Ledarskap har visat sig vara en utav de viktigaste faktorerna för att främja hälsa i arbetslivet. Tidigare forskning betonar att ett hälsofrämjande ledarskap där chefen bland annat är engagerad i de anställdas arbete och tillåter inflytande i beslutstagande ökar medarbetarnas trivsel och välbefinnande i arbetet, samt kan minska risken för sjukskrivning. Det är dock inte alltid chefen når ut med alla delar av sitt ledarskap, vilket kan resultera i ett ”gap” mellan chefens och medarbetarnas uppfattning. Medarbetarna kan då bli omotiverade i arbetet, vilket påverkar såväl individens välbefinnande som företagets och samhällets ekonomi. Syftet med denna studie var att utifrån begreppet hälsofrämjande ledarskap undersöka hur första linjens chefer på ett kommunalt helägt aktiebolag inom energisektorn uppfattade sitt eget ledarskap i jämförelse med medarbetarnas uppfattning av ledarskapet, samt om detta relaterade till medarbetarnas välbefinnande i arbetet. Denna studie är en fördjupning av ett tidigare projekt, GodA och är baserad på tvärsnitts design där både kvantitativa och kvalitativa metoder användes. För att jämföra chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskap användes ett urval av enkätfrågor från GodA. Chefens värdering av sitt ledaskap utifrån hälsofrämjande aspekter undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att det fanns en bred uppfattning kring innebörden av ett hälsofrämjande ledarskap hos cheferna. De upplevde även en viss svårighet i rollen som första linjens chef. Jämförelsen mellan chefens och medarbetarnas uppfattning av ledarskapet resulterade i ett gap, då hälften av grupperna hade en signifikant skillnad. Det fanns även en positiv signifikant korrelation mellan gapet och medarbetarnas välbefinnande, där en större skillnad resulterade i sämre välbefinnande. Då tidigare forskning visat att chefer ofta överskattar sitt ledarskap och att ett gap kan påverka medarbetarnas välbefinnande, är det viktigt att vidare undersöka vad skillnaden kan bero på och hur gapet kan minskas. Det är även relevant att skapa en tydlig definition av ett hälsofrämjande ledarskap i syfte att utveckla hälsofrämjande strategier i arbetet. / Aim: Based on the concept of health promotion leadership, the purpose is to examine how the first-line managers perceive their own leadership in comparison to employees' perceptions of the leadership, and whether this relates to employee well-being at work. Methods: This study is a recess of the project GodA and it’s based on a cross-sectional design with both quantitative and qualitative methods. To make a comparison between managers and employees perception of leadership, a selection of survey questions from GodA was used. The manager’s valuation of the health promotive leadership aspects were examined through semi-structured interviews. Main results: The results shows that there was a wide perception of health promotive leadership among managers. Although it can be interpreted that the managers work from the health promoting leadership aspects, there was a gap between the manager and employee perception of leadership. In half of the groups there was a significant difference. There was also a positive significant correlation between gap and employee well-being, then a larger gap resulted in a lower estimated well-being. Summary: Previous research shows that managers often overrate their leadership and a gap can affect employee well-being. It is therefore important to further investigate what the differences between the manager and the employees can depend on and how the gap can be reduced. It is also important to create a clear definition of a health promotive leadership in order to develop health promotion strategies at work.

Syftet med denna uppsats var att få mer kunskap om hur chefer arbetar, tänker och reflekterarkring anställdas psykosociala arbetsmiljö. De frågeställningar som användes var: Hur arbetarcheferna i den studerade organisationen för att främja en god psykosocial arbetsmiljö för deanställda? Hur arbetar cheferna i den studerade organisationen för att förebygga de anställdasnegativa stress? Vilka förhållanden i arbetet ingår i den psykosociala arbetsmiljön enligtcheferna i den studerade organisationen?För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av intervjueransikte mot ansikte med samtliga elva avdelningschefer, varav fem män och sex kvinnor. Denstuderade organisationen arbetar med finansiella tjänster.Resultatet visar att det finns en varierad bild av vad psykosocial arbetsmiljö är. Tydlighet ochdelaktighet var för samtliga chefer viktiga komponenter i arbetet med att främja en godpsykosocial arbetsmiljö. Den negativa stressen hanterade cheferna relativt likartat genom atttidigt avlasta och omfördela arbete. I diskussionen nämns att det bland cheferna fanns olikauppfattningar om vad psykosocial arbetsmiljö egentligen är, samt olikheter kring hur dearbetade med att främja en god psykosocial arbetsmiljö. Kring begreppet negativ stress fannsdock en mer konkret och samstämmig bild angående hur cheferna bäst förebygger ochminskar de anställdas negativa stress. / The purpose of this study is to gain an understanding of how managers work with theiremployee’s psychosocial work environment. The questions asked are: What are managers inthe studied organization doing actively to positively influence the psychosocial workingenvironment? What are managers in the studied organization doing actively to preventnegative stress? What conditions in the work included in the psychosocial work environmentaccording to the managers in the studied organization?To answer these question, we have applied a qualitative method consisting of face-to-faceinterviews with eleven subjects whereof five male and six female line managers in a FinancialServices company in the private sector.The study shows that there is some ambiguity as to what the definition of the psychosocialworking environment actually is. Clear communications and an inclusive workingenvironment were mentioned as key factors by all managers. In relation to preventingnegative stress, the consensus is that early detection to distribute workloads and tasks at anearly stage to be able to distribute work across the team when required. Our group showedvery differing views on the definition of the subject and applied differing methods andtheories on how to positively influence the psychosocial working environment. The definitionof negative stress is more clear and the opinions are more cohesive in relation to how toprevent and reduce negative stress.

<p>Rekrytering är en viktig komponent för alla organisationer oavsett om det handlar om ett företag, ett fotbollslag, en sekt eller dylikt. Det är i grund och botten rekrytering som skapar en organisation. Ledare är viktiga personer för ett företag, det är de som sammanfogar de anställda, driver företaget framåt och utgör stommen i en organisation. Vi har valt att sammanfoga dessa två genom att undersöka hur företag rekryterar ledare genom platsannonser; dess utformning och hur de har utvecklats över de senaste tio åren. Utifrån befintlig rekryteringsteori har vi, för att underlätta en kvantifiering av platsannonserna, utformat en analysmodell som kategoriserar den teoretiska utvecklingen i tre olika generationer. Generation ett syftar bakåt i tiden och letar efter färdigheter och erfarenheter, annonser som faller under generation två fokuserar mer på relevanta personliga egenskaper medan generation tre blickar framåt och ser vad personen i fråga kan uträtta. I en kvantitativ analys av platsannonser i Dagens Nyheter fann vi först och främst att vår kategorisering var relevant. Vi fann vidare att utvecklingen tenderar att följa vår indelning, från generation ett, mot generation två till generation tre som dock ännu inte fått något större genomslag. Internetboomen i samhället har öppnat upp för en stor del annonser som i princip endast länkar till företagens hemsida.</p>

Bakgrund: Tiden har blivit en av de viktigaste resurserna i världen. Tidspressen har ökat och drabbar alltfler arbetare och ledare med ohälsa i arbetslivet. Risken är stor att organisationer missar en del av sitt lärande och sinprestanda då det blivit allt svårare att hantera tidsproblematiken. Syfte: Attundersöka vad som begränsar tid, men också vad som frigör den hos chefer ochinom organisationer samt hur dessa aktivt arbetar med tidsproblematiken och dess upplevelser. Design/metod/tillvägagångssätt: Uppsatsen inspireras av socialkonstruktivism och grundad teori. Det ingår i chefernasarbete att hantera flera tidsdimensioner samt gränser. På så sätt har de benägenhet att utveckla nya strategier för att både kunna hantera och optimera tid. Resultat: Påfrestningen av att alltid vara tillgänglig, hantera en stor mängd information samt svårigheten att prioritera informationen beskrivs som tidskrävande. Cheferna ansåg att tiden kan optimeras genom att vara tydliga gentemot sina anställda och våga delegera uppgifter. Dessutom kan tidsproblematiken hanteras genom att utveckla tidsrum och ställa om till ett mer processorienterat förhållningssätt. Praktiska konsekvenser: Uppsatsen medför en djupare förståelse i hur ledare förhåller sig samt hanterar tid. Ledarens egna tidsstrategier kan vara organisations framtida strategier. Det finns indikationer på att nya informationspolicy är nödvändiga och håller på att utvecklas med syfte att minska tidspressen som orsakas av informationsmängd. / Background: Time is becoming one of the most important resources in the world. The pressures of time are becoming stronger and more common affecting workers and leader’s work life and health. Organizations can right now be losing some of their potential learning and performance by not dealing with time pressures.      Purpose: To find out what constrains organizational time, but also what enables it, how leaders and their organizations manage time.  Design/methodology/approach: This paper takes inspiration from social constructivism and ground theory.  It is a part of manager’s work to understand and manage a broader time dimension and boundaries. In doing so, they tend to develop and construct strategies to manage and optimize time.  Results: The pressure of always being accessible, dealing with a big amount of information and the difficulty of prioritize information where pointed out to be time consuming. Leaders believed that time can be improved by being clear to their employees, delegating tasks. Also by creating new improvement and set-up unscheduled time such as time rooms, to readjusting a more process-orientated attitude towards time.      Practical implications: This paper offers a contribution to understand how leader’s approaches, strategies and methods in time management can be used as organizational strategies for managing time. There are indications that a new set of information policies are at moment being developed in order to deal with overload of information.

Organisationsförändringar sker kontinuerligt och chefer måste beakta mycket vid genomförandet av förändring. En viktig faktor är individerna, chefer måste förstå medarbetare och deras reaktioner till förändringen för att den ska fungera. Death Valley är ett fenomen som kommer från psykologin, men som används flitigt i organisationsteori. Begreppet beskriver en känslomässig reaktionär process som leder till en tillfällig nedgång i individers prestation. Det är en del av individers förändringsprocess, som de genomgår under organisationsförändring. Hanteringen av Death Valley är av största vikt för chefer, då individer som befinner sig i Death Valley till viss del förlorar förmågan att utföra sitt arbete. Mycket teori finns kring hur individer tar sig igenom denna fas samt vilka känslor som upplevs under denna fas. Det saknas dock empiriskt stöd, främst kring hur chefer hanterar fenomenet samt hur chefer upplever det. Denna studie ämnar nu tillföra detta. Studien utgår ifrån en fenomenologisk ansats och ostrukturerade intervjuer används som metod. Resultatet har visat att chefers hantering av Death Valley främst sker genom kommunikation samt involvering. Cheferna uppfattar fenomenet som en fas där individer främst är frustrerade, osäkra samt uppgivna. Slutsatsen visar på att studien främst har skapat en större förståelse för hur fenomenet upplevs och hanteras bland chefer i en pågående organisationsförändring. / Organizational change happens continuously and managers must take into account much in the implementation of change. An important factor are the individuals, managers need to understand people and their reactions towards the change in able to make the change work. Death Valley is a phenomenon that comes from psychology, but is used extensively in organizational theory. It describes an emotional reactionary process leading to a temporary decline in individuals' performance. It is part of an individual's change process, which they undergo during organizational change. The ability to manage Death Valley is crucial for managers, as individuals who are in Death Valley cannot perform their work in a satisfactory manner. A vast amount of theory is available describing how people get through this phase, as well as the emotions experienced during this phase. However, there is a lack of empirical evidence, mainly around how managers handle the phenomenon and how managers perceive it. This study intends to provide some empirical support. The study is based on a phenomenological approach and unstructured interviews have been used for collecting data. The results showed that managers' handling of is mainly done through communication and employee involvement in the change. The managers perceive the phenomenon as a phase where people feel frustrated, insecure and exhausted. The study concludes that a greater understanding for how the phenomenon is perceived and managed by managers in an ongoing organizational change has been made.

Titel: Konsten att axla ett chefsuppdrag som ung - En studie om unga chefers karriärsutmaningarFörfattare: Emmy Johansson och Olivia Bengtsson Institution: Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för ekonomi, Ekonomihögskolan Program: Human Resource Management Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (Kandidat) Handledare: Kjell Arvidsson Examinator: Mikael Lundgren Syfte: Syftet med studien är att identifiera vilka utmaningar unga chefer står inför i sina karriärer, samt hur de hade kunnat förberedas bättre på de upplevda karriärsutmaningarna. Genom att identifiera unga chefers utmaningar önskar vi kunna skapa en ökad medvetenhet hos blivande unga chefer, ledarskapsutbildningar, organisationer och företag. Metodik: Genom en kvalitativ forskningsstrategi har semistrukturerade intervjuer utförts med hjälp av unga chefer mellan åldrarna 25-35 år. De valda unga cheferna är verksamma i olika branscher och i olika geografiska områden i Sverige. I syfte att besvara problemformuleringarna har vi utgått från en abduktiv forskningsansats. Slutsats: Unga chefer upplever att chefskapet som ung innebär en del svårhanterliga karriärsutmaningar. Den första utmaningen är åldersskillnaden mellan den unga chefen och de äldre medarbetarna. Unga chefer saknar ofta den naturliga statusen som kommer med åldern, vilket gör det svårt för dem att utföra chefskapet. Unga chefer upplever även svårigheter i att skapa förtroende gentemot sina medarbetare. Orsaken till utmaningen att skapa förtroende grundar sig främst i att de ständigt behöver bevisa sin kompetens och lämplighet för chefsrollen. Unga chefer upplever att det stora ansvaret är en ständig utmaning. Ansvaret leder till stora uppoffringar av privatlivet och kräver både tid och energi av den unga chefen, vilket kan upplevas som övermäktigt. Vidare är digitaliseringen och den ständiga uppkopplingen en återkommande utmaning som många unga chefer upplever svårhanterlig. Den ständiga uppkopplingen och att alltid finnas tillgänglig för sina medarbetare har visat sig vara både stressande och har en negativ effekt på arbetslivet och privatlivet. Det finns även svårigheter i att delegera och prioritera arbetsuppgifter. Unga chefer behöver förberedas bättre med hjälp av en praktik under studietiden och med en större inblick i hur chefsrollen ser ut under tiden som medarbetare. Slutligen har det visat sig att unga chefers tidigare förväntningar på chefsrollen kan vara avgörande för hur de upplever och hanterar karriärsutmaningarna. Nyckelord: Unga chefer, karriärsutmaningar, chefskap, förväntningar / Title: To undertake a management position as a young person - A study about young managers career challenges Authors: Emmy Johansson and Olivia Bengtsson Institution: Linnaeus University, School of Business and Economics Program: Human Resource Management Course: Business Administration III – Organization (Bachelor thesis) Supervisor: Kjell Arvidsson Examiner: Mikael Lundgren Purpose: The purpose of this study is to identify the challenges young managers faces in their careers, as well as how young managers could be better prepared for the perceived career challenges. By identifying the challenges of young managers, we wish to create increased awareness among prospective young managers, organizations and leadership programs. Methodology: Through a qualitative research strategy, semi-structured interviews has been conducted using young managers between the ages of 25-35 years. The chosen young managers are active in different industries and in different geographic areas in Sweden. In order to answer the problem formulations, we have assumed an abductive research effort.Conclusion: Young managers experience management as challenging and difficult to manage. One of the challenges is the age difference between the young manager and the older employees. Young managers lack the natural status that comes with age which makes it difficult for them to execute the managership. Young managers experience difficulties in creating confidence in their employees. The reason for the challenge of trust is the fact that they constantly need to prove their competence and suitability for their management position. Young managers feels that the large responsibility is a constant challenge. The responsibility leads to large sacrifices of the personal life and requires both time and energy, which can be perceived as hard to handle. The digitization and the constant availability are a recurring challenge which many young managers find difficult to handle. This challenge has been proved to be both stressful and affecting working life and privacy life. There are also difficulties in delegating and prioritizing tasks. Young managers needs to be better prepared for a manager position by using an internship during their studies and with a better knowledge of what a manager's role involves. Finally it has been proved that young managers previous expectations of the management position can be decisive for how they perceive and manage the career challenges. Keywords: Young managers, career challenges, management, expectations

I försäkringskassans rapport (2016) presenterades sjukfrånvarons fortsatta ökning i Sverige. Enligt försäkringskassan låg år 2015 sjukfrånvaron bland arbetade individer på 2,8 %. Kvinnor var sjukskrivna i större utsträckning än män medan äldre arbetstagare upp till 60 år tenderade att sjukskriva sig mer än yngre individer. Samtidigt motsvarade personer i ledningsarbete endast 3,1 % av det totala antalet pågående sjukfall hos försäkringskassan vid den tidpunkten, detta var endast en tredjedel av genomsnittet för alla yrkeskategorier. Denna studie har till syfte att öka förståelsen för sjuktalen genom att undersöka skillnader i psykisk ohälsa mellan personer i chefsposition och underställda. Med personer i chefsposition menas i denna studie personer som har en eller flera underställda.   Studien baseras på data från levnadsnivåundersökningen (2010) och analyseras genom linjära regressionsanalyser. Resultatet visar att det finns en skillnad i psykisk ohälsa mellan chefer och underställda, denna skillnad finns dock endast bland äldre individer över 40 år. Det finns inte heller några skillnader mellan könen. Trots att det finns en skillnad mellan chefer och underställda bland individer över 40 år, är det inte sannolikt att det är den primära orsaken till skillnaderna i sjuktalen. Istället verkar ålder vara en större faktor som kan påverka psykisk ohälsa.

Cheferna inom vård och omsorg i offentliga organisationer har hög arbetsbelastning och ett komplext uppdrag. Ofta finns rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet, men de är bristfälliga och används inte. Syftet var att undersöka hur första linjens chefer i primärvården upplevde sin psykosociala arbetsmiljö samt deras förutsättningar att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. En tvärsnittsstudie där samtliga 126 första linjens chefer från fyra landsting i primärvården deltagit, med svarsfrekvens 51%. I studien har enkät QPS Nordic 34+ använts samt 10 kompletterande frågor om systematiskt arbetsmiljöarbete. Analys delvis med referensdata och Pearsons korrelation. Cheferna hade en hög arbetsbelastning och arbetet tenderade att hopa sig. I jämförelse med referensdata 3,2 var chefernas medelvärde 4,02. De upplevde gott stöd, bra klimat och hade goda kunskaper för arbetsuppgifterna, men 32,8% av cheferna ansåg att de inte alls eller bara lite var insatt i AFS 2015:4. Avseende om arbetsbelastningen gav utrymme för att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete svarade fyra femtedelar av alla chefer inte alls eller i viss mån. Trots det goda stöd som cheferna upplevde är det viktigt att förebygga hög arbetsbelastning, då varaktig stress kan leda till ohälsa. Förutsättningar att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete begränsas också av deras arbetsbelastning och kan innebära negativa konsekvenser för medarbetarna.

Syfte: Undersöka vilka skillnader och likheter i motivationsfaktorer som går att upptäcka mellan chefer och anställda på detaljhandelskoncernen Nilson Group. Fokus har legat på att undersöka vilka av de inre och yttre motivationsfaktorerna som väger tyngst hos respektive yrkesgrupp och att utreda vilka eventuella samband som finns mellan dem. Metod: För att besvara frågeställningen har en kvantitativ fallstudie gjorts på en koncern och dess företag inom detaljhandelsbranschen. Data har samlats in i form av enkäter. Slutsatser: Det går att se ett tydligt mönster av att det är de inre motivationsfaktorerna som har störst betydelse för både chefer och butiksanställda. 29 av 30 chefer i undersökningen, motsvarande 97 procent, motiveras främst av inre motivationsfaktorer. 26 av 30 anställda i undersökningen, motsvarande 87 procent, motiveras främst av inre motivation. Det var ingen som enbart motiverades av den inre eller yttre faktorn utan för samtliga respondenter fanns det influenser av båda faktorerna. Det gick att fastslå en signifikans skillnad mellan yrkesgrupperna i ett påstående tillhörande varje teori. Det gick också att se tydliga likheter i två påståenden. I de övriga kunde en del samband och olikheter upptäckas men det gick inte att signifikant fastslå. Det går att statistiskt säkerställa att de enskilda medelvärdena för respondenternas svar är representativt för populationen på en 95 procent signifikansnivå. Det betyder att det går att fastställa att det är de inre faktorerna som betyder mest.

Syftet med studien var att beskriva vilka copingstrategier män med hög arbetsbelastning använder sig av för att hantera stress. Kvalitativ metod användes för att besvara syftet. Datainsamlingen bestod av individuella intervjuer med fem informanter vilka arbetar som enhetschefer i en kommun i mellersta Sverige. Den insamlade datan analyserades med latent innehållsanalys och presenteras utifrån huvudtemat “Kunskap om mig själv stödjer mig i arbetslivets med- och motgångar” och fyra subteman: (1) Glädje är drivkraften, (2) Att se ett större sammanhang, (3) Styrkan kommer inifrån samt (4) Jag har en plan. Resultatet visade att informanterna använde sig av aktiva copingstrategier och hade en hög medvetenhet om sig själv och egenmakt, vilket gjorde att de hade kännedom om vilka copingstrategier som passade dem. Informanterna hade flertalet individuella strategier som de tog sig an för att hantera stress, varav vissa skedde på arbetsplatsen medan andra handlade om grundinställningen beträffande stress och sin egen person.