There is an awareness of the importance of gender equality in most western societies, both at the political level and in everyday life. In academia, for instance, gender is nowadays a scientific field which indicates that there is a lot of knowledge about the subject. What we do not have much knowledge about is whether gender knowledge leads to changes in gender relations in practice. The aim of this study is to explore how gender scholars relate to using – practicing – gender knowledge. Key issues in this study are how gender scholars construct gender, how they practice gender theoretical knowledge, and their reflections of gender boundaries.             Theoretically, this study is mainly based on Sara Ahmed’s perspective on gender. The main finding of the study is that despite gender knowledge gender scholars tend to reproduce traditional gender orders. By identifying concepts such as reflected and unreflected masculinity/femininity, different ideals of masculinity/femininity are made visible. There seems to be an ideal among gender scholars to practice their gender knowledge. This ideal is practiced among “gender scholar women” by doing reflected masculinity and reflected femininity. Among “gender scholar men”, however, the ideal to practice gender knowledge by doing unreflected masculinity and reflected femininity seems to be a taboo at the same time. For men, it seems important to mark a distance to a certain type of femininity and to maintain the heterosexual – straight – line. For women, it seems desirable both to distance themselves from a certain type of masculinity and femininity and thereby follow alternative – queer – lines. / Stereotypa föreställningar om kön lever vidare i dagens samhälle, trots att det finns en medvetenhet om vikten av jämställdhet på politisk nivå och i vardagslivet. Det bedrivs även forskning om genusfrågor inom akademin. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusvetare förhåller sig till att använda – praktisera – genuskunskap. Centrala frågeställningar i uppsatsen är hur genusvetare ser på kön, hur de praktiserar genusteoretisk kunskap och vilka begränsningar och möjligheter som kommer till uttryck i intervjuerna.           Teoretiskt utgår uppsatsen huvudsakligen från Sara Ahmeds perspektiv på kön. Uppsatsens viktigaste resultat är att även genusvetare som har gedigen teoretisk kunskap tenderar att reproducera maktordningar om genus. Genom att identifiera begrepp som reflekterad och oreflekterad manlighet/kvinnlighet synliggörs olika ideal för manlighet och kvinnlighet. Det framstår vara ett ideal för genusvetarna att praktisera genuskunskap. För ”genusvetarkvinnorna” praktiseras idealet genom att använda reflekterad manlighet och reflekterad kvinnlighet. För ”genusvetarmännen” är idealet att praktisera oreflekterad manlighet och reflekterad kvinnlighet samtidigt tabu. För männens del verkar det viktigt att markera avstånd till en viss typ av kvinnlighet och upprätthålla den heterosexuella – straighta – linjen. För kvinnorna framstår det eftersträvansvärt att både ta avstånd från en viss typ av manlighet respektive kvinnlighet och följa alternativa – queera – linjer.

Previous research has demonstrated the efficacy of a behavioral parent training program for increasing the accuracy of trained skills; however, few studies have examined the extent to which those skills generalize to the natural environment (i.e., the home) and are used with the target individual (i.e., the child). In addition, little is known about the direct effect that caregiver implementation of the skills has on child behavior. A multiple baseline across participants design was used to (a) assess caregiver accuracy with implementation of three parenting skills, and (b) assess subsequent effects of the parenting skills on child behavior. Results demonstrated that three caregiver participants successfully generalized parenting skills taught during behavioral skills training (BST) to naturally occurring routines by recognizing appropriate and inappropriate child behaviors as opportunities to implement the trained skills. In addition, the behavior of each caregiver's child improved following BST, suggesting that the parenting skills were effective in addressing challenging child behavior. All caregivers rated the training and skills to be highly socially valid. Limitations and suggestions for future research are discussed.

The aim of this scientific essay is to illuminate perceptions and interpretations about children's deviant behavior and how it affects the educators attitudes towards these children. The starting point for the essay is two different self-perceived situations where I experienced that "deviant" behavior and behaviors that causes trouble, referred to as “trouble-making” behaviors, quickly and carelessly identifies as consequences of the neuropsychiatric disability ADHD. The “diagnosis-label” creates a feeling of uncertainty for me because I know from experience that it provides more support and understanding of children's behaviors. At the same time, the instant association to ADHD leads to disregarding of other factors that generate "trouble-making" behaviors. The "problems" are not always connected to a disability, but a diagnosis of a disability provides, in reality, faster, more structured and well-designed support for the child compared to a child who shows "trouble-making" behaviors without a diagnosis. Therefore, it is interesting to investigate other circumstances that can create "trouble-making" behaviors and question function of the diagnosis as a creator of greater understanding of these behaviors. I would like to highlight different perspectives of behaviors that are perceived as deviating and negative, to create opportunities for educators to provide children support without the need of a disability to explain the reason why the child needs support. Greater knowledge of children's "trouble-making" behaviors can lead to more personalized support actions for the child, and to an understanding of how interpretations and prejudices influence children's ability to develop advantageous strategies for managing individual difficulties. The survey is based on the questions: What is “abnormal behavior” in preschool children? Can there be other causes of "trouble-making" behaviors than consequences of a neuropsychiatric disfunction? What significance does a formal diagnosis have for preschool children? / Syftet med denna vetenskapliga essä är att synliggöra föreställningar och tolkningar kring barns avvikande beteenden i förskolan och hur de påverkar pedagogers förhållningssätt gentemot dessa barn. Utgångspunkten för uppsatsen är två olika självupplevda situationer där jag fått känslan av att ”avvikande” och ”problemskapande” beteenden snabbt och ovarsamt identifieras som följder av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Jag själv känner en viss osäkerhet beträffande ”diagnos-stämpeln” eftersom jag av erfarenhet vet att en diagnos ger mer stöd och förståelse för barns beteenden, samtidigt som den hastiga kopplingen till ADHD resulterar i att andra faktorer som genererar ”problemskapande” beteenden negligeras. ”Problemen” är inte alltid är orsakade av en funktionsnedsättning men en diagnos ger, i realiteten, snabbare, mer strukturerade och välutformade stödinsatser för barnet jämfört med ett barn som uppvisar ”problemskapande” beteenden utan en diagnos. Därför är det intressant att undersöka andra omständigheter som kan ge upphov till ”problemskapande beteenden” och ifrågasätta diagnosens funktion som skapare av större förståelse för dessa beteenden. Jag vill synliggöra olika perspektiv på beteenden som uppfattas som avvikande och negativa för att på så sätt skapa möjligheter för pedagoger att ge barn stöd utan att orsaken till att barnet är i behov av stöd måste vara en funktionsnedsättning. Bredare kunskap om barns ”problemskapande” beteenden kan dels leda till mer anpassade stödinsatser för barnet, dels till förståelse för hur tolkningar och fördomar påverkar barns möjligheter att utveckla strategier som är mest fördelaktiga för att hantera individuella svårigheter. Undersökningen utgår från frågorna: Vad är ett avvikande beteende i förskolan? Finns det andra orsaker till ”problemskapande beteenden” som inte har med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att göra? Vad har en formell diagnos för betydelse för barn i förskolan?

Årsakene til at mennesker med psykisk utviklingshemming utvikler utfordrende atferd er mange og sammensatte. Biologiske, psykologiske og miljømessige faktorer bidrar hver for seg eller sammen til at atferden oppstår. Uri Bronfenbrenners økologiske modell for sosial utvikling beskriver faktorer som kan påvirker atferd. Det handler om nære relasjoner og om omkringliggende systemers innvirkning på relasjonene. Studiens hensikt har vært å beskrive kommunalt ansatte omsorgsgiveres erfaringer med økologiske faktorers betydning for å kunne mestre og forebygge for utfordrende atferd hos mennesker med psykisk utviklingshemming. Åtte omsorgsgivere fra seks ulike omsorgsmiljøer har blitt intervjuet om sine erfaringer. Studien er gjennomført etter kvalitativ forskningsmetode. Materialet har blitt samlet inn og analysert etter hermeneutisk tilnærming. Omsorgsyternes erfaringer med økologiske faktorers betydning i omsorgsarbeidet er tydeliggjort i fem beskrivningskategorier: Tøff hverdag, Ulik tilnærming - nesten samme praksis, Ulike miljøer, Trygt arbeidsmiljø og Lukkede miljøer. Studien viser at økologiske faktorer påvirker forekomst av utfordrende atferd hos mennesker med psykisk utviklingshemming. Bevisstheten om de enkelte faktorenes betydning kan bidra til å utvikle forebyggende tiltak i omsorgsmiljøene. / The causes behind the development of challenging behaviour in people with learning disability are numerous and complex. This type of behaviour is prompted by a combination of biological, psychological and environmental variables. The ecological model proposed by Uri Bronfenbrenner for social development describes variables that can influence behaviour, mainly the close relations between people and how surrounding systems influence those relations. The purpose of this study is to describe how caretakers, employed by various municipalities, have used ecological factors and drawn experience from them in handling and preventing challenging behaviour in people with learning disability. Eight caretakers from six different environments have been interviewed on their practical experience. The study has been carried out with qualitative research techniques. The material has been collected and analyzed according to a hermeneutical approach. The caretakers` experience of the importance of ecological factors in the caregiving tasks is demonstrated in five description categories: Difficult daily tasks, Different approach- almost same practice, Different environments, Safe working environment and Closed environments. The study demonstrates that ecological factors influence the incidence of challenging behaviour in people with learning disability. Being conscious of the importance of the various factors may promote the development of preventive measures in the caretaking environments.

This diploma thesis deals with respite service and issues with providing respite services to parents of children and adults with autism and mental retardation. The opening chapters focus on autistic spectrum disorder in combination with mental retardation and potential challenging behaviour. This work describes therapeutic process for persons with autism and mental retardation and it also describes the issues with providing social service to these persons. This thesis focuses mainly on respite services. The empirical part describes the availability of respite services for families with autistic person and mental retardation in the Czech Republic.

Bakgrund: Omkring 90 000 personer avlider i Sverige varje år varav cirka 200–270 personer kan vara potentiella organdonationer. Det är betydelsefullt att intensivvårdssjuksköterskan känner sig väl förtrogen med rutiner kring identifiering av en potentiell donator och riktlinjer kring monitorering och behandlingsmål för organdonatorn. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av donationsprocessen utifrån två frågeställningar; vilka var de främjande respektive utmanande faktorerna i samband med donationsprocessen? Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett ändamålsenligt urval genomfördes. Inklusionskriterierna var specialistsjuksköterska inom intensivvård med erfarenhet av donationsprocessen. En semistrukturerad intervjuguide användes och data analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Sexkategorier framkom; Behov av utbildning och praktisk träning, att frågan om donation av någon anledning inte ställs, en sällan förekommande process som är resurskrävande och annorlunda, en positiv inställning och en uttalad vilja, betydelsen av stöd och information, intensivvårdsmiljö är rätt miljö. Slutsats: Studien visade att intensivvårdssjuksköterskor upplevde ett flertal utmanande och främjande faktorer under donationsprocessen. Det finns behov av fler studier inom området. En interventionsstudie före och efter specifik utbildning med både teoretisk och praktisk undervisning behöver utföras för att studera hur och i vilken grad utbildning påverkar donationsprocessen. Det finns en brist på studier som berör varför frågan om donation inte ställs och även detta behöver studeras vidare.

In August 2014, the Peruvian Supreme Courten acted  the  Fifth  Civil  Cassation Plenary, which establishes that any challenging madeto an associative agreement must be realized through the procedure referred to in the article92 of the Peruvian Civil Code. The comments and criticisms to this decision have not beenfew, considering the complexity of the theme discussed in the aforementioned decision.In this context, with the present article the author realizes a thorough critique of such Cassation Plenary. Based on the analysis of civil and procedural legal concepts, he reaches a conclusion: That the plenary decision, besides of having multiple legal errors, won't accomplish its purpose. / En agosto de 2014, la Corte Suprema promulgó el Quinto Pleno Casatorio Civil, en elque dispone que todo cuestionamiento a un acuerdo asociativo deba realizarse mediantela impugnación contemplada en el artículo 92del Código Civil. Los comentarios y las críticas a esta decisión no han sido pocas, tomandoen cuenta la complejidad del tema discutido.En ese contexto, mediante el presente artículo, el autor realiza una crítica completa sobre el Pleno Casatorio. Basándose en un análisis de conceptos jurídicos civiles y procesales, llega a una conclusión: La decisión plenaria, además de tener múltiples errores jurídicos, no logra finalmente lo que se buscaba con ella.

This ethnographic study intends to explain the recent mobilization practices within the LGBTQ movement in contemporary Madrid in reference to the strategic use of identity and networking in collective action. It describes the Spanish movement as an ideologically polarized heterogeneous aggregate. The active challenging groups criticize the dominant part of the movement for giving up its original message of sexual liberation and diluting it in consumerism by supporting capitalist tendencies and the power of leading political parties. Via launching protest campaigns and collaborating in internationally supported networks with other ideologically related social movement communities, the challenging groups demand civil rights for all people, regardless of their sexual orientation or identity. They mobilize upon the collective identity of "precariousness" while integrating elements of queer and transgender theory into their radical leftist oriented politics in order to transform the Spanish society. By bringing on new critical ideas and adherents, the success of the leftist oriented challenging groups has an impact on the direction of the politics of the dominant group, which thereby is forced to adopt such ideas into their politics. Despite the disunity and antagonistic character of the movement, the...

The study aims to increase the knowledge of the extent to which primary school teachers use problem solving tasks to challenge and include mathematically gifted pupils. Furthermore, it aims to increase knowledge about the factors that influence teachers´ design around these tasks. The work is based on a quantitative survey among primary school teachers who teach mathematics. 104 teachers were included in the study group, where 96 percent had competence in teaching mathematics for compulsory school grades 1-3. The study clarifies what characterizes gifted pupils and how these features can be noticed in mathematics education. Furthermore, the teacher’s theoretical and didactic competence in mathematics is central to developing and shaping learning opportunities containing problem-solving tasks, which are well adapted to challenge and include gifted pupils. The study's overall theoretical approach is based on a cognitive theory and the result was analyzed with the help of the Mathematics Tasks Framework. The result shows that the majority of the lower-level teachers, who were part of the selection group, believe that problem solving tasks are advantageous to apply in order to include and challenge gifted pupils. However, teachers feel that they are facing obstacles in the work of giving gifted pupils the opportunity to learn, both in the planning phase and in the implementation phase. Teachers admit that they need to improve their competence in order to be able to challenge and include gifted pupils in mathematics education. / Syftet med studien är att öka kunskapen om i vilken utsträckning lågstadielärare använder problemlösningsuppgifter för att utmana och inkludera särskilt begåvade elever.  Vidare syftar den till att öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar lärares utformning av problemlösningsuppgifter. Arbetet är baserat på en kvantitativ enkätundersökning som riktar sig till matematiklärare på lågstadiet. 104 lågstadielärare ingick i undersökningsgruppen, där 96 procent hade behörighet att undervisa i ämnet matematik för grundskolans årskurs 1–3. Studien belyser vad som karaktäriserar särskilt begåvade elever samt hur dessa drag kan uppmärksammas i matematikundervisningen. Studien tar utgångspunkt i att lärarens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens står i centrum när lärare utvecklar och formar lärtillfällen innehållande problemlösningsuppgifter, vilka är väl anpassade för att utmana och inkludera särskilt begåvade elever. Studiens övergripande teoretiska ansats utgår från en kognitivistisk teori och resultatet analyserades med hjälp av ramverket Mathematics Tasks Framework. Av resultatet framkommer att majoriteten av de lågstadielärare som ingick i urvalsgruppen anser att problemlösningsuppgifter är fördelaktiga att tillämpa för att inkludera och utmana särskilt begåvade elever. Lärarna upplever dock vissa hinder i arbetet med att ge särskilt begåvade elever möjligheten att lära, både i planeringsfasen och i genomförandefasen. Majoriteten av lärarna medger att de är i behov av kompetensutveckling för att ha förmågan att utmana och inkludera särskilt begåvade elever i matematikundervisningen.

Thesis (Ph.D. (Psychology)) -- University of Limpopo, 2021 / Persons living with intellectual disabilities (ID) at times display behaviours that are a challenge for healthcare professionals, parents and teachers. These challenging behaviours are often presented in health-care, educational, or social care services by individuals with intellectual disabilities. However, what could be explained as challenging may be understood differently through cultures, beliefs or surroundings. The aim of the study was to conceptualise and develop an explanatory model for challenging behaviour in persons with intellectual disabilities. The study comprised twenty (23) participants who were parents and teachers of persons with intellectual disability. The target population of the study live in Ga-Dikgale and Ga-Molepo villages that are located in the Capricorn District, Limpopo Province. These villages were chosen because they have special schools for children with ID. A semi-structured, in-depth, one-on-one interview was used to collect data. The data was analysed using thematic content analysis (TCA). Three superordinate themes emerged that covered the understanding of challenging behaviour from the participants. These themes were: (a) knowledge about challenging behaviour; (b) beliefs about causal explanations of challenging behaviour; and, (c) coping with challenging behaviour. The results revealed that participants held varied beliefs regarding causal explanations of challenging behaviour. Cultural background of the participant seemed to play a critical role in shaping these beliefs. Additionally, three modes of coping were used by the participants in the study to cope with challenging behaviour. These are: cultural/traditional coping; religious coping; and, family and professional support methods. A Bio-Psycho-Socio-Cultural Model (BPS-C) was subsequently developed to explain challenging behaviour of persons with intellectual disability. This model integrates components of the Bio-Psycho-Social model (biological characteristics, behavioural factors, and social condition such as social support and family relationships) and cultural aspects to conceptualise challenging behaviour as understood and explained by parents and teachers of persons with intellectual disability. / NIHSS and SAHUDA