Bostadsbyggandet kräver stora resurser och står för ungefär tjugo procent av de totala utsläppenav koldioxid i landet. För att uppnå ett klimatneutralt samhälle 2045 behöver man redan iprojekteringen fundera över vilka metoder och material man ska arbeta med. Just nu finns detgoda hjälpmedel och verktyg för att underlätta denna process som hjälper projektören att enkeltoch smidigt jämföra olika material och metoder för att uppnå ett så lågt klimatavtryck sommöjligt.Klimatdeklarationer innehåller alla skeden under byggnadens livslängd, dessa kan delas upp ibland annat byggskede, användningsskede och slutskede. I denna studie kommer byggskedet attstuderas närmare med fokus på utsläppsdata från råvara till färdig produkt på byggarbetsplatsen.Denna studie är en jämförelse mellan ett befintligt flerbostadshus som är byggt i KL-trä mot ettlikadant flerbostadshus med stomme av lättbalkar i trä. Syftet med denna rapport är att ta redapå hur vi i framtiden kan bygga mer klimatsmart.För att jämförelsen ska bli så tydlig som möjligt och för att volymerna och den uppvärmdaboytan ska bli så lika som möjligt har en byggnad projekterats utifrån handlingar från det redanfärdiga huset. Med hjälp av Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM) har beräkningar utförtsför respektive material med klimatdata hämtat från deras databas.I denna studie har rekommendationer för bärande konstruktioner i lättbalkar använts för ettflerbostadshus av tillverkaren Masonite beams. Material som beklädnader och annat ytskikt harvalts utifrån teoretisk bakgrund och materialstudier som utförts. Materialval av resterande delarav konstruktionen har också gjorts för att uppnå samma tekniska egenskapskrav det befintligahusets stomme uppfyller.Resultatet av studien visar på positiva effekter av att studera olika materials klimatpåverkan iett tidigt skede. En stomme av lättbalkar står för ungefär 30 procent mindre koldioxidutsläpp ijämförelse mot en stomme av KL-trä. Trots minskning i klimatutsläpp så uppnår byggnadensamma boendestandard. / Housing construction requires large amounts of resources and is responsible for approximatelytwenty percent of the total Carbon dioxide emission in Sweden. To achieve a climate neutralsociety and EU: s climate requirements by the year of 2045 we need to think about what methodsand materials we use, as early as in the planning process.Right now there are many great tools and technical means that could help out the architects withcalculation and comparisons between Carbon dioxide emissions for different materials in thisprocess to in the end achieve the smallest amount of emission possible.In the climate declarations there are multiple stages during a buildings life cycle that can bedivided into building, using and ending stage. In this report we will look closer into the stage ofbuilding, which includes the amounts of emission from the beginning of raw material to acompleted product on the construction site.This study will compare an already existing building in massive wood with a similarconstruction with light beams in wood. The purpose of the study is to find ways and methods tobuild as climate smart as possible in the future.To achieve a fair comparison of the two buildings in volume and heated living areas the secondone has been created out of the already existing construction documents of the first. With helpfrom the tool “Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM”, the climate data of emissions hasbeen calculated through their database values.In this report light beams from the manufacturer Masonite beams has been used with theirrecommendations of construction solutions for this specific building. Materials used for thefinish and other parts of the building's frame has been chosen with help from the theoreticalbackground and material studies that are included in this report. Important for the result is thatthe building in light beams compared with the already existing building in massive wood canfulfill the same technical attributes and keep the same overall standard.The result of the study shows positive effects by studying different materials' climate emissionsin the beginning stages of building. It also shows that an apartment building with light beams asframe sands for around 30 percent lower Carbon Dioxide emissions compared to one withmassive wood as frame. Even with this decrease of emissions the quality of living standarddoesn’t get affected.

Sveriges regering avser att införa ett lagkrav som innebär att byggherrar inom näringslivet som uppför en byggnad där bygglov krävs från och med 1 januari år 2022 måste lämna in en klimatdeklaration. Klimatdeklarationen ska ange hur mycket utsläpp av koldioxidekvivalenter den nya byggnaden genererar under byggskedet. Detta är ett steg i riktning mot att minska de utsläpp av koldioxidekvivalenter som genereras av byggsektorn. Den mängd material som krävs för byggnadens klimatskärm, bärande konstruktioner samt alla innerväggar ska tas upp i klimatdeklarationen. I denna studie jämförs mängden utsläpp av koldioxidekvivalenter mellan en trästomme och en betongstomme med klimatförbättrad betong. En bestämd byggnad har dimensionerats i trä samt i betong, där mängderna av de olika materialen har registrerats i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, som tillhandahålls från IVL. Verktyget innehåller generisk data över olika materials utsläpp av koldioxidekvivalenter, alternativt kan produktspecifika data från en EPD registreras. När all materialdata har registrerats i verktyget kan en klimatdeklaration genereras fram. Studien visar att byggnaden utförd i trästomme har en klimatpåverkan med ett utsläpp av 108 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA. Betongstommen genererar ett utsläpp på 153 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA, alltså 42 procent mer än trästommen. För att jämföra olika materials genererade utsläpp av koldioxidekvivalenter kan data från materialets EPD användas, samt uppgifter om transportsträckor, spill och energiförbrukning på byggarbetsplatsen, vilket är de parametrar som registreras Byggsektorns miljöberäkningsverktyg för att få ut en klimatdeklaration. / The Swedish government intends to introduce a legal requirement which means that builders in the business community who erect a building where a building permit is required from 1 January 2022 must submit a climate declaration. The climate declaration must state how much emissions of carbon dioxide equivalents the new building generates during the construction phase. This is a step towards reducing the emissions of carbon dioxide equivalents generated by the construction sector. The amount of material required for the building's climate screen, load-bearing structures and all interior walls must be included in the climate declaration. In this study, the amount of emissions of carbon dioxide equivalents is compared between a wooden frame and a concrete frame with climate-improved concrete. A specific building has been dimensioned in wood and in concrete, where the quantities of the various materials have been registered in the tool Byggsektorns miljöberäknings-verktyg, which is provided by IVL. The tool contains generic data on various materials' emissions of carbon dioxide equivalents, alternatively product_specific data from an EPD can be registered. When all material data has been registered in the tool, a climate declaration can be generated. The study shows that the building made of wooden frames has a climate impact with an emission of 108 kg carbon dioxide equivalents per square meter BTA. The concrete frame generates an emission of 153 kg of carbon dioxide equivalents per square meter of BTA, which is 42 percent more than the wooden frame. To compare different materials' generated emissions of carbon dioxide equivalents, data from the material's EPD can be used, as well as data on transport distances, waste and energy consumption at the construction site, which are the parameters registered in the Byggsektorns miljöberäkningsverktyg to obtain a climate declaration. / <p>Betyg 2021-07-15</p>

Sverige är berikat med en mycket stor areal av skog, vilket ger oss stora möjligheter till att utnyttja trä som ett närproducerat konstruktionsmaterial. Detta betyder att vi har en stor förnybar källa nära till hands som alltid kan vara tillgänglig om vi använder den på rätt sätt, vilket i sin tur skapar fördelar för miljön och ytterligare intresse till att använda trästommar och träbaserade material i alla möjliga sorts byggnader. När det kommer till byggnadsdelar så görs vissa val av material och byggteknik för att klara av krav på exempelvis ljud, brand, värmeledningsförmåga och bärförmåga. Syftet med detta arbete är att visa vilka inriktningsval och materialval man bör fokusera på ur klimatsynpunkt när det kommet till beslut gällande olika konstruktionslösningar i träbyggnadssystem. I arbetet så är målet att klimatpåverkan från olika väggar av konstruktionsvirke respektive korslimmat trä (KL-trä) studeras i detalj och en översiktlig inblick i bjälklags påverkan ges.   Väggarnas utformning är framtagna av författaren med beräkningar i Excel utifrån specifika krav på U-värde, bärförmåga och brand förutom för KL-träväggarna där brandlastfallet kontrollerades med hjälp av programvaran SPFit2.0. Inga beräkningar görs för ljudkrav utan behandlas endast i text. En funktionell enhet är det ramverk med krav som används för samtliga byggnadsdelar för att göra de jämförbara med varandra. Referensprojektet i studien är en förskola med två våningar och den funktionella enheten som använts är baserad på referensprojektet och därav de krav som ställs på den byggnadstypen. Totalt 60 stycken väggar har studerats och består av både ytterväggar och innerväggar. Resultaten bygger på livscykelanalyser och är framtagna via verktyget Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM). Två stycken bjälklag har studerats varav båda består av KL-trä. Bjälklagen är tagna från existerande projekt som omfattar en förskola med två våningar och som har trästomme.   Resultatet visar att, för att minska klimatpåverkan, kan och bör brandgips undvikas i de studerade stomsystemen. Beklädnader som man bör rikta in sig på ur klimatperspektivet är vanliga gipsskivor och ensamstående träbaserade skivor där möjligheten finns. Cellulosaisolering eller stenull bör användas istället för glasull. Densiteten hos stenullen kan ha en relativt stor negativ påverkan på resultatet och bör hållas låg ur klimatsynpunkt. En optimering ur klimatsynpunkt av väggar i en byggnad är inte en suboptimering, men relativt sett står bjälklag för en större klimatpåverkan än väggarna. Optimeringen av väggar kan resultera i drygt 7 procents reducering av varje våningsplans klimatpåverkan och kan även uppgå till att vara högre. Även olika uppbyggnader av en byggnadsdel inom samma stomsystem kan ge upphov till stora skillnader i byggnadsdelens klimatpåverkan. / Sweden is a country that is enriched by forest. This provides Sweden with the opportunity of having a lot of locally produced wooden building components. In brief, this means that we have a renewable source that will always be accessible if we utilize it in a correct manner. This grants a lot of benefits for the environment and creates a greater interest of practicing wooden building systems and the use of other wooden based materials in all sorts of buildings. When it comes to building components there are different choices that has to be done in order to overcome certain requirements regarding acoustics, fire safety, thermal conductivity and load bearing capacity. The purpose of this study is to show, based on the climatic impact, which decisions and materials to focus on when constructing buildings in wooden building systems. Here, the climatic impact from walls are thoroughly studied and the impact from slabs are given a general insight. The walls are using either cross-laminated timber (CLT) or studs made from construction timber.   The walls are formed by the author and all calculations regarding thermal conductivity, load bearing capacity and fire safety are made in Excel. The only exception is the load bearing capacity during a fire for walls using CLT where the software SPFit2.0 have been used. No calculations regarding acoustics have been made. A functional unit is the frame that forms the requirements that has to be met by every studied building component in order to make the results comparable between the different building components. The reference project for this study is a two-story preschool and the functional unit is based on that reference building. A total of 60 walls have been studied, consisting of both outer and inner walls. The results are based upon life-cycle analysis and are produced from a software called Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM). Only two slabs have been studied whereas both use CLT. The slabs are taken from already existing projects that consists of a two-story preschool using a wooden building system.   The results show that plasterboards designed to withstand fire better are recommended to be avoided in these wooden building systems. Instead, the preferred coverings are regular plasterboards and single wooden based coverings where possible. Cellulose insulation and rockwool are the favored insulation materials rather than glass wool. The density of the rockwool may have a large impact on the result and is recommended to keep low. The optimisation of walls, based on climatic impact, is shown to not be a sub-optimisation, although the majority of the climatic impact comes from slabs. Optimised walls can result in a reduce of 7 percent on every floorplan and may also be higher. Even different variations of walls within the same wooden building system may cause large changes on the climatic impact.

In 2018, the construction sector in Sweden accounted for an emission of 17.7 million ton carbon dioxide equivalents, which corresponds to 21 percent of Sweden's total greenhouse gas emissions. The emissions have a negative effect on the climate due to global warming of the planet. Due to the negative climate impact from the construction sector, a climate law was introduced in 2018, which aimed for the government to present a climate report in the budget bill with the Climate Act. A roadmap was also established and created for the construction and civil engineering sector, which includes various goals for achieving a climate-neutral industry by 2045.This study aimed to investigate how the construction industry works to reach the climate law and the Paris Agreement and to become climate neutral in 2045. The purpose of the study was also to examine how the construction industry works today and what is required in the future to reduce the use of fossil materials and transport, and what obstacles exist. The data collection was obtained through five structured interviews from four construction companies, each of which manufactures construction machinery. The answers were then analyzed and compared, and finally compiled into three different areas, materials, transport, and design.According to the interviews, the companies work in different ways regarding materials and transport. They focus on both production and method changes to reduce climate impact during the process. At the same time, the constructions are optimized and changed by reducing the fossil materials because they have a high climate impact. The companies work continuously to use more fossil free fuels for the transportation to the construction site as hydrogenated vegetable oil (HVO100) and demand that they be used within the company, but also by suppliers and subcontractors.It is noticeable that the companies have different working methods regarding materials, transport, and design to achieve the climate goals and the Paris Agreement. At the same time, some of the work to reduce the climate footprint from the construction industry is very similar between the companies. A common factor for companies is that they mention that the customer's choice of construction is of great importance for how low or high the climate footprint of a building will ultimately be. The companies also set requirements internally in the company where they consider themselves able to influence the climate footprint by using materials with Life Cycle Analyzes (LCA), set requirements for suppliers and build under their own auspices so as not to be affected by the customer's choice of materials in buildings. The study covers companies' working methods with regards to the climate footprint and describes the obstacles that exist to achieving them.

En stor utmaning för byggbranschen är att minska sin miljöpåverkan, och med nya miljöcertifieringar blir miljökraven större. Deklaration och bedömning av byggprodukters miljöpåverkan har också blivit en viktig fråga i branschens miljöarbete. Det är inte bara staten eller kommunerna som behöver ta ansvar för att minska miljö- och klimatproblem i Sverige, utan det är även näringslivet, däribland byggbranschen, som har ett stort ansvar. Syftet med denna studie är att undersöka byggsektorns påverkan på miljön baserat på vilka certifieringssystem de utvalda företagen använder och undersöka hur man kan minska byggsektorns miljöpåverkan genom att använda certifieringssystem. Studien syftar även till att utforska skillnaderna mellan olika system för att avgöra om ett av systemen är mer fördelaktigt från ett miljöperspektiv än andra system. Det påvisas att de olika certifieringssystem som används idag, både nationellt och internationellt, har en viss gemensamma nämnare men att det också finns faktorer som skiljer dem åt. Systemen har alla till syfte att öka antalet miljöbyggnader och minska miljöpåverkan, men de fokuserar på olika huvudområden. Studien pekar på att miljöfrågan är en viktig och prioriterad fråga i byggbranschen idag och att certifieringssystem bidrar till minskad miljöpåverkan. Studien föreslår att systemen har potential att utvecklas för att täcka fler områden, som energi- och klimatfrågor. Svenska byggföretag uppmanas använda miljöcertifieringssystem som Nordic Swan Ecolabel (Svanen), GreenBuilding Certifiering och Miljöbyggnadssystemets certifiering för hållbar utveckling. LEED och BREEAM anses vara de mest omfattande och internationellt erkända systemen. Företag bör välja det lämpligaste systemet baserat på projektets krav. Miljöcertifieringssystemen hjälper till att minska miljöpåverkan och främjar miljömedvetenhet. Certifieringssystemen bör utvecklas kontinuerligt genom att inkludera energi- och klimatfrågor, höja miniminivåerna för miljöbyggnad och öka kunskapen om kemikalier. Ingen certifiering är för närvarande helt miljövänlig, men de kan förbättras för att minska byggbranschens negativa påverkan på miljön. / National Board of Housing, Building, and Planning states that the construction and real estate sector contributes to approximately 20 - 30% of Sweden's environmental impact. The construction industry must reduce its environmental impact and environmental certification sets higher standards than those mandated by the National Board's building regulations. The declaration and assessment of construction products' environmental impact is a crucial aspect of the construction and real estate industry's efforts to protect the environment. Reducing environmental and climate problems is not solely the responsibility of the government or municipalities, but also the business community, including the construction industry. This study investigates certifications systems used by the selected companies. The aim is to compare and evaluate these systems to determine which one is more environmentally friendly and sustainable. The study finds that certification systems, both nationally and internationally, have common goals but differ in their focus and usage from country to country. Environmental issues are a priority in the construction industry, and certification systems play a role in reducing the sector's negative impact. The study suggests that these systems have the potential to be improved to address energy and climate issues, but management of the certification process should be made simpler for maximum impact.

En ökad temperatur som orsakas av den globala uppvärmningen i atmosfären kommer att leda till en höjning av havsnivå, vilket leder till att öar och kustområden sjunker, dessutom torka och bristen på sötvatten som drabbar stora delar av världen kommer att leda till en stor obalans och hot mot den globala livsmedelsförsörjningen. Byggsektorn har den största rollen i klimatpåverkan efter transporter och industri och detta sker under produktion av byggmaterial som cementproduktion, metallproduktion, vilket släpper en enorm mängd växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen. Det internationella samhället försöker utveckla planer och en vision för att begränsa detta genom att minska beroendet av fossila bränsle och ersätta dem med rena energikällor. Agenda 2030 var en av de viktigaste internationella överenskommelserna som fastställer långsiktiga mål, vilket skörda resultat under det kommande decenniet.  Sverige har klivit stora steg mot att utföra den globala visionen genom att ställa lagar och regler, vilka begränsar utsläppet. Klimatdeklaration har varit banbrytande steg som regeringen har tagit fram. Denna lag belyser hur mycket utsläpp kan varje byggmaterial avge under sin livscykel och den ger även alla berörda i bygg- och fastighetssektorn ett tecken på att ta ansvaret och försöka att minska klimatbelastning.  Många byggföretag har börjat ta hänsyn till klimatpåverkan från byggbranschen och Sizes AB anstränga sig idag att minska klimatpåverkan genom att bygga med miljövänliga byggmaterial som har mindre klimatutsläpp än de traditionella byggmaterialen för att minska klimatbelastning så mycket som möjligt. Det här examensarbetet undersöker och analyserar ett färdigbyggt flerbostadshus som Sizes AB har utförts med miljövänliga byggmaterial som korslimmat trä och detta är genom att beräkna klimatpåverkan för detta objekt ur livscykelanalysperspektiv med hjälp av Byggsektorns miljöberäkningsverktyg. Sammanfattningen av den här studien är att visa att byggnadsemissionen som Sizes utförde är 14% lägre när beräkningen görs med specifik miljövarudeklaration (EPD) data jämfört med givna generiska data från Boverket. Studien har även föreslagit vissa byggmaterial för att ersätta de byggmaterial som har största klimatpåverkan. De föreslagna byggmaterialen har bidragit till att minska utsläppet ca 13% och utsläppsmängd har blivit 27% mindre än resultat från generiska data som Boverket har ställt.

This master’s thesis investigates the preparedness of a selection of medium-sized Swedish construction companies for the upcoming Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). By examining the companies’ awareness and knowledge of the new regulation, this thesis aims to provide insights into the challenges and opportunities they may encounter. The research questions explored include: the extent of these companies’ knowledge and understanding of the CSRD requirements, the most challenging aspects of these regulations, and the potential impact of the CSRD on their sustainability practices.  The results shows that the examined medium-sized Swedish construction companies has limited knowledge about the CSRD. The companies face a number of challenges in connection to their ability to comply to the CSRD. The most prominent challenge was found to be External data collection - scope 3. Furthermore, the companies believe that by complying with the CSRD it will make them more sustainable. However, the companies believe the tools and methods needed to comply with the CSRD could affect their profitability. Nevertheless the companies generally believe that this need for resources can become a long-term investment and thereby make them more sustainable and profitable. / Denna masteruppsats undersöker beredskapen hos ett urval av medelstora svenska byggföretag för det kommande Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Genom att undersöka företagens medvetenhet och kunskap om den nya förordningen syftar denna avhandling till att ge insikter om de utmaningar och möjligheter de kan möta. Forskningsfrågorna som undersöks inkluderar: omfattningen av dessa företags kunskap och förståelse för CSRD kraven, de mest utmanande aspekterna av dessa förordningar och den potentiella inverkan av CSRD på deras hållbarhetspraxis.  Resultaten visar att de undersökta medelstora svenska byggföretagen har begränsad kunskap om CSRD och ESRS. Företagen står inför ett antal utmaningar i samband med deras förmåga att följa CSRD. Den mest framträdande utmaningen visade sig vara extern datainsamling - scope 3. Vidare tror företagen att genom att följa CSRD kommer det att göra dem mer hållbara. Företagen tror dock att de verktyg och metoder som behövs för att följa CSRD kan påverka deras lönsamhet. Trots det tror företagen generellt att detta resursbehov kan bli en långsiktig investering och därmed göra dem mer hållbara och lönsamma.