The purpose of this essay is to examine the ideal image of masculinity in the monthly Swedish women magazine Veckorevyn, nr.2 2016. The intention is to explore how Veckorevyn’s own policy correspond to the construction of the ideal image of masculinity. The analysed material contains three texts from the same number of copy: two texts of which explicitly refers to masculinity and one text describing the feminist-policy of the magazine. The magazines feminist-policy is about the magazines work of changing sexist attitudes towards young women. The essay refers to a social constructivist perspective in defining gender and language. The method used is based upon Michael Halliday’s social semiotic approach SFG, systemic functional grammar, when analysing the text material, as well as Faircloughs critical discourse analysis. The results of the text analysis indicate that the image of masculinity presented in the magazine is closely connected to stereotypical ideas of men as sexually confident and independent. The analysed material contains a high level of material and relational processes, constructing a concrete, predefined and less negotiable image of masculinity towards the reader. The critical discourse analysis shows a high frequency of different discourses co-existing in the texts linked to the magazines ideal reader of young women: commercial/consumer-discourse (such as advertisements), health-discourse and men-women-discourse – all of which are closely linked to desire and consumption. These desire-discourses fail to relate to the magazines own feminist-policy, describing both men and women as stereotypically linked to sexuality and desire. The result of the critical discourse analysis indicates that the different discourses of the magazines own anti-sexist policy co-exist and collides with a sexist and stereotypical commercial/consumer-based discourse. These results adhere to previous research of Veckorevyn by Anja Hirdman (2001). The indications contribute in defining the Veckorevyn-magazine targeted to young women as a complex, contradictive and multi-discursive platform of ideas and values. According to Litosseliti (2006:121), the presence of the magazines own feminist-policy also risks producing new forms of sexism due to the magazines contradictive and stereotypical discourses. / Syftet med denna uppsats är att undersöka den ideala bilden av manlighet i det svenska kvinnomagasinet Veckorevyn. Vidare undersöks hur Veckorevyns egna kravställande policy överensstämmer med konstruktionen av den ideala bilden av manlighet. Det analyserade materialet innehållet tre texter från samma upplaga av Veckorevyn nummer 2, 2016. Två texter som explicit refererar till manlighet och en text som beskriver Veckorevyns egna feministiska policy. Veckorevyns feministiska policy handlar om tidningens arbete mot skeva könsroller och att förändra sexistiska attityder gentemot unga kvinnor. Uppsatsen bygger på ett socialkonstruktivistisk perspektiv i definitionen av genus och språk. Metoden bygger på Michael Hallidays sociala lingvistiska angreppssätt SFG, systemisk-funktionell grammatik, i analysen av textmaterialet samt Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet av textanalysen indikerar att bilden av manlighet som presenteras i Veckorevyn är nära förknippat med stereotypa idéer av män som sexuellt självsäkra och självständiga. Det analyserade materialet innehåller en hög andel materiella och relationella processer, vilket konstruerar en konkret, fördefinierad och mindre förhandlingsbar bild gentemot läsaren. Den kritiska diskursanalysen visar en hög frekvens av olika diskurser som samexisterar i texterna kopplade till tidningens läsarideal av unga kvinnor: kommersiell/konsument-diskurser (t.ex. reklam), hälso- och förbättringsdiskurser and män-kvinno-diskurser. Alla diskurser är nära sammanlänkade med begär och konsumtion. Dessa begärs-diskurser misslyckas med att relatera till Veckorevyns egna kravställande feministiska policy. Policyn undermineras i det analyserade materialet då både män och kvinnor länkas till stereotypa drag av sexualitet och begär. Detta ligger även i linje med tidigare forskning av Anja Hirdman (2001:257).  Resultaten av den kritiska diskursanalysen indikerar att diskurserna av Veckorevyns egna anti-sexism- och feministiska policy kolliderar med en stereotyp kommersiell- och konsumentbaserad begärsdiskurs. Dessa resultat relaterar även till tidigare forskning av Veckorevyn av Anja Hirdman (2001). Sammantaget bidrar dessa indikationer till att ge en bild av Veckorevyns textproduktion riktat mot ett läsarideal av unga kvinnor som komplex, motsägelsefull och multidiskursiv plattform av idéer och värderingar. I likhet med Litosseliti (2006:121), kan Veckorevyns egna feministiska policy, som en del av en postfeministisk diskurs, bidra till att producera nya former av sexism med anledning av Veckorevyns motstridiga och stereotypa diskurser.

La tesi si pone l’obiettivo di investigare la relazione tra composizione del CDA e le performance delle imprese familiari quotate italiane. Il database, interamente raccolto a mano, copre un periodo di 3 anni (2014-2016). Il numero totale di amministratori analizzati è 2.661. Per ogni amministratore sono state acquisite 26 variabili per un totale di 69,186 dati raccolti. La variabili sono state estratte guardando alle esperienze professionali e al ruolo di ogni amministratore all'interno del CDA. Precisamente, le variabili fanno riferimento alle precedenti esperienze lavorative, alle possibili connessioni generate con altre imprese, a conoscenze tecniche acquisite (commercialista, avvocato, consulente strategico e professore), al livello di educazione scolastica, l’appartenenza alla famiglia controllante, caratteristiche specifiche (genere, età e nazionalità), eventuali esperienze all’estero e altri elementi dettagliati nella tesi. Queste variabili sono chiamate “strutturate” quando sono acquisite direttamente della “relazione annuale sulla corporate governance” (art. 123- bis TUF), documento obbligatorio per le società quotate italiane e “non strutturate” quando sono state acquisite per il tramite dei curricula presentati dagli amministratori alla data di nomina. / In this dissertation I investigate the relation between board composition and the performance of family-controlled firms. The element that makes this thesis unique is that the database was entirely hand-collected, with the analysis covering the three-year period from 2014 to 2016 for a total of 2,661 directors analyzed, and 26 variables extracted for each director1. The total number of hand-collected variables for all the board members is 69,186. The board composition is measured using different variables extracted directly from the board members’ characteristics and professional experiences. The board members’ characteristics are measured in terms of previous work experiences, specific connections with other companies, work experience in specific sectors, personal characteristics, level and type of education, international experience, role and power on the board and the relation with the family (family member or not). These variables are called “structured variables” when they are collected using the table that Italian listed companies must publish every year in a report called “Corporate Governance report and ownership structure” (art. 123- bis TUF). In contrast, variables are considered “unstructured variables” when they are collected using the information provided in the directors’ curricula.

1 ABSTRACT This diploma thesis, grounded in the theoretical framework of Critical Discourse Analysis, aims to analyse the textual representations of social actors in the New Year speeches of British Prime Ministers. The corpus consists of New Year speeches from the New Year of 2012 to the New Year of 2020. These textual encodings do not need to point directly to the social actors that actually exist in the social world. Instead, they tend to reveal certain ideas that the text-producers have about the social actors. Therefore, the way in which the text-producer portrays a social actor serves as a means of reproducing his or her ideology. In the theoretical part, the purpose of the thesis is considered from the position of Critical Discourse Analysis. Then, the ways of representing social actors in texts are explored together with their impact on ideology and its reproduction. Also, the characteristics of pronouns that can affect the portrayal of these actors are described. The practical part seeks to analyse the New Year speeches with respect to textual means of representing social actors. In doing so, it provides an explanatory critique which aims to reveal what ideas are encoded in textual representations, how they are communicated and how the portrayal of the social actors can affect the recipients. A...

Denna uppsats syftar till att undersöka hur filterbubblor och ekokammare skapar politisk polarisering. För att uppnå detta syfte appliceras en diskursanalys på debatten om koranbränning. Trådar på Flashback forum och kommentarsfält på Twitter undersöks för att urskilja eventuella retoriska strategier, diskursiva yttringar och sociokulturella aspekter som kan bidra till polarisering. För att uppnå detta appliceras Fairclough’s tredimensionella modell för att utföra en kritisk diskursanalys av innehållet på de definierade filterbubblorna / ekokammarna. / The aim of this study is to analyze how filterbubbles and echochambers affects political polarization. A discourse analysis will be applied on the debate that has broken out due to recent burnings of Qurans. More specifically, this method will be applied on Twitter and Flashback to study rhetorical strategies, discursive utterances and sociocultural views that is affecting polarization. Fairclough’s three-dimensional model will be applied to perform a critical discourse analysis on the defined filterbubbles / echochambers.

The refugeecrisis was a turning point in Swedish exceptionalism a discursive shift has somehowoccurred within the Swedish policy debate and mainstream media whereby the '(im)migrant' isconstructed as a potential security threat. To achieve the goal of the 'security' concerns of thisthesis, a theoretical framework of the social constructivist perspective is to assess howsecuritization is discursively constructed within discursive power relations among differentsocietal actors an d to understand identifying conditions that potentially have enabled this shift.Herein, this research synthesizes media content and political opinion to analyze the shaping andchang ing of the discourse on securitizing migration between 2014 and 2017 by blending qualitativecontent analysis with critical discourse analysis. One of the conclusions reached is the analysishighlights discourses once propagated and shifted gradually in the political sphere and in a sensea certain group of immigrants is constructed as an existential threat within it.

I samband med den befintliga medieutvecklingen har fenomenet cancel culture ökat i aktualitet. Det växte fram på sociala medier men sker idag både inom digitala och traditionella medier. Ett uppmärksammat svenskt fall av cancel culture skedde våren 2020 då Paolo Roberto genomförde köp av sexuella tjänster. Han erkände offentligt på Instagram, vilket skapade en nyhetsstorm som ledde till att han blev cancellerad. Studiens syfte är att undersöka om nyhetsmedier kan bidra till cancel culture. Det genom att studera svenska nyhetsmediers sätt att rapportera om fallet Paolo Roberto. Två artiklar från tre olika svenska nyhetsmedier analyserades: Aftonbladet, Dagens Nyheter, och Expressen. Det med hjälp av kritisk diskursanalys. Sedan applicerades teorierna kritisk teori samt gestaltningsteori på resultatet. Studien fann att rapporteringen bidrar till cancel culture genom inramningarna i nyhetsmedierna. Likheter och skillnader mellan artiklarna kunde urskiljas, exempelvis gällande neutralitet och formuleringar. Vidare påvisades tendenser i de studerade artiklarna som bidrar till cancel culture, bland annat genom citat, rubriceringar och infallsvinklar. Alla nyhetsmedierna uppvisade dessutom ett bakomliggande ekonomiskt intresse och moraliskt ställningstagande. / In relation to the current media development, the phenomenon of cancel culture has increased in relevance. It emerged on social media but takes place in both digital and traditional media today. A well-known Swedish case of cancel culture occurred in the spring of 2020 when Paolo Roberto purchased sexual services. He publicly confessed to it on Instagram, which generated attention from news outlets that led to his cancellation. The purpose of the study is to investigate if news outlets can contribute to cancel culture. This will be done by analyzing Swedish news outlets’ way of reporting about the case of Paolo Roberto. Two articles each from three different Swedish news outlets were analyzed: Aftonbladet, Dagens Nyheter, and Expressen. This was done using critical discourse analysis. We then applied the theories critical theory and the framing theory to the result. The study found that news outlets contribute to cancel culture through framings. We found both similarities and differences between the articles, for example regarding neutrality and wording. Furthermore, we found tendencies in the reporting that could contribute to cancel culture, for example through quotes, headings, and framings. Moreover, all the articles showed an underlying economic interest and moral standpoints.

No description available.

In the light of the problems the media industry are struggling with, local news reporting is only one of the challenges the news organizations are facing. When local editors is being moved to the cities the tie with the local community is being severed. The aim of this study has been to analyze how the inhabitants of Vilhelmina municipality talks about their experiences of local journalism. With methodological inspiration from the Critical discourse analysis (CDA) this study examined the discourses of local journalism, social media, journalism's role and municipal policy. The theorectical framework consisted theories of media and democracy, convergence culture and discourse theory. The survey was conducted with four focus groups interviews. The focus groups were divided in different cathegories based on the participants experiences, ages and employment. The groups consisted of politicians, senior citizens, municipal employees and younger students. Results showed that some of the groups put high value in physical presence and that the absence of local editors were seen as a problem. The importance of local journalism were unmistakable and the groups talked about local journalism in similar ways. Different opinions mostly occured when it came to discourses about the importance and effects of social media. Another discourse that were identified were the discourse about the political climate in Vilhelmina. The changing media landscape were seen as one of the main factors when it came to conflicts and misunderstandings that have characterized the debate in the last years. In summary, a changed media landscape can not only be seen as a threat. In fact, in small municipalities like Vilhelmina, technological developments might be one of the solutions when it comes to maintain local journalism. The biggest problem is rather the lack of investigative journalism that occur when local editors is disappearing.

Avsikten med denna uppsats är att med en kritisk diskursanalys undersöka hur kunskap om kulturarvet och kulturhistoriska värden konstrueras i Stockholms byggda miljö. Akademisk litteratur inom kulturarvsforskningen beskriver en situation där det uppstått ett glapp mellan teori och praktik inom kulturarvssektorn som vidgats sedan postmodernismens och konstruktionismens framväxt i början på 1970-talet. Den utövande kulturarvsvården och värderingsprocessen är i stor utsträckning styrd av värdeorienterade klassificeringssystem där utgångspunkten är att finna och tolka olika värdetyper i ett objekt. Detta traditionella förhållningssätt är en del av ”den auktoriserade kulturarvsdiskursen”; ett begrepp inom kulturarvsforskningen som menar att kulturarvssektorn premierar traditionella värden genom expertutpekanden vilket leder till en reproduktion av kanoniserade objekt med vissa ideologiska förtecken. Sedan år 1974 finns det i Sverige nationella kulturpolitiska mål fastslagna och sedan år 2012 finns det fyra nationella kulturmiljömål som landets kulturmiljövårdande institutioner ska sträva. Målens tankegods förmedlar en ambition om att göra kulturmiljöer och kunskap tillgängligt för att främja demokratisering av kulturarvet. I Stockholms kommun är det Stadsmuseet som ansvarar för utpekandet och klassificeringen av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Syftet med undersökningen är att bidra med en djupare förståelse för hur kunskapen om kulturhistoriska värden i Stockholms byggda kulturmiljö produceras och legitimeras. Resultat och analys visar att diskurserna i Stadsmuseets översiktsdokument sedan klassificeringens introduktion under tidigt 1980-tal har förändrats av ideologiska, politiska och ekonomiska element. Museets och kommunens samtida översiktsdokument har en anknytning till kunskapsläget inom kulturarvsforskningen genom att argumentera för relativa, pluralistiska värden. Men den traditionella värdesynen och expertdiskursen i värderingsprocessen har lett till en värdering och klassificering som reproducerar en traditionell förståelse av det byggda kulturarvet. En universell metod i kombination med intern praxis används för att identifiera vilka kulturhistoriska värden som finns, utan att precisera vilka egenskaper som upprätthåller dessa värden. Det ger klassificeringen en svag anknytning till kulturarvsforskning, regeringens kulturpolitiska mål och den egna institutionens värdesyn i samtida översiktsdokument.

Bakgrunden till studien är att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen vid valet 2014. De sägs även vara mest aktiva på sociala medier av partierna, samtidigt som användningen av dessa medier som kanalen YouTube är vanligt för alla partier att sprida sin politiska kommunikation. Vårt syfte består av flera delar: dels att undersöka riksdagspartiernas YouTube-användning; dels att analysera text, diskursiv- och social praktik i politiska kommunikation hos partier med öppna kommentarfält. För att studera detta använder vi begreppen  “det goda samhället” och demokratism med avsikten att förstå och problematisera politisk kommunikationen på YouTube utifrån ett demokratiskt perspektiv. Teoretisk ram är Arthos (etisk propagandaanvändning), Calderaro (web 2.0s demokratifrämjande), Dahlgren (“det goda samhället” och demokratism), Ekman (extremhögergruppers YouTube-användning), Falkheimer & Heide (historisk överblick av strategisk kommunikaiton), Giansante (demokrati i social medier), Halpern & Gibbs (politiska diskussioner i kommentarfält) och Neumayer (politiskt oliktänkandes diskussion i kommentarfält). Materialet är alla åtta riksdagspartiers (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Nya Moderaterna och Sverigedemokraterna) YouTube-kanaler med  kommentarfält och tre filmer och deras kommentarfält. Filmerna är en valfilm från 2014 från både Centern respektive Vänstern samt en reklamfilm från 2015 från SD. Metoden för analysen av YouTube-kanalerna och kommentarerna är en liten översiktlig kvantitativ deskriptiv innehållsanalys, medan den djupgående analysen av filmer och kommentarfält är Faircloughs kvalitativa kritiska diskursanalys kompletterad med semiotisk analys. Resultatet visar att äldre och stora har sedan 2014 många stängda fält och lägre videouppladdningsfrekvens, medan yngre och mindre partier generellt sedan 2014 har många öppna fält och hög videouppladdningsfrekvens. Av de tre undersökta partiernas filmer och fält tillåter minst två av dem kritisk dialog mellan politiskt oliktänkande i dessa vilket främjar demokratin. Slutsatsen är då att YouTube bidrar till utvecklingen av politisk kommunikation mot det demokratiskt goda samhället.