Orientador: Eliana Martorano Amaral / Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Ciências Médicas / Made available in DSpace on 2018-08-27T18:20:39Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Christoforo_Fatima_D.pdf: 2258975 bytes, checksum: 26eb43ac3e7fb395496704555db4a6f1 (MD5) Previous issue date: 2015 / Resumo: Objetivos: Estudar os indicadores de saúde materna e perinatal, e socioeconômicos de 19 municípios e avaliar as rotinas da assistência aos partos da Região Metropolitana de Campinas (RMC). Sujeitos e Métodos: Trata-se de estudo transversal, associado a um estudo de casos de rotinas do cuidado na assistência ao parto em 16 maternidades públicas. Coletaram-se as informações referentes aos indicadores municipais a partir do DATASUS, da Fundação Seade e do censo de 2010. Para conhecer as intervenções realizadas nas 16 maternidades em entrevistas com médicos ou enfermeiros responsáveis, utilizaram-se o "Instrumento de avaliação de implantação das boas práticas na atenção à mulher e ao recém-nascido no parto" (Ministério da Saúde) e um questionário complementar próprio para o estudo. A coleta de dados ocorreu de dezembro de 2013 a outubro/2014. Utilizou-se análise descritiva para as práticas hospitalares e coeficientes de correlação de Pearson e Spearman para avaliar possíveis associações entre características socioeconômicos e demográficas e resultados obstétricos e perinatais. Resultados: As porcentagens de mães adolescentes, de renda ? 1 salário-mínimo (SM) e a taxa de analfabetismo se correlacionaram positivamente com a número de consultas pré-natais e com a taxa de mortalidade perinatal, porém inversamente com partos cesáreos. A renda média domiciliar per capita e o Índice de Desenvolvimento Humano Municipal foram correlacionados diretamente com partos cesáreos e inversamente com número de consultas pré-natais e com a taxa de mortalidade perinatal. A porcentagem de mães adolescentes e de escolaridade ? 8 anos e a taxa de analfabetismo se correlacionaram positivamente com a taxa de mortalidade neonatal precoce, taxa de prematuridade e baixo peso ao nascer. Em relação às rotinas das 16 maternidades públicas da RMC, treze hospitais utilizavam partograma, 10 utilizavam frequentemente a ocitocina para a condução do trabalho de parto, nove executavam a episiotomia frequentemente e 14 realizavam o manejo ativo do terceiro período do parto. A presença de acompanhante durante o trabalho de parto e parto foi rotineira para 9 e 14 hospitais, respectivamente. Todos os hospitais forneceram rastreamento para HIV e sífilis. Doze hospitais realizavam indução em gestação prolongada e 13 em ruptura prematura de membranas, enquanto 15 tinham protocolos de conduta para hipertensão arterial severa e profilaxia de sepse neonatal precoce por Streptococcus do grupo B. Cinco hospitais não utilizavam antibióticos para cesarianas. Produtos derivados de sangue não estavam disponíveis em quatro hospitais e oito não poderiam cuidar de gestantes em situação clínica grave. Quinze hospitais relataram ter profissional treinado para atendimento neonatal. Conclusão: A taxa de mortalidade perinatal foi o indicador que melhor refletiu os indicadores socioeconômicos na região. A adolescência foi um indicador social de grande risco perinatal, frequentemente associada com ausência de parceiro. A taxa de cesárea retratou os municípios com maior poder aquisitivo na região. As práticas qualificadas de assistência ao parto estavam disponíveis em quase todos os hospitais. No entanto, algumas delas parecem excessivas, como condução de parto e episiotomia, enquanto outras precisam ser melhoradas, como uso de antibióticos para todos os partos cesáreos e disponibilidade de sangue e cuidado de emergência. Os resultados destacam a inequidade da assistência e a importância de rever as rotinas hospitalares, mesmo em uma região com amplo acesso a recursos materiais e humanos e oportunidades de educação continuada / Abstract: Objectives: To study maternal and perinatal health, and socioeconomic indicators of 19 municipalities, and assess the routines of care during childbirth in the metropolitan region of Campinas (RMC). Subjects and Methods: Cross-sectional study, coupled with a case study of 16 public hospitals on clinical routines applied for labour and delivery. The information on health and socioeconomic indicators derived from the DATASUS, the Seade Foundation and 2010 census. Routines were assessed by through the "Assessment Tool of Good Practice Caring for Women and Newborns during Childbirth" (Ministry of Health) and a complementary questionnaire, for interviews with responsible doctors or nurses in 16 hospitals. Data collection occurred from December / 2013 to October / 2014. Descriptive analysis was applied to report routine practices in hospitals, and Pearson and Spearman correlation coefficients were used to evaluate possible associations between socioeconomic, obstetric, and perinatal outcomes. Results: The proportion of teenage mothers and income ? 1SM, and the illiteracy rate were positively correlated with number of prenatal visits and perinatal mortality rate, and inversely with caesarean deliveries. The average household income per capita and the Municipal Human Development Index (MHDI) correlated directly with caesarean deliveries and inversely with number of prenatal consultations and perinatal mortality rate. The percentages of teenage mothers and education ? 8 years, and the illiteracy rate correlated positively with the early neonatal mortality rate, prematurity and low birth weight. Regarding routine practices during deliveries into 16 public maternities, thirteen hospitals used partograph, 10 frequently used oxytocin for labour augmentation, nine frequently performed episiotomy and 14 informed active management of the third stage of labour. The presence of a companion during labour and delivery was a routine for nine and 14 hospitals, respectively. All hospitals provided screening for HIV and syphilis. Twelve hospitals performed induction in prolonged gestation and 13 in premature rupture of membranes. Fifteen had clinical protocol for severe hypertension and for group B Streptococcus early neonatal sepsis prophylaxis. Five hospitals did not use antibiotics for caesarean sections. Blood products were not available in four hospitals and eight could not take emergency care for severe ill women. Fifteen hospitals reported trained professional providing neonatal care. Conclusion: The perinatal mortality rate proved to best indicator reflecting socioeconomic indicators in the region. The caesarean rate pictured the municipalities with higher income. Qualified health practices were available in most hospitals. However, augmentation with oxytocin and episiotomy sounded excessive, while others need improvement, as antibiotics for all C-sections and availability of blood and emergency care. The results highlight the health care inequity and the importance of reviewing hospital care routines, even in a region with ample access to material and human resources, and continuing education opportunities / Doutorado / Saúde Materna e Perinatal / Doutora em Ciências da Saúde

Bakgrund: Spinning Babies beskrivs som ett verktyg för att främja normal fysiologisk förlossning genom smärtlindring, avslappning och positioner som främjar optimal passage av barnet genom förlossningskanalen. Syfte: Att belysa barnmorskors erfarenheter av att tillämpa Spinning Babies vid förlossning. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Datainsamlingen genomfördes genom tre fokusgruppsintervjuer med totalt 12 barnmorskor. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier med underkategorier: Ett verktyg för att främja det normala, Tillfredsställelse med att utöva och utvecklas i sin barnmorskekonst, Ett nytt perspektiv på födandet. Barnmorskornas erfarenhet är att Spinning Babies ger förutsättningar för att främja normal förlossning, att utövandet upplevs som stimulerande samt att tillämpningen av Spinning Babies ger upphov till ny förståelse. Slutsats: Barnmorskors förutsättningar att främja normal förlossning kan underlättas om de har konkreta verktyg. Spinning Babies kan användas för att förbättra förlossningsutfall och bidra till en positiv förlossningsupplevelse. När barnmorskor arbetar tillsammans för att stödja den födande kvinnan och partnern upplevs förlossningsarbetet även mer stimulerande. / Background: Spinning Babies is described as a tool to promote physiological birth process through pain relief, relaxation and positioning for optimal passage of the baby through the birth canal. Aim: To describe midwives experiences of applying Spinning Babies during childbirth. Method: The study was conducted with a qualitative design with three focus group interviews. 12 midwives participated. The data was systematically analysed with qualitative content analysis. Result: The result was presented in three main categories with subcategories: A tool for promoting the normal, Satisfaction with exercising and developing in one's midwifery art, A new perspective on childbirth. The midwives' experience that Spinning Babies provide conditions for promoting normal childbirth. The practice is viewed as stimulating and generates a new understanding of child birth. Conclusion: Midwives' ability to promote normal childbirth can be facilitated if they have concrete tools. Spinning Babies can be used to improve childbirth outcomes and contribute to a positive childbirth experience. When midwives work together to support the woman giving birth and her partner, their work is also experienced as more stimulating.

Barnmorskors arbete inom förlossningsvården innebär ofta en nära kontakt med den födande kvinnan, och barnmorskan har kompetens att självständigt bedöma när en situation under förlossningsarbetet avviker från det normala samt förestå en handlingsberedskap för komplikationer och akuta situationer. Svåra händelser kan påverka barnmorskan emotionellt, och syftet med studien är att utforska hur barnmorskor upplever svåra situationer inom förlossningsvården, samt vilket stöd de får i samband med detta. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex barnmorskor som hade minst tre års erfarenhet från arbete på förlossningsavdelning. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Tre huvudkategorier framkom i resultatet med åtta underkategorier Huvudkategorierna är: Att hantera det som känns svårt, Att utsättas för psykisk påfrestning, En utsatthet i relation till professionen. Att handlägga en förlossning är ett stort ansvar, och barnmorskor belyste situationer då de upplevt oro inför det som hände eller kunde ha hänt. Barnmorskorna betonade vikten av stöd både från chefer och kollegor i samband med svåra situationer, samt efterfrågade tid till samtal med kollegor och chefer eller handledning med extern gruppledare.

Kvinnors rätt till delaktighet vid beslutsfattande gällande sin förlossning kan beskrivas fundamental utifrån sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Dessa rättigheter är globalt antagna och baserade på WHO:s beskrivning om rätten till självbestämmande över sin kropp och sexualitet. I en vårdkontext innebär detta ett krav på att patienter ges förutsättningar för självbestämmande och delaktighet. Patientens, i denna litteraturstudie kvinnans, delaktighet syftar till dennes inflytande och medbestämmande över sin behandling och vård. Förutsättningar för bästa möjliga kroppsliga, psykologiska och emotionella välbefinnande i enlighet med sjukvårdens uppdrag och ramverk har setts kunna ges genom att en gravid eller födande kvinna tillsammans med vårdpersonal i vårdsituationer har ett delat ansvar. Försummelse av kvinnors delaktighet har inom reproduktiv hälsa börjat att belysas utifrån aspekten att icke-samtyckt vård innebär ett utövande av obstetriskt våld, beskrivet som respektlöshet och kränkande behandling under barnafödande. Detta har bidragit till uppmärksammandet av att ett kontinuerligt arbete krävs för att, utifrån vårdgivares möjligheter och rutiner, kunna hantera uppkomna dilemman avseende kvinnors samtycke och delaktighet. Inte minst av barnmorskor, vilka inom sin profession ofta ställs inför etiska dilemman vilka kräver agerande och ett professionellt handhavande.  Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av delaktighet vid beslutsfattande gällande sin förlossning. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie i vilken 15 originalartiklar av kvalitativ metod inkluderades. Inkluderade vetenskapliga artiklar har publicerats mellan åren 2011 och 2021 och har inför publicering genomgått peer review. Studierna har även fått ett etiskt godkännande och genomgått en strukturerad kvalitetsgranskning inför inklusion. Insamlade data bearbetades i enlighet med Kristenssons beskrivning av en integrerad analys. Under analysen framträdde och namngavs fyra meningsbärande huvudkategorier; kvinnors förståelse för begreppet delaktighet, förutsättningar för delaktighet, behov beträffande delaktighet samt relationell påverkan på delaktighet. Utifrån huvudkategorierna belystes och sammanfattades ett integrerat resultat. Resultatet påvisade att kvinnors upplevelser av delaktighet i beslutsfattande gällande sin förlossning är komplex. Delaktighet ses förutsätta ett partnerskap i vilket en mottagare som kvinnan etablerat en relation till ser, hör och bekräftar henne. Kvinnors upplevelser av att ha varit delaktiga i beslutsfattande kan ses leda till positiva konsekvenser såsom en känsla av bemyndigande och en positiv förlossningsupplevelse. För att främja delaktighet förordar denna litteraturstudie kontinuitetsmodeller i vilka tillitsfulla relationer ges tid att växa fram. Relationer vilka i resultatet från denna studie visat sig grundläggande för att kunna ge gravida och födande kvinnor information, stöd samt upplevd trygghet och säkerhet.

The thesis deals with pregnancy and childbirth among Roma women in the context of transcultural care. In the theoretical part, three main topics relevant to the subject of the thesis are addressed: (i) transcultural care and its development both abroad and in the Czech Republic, (ii) the Roma way of life with a special focus on those aspects affecting the way of perceiving and experiencing the pregnancy and childbirth by Roma women, and (iii) recent trends in providing care to pregnant and labouring women. The empirical part includes a qualitative research into how Roma women perceive and experience pregnancy and childbirth, and what characteristics from the perspective of midwives make them different from the majority society women. Using qualitative research based on interviews with Roma women and midwives I gained valuable data upon which I have identified cultural differences which may affect Roma women's access to prenatal care, the manner of pregnancy planning, and the perception of pregnancy or parturition itself. Based on these findings, I have analysed the applicability of the transcultural care model to Roma women. The main objective is to help midwives to better understand different situations they may encounter during the caregiving Roma women. Key words: culture, transcultural care,...

About 4 % women in general population and up to 19 % women in at-risk population suffer from PTSD related to childbirth. The main risk factors for postpartum PTSD are negative birth experience and obstetric emergencies. However, the findings about risk factors and prevalence rates vary across studies, which is mainly due to the inconsistency in the diagnostics of postpartum PTSD. Researchers use various PTSD measures that differ in the number and type of symptoms monitored and many of these measures do not cover all DSM criteria for PTSD. Furthermore, the PTSD diagnostic criteria have been significantly modified in the new DSM-5 and the existing instruments need to be revised. The first part of the thesis presents the concept of PTSD related to childbirth. Special attention is paid to the risk factors identified in previous research and to the analysis of PTSD diagnostic and screening measures used in the postpartum context. The aim of the second part of the thesis is to evaluate the psychometric properties of the unpublished Childbirth-Related PTSD Questionnaire on a sample of 620 Czech women. The factor validity of the scale, the internal consistency of the total scale and the subscales resulting from the factor analysis; and the criterion validity of the instrument are verified. With regard to...

The study was aimed at exploring and describing factors that influence the delay in reporting for labour by women in Mopani District and to evaluate the impact of the delay in the process and outcome of labour and to develop recommendations to address the contributory factors. The study was conducted at a regional hospital in the Mopani District. A qualitative descriptive research design was used for the participants to describe the factors that delays pregnant woman in reporting for labour in the regional hospital. A non-probability sampling design was used in the study. Data were collected through unstructured one-on-one interview. Thirteen (n=13) pregnant women who delayed reporting for labour in the regional hospital at Mopani District participated in the interviews. Data were collected and analysed through the use of content analysis approach. Seven themes developed from the findings leading to the establishment of the following recommendations including the use of theory as support system, making the availability of resources a priority, increasing capacity of all clinics to offer skilled birth, expansion of Mom-Connect into rural areas, establishment of MWHs in the rural areas, and increasing transportation such as ambulances. / Health Studies / M.A. (Nursing science)

Trots att mödravården i höginkomstländer är relativt säker upplever uppemot 20 % av kvinnorna i Sverige förlossningsrädsla. Denna rädsla påverkar välbefinnandet före, under och efter graviditeten samt har konsekvenser för kvinnors relationer till bebis, partner och familj. Fenomenet har i mångt och mycket studerats ur ett individuellt perspektiv, men få studier undersöker relationen mellan kvinnors uppfattning om sjukvården och förlossningsrädsla. En experimentell studie med mellangruppsdesign har utförts med avsikten att se om fokus på brister i förlossningsvården orsakar högre nivå av förlossningsrädsla och lägre nivå av tillit till förlossningsvården hos kvinnor i åldern 18–45 (N=210). Vidare har det undersökts om tillit till förlossningsvården har ett negativt samband med förlossningsrädsla. Resultaten visar att fokus på brister i förlossningsvården inte har någon effekt på förlossningsrädsla eller tillit till förlossningsvården. Ett negativt samband föreligger mellan tillit till förlossningsvården och förlossningsrädsla. Orsaken till sambandet är ännu inte klarlagt och framgent behövs fler studier för att kunna fastställa hur relationen mellan förlossningsrädsla och tillit till sjukvården ser ut. / Despite the fact that maternity care in high-income countries is relatively safe, up to 20 % of women in Sweden experience fear of childbirth. This fear affects well-being before, during and after pregnancy and has consequences for women’s relationships with their baby, partner and family. The phenomenon has largely been studied from an individual perspective, but few studies examine the relationship between women’s perception of healthcare and fear of childbirth. A between-subjects experiment has been conducted to see if focusing on deficiencies in maternity care causes a higher level of fear of childbirth and a lower level of trust in the maternity care, in women aged 18–45 (N=210). Furthermore, it has been investigated whether trust in the maternity care has a negative correlation with fear of childbirth. The results show that focusing on deficiencies in maternity care has no effect on fear of childbirth or trust in the maternity care. The study shows a negative correlation between trust in the maternity care and fear of childbirth. The cause of the correlation has yet to be determined and future studies are needed to shed light on the relationship between fear of childbirth and trust in the maternity care system.

Bakgrund: Man räknar att mellan 20-25% av alla gravida kvinnor i Sverige upplever någon form av förlossningsrädsla. På de flesta sjukhus i Sverige finns Auroramottagningar och de har som syfte att hjälpa de kvinnor som har förlossningsrädsla. Syfte: Syftet var att beskriva förlösta kvinnors behov och upplevelse av kontakt med barnmorska på Auroramottagning. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie. Datainsamlingen utgjordes av åtta semistrukturerade telefonintervjuer med kvinnor som valdes ut genom bekvämlighetsurval. En kvalitativ innehållsanalys utfördes, med induktivt förhållningssätt, vid analys av materialet. Resultat: Två kategorier analyserades fram vilka var Oro och rädsla samt Bemötande. Under kategorin Oro och rädsla utvecklades underkategorierna Tidigare erfarenheter, Påverkan av andras erfarenheter samt Psykisk ohälsa. Dessa innefattar bland annat att kvinnor som upplevt tidigare traumatiska graviditeter och/eller förlossningar var rädda att detta skulle upprepas under nästkommande. Under kategorin Bemötande utvecklades underkategorierna Ett respektfullt bemötande, Individanpassad vård samt Oprofessionellt bemötande. De flesta kvinnor i studien upplevde att de fick ett respektfullt bemötande även om det fanns de som upplevde mötet med barnmorskan på Auroramottagningen som negativt då de upplevde att de inte blev tagna på allvar. De som var positiva efter sina Aurorasamtal upplevde att de blev bemötta med respekt och sedda. Slutsats: Studien ger läsaren en inblick i vilka händelser som leder till att kvinnor går på Aurorasamtal, där bland tidigare förlossningserfarenheter samt psykisk ohälsa. Studien visar även på att merparten av kvinnorna upplevde att de fick ett gott stöd av barnmorskorna på Auroramottagningen, dock fanns det de som upplevde det motsatta. / Background: It is estimated that between 20-25% of all pregnant women in Sweden experience some kind of fear of childbirth. Most hospitals in Sweden have Aurora clinics and their purpose is to help women who are afraid of giving birth. Aim: The aim was to describe the needs and experience of delivered women with contact with a midwife at Aurora clinic. Method: The study was a qualitative interview study. The data collection consisted of eight semi-structured telephone interviews with women selected through convenience selection. A qualitative content analysis was performed, with an inductive approach, when analyzing the material. Results: Two categories were analyzed which were Worry and Fear and Treatment. Under the category Anxiety and fear, the subcategories Previous experiences, Impact of others' experiences and Mental illness were developed. Under the category Treatment, the subcategories A respectful treatment, Individualized care and Unprofessional treatment were developed. Conclusion: The study gives the reader an insight into the events that lead to women attending Aurora talks, including previous childbirth experiences and mental illness. The study also shows that the majority of the women felt that they received good support from the midwives at the Aurora clinic, however, there were those who experienced the opposite.

En graviditet innebär både fysiska och emotionella förändringar hos kvinnan. Det är en omvälvande tid som kan innefatta ökad stress, oro och ångest. Dessa negativa faktorer kan förutom att påverka den gravida kvinnans välmående även påverka det ofödda barnet. Den kommande förlossningen kan föregås av både oro och rädsla och kvinnor har uttryckt en önskan om att få strategier både inför, men även under födandet. Mindfulness har sedan länge använts som metod för att bli mindre mottaglig för både yttre och inre påfrestningar. Syftet med studien var att undersöka effekterna av mindfulness-baserade interventioner till kvinnor som genomförts under graviditet. En litteraturöversikt med integrativ analysmetod valdes då studier med både kvantitativ och kvalitativ ansats inkluderades i resultatet. Datasökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychINFO och sökningen resulterade i 20 artiklar. Resultatet presenteras i två huvudkategorier och fem subkategorier. Den första huvudkategorin är; Psykosociala effekter med tillhörande subkategorier; Minskad stress, Minskad ångest och Minskade depressiva symtom. Den andra huvudkategorin är; Förhållningssätt och strategier med tillhörande subkategorier; Inför och under förlossningoch Upptäcka känslor och bryta negativa mönster. Utförande av mindfulness under graviditet visade sig minska stress, ångest och depression hos kvinnor. Kvinnor upplevde också att de erhöll strategier och förhållningssätt för att kunna hantera nya situationer under graviditet, förlossning och som nybliven förälder. De beskrev en ökad förmåga att kontrollera sina känslomässiga beteenden, identifiera sina tankar och känslor och att de fick en ökad medvetenhet. En slutsats av litteraturöversikten är att mindfulness kan vara en användbar metod under graviditeten. Mindfullness kan ge strategier och påverka kvinnans förhållningssätt, bidra till ett förbättrat psykiskt mående och ökad självförmåga. Detta kan minska oro och rädsla inför förlossningen. / Pregnancy involves both physical and emotional changes in women. It is a life changing period that often involves increased stress, worry and anxiety. These negative factors do not only affect the well-being of the pregnant woman but also the unborn child. The upcoming birth can be preceded by both anxiety and fear and women have expressed a desire for strategies, both in pregnancy but also during childbirth. Mindfulness is a method that can be used to become less receptive to both external and internal stresses. Therefore, the aim of this study was to investigate the effects of mindfulness-based interventions performed by women during pregnancy. A literature review was conducted with an integrative analysis method that was chosen due to an inclusion of studies with both quantitative and qualitative approach. The search for data was performed through databases such as PubMed, CINAHL and PsychINFO that generated 20 published articles. The results are presented in two main categories and five subcategories. The first main category is; Psychosocial effects with related subcategories; Reduced stress, Reduced anxiety and Reduced depressive symptoms. The second main category is; Approaches and strategies with related subcategories; Facing and during childbirth and Detect emotions and break negative patterns. Performing mindfulness during pregnancy has been shown to reduce stress, anxiety and depression in women. Women also experienced that they received new strategies and approaches to be able to handle new situations during pregnancy, childbirth and as a new parent. They described an increased ability to control their emotional behaviors, identify their thoughts and feelings and an increased awareness. One conclusion of this literature review is that mindfulness can be a valuable method during pregnancy, which offers strategies and attitudes that contribute to an improved mental state and increased self-efficacy which in turn can reduce anxiety and fear before childbirth.