• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 59
  • 5
  • Tagged with
  • 64
  • 28
  • 26
  • 22
  • 19
  • 18
  • 13
  • 10
  • 9
  • 9
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Modellering av befintliga byggnader / Modeling of existing buildings

Andersson, Victor, Visekruna, Sanjin, Jasarevic, Haris January 2013 (has links)
Rapporten avhandlar modelleringen av en befintlig industribyggnad och dess tillvägagångssätt. I rapporten har även utredningar och studier granskats kring neutrala filformat, laserscanning och byggprocessen i allmänhet då dessa omnämnda ämnen går hand i hand och utgör fundamenten i modellerings-projekt. Projektet som författarna modellerade var det befintliga renseriet på Södra Cell i Mönsterås. Intervjuer som kontinuerligt utförts med berörda personer framgår under genomförande delen.
32

Identifiering och uppföljning av dagliga fel och brister på byggarbetsplatsen : Samt hur dessa kan hanteras enligt Lean-koncepttänkande

Karlsson, Martin, Landegren, Fredrik January 2008 (has links)
Byggbranschen brottas idag med en hel del fel och brister i byggprocessen. Exempel på problem är bl.a. höga byggkostnader, kvalitetsbrister samt att det förekommer slarv och okunskap. Produktiviteten i byggbranschen har inte utvecklats lika mycket som i tillverkningsindustrin som använder sin ledningsfilosofi Lean Production. Syftet med detta examensarbete är att få insikt i vilka vanliga fel och brister som förekommer i byggbranschen, samt att kunna ge förslag till förbättringar i enlighet med lean-tänkande. När man talar om Lean i byggsammanhang benämns det Lean Construction. Lean Construction har sin teoretiska bakgrund i verkstadsindustrins Lean Production och Lean Thinking. Lean Production är en industriell produktionsmetod vars syfte är att öka produktionseffektiviteten och har sin bakgrund i japanska bilindustrin. Lean Thinking är en vidareutveckling av Lean Production och är ett begrepp som används för att omfatta fler branscher utöver tillverkningsindustrin. Att arbeta enligt Lean innebär att hela tiden arbeta med ständiga förbättringar samt att identifiera och eliminera allt slöseri. Slöseri kan ses som en aktivitet som inte skapar något värde för kunden men som ändå förbrukar resurser. När man tillämpar Lean i sin organisation så analyserar man hur en effektivisering kan ske utifrån sin egen produktionsprocess. Några av grundelementen inom Lean är Kaizen som betyder ständiga förbättringar samt Just In Time. Det har utförts vissa studier kring slöseri i byggbranschen, delar av dessa presenteras i denna rapport. Det som kartlagts som slöseri är bl.a. omarbete, materialspill, överproduktion och väntan hos personal. Det är utifrån dessa kartlagda slöserier som vi har utformat enkäterna i vår undersökningsstudie. Studien visar inte på några större skillnader mellan platschefer/arbetsledare och yrkesarbetare vad det gäller deras uppfattning om vilka fel och brister som är vanligt förekommande. Båda yrkeskategorierna är överens om att slöseri kan minskas, t ex genom effektivare materialhantering på byggarbetsplatserna och bättre kommunikation och planering på alla plan. / The Construction industry struggles with quality deviances and defects in the building process. Various kinds of problem are for example expensive costs for production, defects in quality and negligence and ignorance in the industry in general. The development of productivity in building process has not progressed at the same rate as companies within manufacturing industry who are using the Lean Production philosophy. The purpose whit this degree project is to bring knowledge about what kind of deviances and defects that exist in the industry, and to recommend suggestions for improvements in accordance with Lean Thinking. When you speak about Lean in the construction business it is called Lean Construction. Lean Construction has its theoretical background in the engineering industries Lean Production and Lean Thinking. Lean Production is an industrial production method which purpose is to increase the effectiveness of production. It originates from the car-industry in Japan. The concept of Lean Thinking is a further development of Lean Production and it includes all industries, not just the manufacturing industry. To work according to Lean means that you all the time tries to achieve constant improvements and to identify and eliminate all kinds of waste in time and materials. Waste can be seen as an activity that do not create any added value for the customer but still however consume resources. While implementing and using Lean in your business corporation you have to analyze how a potentiate can be achieved outgoing from the existing production process. Some main elements within Lean are Kaizen, which means constant improvements, and Just In Time. There have been many studies about waste in production in the construction industry. Some are introduced in this report. Activities that have been identified as waste are among others reworking, waste of material, overproduction and misplanning causing waiting times among employees. Based on these ascertained wastages we have formulated the questionnaire study. The study does not show large differences between local managers/team leaders and construction workers when it comes to their opinion about what kinds of deviances and defects they find as frequent. The both professions agree that waste can be reduced, by the way of for example efficacious material handling on the building sites and better communication and planning on several levels. Keywords: Building process, Lean Construction, Wasting, Kaizen and Just In Time
33

Bristande kommunikation kostar! / Fault in communication costs!

Gawriye, Georgina, Nilkam, Kotchakorn January 2018 (has links)
Ett framstående samt återkommande problem i Sveriges byggindustri är då kommunikation brister mellan aktörerna, vilket kostar. Byggprocessens alla skeden tillsammans med ett stort antal aktörer är de två största anledningarna till missförstånd och försummad information. Ett projekt som utförs i partnering går ut på öppenhet och gemenskap. Syftet med denna studie är att undersöka de kommunikationsbrister som kan uppkomma under ett partneringsamarbete mellan beställare och byggentreprenör. Målet blir då att utveckla förbättringsåtgärder som gynnar det framtida samarbetet mellan de två aktörerna och effektiviserar projektering samt produktion av ett projekt. Metoder som använts är litteraturstudier tillsammans med semistrukturerade intervjuer och workshop. Det deltog totalt åtta personer i intervjuerna från företagen som vi kallar för aktör B, som är beställaren, och aktör E, som är byggentreprenadföretaget, då dessa vill förbli censurerade i denna rapport. Resultatet av studien fastställer fem byggstenar för partnering: Teambuilding och relationer, gemensamma mål, konflikthanteringssystem, upphandling och kontrakt och sist men inte minst uppföljning och ständiga förbättringar. Resultatet påvisar att kommunikationsbrister uppstår när dessa inte är väldefinierade mellan aktörerna. Partnering hade fler fördelar än nackdelar enligt respondenterna, det vill säga så länge det utfördes på rätt sätt. För att förhindra att dessa kommunikationsproblem uppstår har den teoretiska referensramen tillsammans med empirin givit oss möjligheten att bidra med ett par förbättringsförslag: Definiera byggstenarna i tidigt skede med hjälp av en extern specialist, använda sig av en objektiv moderator under de mest väsentliga mötena samt uppföljning genom sammanställning av utvärderingar från representanter av varje led.
34

UNDERSÖKNING AV FEL OCHSTÖRNINGAR SOM PÅVERKARBYGGPROJEKT / INVESTIGATION OF FAULTS AND DISTURBANCES THAT AFFECTSCONSTRUCTION PROJECTS

VAZIRI, JOSEF, MUHAMOUD HASSAN, YUSUF January 2014 (has links)
Detta arbete kommer att behandla olika typer av fel och störningar som påverkar ett byggprojekt. Byggprocessen i sig involverar många aktörer som måste samarbeta för att nå uppsatta mål och därmed hålla sluttiden. Från det att byggherren har tagit ett beslut att starta ett byggprojekt till att byggprojektet nått sin slutliga fas ställs det krav på alla aktörer. I byggprojektets tre olika skeden – program, projektering och produktion – uppstår olika typer av fel och störningar som påverkar byggprojektet negativt. Det uppstår alltid komplikationer när ett husbygge skall utföras pga. ett komplicerat samspel mellan olika parter, personer och företag. För att kunna förstå hur fel och störningar påverkar dagens byggprocess har det gjorts litteraturstudie. Litteraturstudierna har därefter kompletterats med intervjuer med platschefer hos NCC AB. Detta gjordes med avsikten att kunna jämföra teorin med verkligheten. Överensstämmer verkligheten med teorin eller är det stora skillnader mellan dessa två. Grunden för ett lyckat byggprojekt är oftast en väl genomförd planering. Byggbranschen har som helhet en dålig planeringsnivå. Planeringen görs för att kunna minimera fel och störningar. Intervjuerna som gjorts har visat att trots en god planering är inget projekt helt felfritt. Det dyker nästan alltid upp något som måste ändras, tilläggas eller tas bort. Nyckelord: fel, störningar, byggprojekt, byggstyrning, byggprocessen, undersökning, produktionsplanering. / This paper will address different types of faults and disturbances that affect a building project. The construction process itself involves many participants who must cooperate in order to reach the set goals and thus keep the end time. From the time the developer has taken a decision to start a construction project until the construction project reached its final stage each participant has requirements to fulfil. In the three different stages of the construction project – planning, pre-construction and construction – different types of faults and disturbances occurs that affect the project negatively. There are always complications when a building project must be carried out on the basis of a complex interaction between different parties, people and companies. There have been done literature studies in order to understand how faults and disturbances affect today’s construction process. The literature studies have then been supplemented by interviews with site managers at NCC AB. This was done with the intention to be able to compare the theory with reality. Does the reality match with the theory or are there major differences between these two. The foundation for a successful construction project is usually a well-conducted planning. The construction industry as a whole has a bad planning level. The planning is done in order to minimize faults and disturbances. The interviews carried out have shown, despite a good planning, that no project is completely flawless; there is almost always something that needs to be changed, added or removed. Keywords: faults, disturbances, construction projects, construction management, construction process, investigation, production planning.
35

Det vore ju skam om det inte fungerade bättre – En fallstudie förfelsökning av projekteringsprocessen / It would be a shame if itdidn´t work better - A case study regarding errors in the design process

Lindström, Filip, Persson, Mikael January 2014 (has links)
Den här rapporten redovisar resultatet av en fallstudie på projektet Göingegården som genomförs i regi av Derome Mark & Bostad. Syftet med rapporten är att kartlägga arbetsprocessen och därefter belysa var det finns felkällor och störst förbättringsmöjligheter, av vilken anledning samt vilka konsekvenser som dessa får. Rapporten belyser och åskådliggör vilka åtgärder och lösningar som bör användas och dessa åtgärder utvärderas ur ett LEAN perspektiv med fokus på tid och kostnad som effekter. För att kunna nå dit har en stor del av arbetet inriktats sig mot att förstå hur processen fungerar, hur arbetet ser ut på Derome samt synliggöra vilka avvikningar som finns och hur dessa utspelar sig i det långa loppet. Arbetet med eftersökning och felsökning består av främst av möten, intervjuer och eftersökningar om hur arbetet sker på andra företag i samma bransch. Dessa avvikelser analyserades och deras härkomst, varför de uppkommer, undersöktes och fokus låg på att hitta förbättringspunkter som är återkommande och inte bara engångsproblem. Att grundstenarna och visionerna som finns i LEAN är tätt sammanknutna med de åtgärdsförslag som redovisas i rapporten ser vi som en klar utgångspunkt. Resultatet av rapporten visar på att inom projekteringsdelen av projektet finns det brister och de flesta av dessa brister härleds komma från omodern teknik. Byggbranschen genomgår för närvarande en modernisering gällande teknik och arbetsmetoder och det gäller för främst mellanstora företag som Derome att hänga med i utvecklingen och inte hamna bakom. De förslag som lagts fram i rapporten som åtgärder är just relativt ny men beprövad teknik som utgår från ett LEAN-tänk och som var för sig löser flertalet av uppkomna problem. Åtgärderna för att förbättra processen kräver ledningens engagemang, utbildning av personal och investeringar i olika former. Vi ser att fördelarna på olika plan klart överväger den belastning och kostnad som krävs. / This report present the results of a case study on the project Göingegården rendered on directed by Derome Mark & Bostad. The report aims to identify the work process, and then highlight where there are sources of error and the greatest opportunities for improvement, for what reason and what consequences these may be. The report highlights and illustrates the measures and practices that should be used and these measures assessed from a Lean perspective, focusing on time and cost effects. In order to achieve this, a large part of the work focused towards understanding how the process works, how the work is done at Derome and visualize the deviations that exist and how they play out in the long run. The efforts to search and troubleshoot consist mainly of meetings, interviews and studies of how work is done at other companies in the same industry. These deviations are analyzed and their origins, why it occurs, sought and the focus was on finding improvement points that are recurrent and not just one-off problem. The fundamentals and visions found in LEAN are closely interwoven with the action proposed by the report, and that is a clear basis for the report. The results of the report show that the planning phase of the project, there are weaknesses and most of these defects are derived and come from outdated technology. The construction industry is currently undergoing a modernization regarding technologies and work methods and it is most relevant for medium large companies such as Derome to keep up with developments and not fall behind. The proposals put forward in the report is actions that is just relatively new but proven technology that is based on a LEAN mindset and each of which solves most of the resulting improvement points or defects. Measures to improve the process require management commitment, staff education and investment in various forms, but we see that the benefits at different levels clearly outweigh the burden and expense required.
36

VR-teknik i en ombyggnadsprocess / VR-technology in a rebuilding process

Friberg, Andreas, Johansson, Rasmus January 2017 (has links)
Detta examensarbete är utfört för att generellt beskriva VR och ge underlag för Skymaps tillämpning om att i ett ombyggnadsskede visa ATA Timbers sågverk i VR. Modellen skall vara tilltalande för kunden i VR. Under modelleringen har hänsyn tagits till Skymaps önskemål om vilka programvaror som skall användas. Utformningen av sågverket är redan fastställt och därför kommer underlag endast användas för att ritas av. Resultatet uppnås genom att granska, utreda och tillämpa tekniken. Resultatet av examensarbetet blev som förväntat, en 3D-modell av sågverket i Sandsjöfors finns nu att använda sig av vid ATA Timbers om- och tillbyggnadsprocess.
37

Arkitektens roll i byggprocessen : En jämförande studie om skillnader mellan Sverige och Danmark / The architects’ role in the construction process : A comparison study on differences between Sweden and Denmark

Hed, Max, Lans, Sofie January 2019 (has links)
Syfte: Den här rapporten ämnar jämföra arkitektens roll i länderna Sverige och Danmark. Då länderna är geografiska grannar är det intressant att jämföra hur den innovativa arkitekturen kan skilja sig så mycket åt. Det kan bero på flertalet olika faktorer, men med samlad påverkan blir rollerna i praktiken påverkade under byggprocessen. Målet med rapporten är således att beskriva och se vad som skiljer arkitektens roll i byggprocessen i Sverige från den i Danmark utifrån tre valda kategorier:  Byggprocessen och entreprenadformer  Ekonomi och tid  Syn på arkitektens roll Metod: Metoderna som kommer användas är litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Intervjuerna ämnar ge arkitekternas syn på hur deras roll speglar sig. Litteraturstudierna ämnar framföra en tydlig problembild, tillhandahålla en erforderlig faktabakgrund och för att utforma ett relevant teoretiskt ramverk. Resultat: Arkitektoniska kvaliteter försummas då arkitekten i Sverige saknar ekonomiska argument och sällan får vara lika delaktig som andra aktörer under processen. I Danmark får arkitekterna oftare en mer förankrad roll i projekten vilket bidrar till att de kan argumentera för de arkitektoniska kvaliteterna även under produktionen. Konsekvenser: Genom vidareutbildning i byggekonomi och projektledning kan arkitekten få en mer inflytelserik roll i byggprocessen. Beställare bör anlita arkitekten i projektens tidiga skeden och för att behålla den ursprungliga intentionen måste beställare och entreprenör förstå vikten av arkitektoniska kvaliteter. Begränsningar: Studien begränsades till att undersöka och jämföra debakomliggande orsakerna till rollskillnaderna med hänseende på byggprocessens och entreprenadformernas uppbyggnad, ekonomi och tid samt de olika aktörernas syn på arkitektensroll för arkitekten som konsult och inte för arkitektersom agerar byggherrar. / Purpose: The purpose of this essay is to compare the architect’s role in Sweden and Denmark. As geographical neighbors the countries differ a lot when it comes to innovative architecture. This may be due to several different factors, but with the combined impact, the roles in practice will be affected during the construction process. The aim of the essay is thus to describe and see what distinguishes the architect’s role in the construction process in Sweden from that in Denmark based on three selected categories:  The construction process and its contract forms  Economy and time  The view on the architects’ role Method: The methods that will be used is literature studies and qualitative interviews. The interviews aim to explain the architects’ role and how they interpret it. The literature studies aim to present a clear purpose, provide a necessary factual background and design a relevant theoretical framework. Findings: Architectural qualities are neglected when the architect in Sweden lacks economic arguments and rarely gets to be as involved as other actors during the process. In Denmark, architects are more often given a more anchored role in the projects, which contributes to them being able to argue for the architectural qualities even during production. Implications: Through further education in construction economics and project management, the architect could play a more influential role in the construction process. The client should engage the architect in the early stages of the projects and in orderto maintain the original intention, the client and the contractor must understand the importance of architectural qualities. Limitations: The study was limited to investigate and compare underlying causes of the role differences with regard to the structure of the construction process and the contract forms, economy and time and the different actors’ views on the architect’s role for the architect as a consultant and not for architects who act as builders
38

Egenkontroll för VVS-projektörer : Behöver man förbättra den?

Granroth, Marko January 2004 (has links)
Det är viktigt att diskutera förändringarna inom byggsektorn och hur vi ser på byggprocessen. Genom att omvärdera praxis och tolka viktiga delar i bygg-processen kan vi ställa rätt krav på varandra.Målet med diplomarbetet är att titta på kvalitetssystem inom VVS-processen för att se vilka krav som ställs på mig som projektör idag och hur den skulle kunna se ut i framtiden. Och kanske det viktigaste för min egen del, förstå hur saker och ting hör ihop i byggprocessen.Tillvägagångssättet har varit att söka information i litteratur och därefter i samtal med olika myndigheter och kolleger inom byggsektorn. Utgångspunkten har varit mina egna erfarenheter och funderingar, så vissa delar är mer eller mindre vetenskapliga. Då det är min egen tolkning och andras tolkningar som återspeglar via mig i skolarbetet, för en korrekt bedömning bör man kanske vara jurist eller göra en eller flera examensarbeten i specifika områden för att vara säker på en helt korrekt tolkning.För att hitta en röd tråd vilka förstå sammanhangen börjar med en allmän bakgrund, sedan har jag gått igenom det viktigaste lagkrav som styr byggandet där det framgår tydligt av det inte finns några definitioner vad och hur egenkontrollen ska fungera, för att sedan gå in hur jag önskar det skulle vara i byggprocessen.En förväntning är att hitta ett system där flera aktörer så som projektörer, byggherre och myndigheter skulle kunna ha ett enhetligt system för hela riket, så att alla i byggprocessen blir effektivare. / Efter genomfört arbete, har presentation gjort för Föreningen Sveriges VVS-inspektörer årliga tekniska informationsmöte 2005, titel: Lär av flyget. QC Egenkontroll i praktiken. Torsdag 15 september 2005. Artiklar i facktidning "Ett VVS-säkerhetsverk skulle stärka branschens positioner" 2005 samt tagit fram checklistor för branschen, återfinns hos Byggtjänst. sedan 2006, senaste uppdatering 2012. QC 20120228
39

Återbruk i byggprojekt: Arkitekten som förändringsagent

Sällström Eriksson, Liza January 2022 (has links)
The Swedish building sector is the cause behind a large part of all generated waste in Sweden. This must change to reach the goal by 2030 to make a significant reduction of waste. One way to work towards this goal is to reuse existing material. The architect often contributes to early stages of the building process, which is an important timestamp to ensure that reuse becomes a part of the construction project. The role of the architect has the potential to contribute to current sustainability goals by urging reuse of building materials in projects. Therefore, this thesis aims to increase the understanding of architects' perception of their role in reuse practices in construction projects by answering how their work is similar to the characteristics of a change agent. The study also aims to explore how their role can develop to better urge reuse, with the help of theory of ​​change management. The study is limited to the architect role in the reuse practices in construction projects. Furthermore, it is the informal role as a change agent that is of concern since the architects’ profession does not appear to include the formal role as a change agent. Furthermore, in this study a connection between an informal change agent and an informal leader is made, because of the relation between change and leadership. A qualitative approach was chosen because the study has a purpose to better understand the architects' individual experiences and perspectives. The work is based on two literature studies, one contextual and one that contributes to a theoretical framework for the later analysis. Thereafter, an interview study was conducted with seven participant architects that are active in Sweden with experience or knowledge of reuse. The interviews were transcribed and analyzed using the designed theoretical framework to encode and categorize the responses. The coding resulted in three separate tables with sorted quotes from the interviews. These tables were used to interpret the relationships between the sorted interview material and allow new themes to emerge from the analysis. After this thematization overall conclusions were drawn by interpreting the analysis from a holistic perspective. From the literature study it became apparent that a change agent, either formal or informal, can be anyone with the abilities to drive change. From the interviews evident connections were found between the architects’ reuse practices and the personal abilities that is necessary for a change agent to be successful. The architects’ descriptions about their reuse practices did not concern their own authority, which can be explained by that they lack the power to make decisions in the projects. But through their personality, communicative skill, and ability to solve problems, they can access both formal and informal authority, which is two other particularly key factors for a change agent. The analysis indicated that the architects’ role in reuse practices is essentially about influencing and convincing other actors in the building process. Beside the fact that architects have developed multiple of the personal abilities that a change agent needs, they also drive reuse practices voluntarily, which is an aspect that coincides with an informal leader. To conclude, the architect’s role in the matter can be described as a communicative informal change agent, even if no respondent referred themselves as a change agent. It seems that awareness of acting as a change agent is not the main motivator for acting as one, and thereby have a better potential to work with reuse. However, it is not the whole solution for the sustainability goals that architects act as change agents, but it can be a piece of the puzzle that promotes an increased work with reuse. Furthermore, communication and knowledge emerged as two core results for how the architect role can be developed to better drive reuse. All proposed development areas affect their gathered knowledge and ability to communicate, in some way. By enhancing their communication skills and knowledge, they have a greater opportunity to be convincing and thus have a stronger influence in construction projects. This applies not only to architects active in Sweden, but the results can also be applied to other professional roles without decision-making authority but who want to drive change in their organization. / Svenska byggsektorn står för en stor del av allt genererat avfall i Sverige vilket behöver förändras för att uppnå målet om att betydligt minska mängden avfall till 2030. Ett sätt att arbeta mot målet är genom att återanvända, eller återbruka, befintligt material. Arkitekten är ofta med i byggprocessens tidiga skeden, vilket är en viktig tidpunkt för att se till att återbruk blir en del av projekten. Arkitektrollen har potential att bidra till dagens hållbarhetsmål genom att uppmana till att återbruka material i projekten, samtidigt som det finns utmaningar som försvårar nyttjandet av rollens potential. Därför syftar detta examensarbete till att öka förståelsen om yrkesverksamma arkitekters uppfattning om sin roll i ett återbruksarbete inom byggprojekt genom att svara på hur deras återbruksarbete liknar karaktärsdragen av en förändringsagent. Studien syftar även till att utforska hur de kan utvecklas för att bättre driva återbruksarbetet vilket görs med hjälp av teoriområdet om förändringsarbete. Studien avgränsar sig till enbart arkitektrollen i återbruksfrågan inom byggprojekt. Vidare avses den informella rollen som förändringsagent eftersom arkitektyrket inte förefaller innefatta den formella rollen som förändringsagent. Dessutom görs en koppling mellan informella förändringsagenter och ledare i denna studie på grund av relationen mellan förändring och ledarskap. Ett kvalitativt tillvägagångssätt valdes eftersom studien har ett förstående syfte om arkitekternas personliga erfarenheter och perspektiv. Arbetet tar avstamp i två litteraturstudier, en kontextuell för en ökad förståelse för arkitektrollen i Sverige och centrala begrepp, samt en litteraturstudie som bidrar till ett teoretiskt ramverk inför den senare analysen. Därefter utfördes en intervjustudie med sju deltagande arkitekter som är yrkesverksamma inom Sverige med erfarenhet eller kunskap om återbruk. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av det utformade teoretiska ramverket för att koda och kategorisera svaren. Kodningen resulterade i tre separata tabeller med sorterade citat från intervjuerna. Dessa tabeller användes för att tolka sambanden mellan koderna och låta teman växa fram från analysen. Efter tematiseringen tolkades analysen från ett helhetsperspektiv för att dra slutsatser. Från litteraturstudien framkom att en förändringsagent, formell eller informell, kan vara vem som helst med förmågor för att driva en förändring. Utifrån intervjuerna kunde tydliga kopplingar göras mellan arkitektens återbruksarbete och de personliga förmågor som är nödvändiga för en förändringsagent att vara framgångsrik. Arkitekternas beskrivningar om deras återbruksarbete berörde inte deras egen auktoritet, vilket kan bero på att de inte har beslutsmakten i byggprocessen. Men genom deras personlighet, kommunikativa skicklighet och problemlösningsförmågan kan de få tillgång till formell och informell auktoritet, som är två viktiga faktorer för en förändringsagent. Analysen pekade på att arkitektens roll i återbruksarbetet handlar om att påverka och övertyga andra aktörer i byggprocessen. Förutom att arkitekterna har utvecklat flera av de personliga förmågorna som en förändringsagent behöver, driver dem även återbruksarbetet frivilligt, vilket är en aspekt som sammanfaller med en informell ledare. Sammantaget kan arkitektens roll i återbruksarbetet beskrivas som en kommunikativ informell förändringsagent, även om ingen arkitekt kallade sig själv för en förändringsagent. Det verkar således inte vara det viktigaste att vara medveten om konceptet förändringsagent för att agera som en sådan och därigenom ha bättre potential att arbeta med återbruk. Däremot är det inte hela lösningen för att nå hållbarhetsmålet att arkitekter agerar som förändringsagenter, men det kan vara en pusselbit som främjar ett ökat återbruksarbete. Vidare framkom kommunikation och kunskap som två kärnresultat för hur arkitekten kan utvecklas för att bättre driva återbruksarbetet. Alla föreslagna utvecklingsområdena berör på något sätt deras ihopsamlade kunskap och förmåga att kommunicera. Genom att förbättra sin kommunikation och kunskap har de större möjlighet att vara övertygande och därmed ha en starkare påverkan i byggprojekten. Detta gäller inte enbart för arkitekter verksamma i Sverige, utan resultaten kan appliceras på andra yrkesroller utan beslutsmakt men som vill driva en förändring inom sin organisation.
40

Tillgänglighetsarbete vid ombyggnation av kulturmärkta byggnader : Utmaningar vid kombination av motstridiga lagkrav / Accessibility adaption during reconstructions of culturally valued buildings : Challenges when combining conflicting laws

Borgstrand, Siri, Carleson, Frida January 2021 (has links)
There are multiple laws to consider during reconstructions. In practice, some of these laws are challenging to combine, which inevitably sometimes leads to deviation. BBR 29 and PBL (2010:900) requires accessibility adaptation during reconstructions and that some exceptions are allowed during specific circumstances. The purpose of this paper is to examine accessibility adaptation throughout Boverket’s building process and the priorities made when conflicting regulations give contrary outcomes. What are the challenges and what exceptions to the rules are acceptable? More precisely, this paper will examine accessibility adaptation of culturally valued buildings, since it is not unusual that these laws collide. The study includes a literature study, qualitative interviews and a case study. Based on the data, it is clear that each project is unique and has individual characteristics and challenges. Thus, it is not possible to draw general conclusions. However, the practical examples emerging in the data, as well as the case study, indicate some patterns. The majority of the accessibility adaptation is done during the third stage of the building process. Many deviations are necessary due to discovering challenges too late or due to unforeseen practical implications during the development of accessibility solutions. If experts are involved earlier, as well as continuously consulting during the entire process, less deviations could be necessary. This is supported by the case study where an expert was included much earlier, before final decisions on accessibility solutions were made, and the collaboration continued throughout the full project. The constant access to expertise and added time for accessibility solutions, resulted in creative solutions in favor of accessibility adaptation. Few deviations were made. The study indicates that when buildings with a cultural value must be protected, it often makes it difficult for accessibility adaptation in practice. In these cases, the deviation is more often made from accessibility rather than cultural value preservation. / Det finns flera styrande lagkrav vid en ombyggnation. Dock kan det hända att tillämpningen av vissa lagkrav i praktiken är utmanande att kombinera vilket kan leda till att avsteg måste göras. BBR 29 och PBL (2010:900) är exempel på lagar och föreskrifter som ställer krav på tillgänglighetsanpassning vid ombyggnation och det får endast göras avsteg från dessa under vissa omständigheter. Syftet med studien är att undersöka hur tillgänglighetskraven värderas i byggprocessen mot andra lagkrav, där de båda ger motstridiga utfall för att kunna ta reda på vilket som prioriteras och vilket som görs avsteg ifrån. Mer specifikt har det för studien valts att undersöka hur tillgänglighetsarbetet går till i byggprocessen vid en ombyggnation av en kulturmärkt byggnad. Studien avgränsas till Skåne och funktionsnedsättning i form av nedsatt rörelseförmåga då detta kräver en större insats för byggnadstekniska lösningar. Frågeställningarna är formulerade för att ta reda på hur tillgänglighetsarbetet går till vid en ombyggnation av en kulturmärkt byggnad då två områdens lagkrav ska kombineras. Det undersöks hur tillgänglighetsarbetet i byggprocessens olika skeden utförs, vilka de vanligaste utmaningarna är och hur de hanteras samt vilka som är de mest förekommande avstegen. Studien genomförs med hjälp av litteraturstudier inom området för tillgänglighet, kvalitativa intervjuer med sakkunniga TIL samt en deskriptiv fallstudie av ombyggnationen av det Gamla polishuset på Davidshall i Malmö. Av insamlad data framgår det att tillgänglighetsarbetet är unikt och individuellt för varje projekt, därav är det inte möjligt att göra generella slutsatser. Praktiska exempel från intervjuerna samt fallstudien tyder dock på några samband. Merparten av tillgänglighetsarbetet sker under projekteringsskedet i byggprocessen. Utmaningarna varierar beroende på projektets karaktär och många avsteg förekommer då utmaningarna upptäcks för sent eller för att tillgänglighetsanpassningar i praktiken stött på oförutsedda hinder. Att koppla in sakkunnig TIL i ett tidigt skede, samt utöka deras involverande kontinuerligt genom byggprocessen, skulle kunna minska avstegen från tillgänglighet som behöver göras. Detta framgår också i fallstudien där sakkunnig TIL har varit inkopplad från början i projekteringsskedet vid framtagandet av system- och bygglovshandlingar. Kommunikation mellan sakkunnig TIL och antikvarie har löpt parallellt genom projekteringen samt produktionen i fallstudien. Detta har i sin tur resulterat i att det funnits tid och kunskap till att hitta kreativa lösningar som är till fördel för tillgängligheten och att få avsteg har gjorts vid ombyggnationen. Med bra planering, kreativitet och samarbete kan utmaningar och avsteg från tillgängligheten minskas och fler lösningar hittas. Studien tyder på att när det finns ett förvanskningsförbud som gör att tillgänglighetsanpassning rent praktiskt inte är möjligt att genomföra, görs avsteg från tillgängligheten snarare än från kulturvärdet. Det är vidare fortfarande otydligt hur och vilka avsteg som får göras i praktiken. En stor del av beslutet om vilka lagkrav som avsteg görs från är upp till beslutande myndighet, där det beror på var och utav vem beslutet tas. Utöver att tydlighet i tillgänglighetsarbetet i byggprocessen kan minska behovet av att göra avsteg, kan en tydligare prioriteringsordning mellan lagkraven underlätta det praktiska arbetet.

Page generated in 0.4586 seconds