Omställningen till den cirkulära ekonomin behöver ske snarast för att jordens begränsade resurser ska tas till vara samt för att kunna uppnå ett hållbart samhälle. Cirkulär ekonomi är ett sätt för att driva fram ett större engagemang avseende återbrukning, återvinning och reducering av byggmaterial snarare än att det endast kasseras. Bygg- och fastighetsbranschen har en stor påverkan på miljön och klimatet vilket innebär att det är viktigt med en kännedom avseende hur aktörer i branschen ska agera. Det undersöks vilka utmaningar och möjligheter fastighetssektorn står inför gällande implementeringen av cirkulär ekonomi vid ombyggnation och renoveringar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har brukats för att få fram det empiriska underlaget. En sådan undersökning kan bidra till en ökad takt avseende omställningen till cirkulär ekonomi vilket kan skapa en positiv effekt som bidrar till en minskad klimatpåverkan.  I slutsatsen har flera påverkande faktorer identifierats vilka är avgörande för huruvida implementering av cirkulär ekonomi i bygg-och fastighetsbranschen kan genomföras eller ej. Följande redovisas de faktorerna: kunskap, lagreglering, policy, korrekt avfallshantering och kundens inflytande. / The transition to the circular economy needs to take place as soon as possible in order for the earth's limited resources to be utilized and to achieve a sustainable society. Circular economy is a way of driving a greater commitment regarding the reuse, recycling, and reduction of building materials rather than just discarding them. The construction and real estate industry has a major impact on the environment and climate, which means that it is important to have knowledge of how to act in the industry. This paper studies the challenges and opportunities the real estate sector faces regarding the implementation of the circular economy when redevelopment and renovations happen. The study is conducted using a qualitative method where semi-structured interviews have been used to obtain the empirical basis.  Furthermore, can this study contribute to an increased pace regarding the transition to a circular economy, which can create a positive effect that contributes to a reduced climate impact.  In the result, several affecting factors have been identified which are decisive for whether implementation of the circular economy in the construction and real estate industry can be implemented or not. The following factors are presented: knowledge, legal regulation, policy, correct waste management and the customer's influence.

The construction- and real estate industry can be held accountable for major pollution and is responsible for 20% of the total emissions of greenhouse gasses in Sweden. To reduce their emissions and contribute to a sustainable future, actors in the industry work effectively to transition from a linear economy to a circular one. This includes the circularity of construction materials used in buildings and facilities. Reuse of construction materials is becoming more common and is discussed throughout the industry as an effective way of decreasing waste and CO2 emissions from the industry. However, the industry has been facing difficulties implementing new and effective ways to reuse construction materials. In this study, obstacles to implementing reuse as well as development opportunities have been evaluated. The study aims to identify the main obstacles for an upscaled reuse, their causes and effects as well as give suggestions on development opportunities to facilitate the reuse of construction materials. Primarily, a literature review was conducted to create an understanding of reuse today and to identify the main obstacles and development opportunities as well as creating a basis for the qualitative research. Thereafter, empirical data was collected through semi-structured interviews with different actors and specialists within reuse. Finally, the collected data from the literature review and the interviews was divided into key areas and compared, resulting in a list of main obstacles and suggestions for development opportunities for each key area. The ten barriers that were found are (1) Habits and Attitudes, (2) Knowledge and Lack of a Holistic Approach, (3) Tools and Systems, (4) Cost, Revenue and Time, (5) Supply and Demand, (6) Logistics, (7) Lack of Sustainability Procurements and Incentives, (8) Laws and Regulations, (9) Quality Assurance and (10) Technical Obstacles. The results reveal that many of the obstacles and development opportunities identified in the literature study align with the respondents’ answers in the qualitative study. Furthermore, a reuse potential is identified, but it requires internal as well as external adjustments within the construction and real estate industry. Examples of these external adjustments is increased flexibility in the laws and regulations set by external authorities and putting more demands on contractors and subcontractors to adapt their work procedures according to circularity. Recommendations gathered for construction and real estate companies are to set general guidelines and goals for reuse within the organization. Furthermore, actors within the industry should work on spreading knowledge to initiate circular thoughts from the start of a project. They should also create awareness of the value of reusing and disseminate knowledge about reuse within the organization, to partners in the industry and to the end customers. To facilitate future reuse implementation, companies should work on designing for disassembly (DfD) and use more standardized and general measures when designing. Companies should also work on digitalization to create tools and systems that streamline their work and use BIM to predict future supply assets and store information about construction materials. / Bygg- och fastighetsbranschen ansvarar för en stor andel föroreningar och står idag för 20% av det totala utsläppet av växthusgaser i Sverige. För att minska på sitt utsläpp och bidra till en hållbar framtid arbetar aktörer i branschen effektivt med övergå från en linjär ekonomi till en cirkulär. Detta inkluderar cirkularitet av bygg- och konstruktionsmaterial som används i byggnader och anläggningar. Återbruk av byggmaterial blir allt vanligare och diskuteras ur hela branschen som ett effektivt sätt att minska avfall och CO2-utsläpp från industrin. Branschen har dock upplevt svårigheter att implementera nya och effektiva metoder för återbruk av byggmaterial. I denna studie har såväl hinder som utvecklingsmöjligheter för återbruk av byggmaterial utvärderats. Studien syftar till att identifiera huvudsakliga hinder, deras orsaker och effekter samt ge förslag på utvecklingsmöjligheter för att underlätta återbruk av byggmaterial. I första hand gjordes en litteraturgenomgång för att skapa förståelse för återbruk idag, identifiera de främsta hindren och utvecklings möjligheterna samt skapa en grund för den kvalitativa studien. Därefter samlades empiri in genom semistrukturerade intervjuer med olika aktörer och specialister inom återbruk. Slutligen delades den insamlade datan från litteraturgenomgången liksom intervjuerna in i nyckelområden för att jämföras. Detta resulterade i en lista bestående av huvudsakliga hinder samt förslag på utvecklingsmöjligheter för respektive nyckelområde. De tio barriärerna som hittades är (1) Vanor och Attityder, (2) Brist på Kunskap & ett Gemensamt synsätt , (3) Verktyg & System, (4) Kostnad, Intäkter och Tid, (5) Utbud & Efterfrågan, (6) Logistik, (7) Brist på cirkulära upphandlingar, (8) Lagar och Regler, (9) Kvalitetssäkring och (10) Tekniska Hinder. Resultatet visar att många hinder och utvecklingsmöjligheter som identifierats i litteratstudien överensstämmer med respondenternas svar från den kvalitativa studien. Vidare påvisar resultatet att en återbrukspotential existerar, men detta kräver interna samt externa anpassningar inom byggbranschen. Exempel på externa anpassningar är ökad flexibilitet i lagar och regler som ställs av externa myndigheter och en förhöjd kravsättning på entreprenörer för en anpassning till cirkulärt arbete. Rekommendationer för bygg- och fastighetsbranschen är att sätta allmänna riktlinjer och mål för återanvändning inom organisationen. Vidare bör aktörer inom branschen arbeta med kunskapsspridning för att öka det cirkulära tänkandet redan under projekteringsfasen. De bör även arbeta för att skapa medvetenhet om värdet av att återbruka och sprida kunskap om återbruk inom organisationen, till samarbetspartners i branschen och slutkunder. För att underlätta framtida återbruksimplementering bör företag arbeta med DfD (Design for Disassembly) och använda standardiserade och generella mått vid projektering. Företag bör också arbeta med digitalisering och skapa verktyg och system som effektiviserar arbetet. Likaså är BIM ett hjälpmedel för att förutsäga framtida leveranstillgångar och lagrar information om byggmaterial.

Inköp av material i byggbranschen genomförs traditionellt med lägsta pris som främsta kriterium. Vidare sker inköpen ofta lokalt i respektive byggprojekt, vilket oftast leder till kortsiktiga relationer med leverantörer. Dock visar forskning på att kortsiktiga relationer inte alltid är mest gynnsamma. Det anses istället vara mer fördelaktigt att låta sig inspireras av andra industrier och upprätta långsiktiga relationer och leverantörssamarbeten som sträcker sig över flera byggprojekt. År 2014 förvärvade ett av Sveriges största byggföretag en fabrik som tillverkar prefabricerade produkter i fiber- och gråbetong. Uppköpet var en så kallad vertikal integration och en del i ett koncept för att industrialisera bostadsbyggandet. Förvärvet innebar inte bara ett upprättande av en långsiktig relation utan således även en integration av en leverantör i företagets värdekedja.  Syftet med det här examensarbetet är att bättre förstå hur en sådan intern långsiktig leverantörsrelation fungerar i byggbranschen. Syftet med studien är även att utveckla kunskap och komma med förbättringsförslag kring hur en långsiktig intern affärsrelation kan utvecklas.  Studien anses som kvalitativ och grundar sig på en litteraturstudie, semi-strukturerade intervjuer, interna dokument, platsbesök och observationer. En abduktiv forskningsansats har använts då teori och empiri varvats längs studiens gång. Undersökningen kan även ses som explorativ då slutmålet från början inte var känt.     Studien påvisar och konfirmerar att en intern långsiktig relation är komplex men fördelaktig då det bland annat möjliggör en ökad kontroll och utveckling av både den levererade produkten och relationen. Vidare visar studien att den levererade produktens komplexitet har stor betydelse. Undersökningen åskådliggör även att en kombination av ett externt och internt förhållningssätt till en relation kan vara mest fördelaktigt trots att leverantören definitionsmässigt är intern. Likväl som i externa långsiktiga relationer är även begrepp såsom tillit, engagemang, förväntningar och beroende centrala i interna relationer, men bör utifrån förutsättningarna ses på ett annat sätt. Byggbranschens projektorientering och traditionsenlighet visar sig också påverka en implementering av långsiktiga interna relationer. Vidare förekommer andra mötesforum och socialiseringsprocesser tillskillnad mot externa kortsiktiga relationer. Då den undersökta relationen är en del i ett större koncept visar det sig även möjliggöra förekomsten av fler än två parter, vilket får en påverkan på beslutsfattandet i relationen.     För att utveckla relationen anses tidigare nämnda begrepp som tillit, förväntningar, engagemang, kommunikation, beslutsfattande och beroende vara något som man tankemässigt bör ha med sig. Vidare bör beställare och leverantör tillsammans anpassa sig till varandras processer och arbetsstrukturer. Gemensamma långsiktiga mål bör även formuleras.  För att utveckla en långsiktig intern relation bör även institutionaliseringens fördelar utnyttjas. Detta innebär att kontaktmönster, kommunikationsverktyg och kontaktvägar bör vänjas in och utvecklas över tid. För att engagera och motivera individerna till att vara delaktiga i relationen rekommenderas även nya typer av mötesforum som komplement till de redan existerande. / Purchasing of material in the construction industry is traditionally carried out with lowest price as main criteria. In addition, purchasing often occurs separately in each project, which usually ends up with short-term relationships with suppliers. However, research shows that that short-term relationships are not always the most advantageous. It is considered as more advantageous to obtain inspiration from diverse industries and establish long-term relationships with suppliers that lasts over numerous projects.  In 2014 one of Sweden’s largest construction companies acquired a manufacturer that produces prefabricated concrete elements. The acquisition was a vertical integration and a part of an industrialized house building concept. Hence, the acquisition did not only establish a long-term relationship, it also integrated a supplier in the company’s supply chain.  The purpose with this thesis is to clarify and understand how an intra-organizational long-term supplier relationship is managed in the construction industry. The purpose is also to contribute with knowledge in how to develop such a relationship.  The study is considered as qualitative and is based on literature studies, semi-structured interviews, internal documents, site visits, and personal impressions from meetings. An abductive research approach has been conducted since empirics and theory have been alternated during the study. The survey can also be identified as an explorative study since there was not a clear objective when the study was initiated.  The study reveals and confirms that an internal long-term relationship is complex but advantageous. The long-term focus enables an increased control and development of the product as well as the relationship. The study also illustrated that a combination of an external and internal approach to the relationship is most advantageous, even though the relationship is defined as intra-organizational. In inter-organizational relationships, concepts such as trust, commitment, expectations, and dependence seems to be important in intra-organizational relationships as well, but should be viewed in a different way. The strong project orientation and traditionalism in the construction industry is also considered to affect an internal long-term relationship. Furthermore, in contrast to inter-organizational short-term relationships, other kinds of meeting forums and socialization processes exists. Since the studied relationship is part of a larger concept, more than two parties seem to be involved in the relationship. This, among other things, affect the decision-making process in the relationship.  To develop the relationship, stated concepts such as trust, expectation, commitment, communication, decision-making and dependence should be kept in mind. Furthermore, buyer and supplier should try to adapt to each other’s processes and work structures. To develop a long-term internal relationship, the benefits of institutionalization should also be used, enabling buyer and suppliers to develop and familiarize roles, communication tools and contact routes. To engage and motivate individuals to participate in the relationship, new types of meeting forums are also recommended to complement the ones that already exist.

Blockchain technology with its distributed ledgers attracts massive attention today and creates interest in many different industries. One of the most promising areas for implementation of blockchain technology is its use to create fully automated and decentralized contract solutions, so-called smart contracts. The blockchain technology is also expected to develop the concept of BIM by facilitating the creation of a common model. The problem addressed in this study is the limited amount of research carried out in the blockchain field and the potential use of smart contracts in procurement of services in the construction industry.  The construction industry differs from many other industries as it is project-based with changing circumstances and conditions. The study shows that the construction industry is an industry focused on discussions and disputes, the majority of which are linked to payments and contractual interpretations. Two of the key concepts of the study are therefore moral hazard and opportunistic behavior. Opportunistic behavior can affect norms, the willingness for cooperation and the degree to which parties trust each other. Designing contracts to reduce the risk of moral hazard and opportunistic behavior is therefore an important aspect. The study has chosen to study both relationships that are hierarchical to nature but also peer-to-peer.  The purpose of the study has been to conceptually reflect on percived opportunities and challenges with blockchains in the construction industry regarding two identified applications, smart contracts and BIM. To investigate this, a qualitative interview study has been conducted. The study points to the need for a more standardized building process that is subject to a certain degree of repetition to achieve successful use of a blockchain network and smart contracts. The study also shows that there is a positive attitude from the respondents regarding a possible development for several of the potential applications of blockchain technology. Blockchain technology and smart contracts have the potential to improve the reliability and credibility of logbooks, self-checks and work performed within a building project. Furthermore, the study highlights the importance of long-term relationships and confidence in reducing opportunistic behavior. Based on previous research and empirical analysis, the study contributes to an increased understanding of which levels in the construction industry smart contracts may be applicable. The study shows that smart contracts are not perceived suitable for complex contracts where the work to be performed can be changed many times during the contract period. The study, on the other hand, indicates that blockchain development with BIM is not demanded at the present time. Finally, the study points out that blockchain technology is perceived to have the potential to make the building process more transparent and open with reduced power conditions at the same time as it gets less centralized which opens up the need for research in that direction. / Blockkedjetekniken med sina distribuerade liggare lockar idag massiv uppmärksamhet och skapar intresse inom många olika branscher. Ett av de mest lovande områdena för implementering av blockkedjetekniken är dess användning för att skapa helt automatiserade och decentraliserade kontraktslösningar, så kallade smarta kontrakt. Blockkedjetekniken spås även kunna utveckla begreppet BIM genom att underlätta skapandet av en gemensam modell. Problemet som adresseras i denna studie är den begränsade mängd forskning som har utförts gällande blockkedjor och smarta kontrakts potentiella användning vid upphandling av tjänster i byggbranschen.  Byggbranschen skiljer sig från många andra branscher då den är projektbaserad med föränderliga förhållanden och förutsättningar. Studien visar på att byggbranschen är en bransch kantad av diskussioner och tvister, vars majoritet är kopplad till betalningar och kontraktstolkningar. Två för studien centrala begrepp är därmed moral hazard och opportunistiskt beteende. Opportunistiskt beteende kan påverka normer, viljan till samarbete och i hur hög grad parter litar på varandra. Att utforma kontrakt så att risken för moral hazard och opportunistiskt beteende minskar är därmed en viktig aspekt. Studien har valt att studera både relationer som är hierarkiska till naturen men också peer-to-peer.  Syftet med studien har varit att konceptuellt reflektera över uppfattade nya möjligheter och utmaningar som finns med blockkedjor i byggbranschen gällande två identifierade användningsområden, smarta kontrakt och BIM. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Studien pekar på att det krävs en mer standardiserad byggnadsprocess som omfattas av en viss grad av upprepning för att få en lyckad använding av ett blockkedje-nätverk och smarta kontrakt. Studien visar också på att det finns en positiv grundinställning från respondenternas sida kring en möjlig utveckling för flera av blockkedjeteknikens potentiella applikationer. Blockkedjetekniken och smarta kontrakt har potentialen att förbättra tillförlitligheten och trovärdigheten hos loggböcker, egenkontroller och utförda arbeten inom ett byggnadsprojekt. Vidare belyser studien vikten av långsiktiga relationer och tillit för att minska opportunistiskt beetende. Baserat på tidigare forskning, empiri och analys bidrar studien till en ökad förståelse kring vilka nivåer inom byggbranschen smarta kontrakt kan vara applicerbara. Studien förevisar att smarta kontrakt inte uppfattas lämpa sig för komplicerade kontrakt där arbetet som ska utföras kan ändras många gånger under kontraktsperioden. Studien indikerar däremot att blockkedje utvecklingen med BIM inte efterfrågas i dagsläget. Slutligen pekar studien på att blockkedjetekniken uppfattas ha potential att göra byggprocessen mer transparent och öppen med minskade maktförhållanden samt mindre centraliserade vilket öppnar upp behov av forskning i den riktningen.

The construction industry has long been and still is a male-dominated sector. Today, the construction industry faces challenges in meeting its recruitment needs, while female workers have been historically excluded from the industry. Outdated norms within both internal organizational structures and external societal perceptions create obstacles to the recruitment of women. This study has explored how companies in the construction industry are working to recruit more women into the sector and how they are addressing workplace culture. It is not just about hiring a woman; for a woman to thrive in the male-dominated industry, companies must work with the company's values. This study includes individual respondents in various HR roles who can provide insights into how different companies in the construction industry approach recruitment and value-driven work from a gender perspective. The results indicate changes in the industry's culture in the recent years has been important, but it is still crucial to work with values to make employers attractive from a female perspective. Furthermore, there are difficulties in recruiting women with the right professional competence, making it important to proactively engage more women in the industry. / Byggbranschen har länge varit en mansdominerad bransch. Byggbranschen har idag svårt att möta sina rekryteringsbehov samtidigt som den kvinnliga arbetaren har exkluderats från branschen historiskt. Förlegade normer om branschen både internt i organisationerna och externt i samhället försvårar rekryteringen av kvinnor. Denna studie har undersökt hur företag inom byggbranschen arbetar för att rekrytera fler kvinnor till branschen samt hur de arbetar med kulturen på arbetsplatserna. Det handlar inte endast om att anställa en kvinna, utan även att företagen måste jobba med sina värderingar för att kvinnan ska trivas i den mansdominerade branschen. I studien består respondenterna av personer i olika HR-roller som kan ge svar på hur olika företag inom byggbranschen arbetar med rekrytering och värdestyrt arbete ur ett genusperspektiv. Resultatet visar på att upplevelsen av förändringen av kulturen i branschen de senaste åren har varit betydelsefull men att det fortfarande är viktigt att arbeta värdestyrt för att göra arbetsgivarna attraktiva ur ett kvinnligt perspektiv. Vidare finns det svårigheter att rekrytera kvinnor med rätt yrkeskompetens vilket gör det viktigt att arbeta proaktivt för att få fler kvinnor intresserade av branschen.

It is by now well known that the construction sector has challenges regarding reaching equal gender balances and despite various types of actions to increase the share of women, the industry remains one of the most gender-segregated industries in the world with hardly ten percent of women in the Swedish construction sector. However, the previous industry initiatives for gender equality solely focused on increasing the share of women have been criticized by research as it disregards what may lie behind the skewed gender balances. Consequently, this thesis has investigated what gender inequalities, barriers, and opportunities that are experienced within a construction company to identify improvement areas for gender change. This was done by interviewing four men and four women in a construction company from an interpretivism standpoint and the results were found to be contradictory where proequality could be opposed with inequalities. The findings from this study could be considered by construction companies that attempt to improve gender equality. Particularly as this study has found that it exists internal barriers linked to culture and gender that may impede gender change. / Det är vid det här laget känt att byggsektorn har utmaningar när det gäller att uppnå en jämn könsfördelning och trots olika typer av åtgärder för att öka andelen kvinnor är branschen fortfarande en av de mest könssegregerade branscherna i världen med knappt tio procent kvinnor i den svenska byggsektorn. Branschens tidigare jämställdhetsinitiativ endast med fokus på att öka andelen kvinnor har dock kritiserats av forskning eftersom de bortser från vad som kan ligga bakom den skeva könsfördelningen. Följaktligen har detta examensarbete undersökt vilka ojämställdheter, hinder och möjligheter som upplevs inom ett byggföretag för att identifiera förbättringsområden för jämställdhetsförändring. Detta gjordes genom att intervjua fyra män och fyra kvinnor på ett byggföretag med en tolkande ansats och resultaten visade sig vara motsägelsefulla, där positiv inställning till jämställdhet kunde motsägas av ojämställdheter. Resultaten från denna studie skulle kunna beaktas av byggföretag som försöker förbättra jämställdheten. Särskilt eftersom denna studie har hittat interna hinder kopplade till kultur och kön som skulle kunna hindra en förändring av könsstrukturen.

I detta examensarbete kommer vi göra en kunskapssammanställning som kan geverksamma inom byggbranschen en god överblick av glas ur ett bärande perspektiv, där vi lyfter fram några av de forskningar som bedrivits i Sverige. Syftet är att undersökaforskningens utveckling kring glas som ett bärande element och få en djupare inblick i hur långt kommen forskningen är, samt varför glas inte används i lika stor utsträckning som andra bärande element. Arbetet kommer även undersöka vilka fördelar respektivenackdelar det finns med materialet som bärande element. Vi har valt att intervjua forskareinom området för att få en aktualiserad och tillförlitlig kännedom, samt kopplat denna tillrelevant forskning och litteratur. För att även få en inblick i vilken kunskap och åsikterverksamma personer och studenter inom byggbranschen har gällande användningen av glas som bärande element, har vi utfört en enkätstudie i samarbete med Glafo –Glasforskningsinstitutet. Denna enkätstudie har riktat sig till verksamma arkitekter,ingenjörer/konstruktörer och andra verksamma inom byggbranschen, samt studerandeingenjörer och arkitekter. Utifrån vår enkätstudie kunde vi konstatera att majoriteten inteanser sig ha en god kunskap kring glas som bärande element och att många även ärfrågande kring dess möjlighet att fungera som ett bärande element på grund av materialets egenskaper.Vi kunde även konstatera att forskningen kring glas som ett bärande konstruktionsmaterial går framåt då flertal forskningar gjorts inom området. Forskningen tittar framförallt på glasets infästning mot andra material, som i många fall kan vara problematiskt på grund av materialens olika egenskaper. Man tittar även på glasets bärande egenskaper då den utsätts för last. Ännu har man inte uppnått målet med att ta fram s.k. eurokoder för dimensionering av glasets bärande möjligheter. Detta gör det svår för glaset att slå igenom som ett bärande element, vilket innebär att man inte har samma möjlighet att använda glaset i den utsträckning som med andra material. Kostnaden att bygga med glas är också en aspekt som måste tas i beaktning, då det många gånger blir dyrare att välja glas istället för andra material. Detta på grund av saknandet av dimensioneringsklasser samt prefabricerade glaselement.Slutligen kan vi konstatera att glas som ett bärande element är på upptåg och väcker många nyfiknas intresse. Med materialet kan man skapa unika konstruktioner vilket kan ge ett arkitektoniskt upplyft. Glas som ett bärande element bör dock inte användas som ett primärt konstruktionsmaterial, utan i ett sekundärt avseende på grund av dess spröda brott. / The purpose of this degree project is to investigate the development of researches andstudies around the glass as a structural element. We want to gain a deeper insight into why glass as a structural element is not used as much as other structural elements, and what advantages and disadvantages there are with the material. To be able to do this we have been interviewing researchers with knowledge of glass in constructions and read different studies and literature. We choose to do a survey in cooperation with the Swedish Glass Research Institute – Glafo to achieve a good knowledge of what active workers and students in the construction industry thinks about glass as a structural element and what benefits they see with the construction alternative. According to the result of our survey the majority of the respondents do not believe they have enough knowledge about glass in structures and many of them questioned its ability to act as a supporting element because of the material's properties.We also note that research on bearing glass goes forward when several researches has been done in the field. The research is primarily looking at the glass attachment to othermaterials, which in many cases can be problematic because of the materials differentcharacteristics. It also conducts research to see how much load the glass can handle. They have not yet achieved the goal of producing so-called Eurocodes for the design of the glass-carrying possibilities. This makes it difficult for the glass to break through as acarrying construction material, which means that you do not have the same opportunity touse the glass in the extent as with other materials. To use glass in constructions is also an aspect that must be taken into seriously, when it often becomes more expensive to choose glass instead of other materials. This is because there are not sizing classes andprefabricated glass elements.In conclusion we can say that the glass as a load-bearing element is the antics and raises many of the curious interest. With the material we can create unique designs that can give an architectural lifted. Glass as a bearing material should not be used as a primary structural material, but in a secondary regard because of its brittle fracture.

Byggbranschen är sedan länge känd för sina kvalitets- och produktivitetsbrister vilket i Sverige årligen kostar miljarder att åtgärda. Det finns flertalet traditionella sätt att hantera kvalitet i byggprojekt men då dessa inte visat sig vara tillräckliga finns potential i att utveckla digitala kvalitetshanteringsverktyg för att skapa en förändring i branschen. Vid implementering av digitala verktyg råder dock en enad mening om att det inte bara är teknologin som påverkar utfallet. Detta beskrivs med hjälp av ‘Technology-Organisation-Environment framework’ vilket används som teoretiskt ramverk i denna studie. Med bakgrund av ovanstående syftar detta examensarbete till att skapa en ökad förståelse av implementeringen av ett nytt kvalitetshanteringsverktyg i byggbranschen. För att uppfylla detta syfte har implementeringsprocessen, ansedda framgångsfaktorer samt uppfattningar av implementeringen undersökts. Detta har gjorts genom en intervjustudie där kvalitativt material om ett nylanserat kvalitetshanteringsverktyg har samlats in och undersökts. De som deltagit i intervjuerna är mjukvaruleverantörerna som tillhandahåller verktyget, en forskare som bidragit i utvecklingen samt chefer och projektledare på tre företag som i dagsläget använder verktyget. Studien resulterar i en processkarta som beskriver den implementeringsprocess som företagen genomgått. Därutöver listas de framgångsfaktorer som ansetts vara av betydelse vid implementeringen samt deltagarnas uppfattningar. Vad som har visats är att ett intresse för förändringsarbete när det kommer till hållbarhet och kvalitet finns hos företagen där bland annat tidigare erfarenheter och ett starkt ledarskap behövs likväl som teknologins goda användarvänlighet. / The construction industry is known for its quality and productivity issues which in Sweden costs billions of SEK each year to repair. There are numerous traditional ways of managing quality in construction projects but since these have not shown to be sufficient there is potential in developing digital quality management tools in order to induce change within the industry. When implementing digital tools there is a consensus that it is not solely the technology in itself affecting the outcome. This is described in the ‘Technology-Organisation-Environment framework’ which is used as the theoretical framework for this study. Given this background, this master thesis has the purpose to create an increased understanding of the implementation of a new quality management tool within the construction industry. To fulfill this purpose the implementation process, considered success factors and perceptions of the implementation have been studied. This has been done through an interview study where qualitative material regarding a newly released quality management tool has been gathered and studied. The participants of the study are the software vendors that provide the tool, a researcher that has contributed to the development, managers and project managers from three companies that currently use the tool. The study results in a process map that describes the implementation process as experienced by the companies. In addition, success factors that have been considered important for the implementation have been listed and the participants' perceptions have been declared. What has been shown is that there is an interest for change management in regards to sustainability and quality within the companies. Previous experience and strong leadership is needed as well as the technology’s ease of use.

Denna studie undersöker hur ledarskap påverkar arbetsmiljön inom byggbranschen under produktionsfasen. Bakgrunden till studien är att effektivt ledarskap kan förbättra både säkerheten och produktiviteten på byggarbetsplatser. En bra arbetsmiljö bidrar inte bara till att yrkesarbetarna trivs bättre utan även till projektens framgång och kvalitet.Syftet med studien är att identifiera vilka faktorer yrkesarbetarna anser vara viktigast för en bra ledning/organisation, att undersöka fördelarna med en bra ledning för yrkesarbetarna under produktionen, att förstå hur en bra ledning gynnar entreprenören samt att jämföra dessa faktorer med de initiativ och program som företag i branschen arbetar med för att förbättra ledarskap och arbetsmiljö. Studien genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer med yrkesarbetare för att samla in deras uppfattningar och erfarenheter.Resultaten visar att yrkesarbetarna värderar följande faktorer högst: coachande ledarskap, tydlig kommunikation, delaktighet i beslutsprocesser, och förmågan att lyssna på och förstå deras behov. Dessa faktorer bidrar till ökad arbetsglädje, motivation, säkerhet och effektivitet på arbetsplatsen. Vilket också gynnar entreprenören genom minskade olyckor och förbättrad kvalitet i arbetet. Jämförelsen med företagen Skanska och Veidekke visar att deras initiativ, såsom Skanskas IFE-program och Veidekkes "Vi bygger lag"-initiativ, överensstämmer med yrkesarbetarnas önskemål om ett coachande och involverande ledarskapSammanfattningsvis betonar studien vikten av ett ledarskap som kombinerar coachning, tydlighet, delaktighet och lyhördhet för att främja en god arbetsmiljö och öka effektiviteten inom byggbranschen. De initiativ och program som företag som Skanska och Veidekke arbetar med visar att de är på rätt väg mot att möta yrkesarbetarnas behov och skapa en hållbar och produktiv arbetsmiljö. / This thesis investigates how leadership impacts the work environment in the construction industry during the production phase. The background of the study is that effective leadership can enhance both safety and productivity on construction sites. A good work environment not only contributes to better job satisfaction among workers but also to the success and quality of projects.The purpose of the study is to identify which factors construction workers consider most important for good leadership/organization, to examine the benefits of good leadership for workers during production, to understand how good leadership benefits the contractor, and to compare these factors with the initiatives and programs that companies in the industry implement to improve leadership and the work environment. The study was conducted using surveys and interviews with construction workers to gather their perceptions and experiences.The results show that construction workers highly value the following factors: coaching leadership, clear communication, involvement in decision-making processes, and the ability to listen to and understand their needs. These factors contribute to increased job satisfaction, motivation, safety, and efficiency on the work site, which also benefits the contractor by reducing accidents and improving work quality. The comparison with companies Skanska and Veidekke shows that their initiatives, such as Skanska's IFE program and Veidekke's "We Build Teams" initiative, align with the workers' desires for a coaching and involving leadership style.In summary, the study emphasizes the importance of leadership that combines coaching, clarity, involvement, and attentiveness to promote a good work environment and increase efficiency in the construction industry. The initiatives and programs that companies like Skanska and Veidekke are working on show that they are on the right path to meeting the needs of construction workers and creating a sustainable and productive work environment.

Syftet med denna studie var att undersöka hur projektledare i byggbranschen arbetar med hållbarhet och hur de upplever att EU:s nya hållbarhetsdirektiv som infördes 1 januari 2024 kommer att påverka byggprojekt och byggprojektledning. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och nio semistrukturerade intervjuer med projektledare verksamma i byggbranschen. Datat som insamlats genom intervjuerna analyserades genom tematisk analys vilket resulterade i tre huvudteman: Ekonomin är alltid No.1, Social och miljömässig hållbarhet som incitament och Tung papperstiger i ryggsäcken för små aktörer. Resultatet av studien visar att det är svårt att bedriva ett hållbart projektarbete utan att prioritera det ekonomiska perspektivet av hållbarhet först. Oavsett hur goda intentioner en projektledare har att implementera hållbarhet i projektarbetet behöver den förhålla sig till budgeten allra först även om de globala målen slår fast att de tre hållbarhetsaspekterna ekonomiskt, socialt och miljömässigt är integrerade och odelbara. Vissa projektledare kan använda hållbarhetsarbetet som ett incitament för vinstsyfte. Andra aktörer har svårt att prioritera mer hållbara material och metoder på grund av att det kostar för mycket. Detta är avhängigt storlek på verksamhet samt verksamhetens art. Resultatet tyder också på att små aktörer på byggmarknaden kommer att bli mer negativt påverkade av de nya hållbarhetsdirektiven eftersom det kommer kräva mer administration som är svår att ta ikapp ekonomiskt. Samtidigt upplever de mindre aktörerna att deras möjlighet att påverka hållbarheten i projekten är minimal. Större aktörer på byggmarknaden har ofta specialister anställda för att sköta den typen av arbetsuppgifter och kan ofta använda sig av certifieringar vilket höjer värdet på byggnadsverket och gör att de kan tjäna igen sina administrativa kostnader. Slutsatserna är bland annat att det behövs skallkrav i upphandlingar av byggprojekt för att hållbarheten ska bli verklighet i praktiken men att det samtidigt krävs mod av byggaktörerna att testa nya arbetssätt och utveckla nya hållbara material. / The purpose of this study was to investigate how project managers in the construction industry work with sustainability and how they experience that the EU's new sustainability regulations, which was introduced on January 1, 2024, will affect construction projects and construction project management. The study was carried out with a qualitative approach and nine semi-structured interviews with project managers active in the construction industry. The data collected through the interviews was analyzed through thematic analysis which resulted in three main themes: The economy is always No.1, Social and environmental sustainability as an incentive and Heavy paper tiger in the backpack for small practitioners.  The results of the study show that it is difficult to conduct sustainable project work without prioritizing the financial perspective of sustainability first. Regardless of how good a project manager's intentions are to implement sustainability in the project work, the person needs to approach the budget first, even if the global goals state that the three aspects of sustainability economically, socially and environmentally are integrated and indivisible. Some project managers may use the sustainability work as an incentive for profit. Other actors find it difficult to prioritize more sustainable materials and methods because the costs are too high. This depends on the size of the business and the nature of the business.  The result also indicates that small players in the construction market will be more negatively affected by the new sustainability directives because it will require more administration which is difficult to catch up financially. At the same time, the smaller actors experience that their possibilities to influence the sustainability of the projects is minimal. Larger players in the construction market often have specialists employed to handle this kind of tasks, and can often make use of certifications, which increase the value of the construction work and give them a chance to recoup their administrative costs. The conclusions are, among other things, that there is a need for basic requirements in the procurement of construction projects in order for sustainability to become a reality in practice, but at the same time that courage is required for the building operators to test new working methods and to develop new sustainable materials.