Artificial Intelligence och robotar tar en allt större plats i samhället och viktiga arbeten automatiseras för att effektivisera processer. Digitala assistenter som är en AI-teknik tillämpas inom många verksamheter och underlättar många uppgifter. Digitala assistenter har en positiv påverkan på företag då en verksamhet kan få högre kundnöjdhet eftersom att digitala assistenter är tillgängligt jämt och på så sätt får kunden hjälp snabbt och smidigt. Det sänker även kostnaderna i ett företag. Detta minskar ärenden till kundservice och själva bemanningen kan optimeras hos kundservice. Digitala assistenter har en stor påverkan på samhället eftersom det är en av vår tids teknologier. I nuläget anser man att digitala assistenter agerar som stöd och förstärker människan inom dess roller genom att hjälpa till med enklare uppgifter som t.ex. mottagning av personuppgifter innan vidarekoppling för telefonsamtal med en människa. Syftet med denna studie är att analysera fördelarna och nackdelarna med användandet av digitala assistenter. Det genomfördes en kvalitativ studie med djupgående intervjuer men även en litteraturstudie av forskningsartiklar. De gjordes fyra intervjuer med verksamheten, Talking to me, och en intervju med deras kund, Telia ACE. Det genomfördes sedan en jämförelse mellan praktiken och litteraturen för att se ifall det fanns några samband mellan dem samt för att kunna dra en slutsats kring hur det ligger till. Studien resulterade i att man fann fler fördelar än nackdelar med användningen av digitala assistenter inom t.ex. verksamheter. Bland annat såg man att arbetsbelastningen minskade samt att en effektivare resursfördelning ägde rum. De inom verksamheten och även deras kunder såg digitala assistenter som en positiv teknik som underlättar många processer. De var måna om att det fanns brister med digitala assistenter också men det var inte något som påverkade dem negativt, utan det kunde skapa bland annat irritation. Men trots detta blev kunderna nöjda och återkom för fler projekt. / Artificial Intelligence and robots are taking an increasing place in society and important jobs are being automated to make processes more efficient. Digital assistants, an AI technology, is applied in many businesses and facilitates many tasks. Digital assistants have a positive impact on businesses and can help increase customer satisfaction due to many reasons. It also minimizes costs in a company as it reduces customer service calls and the staffing itself can be optimized in customer service. Digital assistants have a great impact on society as it is one of the technologies of our time. At present, digital assistants are considered to act as support and reinforce humans within their roles by helping with simple tasks such as receiving personal data before forwarding for phone calls with a human. The purpose of this study is to analyze the advantages and disadvantages of using digital assistants. A qualitative study was carried out with in-depth interviews but also a literature study of research articles. They were given four interviews with the business, Talking to me, and one interview with their customer, Telia ACE. A comparison was then carried out between the practice and the literature to see if there were any connections between them and to be able to draw a conclusion about how it is. The study resulted in finding more advantages than disadvantages with the use of digital assistants in e.g. companies. Among other things, it was seen that the workload was reduced and that a more efficient distribution of resources took place. Those within the business and also their customers saw digital assistants as a positive technology that facilitates many processes. They were concerned that there were shortcomings with digital assistants as well, but it was not something that affected them negatively, but it could create, among other things, irritation. But despite this, the customers were satisfied and returned for more projects.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka hur kommunikatörer som skriver på svenska uppfattar att generativa AI-tjänster som Chat GPT påverkar skrivprocessen. Dessutom syftar studien till att undersöka vilka eventuella språkliga följder som AI-skrivande för med sig. Materialet bygger på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma kommunikatörer som har testat att använda Chat GPT professionellt. Den insamlade empirin har kodats och analyserats med hjälp av metoden reflexiv tematisk analys. Resultatet visar att kommunikatörer upplever AI-faciliterat skrivande som en linjär process, där chatboten bland annat hjälper till att generera nya utkast och disponera skrivuppgifter. Resultatet visar även att det finns en möjlighet till AI-baserad responsgivning som skulle kunna utveckla kommunikatörers språkliga förmåga. Slutsatsen är att den kognitiva avlastning som AI-faciliterat skrivande innebär både kan leda till språkliga kvalitetsvinster och förbistringar, samtidigt som det finns uppenbara risker med att ”koppla bort” människan från delar av skrivprocessen. Detta måste kommunikationsbranschen vara fortsatt vaksam på.

Chatbots are computer programs that interact with users utilizing natural language. Businesses benefit from using chatbots as they can provide a better and more satisfactory customer experience. This thesis investigates differences in user satisfaction with two types of e-commerce chatbots: a keyword-based chatbot and a GPT-based chatbot. The study focuses on user interactions with IKEA's chatbot "Billie" compared to a prototype GPT-based chatbot designed for similar functionalities. Using a within-subjects experimental design, participants were tasked with typical e-commerce queries, followed by interviews to gather qualitative data about each participants experience. The research aims to determine whether a chatbot based on GPT technology can offer a more intuitive, engaging and empathetic user experience, compared to traditional keyword-based chatbots in the realm of e-commerce. Findings reveal that the GPT-based chatbot generally provided more accurate and relevant responses, enhancing user satisfaction. Participants appreciated the GPT chatbot's better comprehension and ability to handle natural language, though both systems still exhibited some unnatural interactions. The keyword-based chatbot often failed to understand user intent accurately, leading to user frustration and lower satisfaction. These results suggest that integrating advanced AI technologies like GPT-based chatbots could improve user satisfaction in e-commerce settings, highlighting the potential for more human-like and effective customer service.

Denna studie fokuserar på utvecklingen av en interaktiv chatbot för att underlätta valet av kommunikationsenheter för personer med alternativa och kompletterande kommunikationsbehov (AKK). Genom att integrera MIRO för att skapa beslutsträd och Flowchart AI för att konstruera chatbotar möjliggörs en strukturerad process för visualisering och implementering av innehåll på en webbplattform. Beslutsträdet, konstruerat i MIRO, identifierar och strukturerar olika komponenter som är nödvändiga för att skapa en skräddarsydd enhet för varje individ inom AKK-kategorin. Flowchart AI används för att utveckla en interaktiv chatbot som vägleder valet av enhet, mjukvara och tillbehör baserat på användarens specifika behov och preferenser. Studien inkluderar även prototyper av e-postmeddelanden för att förse användarna med en sammanfattning av rekommendationerna. Slutresultatet av detta arbete innebär framgångsrik utveckling av en interaktiv chatbot som guidar användare genom valet av lämpliga Tobii Dynavox-produkter, skräddarsytt efter deras individuella behov. Genom att erbjuda användarna en mer effektiv och riktad rekommendationsprocess sparar arbetet både tid och resurser för såväl användare som professionella, som logopeder. Projektet bidrar till förbättrad tillgång till information och vägledning inom detta område, vilket främjar ökad tillgänglighet och effektivitet inom alternativa och kompletterande kommunikationslösningar. Vidare har projektet främjat kunskapsutvecklingen inom området genom att utveckla ett interaktivt program för medicinteknisk utrustning. Ur ett bredare samhällsperspektiv har arbetet också bidragit till ökad tillgänglighet och effektivitet inom alternativ och kompletterande kommunikation, vilket kan förbättra livskvaliteten för personer som behöver dessa lösningar. Arbetet har minskat risken för felaktiga val och ökat användarnas förmåga att kommunicera effektivt och självständigt. / This study focuses on the development of an interactive chatbot to facilitate the selection of communication devices for individuals with alternative and augmentative communication (AAC) needs. By integrating MIRO for creating decision trees and Flowchart AI for constructing the chatbot, a structured process for visualizing and implementing content on a web platform is enabled.  The decision tree, constructed in MIRO, identifies and organizes various components necessary to create a customized device for each individual within the AAC category. Flowchart AI is utilized to develop an interactive chatbot that guides users through the selection of device, software, and accessories based on their specific needs and preferences. The study also includes prototypes of email notifications to provide users with a summary of recommendations. The culmination of this work results in the successful development of an interactive chatbot that guides users through the selection of suitable Tobii Dynavox products tailored to their individual needs. By offering users a more efficient and targeted recommendation process, the work saves time and resources for both users and professionals, such as speech therapist. The project contributes to improved access to information and guidance in this area, promoting increased accessibility and efficiency in alternative and augmentative communication solutions. Furthermore, the project has promoted knowledge development in the field by creating an interactive program for medical equipment. From a broader societal perspective, the work has also contributed to increased accessibility and efficiency in alternative and augmentative communication, potentially enhancing the quality of life for individuals in need of these solutions. The work has reduced the risk of erroneous choices and enhanced users' ability to communicate effectively and independently.

This study introduces an automated evaluation method for large language model (LLM) based chatbots in educational settings, utilizing LLM-as-a-Judge to assess their performance. Our results demonstrate the efficacy of this approach in evaluating the accuracy of three LLM-based chatbots (Llama 3 70B, ChatGPT 4, Gemini Advanced) across two subjects: history and biology. The analysis reveals promising performance across different subjects. On a scale from 1 to 5 describing the correctness of the judge itself, the LLM judge’s average scores for correctness when evaluating each chatbot on history related questions are 3.92 (Llama 3 70B), 4.20 (ChatGPT 4), 4.51 (Gemini Advanced); for biology related questions, the average scores are 4.04 (Llama 3 70B), 4.28 (ChatGPT 4), 4.09 (Gemini Advanced). This underscores the potential of leveraging the LLM-as-a-judge strategy to evaluate the correctness of responses from other LLMs.

Användandet av servicerobotar i olika sammanhang, har under de senare åren stadigt ökat och är idag ett allt vanligare inslag på företag och organisationers webbsidor. Servicerobotar har stor potential att skapa fördelar i kontakten med användare, eftersom de kan tillhandahålla outtröttlig och snabb service på ett kostnadseffektivt sätt. Denna teknik skapar även möjligheten att i viss utsträckning automatisera den viktiga kundkontakten, vilken kan leda till effektivisering av olika affärsprocesser och kostnadsminskningar utan att inskränka på upplevd kvalitet. Den tidigare forskning som utförts inom området för servicerobotar har främst varit inriktad mot att undersöka vilka aspekter ur ett användarperspektiv av en servicerobot som är essentiella för att uppnå god användbarhet och användaracceptans. Man har i tidigare forskning även identifierat att det ur ett organisationsperspektiv saknas ett etablerat och standardiserat tillvägagångssätt för hur man bör hantera design och tillämpning av interaktiva servicerobotar. Denna studie har avsett att undersöka hur design och tillämpning av en servicerobot bör hanteras ur en organisatorisk synvinkel, vilket uppnåtts genom en fallstudie i det Växjö baserade företaget Visma Spcs och deras servicerobot Vera. I fallstudien har en kvalitativ undersökningsmetod tillämpats genom semistrukturerade intervjuer med personer involverade i Vera projektet. Resultatet av fallstudien visade att det finns viktiga aspekter i arbetet med servicerobotar som bör beaktas ur en organisatorisk synvinkel, för att kunna skapa en användbar och accepterad servicerobot. Slutsatsen av studien visade på tre principer: Förstå användaren, Förstå Kontexten, samt Skapande, kontroll och underhåll, som är viktiga delar att beakta vid design och tillämpning av interaktiva servicerobotar ur en organisatorisk synvinkel. Att förstå användaren kommer vara viktigt för att skapa en användarupplevelse som uppfyller användarnas behov. Förstå kontexten kommer vara kritiskt vid val av robottyp, samt vilken typ av mjukvarulösning som ska användas och skapande, kontroll och underhåll kommer vara viktigt för att se till att serviceroboten upprätthåller hög system-, informations- och servicekvalitet. / The use of service robots in various contexts has steadily increased in recent years and has become an increasingly common feature of different companies and organizations' websites. Service robots have been proven to have a great potential to provide important benefits in contact with users, where service robots can provide tireless and fast service to users in a cost-effective manner. This technology enables companies and organizations to a certain extent automate the very important customer contact, which can lead to more efficient business processes and cost minimization without restricting perceived quality. The previous research carried out in the field of service robots has focused primarily on investigating which aspects of a service robot that are essential for achieving good usability and user acceptance from a user perspective. Previous research has also identified that there is no established and standardized approach for how to handle the design and application of interactive service robots from an organizational perspective. This study has intended to investigate how the design and application of a service robot should be managed from an organizational perspective, which was achieved through a case study in the Växjö based company Visma Spcs and their service robot Vera. In the case study, a qualitative survey method has been applied through semi-structured interviews with people involved in the Vera project. The result of the case study showed that there are important aspects in the work with service robots that should be considered from an organizational perspective, in order to be able to create a useful and accepted service robot. The conclusion of the study showed three principles: Understand the user, Understand the context, and Creation, control and maintenance, which are important parts to consider when designing and applying interactive service robots from an organizational perspective. Understanding the user will be important for creating a user experience that meets the users' needs. Understanding the context will be critical when choosing a robot type, and what type of software solution is to be used. Creation, control and maintenance will be important to ensure that the service robot maintains high system, information and service quality.

This diploma thesis is study of development of eductional application with game features. Theme of the aplication is developing of social skills. Introduction consists of determination of requirements on process of development and on application itself. The work follows with theoretical basis for particular aspects of developing and selling of application. From technical perspective the work contains detail informations about so called chatbot technologies, it's princips of functioning and evaluation of it's contemporary maturity level with regard to usability in my application. The work ends by concrete proposal of solutin of application based on theoretical findings.

This study evaluates the perceived credibility of a technical chatbot based on its communication style - the way it interacts with its users embodied through text and emojis. A chatbot’s initial communication style was compared to a humble version. The humble communication style was developed from a design workshop held together with six participants and is presented in this paper as a design style guide. The perceived credibility was divided into six dimensions; Competence, Goodwill, Honesty, Predictability, Reputation, and Trustworthiness. The results from the evaluation of the two chatbot versions showed that the credibility was, in general, perceived higher for the chatbot using a humble communication style. Two exceptions were found; (1) the dimension of Trustworthiness stayed at the same level between the versions, and (2) the dimension of Goodwill was perceived higher for the chatbot not using the humble communication style. The satisfaction with the chatbot was measured and resulted in an NPS of 17 for the chatbot using the humble communication style compared to a negative score of -16 for the chatbot not using it. This study found that a more humble communication style would not harm the perceived credibility of a technical professional chatbot. / Den här studien utvärderar den upplevda trovärdigheten hos en teknisk chatbot baserat på dess kommunikationsstil - hur den interagerar med sina användare genom text och emojis. En chatbots initiala kommunikationsstil jämfördes med en ödmjuk version. Den ödmjuka kommunikationsstilen utvecklades från en designworkshop och presenteras i denna studie som en designguide. Den upplevda trovärdigheten delades upp i 6 dimensioner; Kompetens, Välvilja, Ärlighet, Förutsägbarhet, Rykte, och Pålitlighet. Resultatet av utvärderingen av de två chatbot versionerna visade att trovärdigheten upplevdes generellt högre för den ödmjukare chatboten. Två undantag påvisades dock; (1) Pålitlighet blev oförändrad mellan de två kommunikationsstilarna, och (2) Välvilja resulterade i ett högre värde hos den initiala kommunikationsstilen. Användarnas tillfredsställelse med chatboten utvärderades och resulterade i ett NPS värde på 17 för chatboten som använde den ödmjuka kommunikationsstilen igämförelse med ett negativt värde på -16 för chatboten som använde den initiala kommunikationsstilen. Denna studie visade att en mer ödmjuk kommunikationsstil inte skadar den upplevda trovärdigheten hos en teknisk professionell chatbot.

Artificial intelligence is a complex and widespread technology that is increasingly implemented in today’s businesses. As with implementation in general, organizations are faced with different types of barriers when implementing AI. This paper has explored barriers a public organization faces in its AI implementation efforts. We have generated new knowledge and expanded on prior research on AI readiness. A case study was chosen as the research method, paired with semi-structured interviews and documentation to gather the empirical data. The result of the study highlights the specific barriers faced by the public organization. Additionally, we formed a new perspective called the AI resourcing perspective from the data and prior research, which later turned into an AI resourcing model. The model serves as a practical tool to support organizations on their journeys toward making AI a resource.

This is a study about how to convert a survey to a chatbot and distribute it to various communication channels to collect feedback to improve themselves. What would be the most convenient way to gather feedback? Our daily lives are becoming more and more dependent on digital devices every day. The rise in digital devices leads to a wider range of communication channels. Is it not a good opportunity to use these channels for several purposes. This study focuses on chatbots, survey systems, communication channels, and their ability to gather feedback from respondents and use it to increase the quality of goods, services, and perhaps life. By using chatbot language knowledge, people can engage with the bot in a conversation and answer survey questions in a different way. By using Restful API, the chatbot can extract quantitative information to be analyzed for development. Although the chatbot is not well-made and still requires a lot of adjustments, the work has proven to have many opportunities in surveys, gathering feedback, and analyzing it. This could be an improvement for research regarding chatbots in the future or a new way to make surveys better. / Detta är en studie om hur man konvertera en undersökning till en chattbot och sprida den till olika kommunikationskanaler för att samla återkoppling for att förbättra sig själv. Vad skulle vara det bekvämaste sättet att samla återkoppling? Våra dagliga liv blir mer och mer beroende av digitala enheter var dag. Ökningen av digitala enheter leder till ett större utbud av kommunikationskanaler. Är det inte då en bra möjlighet att utnyttja dessa kanaler för flera ändamål. Det här arbetet focuserar på chattbotar, undersökningssystem och deras förmåga att samla återkoppling från respondenter och använda den för att öka kvaliteten av varor, tjänster och kanske livet. Genom att använda chattbottens språkkunskap kan människor engagera sig med botten i en konversation och svara på undersökningsfrågor på ett annorlunda sätt. Genom att använda sig av något kallat Restful API kan man ta ut kvantitativ information för att analysera den för förbättringssyfte gällande produkter och tjänster. Trots att chattbotten inte är välgjord och fortfarande kräver mycket justeringar så har arbetet visat sig ha många möjligheter inom undersökningar, samla återkoppling och att analysera det. Detta kan vara en förbättring för forskning om chattbottar i framtiden eller ett nytt sätt att förbättra undersökningar.