna till rapporternas likheter och skillnader. Empiri och slutsats: Studiens resultat visade att det exiterar både likheter och skillnader i hållbarhetsrapporterna i förhållande till miljömässiga, sociala samt ekonomiska aspekter. Skillnaderna och likheterna förklaras med hjälp av intressentteorin, Global Reporting Initiatives, lagkravet och branschtillhörigheten. Företagen har en stor valfrihet gällande utformning av hållbarhetsrapporten, hållbarhetsrapportens innehåll samt val av ramverk, detta leder till stor variation av hållbarhetsrapportens innehåll vilket resulterar i att jämförbarheten blir komplex. / Background and problem discussion: It has been shown that the classical financial information is insufficient due to the increased awareness amongst stakeholders. For the same reason, in recent years, more and more frameworks and guidelines has been placed for the preparation of non-financial information to increase corporate responsibility and openness towards stakeholders. Purpose and question: The purpose of this study was to analyze sustainability reports of nine different companies in Sweden and how the reports differ in structure and content. Furthermore, we intended to identify the differences and similarities by comparing them based on standardized frameworks, stakeholder theory and legal requirements. The companies that has been reviewed are active within the construction industry, finance industry and the auditing industry. Theoretical reference frame: The analysis of the study is based on the theoretical reference framework that covers the structure and completeness, sustainability report`s legal requirements, Triple Bottom Line, voluntary frameworks and guidelines as well as stakeholder theory. Method: In order to answer the research questions, we have chosen to analyze nine sustainability reports using a qualitative content-analysis. The reason why this study is done with a qualitative content-analysis is to identify the underlying causes for the differences and similarities between the sustainability reports. Empirical and conclusion: The research concluded that there are both differences and similarities between the different sustainability reports in relation to the environment, social and economical aspects. The differences are explained through the stakeholder theory and their industrial affiliations. The similarities exist due to the fact that GRI has been a commonly used framework amongst the companies studied.

Purpose: The problem with the construction industry is inefficient material handling that creates waste in form of unnecessary activities that do not increase the value of the product. The construction industry is accused of production delays, exceedance of budget and difficulties in having a high quality. The aim is to find opportunities for improvements to make the material handling on a construction site at deliveries, material storage and material transports more efficient. Method: A qualitative case study of an organisation was carried out to achieve the aim of the report. The methods used in this study was unstructured observations, semi structured interviews and document analysis. Findings: A checklist for material handling based on the theories of Muda, 5S and JIT within Lean has been designed as an improvement and is intended to be used at a construction site. The checklist is based on the collected empirical study and consists of three parts, based on the issues of the study, which were deliveries, material storage and material transport. The purpose of the checklist is to improve the material handling at a construction site by identifying and eliminating wastes in terms of waiting, transport, storage and defects. Implications: By using the checklist, follow the delivery plan, improve the construction site plan and improve the contract between the suppliers and the company that have been concluded from the study result, waste in deliveries, material storage and material transport can be reduced. The recommendation is to follow the suggestions for improvement to make the material handling more efficient and reduce waste on a construction site. Limitations: The limitations that have been made in the study is to identify the wastes in the material handling moments that have been used in the study during the different material handling processes. The communication between workers, in what way the company plans their work activities, work environment and quality of work is not included in the study. / Syfte: Problemet i byggbranschen är ineffektiv materialhantering som skapar slöserier av resurser i form av onödiga aktiviteter som inte ökar värdet på slutprodukten. Byggnadssektorn anklagas för förseningar, budgetöverskridande och svårigheter att hålla en hög kvalitet. Målet är att hitta förbättringsmöjligheter för att effektivisera materialhantering på en byggarbetsplats vid leveransmottagning, materiallagring och materialförflyttning. Metod: För att uppnå studiens mål har en kvalitativ fallstudie av en organisation genomförts. De datainsamlingsmetoder som har använts är strukturerade observationer, semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Resultat: En checklista för materialhantering baserad på teorierna Muda, 5S och JIT inom Lean har utformats som ett förbättringsförslag och är tänkt att användas på en byggarbetsplats. Checklistan är gjord utifrån studiens insamlade empiri och består av tre delar som utgår från studiens frågeställningar leveransmottagning, materiallagring och materialförflyttningen. Syftet med checklistan är att effektivisera materialhanteringen på en byggarbetsplats genom att identifiera och eliminera slöserierna i form av väntan, transport, lager och defekter. Konsekvenser: Genom att använda checklistan, följa leveransplanen, uppdatera APD-planen och förbättra kontraktet mellan leverantörer och företag som har framtagits i studiens resultat kan slöserier inom leveransmottagning, materiallagring och materialförflyttning minskas. Rekommendationerna blir att följa förbättringsförslagen för att effektivisera materialhanteringen och reducera slöserier på byggarbetsplatsen. Begränsningar: De avgränsningar som har gjorts i studien är att identifiera de valda slöserier inom Muda som behandlades i studien under olika materialhanteringsmoment. Kommunikationen mellan arbetarna, på vilket sätt företaget jobbar med att planera olika arbetsmoment, arbetsmiljö och arbetskvalitet ingår inte studien.

Att spara tid och resurser är något som är av stor vikt i dagens byggbransch. Ju snabbare ett arbete utförs desto mer pengar tjänar företaget. I detta examensarbete har författarna tittat på effektivisering av ritningshanteringen i olika delar av byggbranschen. Att kunna hitta bland ritningarna på ett enklare sätt och att slippa sortera ut gamla ritningar när nya kommer in, är något som skulle förenkla ritningshanteringen och snabba upp tempot. Författarna har tittat på programmet DDR – Databas för Detaljer och Ritningar, som de anser kan förenkla ritningshanteringen. Under arbetets gång har intervjuer hållits med olika personer inom byggbranschen för att se förbättringsmöjligheter och nyttan av ett sådant program. Resultatet av arbetet visar att programmet DDR skulle göra mest nytta på byggarbets-platser och inom förvaltning då det är inom dessa områden som ritningshantering utförs mest. Programmet DDR kan förkorta tiden det tar att bläddra bland ritningar med uppskattningsvis 25 % enligt de intervjuade på byggarbetsplatserna, vilket skulle kunna innebära en markant skillnad i det dagliga arbetet. Om övergång sker helt till digitala ritningar 1 skulle behovet av att sortera ritningar elimineras och ännu mer tid kan sparas. För att göra så stor skillnad som möjligt på dagens marknad måste de förbättringar som framkommit under intervjuerna utvecklas till programmet DDR. Som det är idag saknas många funktioner vilket gör att konstruktionsföretagen inte vill använda programmet DDR på grund av avsaknaden av möjlighet att lägga in egna detaljer. Förvaltning anser bland annat att flera viktiga mät- och ritfunktioner saknas i programmet DDR för att vilja använda det. Kalkylerare och kommuner ser ingen framtid alls för programmet DDR inom deras verksamhet. Undervisning på högskola och i produktion på byggarbetsplatser anser att bland annat zoomningen och panorering måste göras enklare, trots detta är de intresserade av att använda programmet DDR. / Saving time and resources is something that is very important in construction business today. The faster a work can be done the more money a company can make. In this degree project the authors have looked at the process of handling construction drawings in different parts of the construction industry. To be able to find the construction drawings in an easier way and not have to sort out old construction drawings when new arrive is something that may simplify and speed up the process. The authors have looked at the application DDR – Database for Details and Drawings, which they consider could simplify the process of handling construction drawings. During this degree project, interviews have been done with different people in the construction industry to see possibilities of improvement and benefits of the application DDR. The result of the degree project shows that this application would make the most difference on construction sites and within management of buildings since these are the ones that handle construction drawings on a daily basis. Application DDR can shorten the time used for handling of construction drawings by approximately a 25% decrease according to the interviewed at the construction sites; this would make a great difference in the daily work. If they only use digital construction drawings, the needs to sort out old construction drawings when new ones arrived, will be eliminated and more time can be saved. To do as much of a difference as possible on today’s market the improvements that have emerged during the interviews have to be developed to the application DDR. As it is today there are many features that are missing which make that the construction companies won’t use the application due to the lack of possibility to add details on their own. Management of buildings considers that there are several important functions such as measuring and drawing that are missing to use the application DDR. Within calculation engineering and municipalities there is no future for the application DDR. Education at college and in the production of construction sites consider that zooming and panning must be made simpler, despite this they are interested in using the program DDR.

I denna rapport undersöks vilka problem det finns i samarbetet mellan JM Entreprenad AB och dess underentreprenörer. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med arbetsledare och platschefer, från både underentreprenörer och JM Entrepren ad AB, har vi fått synpunkter på vilka dessa problem är, vad konsekvenserna blir och eventuella lösningar på problemen.  Åtta stycken punkter som vi kallar ”teman” i rapporten, har framförts från intervjukandidaterna. Det är punkter som påverkar samarbetet mellan parterna ute i produktionen. De lyder som följer:  -     Säkerhet (arbetsmiljösäkerhet -     Lagbas kontra arbetsledare   -     Arbetsberedningar   -     Samarbetet mellan olika underentreprenörer   -     Möten (byggmöte och basmöte)   -     Arbetslivserfarenhet   -     Ändrings- och tilläggsarbeten   -     Tidsplanering   Den insamlande informationen är analyserad och presenterad enligt ovanstående teman med en tematisk analys. På så sätt blir resultatet överskådligt och lättare att presentera för läsaren.  Vår slutsats är att samarbetet mellan JM Entreprenad A B och underentreprenörerna kan påverkas i positiv riktning om de åtta punkterna beaktas. Vi styrker denna slutsats med att samtliga teman är hämtade direkt från idag aktiva arbetsledare och platschefer. / In this report we investigate the problems in the cooperation between JM Entreprenad AB and its subcontractors.  With the aid of semi constructed interviews with supervisors and foremen, from both the subcontractors and JM Entreprenad AB, we have received point of views on what these problems are, what the consequences are and eventual solutions to solve the problems.  Eight points that we refer to as “themes” in the report, has been brought forth by interviewed supervisors and foremen. These are points that affect the cooperation between the two sides out in the production. They list as follows:   -     Safety   -     Foreman or Supervisor   -     Work preparations   -     The cooperation between different subcontractors   -     Meetings   -     Work experience   -     Change and added work   -     Planning   The information received is analyzed and presented according to themes derived with a thematic analysis. That ensures that the results become easier to present to the reader.  Our conclusion is that the cooperation between JM Entreprenad AB and its subcontractors can be influenced in a positive direction if these eight themes are considered. We underline this conclusion with the point that all these themes derive s directly from supervisors and site managers.

Today, the construction sector accounts for one-fifth of Sweden's climate impact. The Swedish Parliament has decided that Sweden should have net zero greenhouse gas emissions by 2045. This is happening at a time when Sweden is constantly growing. In 2025, we will have 11 million inhabitants. That means hundreds of thousands of new homes, more infrastructure and more public facilities. It is therefore critical that the building and construction sector collectively adjust its approach to climate neutrality. To achieve this vision, it is essential that construction companies drive the work throughout their value chain with a holistic focus across all environmental areas, from design and production to demolition. If Sweden is to achieve net zero greenhouse gas emissions by 2045, public procurement must take the lead and become fossil-free or climate-neutral within a few years Construction and real estate contracts, together with civil engineering and infrastructure, account for a significant proportion of public purchases in Sweden, and what is built today will affect nature, the environment and people for a long time to come. One way for Sweden to achieve these goals is to set more and higher requirements in public procurement.  Public clients have a major influence through the choices they make in their investments and construction contracts to achieve the vision of climate neutrality. When a public works procurement is carried out, the contractor usually has limited possibilities to make decisions that have a significant impact on the CO2e emissions of the project. This means that the contractor is critically dependent on the climate requirements set by the clients in order for the company itself to achieve its climate targets. The overall aim of this study was thus to contribute to a better understanding of how public clients currently reason - and what can be done to bring about a positive shift - in order for public clients to set higher climate requirements in construction contracts and in the production of dwellings.  This scientific study is conducted as a qualitative case study at Skanska Sweden, where an abductive research approach has been used for data collection. The study used a quantitative method in the form of a questionnaire survey where 16 municipal housing and real estate companies from the western geography of Sweden participated as respondents in the form of their respective Chief Executive Officer.  The results of the study highlighted the opportunities that the Paris Agreement and other climate policy measures have brought to actors in the Swedish building and construction sector. Furthermore, the results show that each actor in the construction sector needs to work strategically to set their own climate targets and implement them throughout their operations, with production methods that enable the use of materials with low or net zero climate impact and increase their reuse in order to succeed in achieving Sweden's goal of achieving climate neutrality by 2045. The municipal housing and property companies that participated as respondents have shown a willingness to act sustainably, this is considered to be very helpful for the development of sustainable public procurement in Sweden, these are also consistent with what previous research has found. There is a need for collaboration between municipal housing and property companies and the construction sector where, by identifying the specific challenges faced by municipalities, it is recommended that they set higher climate and competence requirements in public procurement and allow these to permeate the entire value value chain with systematic monitoring for a successful transition. / Idag står bygg- och anläggningssektorn för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. Riksdagen har beslutat att Sverige ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045. Detta sker samtidigt som Sverige ständigt växer. År 2025 är vi 11 miljoner invånare. Det innebär hundratusentals nya bostäder, mer infrastruktur och fler offentliga lokaler. Det är därför kritiskt att bygg- och anläggningssektorn gemensamt ställer om i arbetet mot klimatneutralitet. För att kunna uppnå denna vision så är det viktigt att byggföretagen driver arbetet genom hela sin värdekedja med ett helhetsfokus inom samtliga miljöområden, från projektering och produktion till rivning.  För att Sverige ska klara av att nå nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2045 så måste den offentliga upphandlingen stå i täten och bli fossilfri eller klimatneutral redan inom några år Bygg- och fastighetsentreprenader, tillsammans med anläggningsarbeten och infrastruktur, står för en betydande del av offentliga inköp i Sverige och det som byggs idag påverkar natur, miljö och människor för en lång tid framöver. En möjlighet för Sverige att uppnå målen är att ställa fler och högre krav i offentlig upphandling.  Offentliga beställare har en stor påverkansfaktor genom valet de gör i sina investeringar och byggupphandlingar för att uppnå visionen om klimatneutralitet. När en offentlig entreprenadupphandling genomförs har entreprenören i regel begränsade möjligheter att fatta beslut som får betydande konsekvenser för projektets CO2e-utsläpp. Det innebär att entreprenören är kritiskt beroende av de klimatkrav som kunderna ställer för att bolaget själva skall kunna nå sina klimatmål. Övergripande syftet med den här studien var således att bidra till en ökad förståelse kring hur offentliga beställare resonerar i dagsläget – och vad som kan göras för att få till en positiv förflyttning – för att offentliga beställare skall ställa högre klimatkrav i entreprenadupphandlingar och vid produktion av bostäder. Denna vetenskapliga studie är genomförd som en kvalitativ fallstudie hos Skanska Sverige, där en abduktiv forskningsansats har använts för datainsamlingen. I undersökningen användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning där 16 kommunala bostads- och fastighetsbolag från Sveriges västra geografi har deltagit som respondenter i form av respektive Verkställande direktör. Studiens resultat har ådagalagt de möjligheter som Parisavtalet och andra klimatpolitiska åtgärder har gett upphov till aktörer inom den svenska bygg- och anläggningssektorn. Vidare så visar resultatet att respektive aktör inom bygg- och anläggningssektorn behöver arbeta strategiskt med att sätta upp egna klimatmål och implementera dem i hela verksamheten, med produktionsmetoder som möjliggör användning av material med låg eller netto noll klimatpåverkan och öka sin återanvändning för att lyckas med nå Sveriges mål med att uppnå klimatneutralitet till år 2045. De kommunala bostad- och fastighetsbolagen som deltagit som respondenter har visat på en vilja att agera hållbart, detta anses vara till stor hjälp för utvecklingen av hållbar offentlig upphandling i Sverige, dessa överensstämmer också med vad tidigare forskning har funnit. Det behövs en samverkan mellan kommunala bostad- och fastighetsbolagen och byggsektorn där genom att identifiera kommunernas särskilda utmaningar rekommenderas att de ställer högre klimat- och kompetenskrav vid offentliga upphandlingar och låter dessa genomsyra hela värdekedjan med systematisk uppföljning för en framgångsrik omställning till en klimatneutral sektor.

Tveklöst står byggbranschen inför stora utmaningar vad gäller att möta mål i det globala hållbarhetsarbetet. Beställaren har en central roll i att främja arbetet mot hållbar utveckling i branschen och har därför stor möjlighet till påverkan.Samtidigt visar forskningen att få studier har gjorts ur ett beställarperspektiv.Syftet med denna studie är att undersöka hur privata beställare i Sverige arbetar med hållbar utveckling och belysa incitament, hinder samt möjliga förbättringar. Genom att använda en kvalitativ metod har denna studie kommit fram till att privata beställarorganisationer själva ser sig som den viktigaste aktören för att driva hållbar utveckling, samt att deras syn på hållbar utveckling främst grundar sig i ekologisk hållbarhet såsom klimatpåverkan. Vidare tar denna studie fram ett antal incitament samt barriärer som hindrar/driver hållbar utveckling utifrån beställarens perspektiv samt en rad rekommenderade åtgärder för att driva hållbarhetsarbetet framåt inom organisationen och i branschen. Bland dessa åtgärder föreslås tre samarbetsområden för privata beställarorganisationer då det anses finnas stor potential att förbättra branschen till att arbeta mer hållbart om organisationerna skulle arbeta mer unisont. Även vikten av att förankra arbetet mot hållbar utveckling inom organisationen anser denna studie vara en nyckelfaktor för en lyckad implementering av exempelvis strategier, arbetssätt eller verktyg för att främja hållbar utveckling. / There is no doubt that the construction industry faces major challenges concerning the contribution to sustainability at a global level. The client has a keyrole in promoting the work towards sustainable development in the industry and therefore has a major opportunity for influence. However, there is a lack of research from the client perspective. The purpose of this paper is to investigate how private clients in Stockholm is addressing sustainable development and to highlight incentives, barriers and possible improvements. By using a qualitative method this paper concludes that private clients view themselves as the key actor to promote sustainable development in the construction industry and that their view of sustainable development mainly contains environmental sustainability aspects e.g. climate change. Furthermore, this study presents a number of incentives and barriers that hinder/drives sustainable development from the perspective of the client and a number of recommended actions to drive the sustainability work within the organizationand in the industry. Among these actions there are three proposed areas of collaboration among private client organizations since this study argues that there exists great potential to improve the industry to work more sustainable if the organizations work more unison. Also, the importance of establishing work towards sustainability within the organization is something this study consider tobe a key-factor for a successful implementation of e.g. strategies, practices ortools for promoting sustainable development.

Det här arbetet är forskningsresultatet av den studie som genomförts för att försöka hitta de gemensamma nämnarna mellan byggbranschen och klimatkrisen. Under den utbildning som författaren erhållit har stora delar av undervisningen varit kopplad till branschens klimatpåverkan och den obefintliga klimatmedvetenhet som branschen tycks ha. Då samhällets klimatåtgärder kanske är den viktigaste frågan idag är författaren intresserad av att se hur de teoretiska påståendena om byggandet och miljön faktiskt överensstämmer med den praktiska verkligheten. Att läsa om byggande och arkitektur är en sak, men det som fysiskt sker i branschen är minst lika avgörande. Därför är det av vikt att även arkitektstudenter studerar den praktiska verkligheten, vilket är anledningen till att denna rapport kommit fram. Forskningen syftar till att visa på den enkelhet som krävs för att lösa och förena flera komplexa system med utgångspunkt i att förstå vad byggbranschens utsläpp av växthusgaser beror på och hur detta kan minskas på lång sikt. Här inkluderas hur byggindustrins aktiva hantverkare och aktörer som eventuellt redan nu försöker påverkar industrins omställning mot klimatneutralitet tänker och gör samt hur de högre insatserna arbetar i frågan. Forskningen har bedrivits genom två fall, en svensk Stor stad och en svensk Mindre stad, där jämförelser i planarbetet och hållbarhetsarbetet kring byggbranschen är utrett. På så sätt är denna forskning triangulerande. En databassökning är även gjord för att med teoretisk kunskap stödja fallstudien och intervjuerna. Flera nyckelpersoner från hela branschens värdekedja har intervjuats för att få en förståelse för hur arbetet sker på alla nivåer samt att se attityden och hur kunskapsnivåerna är. Forskningen visar att klimatkrisen inte hör hemma i våra liv om vi vill rädda kommande generationer. Klimatkrisen förenar en värld- samhällen och näringslivet, och tvingar oss att hitta nya lösningar för en gemensam morgondag. Och byggindustrin har ett ansvar i det arbetet precis som alla andra. För precis som misstänkt finns det i världen, EU och Sverige ett väletablerat arbete för att motverka klimatkrisen och uppnå klimatneutralitet till år 2045, men att det arbetet inte följs upp och arbetas med på ett tydligt sätt hos de privata byggherrarna. Orsakerna till detta är många. Bland annat dåligt specificerade lagar och regler men också en stor klyfta i den generella kunskapsnivån bland myndigheter och branschens hantverkare eller utförare. / This work is the research result of the study conducted to try to find the common denominators between the construction industry and the climate crisis. During the education that the author has received, large parts of the teaching have been linked to the industry's climate impact and the non-existent climate awareness that the industry seems to have. As society's climate measures are perhaps the most important issue today, the author is interested in seeing how the theoretical claims about construction and the environment actually correspond to the practical reality. Reading about construction and architecture is one thing, but what happens physically in the industry is at least as crucial. Therefore, it is important that architecture students also study the practical reality, which is the reason why this report has been published. The research aims to show the simplicity required to solve and unite several complex systems based on understanding what the construction industry's greenhouse gas emissions depend on and how this can be reduced in the long term. This includes how the construction industry's active craftsmen and actors who may already be trying to influence the industry's transition to climate neutrality think and do, as well as how the higher efforts work in the issue. The research has been conducted through two cases, a Swedish Large City and a Swedish Small City, where comparisons in the planning work and sustainability work around the construction industry have been investigated. In this way, this research is triangulating. A database search is also done to support the case study and the interviews with theoretical knowledge. Several key people from the entire industry's value chain have been interviewed to gain an understanding of how the work is done at all levels and to see the attitude and how the knowledge levels are. Research shows that the climate crisis does not belong in our lives if we want to save future generations. The climate crisis unites world societies and business, and forces us to find new solutions for a common tomorrow. And the construction industry has a responsibility in that work just like everyone else. Just as suspected, there is in the world, the EU and Sweden a well-established work to counteract the climate crisis and achieve climate neutrality by the year 2045, but that this work is not followed up and worked on in a clear way by the private builders. The reasons for this are many. Among other things, poorly specified laws and regulations but also a large gap in the general level of knowledge among authorities and the industry's craftsmen or performers.

Det finns förbättringspotential för att öka den cirkulära ekonomin i Sverige, som idag är 3,4 procent. Återbruk av byggmaterial i byggbranschen är en åtgärd, som genererar till en cirkulär förbättring. I uppsatsen belyses utmaningar och möjligheter associerade med återbruk av byggmaterial, som förekommer hos aktörer längs försörjningskedjan. En generell tanke som ofta förekommer är att återbrukat byggmaterial genererar till ökade kostnader, vilket det i uppsatsen påvisas åtskilda åsikter kring. Vidare studeras det som krävs för att lyckas implementera en cirkulär ekonomi i byggbranschen genom affärsmodeller och strategier. Genom att lyckas implementera en cirkulär ekonomi och utveckla expertis inom området, påvisar teori att även konkurrensfördelar kan frambringas. / There is potential for improvement to increase the circular economy in Sweden, which today is 3.4 percent. Reuse of building materials in the construction industry is one action, which generates a circular improvement. The study highlights challenges and opportunities associated with the reuse of building materials faced by different actors along the supply chain. A common understanding is that reused building materials generate increased costs, which the study demonstrates separate opinions about. Furthermore, the requirements to succeed in implementing a circular economy in the construction industry are studied together with business models and strategies for implementation. By succeeding in implementing a circular economy and developing expertise in the field, theory shows that competitive advantages can be generated.