Studien “Vi gör det för att vi älskar Sverige” syftar till att belysa hur en politikers diskurstillämpning i en svensk valrörelse kan exkludera etniska och kulturella grupper. Specifikt studeras hur Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson tillämpar en etno-nationalistisk diskurs i sina tal på Långholmen, i Almedalen och i Sölvesborg under valrörelsen 2018. Studien undersöker därmed hur etno-nationalism kommer till uttryck i Åkessons tal och hur den etno-nationalistiska diskursen förändras utifrån kontexterna rumslig dimension, målgrupp och historia. Det teoretiska ramverket utgår från kritisk diskursanalys (CDA) där även begreppen diskurs, nationalistisk diskurs samt den retoriska aspekten förklaras. Studiens metod och analysbegrepp utgår från CDA och Norman Faircloughs tredimensionella modell, som gör det möjligt att identifiera underliggande maktstrukturer och bidra till kritisk språkmedvetenhet kring exkluderande diskurser i svensk politik. Samtliga tal analyseras på Norman Faircloughs textnivå, för att sedan jämföras på den diskursiva och sociala nivån i hans tredimensionella modell. Analysresultatet visade att Åkessons etno-nationalistiska diskurs förändras efter vilken kontext talen gavs i. Gemensamt för samtliga tal var att Åkesson förespråkar assimilering eller exkludering när han tillämpar en tydlig etno-nationalistisk diskurs. Resultatet visade också att en etno-nationalistisk diskurs inte nödvändigtvis behövde uttryckas tydligare inför en redan ideologiskt övertygad publik.

Denna studie kommer att ta upp public service i Sverige. Bakgrund kring public service och etnicitet presenteras i studien. Problemet som lett till studiens uppkomst är den framkomst främlingsfientliga partier haft i Sverige de senaste åren. Syftet med studien är att undersöka hur etnicitet konstrueras i morgonradioprogrammet Morgonpasset i P3. Detta för att se sambandet mellan text och kontext, samt för att se hur olika etniciteter konstrueras. Studien bidrar också till att fylla det vetenskapliga hål som framkommit under en genomsökning av tidigare studier. Dessa studier inkluderar lokalradio, etnicitet och språk, samt etniciteter i journalistisk.   För att kunna ge en inblick i detta görs en textanalys av det utvalda materialet. Detta med koppling till teori, begrepp och metod. Metoden som valts ut för denna uppsats är CDA, kritisk diskursanalys. CDA kommer inte bara att användas som metod utan även som teori. I teorikapitlet tillkommer även andra teorier. Dessa är orientalism, andrefiering och olika teorier om svenskhet. I analysen behandlas flertalet transkriberade exempel och det framkommer att programledarna på olika sätt konstruerar svenskar som avvikande, avvisande och icke-ambitiösa. Resultatet av studien visar att programledarna i studieobjektet nedvärderar svenskhet och på så sätt skapar de en distans mellan sig själva och de som inte relaterar till svenskhet. Detta gör också att svenskheten som finns upprätthålls. Vidare resulterar detta i att lyssnarna påverkas av språket och de diskurser programledarna framför, vilket på så sätt också påverkar samhällets normer kring hur etnicitet konstrueras. / This study will look into public service in Sweden. The background of public service and ethnicity is being presented. The problem which has led to this study derives from the success of xenophobic parties in Sweden, in the recent years. The aim of this study is to investigate how ethnicity is constructed in the morning radio show, Morgonpasset i P3. This is being done in order to see the connection between text and context and to see how different ethnicities are being constructed. The study also contributes to filling the scientific gap which has been revealed by going through previous studies. These studies include local radio, ethnicity and language, and ethnicities in journalism.   To give an insight into this, the material has been handled through a text analysis. This with connection to theory, tools and method. The method that had been chosen for this study is CDA, critical discourse analysis. CDA is not only used as a method, but also as a theory. In the chapter about theories, other theories are added as well. These theories are orientalism, othering and different theories about swedishness. In the analysis multiple transcribed examples are being looked into. Here it is revealed that the show hosts in different ways are constructing swedishness as being different, rejecting and non-ambitious. The result of the study shows that the hosts of the radio show are downgrading swedishness and therefore distancing themselves and those who do not relate to swedishness. This also results in that the already existing swedishness is maintained. Furthermore, this results in that the listeners are being affected by the language and the discourses the hosts are presenting, which also affects society's norms of how ethnicity is beeing constructed.

This study was conducted with the motive to analyze and demonstrate the differences and similarities of three Swedish newspapers’ coverage about two different murders. The main focus of the study was to compare and contrast the newspapers’ descriptions of one male and one female murderer. Through the study we also aimed to answer the question “Is it possible to apply the Chivalry Hypothesis in the newspapers descriptions of the murderers?” The Chivalry Hypothesis proclaims that women get treated in a more lenient way than men in the judicial system of America. A study from 2006 discovered that a specific newspaper in USA did in fact not treat criminal women in a more lenient way than criminal men. Our most important theoretical standpoints was that of discourse; as discourse analysis in the way Norman Fairclough preferred it was the method that was used. As we compared differences between the sexes gender studies was also a major theoretical part of the study. The result of our empirical analysis showed that a man and a woman which had committed similar murders during the same time period was partially treated and described different from each other in the articles. The result also showed partial support for the thesis about the Chivalry Hypothesis being translatable to Swedish news-press.

This thesis uses critical discourse analysis to examine how the English-speaking press in Hong Kong constructs the conflict between the political movement Occupy Central and the Chinese central government. The empirical material consists of ten articles from the region’s two largest English-speaking newspapers, Hong Kong’s oldest newspaper, the South China Morning Post, and China’s only national English-speaking newspaper, the China Daily. Building on the works of Teun van Dijk, Norman Fairclough, Ruth Wodak and John E. Richardson it examines what political ideologies that are favoured by the press and what attitude the press shows for democratic development. The study reveals which different political ideologies and attitudes were communicated in the two newspapers. In this conflict the China Daily has been favouring the dominating political ideology and the South China Morning Post has been favouring the pan-democratic political ideologies. The results show that the South China Morning Post also was favouring the pan-democratic political ideologies in articles that were critical of the Occupy Central movement. All of the examined material from the China Daily has been unilaterally critical of the Occupy Central movement and has favoured the hegemonic communist ideology. / Denna uppsats använder kritisk diskursanalys för att undersöka hur den engelskspråkiga pressen i Hongkong konstruerar konflikten mellan den politiska rörelsen Occupy Central och den kinesiska staten. Det empiriska materialet består av tio artiklar från regionens två största engelskspråkiga tidningar, Hongkongs äldsta dagstidning, the South China Morning Post, och Kinas enda nationella engelskspråkiga tidning, the China Daily. Med utgångspunkt i forskning av Teun van Dijk, Norman Fairclough, Ruth Wodak och John E. Richardson undersöker arbetet vilka politiska ideologier som gynnas av pressen och vilken attityd pressen visar för demokratisk utveckling. Studien visar vilka olika politiska ideologier och attityder som har kommunicerats i de två dagstidningarna. I denna konflikt har the China Daily visats gynna den dominerande politiska ideologin och the South China Morning Post har gynnat utmanande pan-demokratiska politiska ideologier. Resultaten visar att the South China Morning Post har gynnat pan-demokratiska politiska ideologier även i artiklar som varit kritiska mot Occupy Central-rörelsen. Det undersökta materialet från the China Daily har varit ensidigt kritisk mot Occupy Central-rörelsen och har gynnat den hegemoniska kommunistiska ideologin.

The purpose of this essay is to examine how peace journalism was expressed in Swedish newspapers´ reporting on the war in Georgia 2008. We did this by analyzing whether the reporting was elite- or people-orientated depending on how suffering was expressed and how the war players were described. The method we used was Critical Discourse Analysis (CDA). It was applied on news articles from four Swedish newspapers that covered three different happenings in the war in Georgia. We found out that the reporting was mainly elite-orientated, both when it comes to how suffering was expressed, as well as how the war players were described. The newspapers tended to focus on only one party’s suffering and one party as evil-doer, which is elite-orientated reporting and also an indication of war journalism rather than peace journalism.

Baigiamajame magistro darbe nagrinėjamos optimalaus artėjimo procedūros ir ICAO bei EUROCONTROL pateiktos šių procedūrų rekomendacijos. Išanalizuoti pagrindiniai šių procedūrų kūrimo principai, kuriais remiantis jos yra taikomos praktikoje. Darbe apžvelgiami oro uostai naudojantys šias procedūras. Aptariama jų praktinė nauda aplinkai, oro paslaugų teikėjams ir oro vežėjams. Analizuojami pagrindiniai skirtumai tarp Vilnuje naudotų ir dabar esamų artėjimo tūpti ir tūpimo procedūrų. / In this thesis are considered continuous descent approach and landing procedures, ICAO and EUROCONTROL recommendations. There are discussed the design principles under which they are implemented in practice. Airports that use these procedures are overviewed. The practical benefits for the environment, air service providers and carriers are discussed. Furthermore, the main differences between the nowaday and the previous type of approach are analysed.

Female and male managers in crisis - A qualitative study of how daily and evening newspapers produce female and male managers in crisis The purpose of this studie was to investigate how female and male managers are produced in daily and evening newspapers. The newspapers that has been used in this study is Dagens Nyheter, as a representation for daily newspapers, and Aftonbladet, as an representation for evening tabloids. To answer the purpose three issues has been formulated: what are the female and male managers importance in emergency situations in the articles? How are power attributed to women and men in the articles? What similarities and differences are there between the representations from Dagens Nyheter and Aftonbladet? The theories that has been used in this studie are mainly gender theory, critical discourse analysis (CDA). The results of the analysis showed that female managers in subjectivily presented articles reports are produced in a more negative way than male managers. Further could the male managers be interpreted to be attributed more power in the articles than the female managers.

The urgency of sustanible development is world-over issue. This essay focuses on the relations of enviromental ethics in the context of the Swedish upper secondary school and the subject of geography, by analysing different educational texts. The purpose of this essay is to reveal and identify discourses of enviromental ethics in curriculum documents; Lgr 11 and the plan- and the coursedocuments for the subject of geography, in educational publisher’s textbooks and in sponsored texts related to the subject of geography and finally to discuss potential consequences this might implicate for education. For this have the methodology of Norman Fairclough´s critical discourse theory, CDA, as well as a matrix of environmental ethics, based upon Mikael Stenmarks classifications of enviromental ethics, been used. In the Cirriculum, Lgr 11 and documents for the subject of Geography, and in the educational textbooks from “Liber” and “Gleerups”, are the environmental ethics of intergenerational anthropocentrism the dominant. The analysis of the sponsored texts and the educational textbook from “Natur och Kultur” indicated a mixture of anthropocentric traditionell environmental and anthropocentric intergenerational enviromental ethics. None of the analysed texts shows any clear non-anthropocentric features. And to conclude; we have seen that the consequences of uncritically select and follow, independent “type” of educational texts, is not a garant for fulfilling the intentions of curriculum. / Föreliggande uppsats syfte är att identifiera och därmed åskådliggöra miljöetiska diskurser i styrdokument, förlagsläroböcker och sponsrade läromedel i en gymnasie- och ämnesgeogra­fisk kontext, och diskutera dess eventuella pedagogiska konsekvenser. Uppsatsens frågeställ­ningar är: Vilka miljöetiker kan synliggöras i läroplanen Lgr 11 och i ämnesplans- liksom kursbeskrivningarna för geografi? Vilka miljöetiker kan synliggöras i dels förlagsproduce­rade läroböcker och dels i sponsrade läromedel med geografianknytning, och vilka eventuella pedagogiska konsekvenser kan detta ge upphov till? Analysen utgår från Norman Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys, CDA, och Mikael Stenmarks miljöetiska kategoriserar. I arbetet likställs Mikael Stenmarks kategoriseringar av olika miljöetiker som motsvarande miljöetiska diskurser. Styrdokumenten uppvisar kopplingar till en ämnesakademisk tradition och till det intergene­rationellt miljöetiskt färgade begreppet hållbar utveckling. De tre förlagsproducerade geogra­filäroböckerna tycks följa samma intergenerationella antropocentriska grundhållning. Detta är dock mer tydligt hos de två nyare Lgr 11-anpassade läroböckerna från Liber och Gleerups än den från Natur och kultur. För samtliga analyserade texter på styrdokumentsnivån och de förlags­producerade läroböckerna kan biocentriska och ekocentriska tendenser sägas vara uteslutna med några enstaka undantag. Sammantaget följer detta resultaten från tidigare studier inom samma ämnesområde väl. I de sponsrade texterna från Utbudet framträder en mer heterogen miljöetik, där både en traditionell miljöetik och intergenerationell gör sig närvarande. Här tycks även någon form av miljövänlighetsdiskurs skymta fram, vilken eventuellt kan knytas till en större reklam- och försäljningsdiskurs. De pedagogiska konsekvenserna rör främst de risker som hör till ett ensidigt och okritiskt för­hållningssätt till och användande av läromedel, vilka kan leda till att läroplaners intentioner går förlorade. I föreliggande arbete kan detta ses i frånvaron av de icke-människocentrerade miljöetikerna i de undersökta läromedelstexterna. Vikten av olika etiska perspektiv är något som både Lgr 11 och geografiämnets styrdokument påtalar vikten av. Dessa och liknade frågor torde bli allt viktigare i utbildningssammanhang inte minst i takt med att allt fler producerar numera genom Internet lättåtkomliga läromedel. Sedan kan ju alltid frågor kring om det i dagsläget alls existerar läromedel som verkligen lyfter etiska perspektiv utanför den antropocentriska, och vilka konsekvenser detta kan innebära ställas?

Syftet med denna kritiska diskursanalys är att öka förståelsen för diskursen om den så kallade “flyktingkrisen” i svensk tidningsmedia under september och oktober 2015. Denna specifika och aktuella diskurs har, som vi vet, ännu inte studerats med vetenskapliga metoder då tidigare forskning främst behandlar tidigare flyktingmigrationer i Sverige och i andra länder. Det finns således en kunskapslucka inom detta område som vi skulle vilja medverka i att fylla. Undersökningen fokuserar på hur ”flyktingmigrationen” och ”flyktingarna” samt den ”svenska nationen” och ”svenskar” framställs i diskursen utifrån en figurationell och maktkritisk utgångspunkt. Norbert Elias och John L. Scotsons teori om etablerade och outsiders, Ulrich Becks teori om risksamhället samt Edward Saids teori om orientalism används som orienterande bakgrundsteorier för att studera relationen mellan ”etablerade svenskar” och flyktingar såsom den uttrycks i tidningsmedia. Som metod har vi valt att använda oss av Faircloughs kritiska diskursanalys, då denna kan användas i studerandet av konkret text såsom tidningsartiklar samt kan kombineras med en sociologisk analys. Resultaten visar att flyktingmigrationen samt flyktingarna framställs som ett omfattande hot mot samhället. Flyktingarna porträtteras ofta på ett avhumaniserande sätt, exempelvis som okontrollerbara vattenmassor. I ett fåtal fall är framställningen mer human och personlig, dock präglas dessa utsagor av flyktingen som den stereotype andre. I motsats till detta porträtteras Sverige och svensken som moraliskt överlägsna, goda, och icke-rasister. Den sociala relationen mellan dessa grupper kan på så sätt ses som en illustration av figurationen etablerade och outsiders, där spänningarna mellan grupperna verkar öka då flyktingarna uppfattas som ett hot mot samhälls- och maktordningen. / The aim of this critical discourse analysis is to create a broader understanding of the refugee discourse in Swedish national newspapers during the months of September and October of 2015. The main reason for this study is a perceived knowledge gap in this specific area of discourse, since extant studies focus on earlier refugee discourses in Sweden and in other countries. This essay attempts to understand how the social identities of the refugees and the Swedish population can be upheld in the media and how the relationship between these groups can be perceived. Norbert Elias and John L. Scotson’s theory of the established and the outsiders, Ulrich Becks theory regarding the risk society and Edward Saids theory of orientalism are used as orienting concepts in the analysis. The overall method is inspired by Faircloughs critical discourse analysis, since it enables the study of tangible texts such as newspaper articles as well as the use of sociological analysis. Our results show that the refugees are depicted as a considerable threat to society as a whole. The refugees themselves are often spoken of in a dehumanizing fashion, for example in metaphors of uncontrollable waves. In a few cases the refugees are portrayed in a more personal fashion. These are however unbalanced and stereotypical. In contrast, Sweden and its people are depicted as morally superior and good Samaritans. We have thus concluded that the relationship between these groups can be seen in the light of the established and the outsiders, and that the tension between them seems to be growing as the refugees are seen as a threat to the social order and power balance in Sweden.

Denna studie fokuserar på medieaktörers språkanvändning kring ämnet konsumtion, med utgångsläge i den överkonsumtion som idag råder. En medieaktör som har makten att legitimera åsikter samt har tillgång till den offentliga diskursen är de som kallas influencers. Studien ämnar skapa kritisk språkmedvetenhet hos mediekonsumenter, vilket gör studiens syfte till att undersöka hur influencers i mediet podcast konstruerar bilden av konsumtion. Detta för att se hur de, i och med sin maktposition, upprätthåller den rådande konsumtionsnormen. Studien fokuserar på en av Sveriges största podcaster: Fredagspodden med Hannah och Amanda. För att kunna se konstruktioner av konsumtion genomförs denna studie med en kritisk diskursanalys. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i Zygmunt Baumans beskrivning av konsumism. Utöver denna ses även förklaringar i struktureringsteorin, dess syn på maktbegreppet samt i teori om legitimering. Studiens tillvägagångssätt baseras på den tredimensionella analysmodellen som ursprungligenärutvecklad av Norman Fairclough. Materialet har därför genomarbetats i tre dimensioner: textpraktik, diskursiv praktik och social praktik. Detta görs för att förstå var praktiks relation till varandra, något som möjliggör förståelse för hur språket är påverkat av, och även påverkar, rådande normer och sociala system. Utifrån de språkliga resurser som framkommit i studiematerialet har fem diskursiva teman uppenbarats: konsumtion som behov, framställning av överdriven konsumtion, lyssnaren som antagen konsument, konsumtion som källa till välmåendesamt konsumtion somidentitetsbyggande. Tillsammans kan sägas att de diskursiva temana legitimerar rådande konsumtionsnormer och materialet bör därför ses som en bidragande faktor till överkonsumtion. / This study is focusing on opinion leaders in media and their language usage regarding the topic of consumption. This due to the overconsumption that is evident in our society today. One opinion leader that have the power to legitimize and the access to the public discourse is the one referred to as an influencer. The purpose of this study is to increase critical language awareness amongst media consumers, which is done by examining how influencers in the podcast media construct the image of consumption. This is done to see how they, in their position of power, maintain the Swedish consumption norm. The study is focusing on one of Sweden's largest podcasts: Fredagspodden with Hannah and Amanda. In order to see constructions of consumption, this study is conducted with a critical discourse analysis. The theoretical framework of the study is based on Zygmunt Baumans description of consumerism. In addition to this, the structuration theory with its view on the concept of power is used, as well as thetheory of legitimacy. The approach of this study is based on the three-dimensional analysis model originally developed by Norman Fairclough. The material has been elaborated in three dimensions: text practice, discursive practice and social practice. This was done to understand the relationship between each practice in relation to the others, making it possible to understand how the language affects and is influenced by the prevailing norms and social systems. Based on the linguistic resources presented in the study material, five discourse themes have been revealed: consumption as desideratum; representation of excessive consumption; the listener as an assumed consumer; consumption as a source for well-being; and consumption as identity building. Together, it can be said that the themes legitimize the current Swedish consumption norm and the material should therefore be seen as a contributing factor to overconsumption.