Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2008.

Lennart Schön var en ekonom-historiker som ville typologisera de återkommande ekonomiska kriserna i en cyklisk utveckling. Denna uppsats undersöker den länsvisa spridningen av bostadsbyggandet i Sverige mellan 1960–1975 och förhållandet mellan produktionskostnader mellan 1968–1975. Med denna undersökning är förhoppningen att kunna bringa mer klarhet i om Schöns teori om ökade regional spridning av bostadsbyggande, och vinstpressande under strukturcykelns senare del stämmer. Miljonprogrammet framstår som ett tydligt Stockholmsprojekt och Stockholm leder periodens bostadsbyggande men efter Stockholm kommer mer perifera län. Produktionskostnader och hyror har ett statistiskt säkerställt samband men observationerna är för få för att kunna göra inferens på hela bostadsmarknaden.

No description available.

Denna studie är ett examensarbete och det avslutande momentet inom utbildningen byggteknik på Linköpings Universitet, campus Norrköping. Examensarbetet fokuserar på att ta reda på och kartlägga kostnadsavvikelser mellan kalkylerade och verkliga byggkostnader. Bakgrunden till studien ligger i att båda författarna har erfarenheter från byggbranschen och vet att kostnadsutfallet för projekt inte alltid blir som planerat. Därför togs beslutet att djupare analysera om vad orsakerna till avvikelser kan bero på. Syftet med studien är att undersöka om möjliga avvikelser finns mellan kalkyler och verkliga byggkostnader samt finna orsaker och åtgärder till avvikelserna. För att framställa ett resultat till studien ställdes tre övergripande frågeställningar som hela arbetet strävar efter att besvara. Dessa är “hur ser kalkyleringsprocessen ut?”, “vilka kostnadsavvikelser finns mellan kalkylerade och verkliga byggkostnader?” och “hur åtgärdas eventuella avvikelser?”. Arbetet har genomförts genom projektuppföljning för tre projekt hos ett företag där kostnader jämförts mellan anbudskalkylen och det verkliga utfallet för projektet. Studien tar endast hänsyn till projektkostnaden vilket innebär att det begränsas genom att inte räkna med centraladministration och vinst vilket anbudssumman annars också består av. Orsaker till avvikelser har fastställts via intervjuer med platscheferna för respektive projekt. Resultatet som uppnåtts visar på att avvikelser förekommer relativt ofta och främst på grund av ett fåtal orsaker. De poster som visar störst avvikelser genomgående i alla tre projekt är armering/ingjutningsgods, isolering, betong och arbetsplatsomkostnader. De största orsakerna till negativa avvikelser visade sig vara kalkyleringsfel, svåra arbetsplatsförhållanden och dåligt utfört arbete av underentreprenörer. Största orsakerna till att positiva avvikelser uppstått berodde på prutat pris för inköp samt ändrade arbetsmetoder. Det studien kommit fram till är att företaget bör skapa bättre rutiner för erfarenhetsåterföring från yrkesarbetare till kalkylarbetare. Ett annat förbättringsförslag är att även bli bättre på att besöka den tänkta arbetsplatsen innan start av kalkylering. Detta för att förebygga att avvikelserna uppstår i framtida projekt.

Sweden is suffering from a large housing shortage due to urban population growth and low levels of new construction. Public housing companies play a major role on the market with their 46 percent share of the rental market. The production of rental apartments is especially problematic since profitability is limited. The low levels of new supply could be explained by high construction costs since they have reached levels that now inhibit the building of new rental apartments. One approach to increasing the supply of rental apartments on the Swedish housing market is by introducing framework procurements for turnkey ready multi-family housing. The effect of such framework procurement is researched, analyzed and put in relation to theories in the field of real estate economics, urban spatial theory, industrialized housing construction and competition. The objective of this thesis is to contribute to the field of research and increase the knowledge of supply side factors on the housing market. To fulfill the purpose of this thesis, analysis has been conducted with a mixed method approach, using a survey and interviews to reach all the public housing companies that have used the framework procurement Kombohus Bas. The case was chosen because it is a framework procurement for turnkey ready multi-family housing. Kombohus Bas has been developed by the Swedish Association of Public Housing Companies in order to try to help the public housing companies increase the supply of rental apartments. Research results show that the framework procurement Kombohus Bas has increased the number of rental apartments on the Swedish housing market, most importantly because it has lowered the production costs, as well as simplified and shortened the process of building housing. Thus, the use of framework procurements for turnkey ready multi-family housing could reduce the housing shortage. / Det råder en stor bostadsbrist i Sverige idag vilken framförallt beror på en ökande befolkning och låga nivåer av nyproduktion. De allmännyttiga bostadsbolagen är stora aktörer inom bostadssegmentet med en andel om 46 procent av hyresmarknaden. Produktionen av hyresrätter är speciellt problematisk eftersom lönsamheten är begränsad. De låga nivåerna av nytt utbud kan till viss del förklaras av höga produktionskostnader eftersom dessa har nått nivåer som nu hämmar nyproduktionen av hyresrätter. Den här forskningsrapporten analyserar möjligheten att öka utbudet av hyresrätter på den svenska bostadsmarknaden genom att introducera ramavtalsupphandlingar för nyckelfärdiga flerfamiljshus. Effekten av sådana ramavtalsupphandlingar analyseras i denna studie och sätts i relation till teori inom fastighetsmarknaden, stadsbyggnadsekonomi, industrialiserat byggande och konkurrens. För att uppfylla målet med studien har ett case kallat Kombohus Bas studerats. Kombohus Bas valdes ut på grund av att det är en prispressad ramavtalsupphandling för nyckelfärdiga flerfamiljshus. Ramavtalsupphandlingen har tagits fram av Svenska Allmännyttans Bransch Organisation, SABO, med syfte att försöka underlätta för de allmännyttiga bostadsbolagen till att öka utbudet av hyresrätter på marknaden. Syftet med studien är att bidra till befintlig forskning och öka kunskaperna kring de faktorer som påverkar utbudssidan av bostadsmarknaden. Forskningen har utförts genom att använda en blandad metodik där både en enkät och intervjuer har genomförts med syfte att nå alla allmännyttiga bostadsbolag som använt ramavtalsupphandlingen Kombohus Bas. Resultatet från studien visar att ramavtalsupphandlingen Kombohus Bas har ökat utbudet av hyresrätter på den svenska bostadsmarknaden, främst genom att sänka byggkostnaderna samt genom att förenkla och förkorta byggprocessen. Detta resultat indikerar att bostadsbristen kan minskas genom att använda ramavtalsupphandlingar för nyckelfärdiga flerfamiljshus.

Detaljplaner sätter ramarna och förutsättningarna för vad som legalt kan byggas på en fastighet. Hur de förutsättningarna ser ut har en enorm inverkan på hur kostnadseffektivt det framtida bygget kommer att bli. Att i tidigt skede identifiera och påverka de faktorer som driver byggkostnaderna utan att skapa motsvarande mervärde för de framtida kunderna är en viktig uppgift. I den här studien kartläggs de planbestämmelserna och utformningarna, det ska dessutom inte vara självklart att det finns tillräckligt samhällsnytta för att väga upp kostnaderna. Litteraturen inom området är mycket bristande. Den huvudsakliga metoden för den här studien är intervjuer, totalt genomförs sjutton intervjuer med privata fastighetsutvecklare och kommunalt anställda inom markexploatering och detaljplanering. Det identifieras en rad detaljplansutformningar och fenomen kopplat till detaljplaneprocessen. Allt ifrån det optimala byggnadsdjupet och underjordiska garage till felaktiga betraktelsevinklar för arkitekturen och nya typer av kommunala särkrav som blir allt vanligare. Dessutom hanterar studien samarbetet inom detaljplaneprocessen mellan privata fastighetsutvecklare och kommunen med fokus på byggkostnader, lönsamhet och avvägningarna mellan det enskilda intresset hos fastighetsutvecklaren och allmänna intressen. Fastighetsutvecklare har inflytande under detaljplaneprocessen och kan bidra med mycket. Inom kommuner finns tankar kring vad som är den mest samhällsekonomiskt lönsamma avvägningen för planutformningar där projektets lönsamhet får väga tyngre, men än så länge gäller det främst fram tills en detaljplan är genomförbar och ibland för kommunens egna fastigheter eller bostadsprojekt.