531 |
Kvinnors upplevelse av barnmorskeledd kontinuitet under graviditet, förlossning och eftervård : en litteraturöversikt / Women´s experiences of midwife-led continuity of care during pregnancy, childbirth and postpartum care : a literature reviewChehreh Choudhury, Emelie, Winell, Elin January 2022 (has links)
I Sverige är det ovanligt med barnmorskeledda kontinuitetsmodeller inom mödra- och förlossningsvård. Studier har visat att ungefär hälften av gravida kvinnor i Sverige skulle vilja ha kontinuitet med samma barnmorska genom hela graviditeten eller en för dem känd barnmorska med under förlossningen. Kontinuitetsmodeller har använts i olika delar av världen och det har visat sig vara fördelaktigt för den gravida kvinnan med bland annat färre komplikationer under förlossningen och har fler medicinska fördelar. Vårdkontinuitetsmodellen främjar även relationen mellan barnmorskan och kvinnan vilket ökar möjligheten för kvinnan att berätta om symtom och oro för sin barnmorska. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors upplevelse av barnmorskeledd kontinuitet under graviditet, förlossning- och eftervård. En litteraturöversikt genomfördes utifrån studiens syfte. Litteraturöversikten inkluderade kvalitativa samt kvantitativa forskningsartiklar. Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 17 vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades med integrerad analysmetod och tre teman med tillhörande subteman identifierades. Teman var: Relationen till barnmorskan, Kontinuitetens påverkan på vården under graviditet och postpartum och Faktorer som påverkar kvinnans förlossningsupplevelse. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna var positiva till barnmorskeledd kontinuitetsvård. Relationen som kvinnan och barnmorskan skapade bidrog till en trygghet hos kvinnan med ökad självtillit. Vårdmodellen gav kvinnan tid för att beskriva sina önskemål inför förlossningen. Tydlig information och kunskap var en betydande faktor för kvinnorna, då de erhöll en större förståelse om graviditet och förlossning. Detta gjorde att de var väl förberedda inför förlossningen. Att ha sin barnmorska närvarande gav kvinnor ett ökat självförtroende att ta sig igenom förlossningsprocessen, eftersom barnmorskan kände till kvinnans önskemål redan innan. Slutsatsen är att kvinnorna upplevde kontinuitetsvården som tillgänglig, stöttande och säker. Barnmorskeledd kontinuitetsvård under graviditet, förlossning och eftervård kan bidra till en nära relation till barnmorskan, öka tillgängligheten till barnmorskan under graviditet och eftervård och förbättra förlossningsupplevelsen. / In Sweden midwife-led continuity models of care during pregnancy, childbirth and postpartum care is unusual. Studies have shown that about half of the pregnant women in Sweden would like to have continuity with the same midwife throughout pregnancy and childbirth. Continuity models of midwifery care have been tested and implemented in different parts of the world and has proven to be beneficial for the pregnant woman as there are fewer complications during childbirth and has more medical benefits. The continuity model promotes the relationship between the midwife and the woman, which enhance the possibility for the woman to talk about symptoms and worries with her midwife. The purpose of the literature review was to highlight women´s experience of midwife-led continuity during pregnancy, childbirth- and postpartum care. A literature review was conducted based on the purpose of the study. The literature review included qualitative and quantitative research articles. The search for articles was done in the databases CINAHL and PubMed. A total of 17 scientific articles were included. The data material was analyzed with an integrated analysis method. Following a compilation of the included articles, three themes were identified with associated subthemes. The themes were: The relationship with a midwife, The impact of continuity of care during pregnancy and postpartum and Factors affecting woman’s childbirth experience. The results showed that a majority of all women were positive towards midwife-led continuity of care. The midwife-woman relationship brought a sense of security for the woman with increased self-confidence. With the continuity model of care the woman had more time to describe her wishes facing the birth. Clear information and knowledge were a significant factor for the women, as they gained a greater understanding of pregnancy and childbirth. This meant that they were well prepared for the birth. Having a known midwife present gave women an increased self-confidence to go through the process of childbirth because the midwife already knew the woman´s wishes. The woman felt that the continuous midwife-led care was accessible, supportive and safe. Midwife-led continuity of care during pregnancy, childbirth and postpartum care can contribute to a close relationship with the midwife, increase the accessibility of the midwife during pregnancy and postpartum care and improve the childbirth experience.
|
532 |
Förlossningsrädda kvinnors upplevelser och erfarenheter av graviditet och förlossning : en litteraturöversikt / Experiences from women with fear of childbirth of pregnancy and birth : a literature reviewTillenius, Evelina, Hjerpe, Madelene January 2022 (has links)
Med förlossningsrädsla menas en rädsla inför förlossning och barnafödande. Förlossningsrädsla kan innefatta rädsla för det egna livet och barnets liv i samband med förlossningen, och rädsla kring den egna förmågan att föda barn. Förlossningsrädsla förekommer hos 14 procent av kvinnor globalt, och med liknade frekvens bland kvinnor i Sverige. Förlossningsrädsla delas upp i lätt, måttlig, svår och fobisk rädsla, och är antingen primär eller sekundär. Primär förlossningsrädsla innebär att kvinnor upplever rädsla och obehag innan de genomgått en förlossning, och sekundär förlossningsrädsla uppkommer efter upplevelsen av en förlossning, vilket leder till att kvinnor blir rädda för att bli gravida och föda igen. Förutom att förlossningsrädsla kan påverka kvinnor psykiskt under graviditeten kan förlossningsförloppet, utfallet och tiden efter förlossningen också påverkas negativt. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förlossningsrädda kvinnors upplevelser och erfarenheter av graviditet och förlossning. Metoden som användes var en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Analysen utfördes utifrån Fribergs tre analyssteg för allmän litteraturöversikt och en kvalitetsgranskning har gjorts enligt underlag från Caldwell et al. Artiklarna som inkluderades i resultatet till litteraturöversikten hade ursprung från Sverige, Tyskland, Storbritannien, Turkiet, Iran, Thailand, Japan, Australien, USA, Kanada och Kenya, och baseras totalt på 707 deltagande kvinnor. Resultatet redovisas i fyra kategorier: Rädslor relaterade till förlossningsförloppet, Förlossningsrädslans oförutsägbarhet, Förlossningsrädslans konsekvenser samt Yttre faktorer som påverkar förlossningsrädslan. Kvinnor uttryckte rädsla för smärta, att inte ha förmåga att föda, och för interventioner och komplikationer i samband till förlossningen. Även rädsla för att inte ha kontroll över förlossningen eller veta hur den skulle bli uttrycktes. Kvinnor beskrev också hur de påverkades av förlossningsrädslan under graviditet och efter förlossningen genom symptom och mående. Stöd, information och vården kunde ha både positiv och negativ inverkan på förlossningsrädslan beroende på hur förlossningsrädslan yttrades. Slutsatsen av litteraturöversikten var att förlossningsrädsla kunde härledas till faktiska ting och skeenden under förlossningen, men också från ovissheten och oförutsägbarheten som en förlossning innebär. Historier och bilder från andra förlossningar var ofta grunden för rädsla bland förstföderskor, och jobbiga upplevelser från tidigare förlossningar bland omföderskor. Att få bra och adekvat information och stöd från vårdpersonal och anhöriga kunde ha en lindrande effekt på förlossningsrädslan. Att lida av psykisk ohälsa under graviditet och postpartum var något som yttrades hos kvinnorna, och att få stöd och behandling för detta är därför av vikt. / The definition of fear of childbirth is entails fear of labour and childbirth, fear for one’s own life and the baby´s life during labour, and birth, and fear of one’s own ability to give birth and how to manage the situation. Statistically, fear of childbirth is found at 14 percent of women globally, and the frequency is similar among women in Sweden. Fear of childbirth can be divided into low, moderate, severe and phobic fear, and is either primary or secondary. Primary fear of childbirth means that women experience fear and discomfort previous to having been through a labour, while secondary fear of childbirth originates from the experience of labour and childbirth and women therefore fear becoming pregnant and giving birth again. Fear of childbirth can not only affect women through mental illness during the pregnancy, but it can also affect the course of delivery, the outcome of delivery and the time after delivery negatively. The aim of this review was to describe the experiences of women who suffer from fear of childbirth during pregnancy and labour. The method that has been used in this paper was a literature review based on 15 scientific articles with qualitative and quantitative approaches. The collection of data was carried out in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The analysis of data was made according to Friberg’s three steps of analysis of reviews, and the quality of data was reviewed according to Caldwell et al. The articles used originated from Sweden, Germany, United Kingdom, Turkey, Iran, Thailand, Japan, Australia, USA, Canada and Kenya, and had a sum of 707 female participants in total. The result is presented in four categories: Fears expressed in relation to labour, The unpredictability of labour, Consequences of Fear of Childbirth, External aspects that affects Fear of Childbirth. Women expressed fear of pain, not having the ability to give birth, interventions and complications due to labour. Fear of not being in control of the labour or knowing the outcome of the delivery was also expressed. Women described how they were affected by fear of childbirth during pregnancy and after the delivery through symptoms and being. Support, information and the health care could have both positive and negative effects on fear of childbirth due to its manifestation. In conclusion, the literature review demonstrated that Fear of Childbirth orginiated from actual events and experiences during labour, but also from the uncertainty and unpredicability that labour entail. Stories and images from other women’s child births were, commonly, the basis of fear among primiparous women and enduring experinces from previous child births among multiparous. Receiving adequate information and support from medical staff and relatives could have a soothing effect on Fear of Childbirth. To suffer from mental illness during pregnancy and postpartum were mentionned by women, and therefore, receving support and treatment of Fear of childbirth is of great importance.
|
533 |
Kvinnors upplevelse av postpartumblödning : en litteraturstudie / Women's experience of postpartum hemorrhage : a literature studyLyckehamn, Emelie, Jansson, Maria January 2022 (has links)
Postpartumblödning utgör den främsta anledningen till mödradödlighet globalt med en tendens till att öka i både låg- och höginkomstländer. Det är viktigt att vården besitter god kunskap och förståelse för hur en postpartumblödning upplevs och dess konsekvenser för de födande kvinnorna för att på bästa sätt kunna förebygga och hantera en postpartumblödning. För att få en bredare bild och skapa förståelse för hur en postpartumblödning kan påverka födande kvinnor var syftet med denna litteraturstudie att belysa kvinnors erfarenheter av en postpartumblödning. En litteraturstudie användes som metod där dataanalysen utfördes med hjälp av en integrerad analys. Databassökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO och resulterade i att 18 vetenskapliga artiklar publicerade 2011 till 2022 inkluderades. Resultatet visar att det finns ett tydligt samband mellan postpartumblödning och en påverkan på förlossningsupplevelsen samt den efterföljande tiden. Resultatet redovisas i två huvudkategorier: Förlossningsupplevelser vid en postpartumblödning och Konsekvenser efter en postpartumblödning. Majoriteten av kvinnorna beskriver postpartumblödningen som en traumatisk upplevelse som påverkade deras förlossningsupplevelse negativt. Konsekvenserna av blödningen hade en negativ inverkan på den psykiska och fysiska hälsan. Slutsatsen av litteraturstudien visar på att postpartumblödning ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse samt efterföljande fysisk och psykisk problematik. För en positiv förlossningsupplevelse krävs en god kommunikation och ett gott bemötande från vårdpersonal. Därtill behöver vården identifiera kvinnor som drabbats av postpartumblödning i ett tidigt skede och rutinmässigt erbjuda stöd för att på sikt minska sexuell och reproduktiv ohälsa. / Postpartum hemorrhage, in connection with childbirth, is the main reason for global maternal mortality with a tendency to increase in both low- and high-income countries. Care must possess good knowledge and the understanding of how a postpartum hemorrhage is experienced and its consequences, to help reduce and prevent illness, in particular in areas of sexual and reproductive health. To get a broader picture and create an understanding of how a postpartum hemorrhage can affect the women giving birth, this study aimed to shed light on experiences of postpartum hemorrhage. The method used is a literature study where the data analysis was performed using integrated analysis. Database searches were performed in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO and resulted in the inclusion of 18 scientific articles published from 2011 to 2022. The results demonstrate that there is a connection between postpartum hemorrhage and an impact on childbirth experience and the subsequent postpartum period. The results are reported in two main categories: childbirth experiences when suffering a postpartum hemorrhage and consequences after a postpartum hemorrhage. The majority of women describe a postpartum hemorrhage as a traumatic experience that negatively affected their childbirth experience and where the consequences mostly had a negative impact on mental and physical health. The conclusion of the literature study shows that postpartum hemorrhage increases the risk of a traumatic childbirth experience and subsequent physical and mental problems. A positive childbirth experience requires good communication and a good response from healthcare staff. In addition, healthcare needs to pay attention to women who have suffered from postpartum hemorrhage at an early stage, where they are offered routine support in order to reduce sexual and reproductive illness in the long run.
|
534 |
Kvinnors självrapporterade erfarenheter av att föda med hjälp av hypnobirthing : en netnografisk studie / Women's self-reported experiences of giving birth using hypnobirthing : a netnographic studyCaroli, Molly, Wallin, Saralinn January 2022 (has links)
Att föda barn är för var kvinna en unik händelse och upplevelsen kan påverka henne lång tid därefter. Förlossningsupplevelsen påverkas av flertalet faktorer såsom kvinnans inställning, smärtupplevelse, förväntningar, känsla av delaktighet, önskemål samt stöd. Hypnobirthing är en metod vilken ser på födande som friskt och normalt och som fokuserar på det kraftfulla samarbetet mellan sinne och kropp. Genom kunskap om det fysiologiska förloppet såväl som de psykologiska och sociala aspekterna erbjuder metoden tekniker för att motverka rädsla och smärta under födsel för att uppnå en positiv förlossningsupplevelse. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors självrapporterade erfarenheter av att föda med hjälp av hypnobirthing. En netnografisk studie genomfördes med kvalitativ, induktiv ansats. Data från 16 offentligt publicerade förlossningsberättelser där hypnobirthing utövats analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema ”en inre resa” med fem tillhörande kategorier. Det framkom att hypnobirthing genom mental träning underlättade för hantering av det oförutsedda, att metoden underlättade för värk- och smärthantering samt att metoden bidrog till kunskap vilken kvinnorna lyckades implementera under födseln. Vidare framkom en förundran över hur fin och enkel en födsel kunde vara samt att gott stöd underlättade för kvinnorna att utföra sina hypnobirthing-tekniker. Det beskrevs en förvåning och stolthet över sin egen förmåga att föda lugnt och kontrollerat. Sammanfattningsvis beskrevs att hypnobirthing stärkte självförtroendet och gav en positiv erfarenhet. / Giving birth is a unique event for each woman and the experience can affect her for a long time afterwards. The birth experience is affected by several factors such as the woman's attitude, pain experience, expectations, feeling of participation, wishes and support. Hypnobirthing is a method which views childbirth as healthy and normal, and which focuses on the powerful cooperation between mind and body. Through knowledge of the physiological process as well as the psychological and social aspects, the method offers techniques to counteract fear and pain during childbirth in order to achieve a positive birth experience. The aim of this research was to investigate women's self-reported experiences of giving birth using hypnobirthing. A netnographic study was conducted with a qualitative, inductive approach. Data from 16 publicly published birth stories in which hypnobirthing was practiced were analyzed with qualitative content analysis. The result showed an overall theme "an inner journey" with five related categories. The results showed that women's experiences of giving birth with hypnobirthing were overall positive. It emerged that hypnobirthing through mental training facilitated the management of the unforeseen, that the method facilitated pain and pain management and that the method contributed to knowledge which the women managed to implement during childbirth. Furthermore, an appreciation emerged for how uncomplicated a birth could be, and that good support made it easier for women to perform their hypnobirthing techniques. Women described a surprise and pride in their own ability to give birth in a calm and controlled manner. In summary, the conclusion showed that hypnobirthing strengthened women ́s self-confidence and gave them a positive experience.
|
535 |
Upplevelser av ‘Privacy’ vid förlossning : en kvalitativ metasyntes ur kvinnans och barnmorskans perspektiv / Experiences of ‘Privacy’ in childbirth : a qualitative meta synthesis from the perspective of the woman and the midwifeHed, Linda, Nyström, Emma January 2022 (has links)
Bakgrund: Bevarad 'privacy’ under förlossningen kan underlätta den fysiologiska födselns process och minska känslor av stress och otrygghet. Detta ger ökade förutsättningar att hantera smärta och minska lidande och leder även till minskat behov av interventioner. Rätten till ‘privacy’ i samband med födslar betonas i globala standarder för födslovården men upplevelser av ‘privacy’ vid födslar är lite studerat. Syfte: Att identifiera och syntetisera kvalitativ forskning om kvinnors och barnmorskors upplevelser av ‘privacy’ i samband med vaginala födslar. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografisk analysmetod. Resultatet baserades på 20 vetenskapliga artiklar framsökta i PubMed, Cinahl och Web of Science, granskade med JBIQARI. Resultat: Huvudtemat ‘Privacy’ som tillgången till resurser innefattar upplevelser av den fysiska miljön, mänskliga och personliga resurser samt av hur kultur och religion påverkar. Bevarandet av ‘privacy’ har en relationell komponent som påverkas av kvinnans och barnmorskans personliga resurser. Huvudtemat ‘Privacy’ som kontroll över tillgången till ens jag beskriver upplevelser av att ha eller förlora kontrollen samt av antalet personer i födslorummet. ‘Privacy’ innebär mer än den fysiska miljön, som känslan av att rummet är den födandes plats, vara huvudpersonen, känna trygghet och ha kontroll över vad som sker. Slutsats: Metasyntesen belyser att bevarad ‘privacy’ är betydelsefullt för välmående vid födslar. Globalt är bevarandet av ‘privacy’ otillräckligt. Miljön som kvinnorna önskar för bevarad ‘privacy’ har stora likheter den som krävs för att främja födselns fysiologi. Klinisk tillämpbarhet: Metasyntesen bidrar med konkreta åtgärder för att bevara kvinnans 'privacy' och kan vara till stöd i den enskilda barnmorskans arbete med att främja födselns fysiologi samt till barnmorskor och beslutsfattare vid utformning av arbetsrutiner och förlossningsenheter. / Background: Preserved privacy during childbirth may facilitate the process of physiological birth and reduce feelings of stress and insecurity. This gives better preconditions to handle pain and reduce suffering, it also leads to a reduced need for medical interventions. The right to privacy in birth is emphasized in global standards for maternity care but experiences of privacy in childbirth is sparingly researched. Aim: To identify and synthesize qualitative research about women's and midwives' experiences of privacy in vaginal childbirth. Method: A qualitative meta-synthesis with meta-ethnographic analysis. The result was based on 20 scientific articles searched in PubMed, Cinahl and Web of Science reviewed with JBIQARI. Results: The main theme Privacy as the access to resources includes experiences of the physical environment, of human and personal resources and of the impact of religion and culture. The preservation of 'privacy' has a relational component which is influenced by the personal resources of the woman and the midwife. The main theme privacy as control of access to the self describes experiences of having or losing control and about the amount of people in the birth room. Privacy includes more than the physical environment, such as the feeling that the room is the birthing womans place, being the protagonist, feeling safe and having control of what is happening. Conclusion: The meta-synthesis highlights that preserved 'privacy' is important for well-being during births. Globally, the preservation of privacy is insufficient. The environment that the women desire for preserved 'privacy' has great similarities to the one required to promote the physiology of birth. Clinical applicability: The meta-sythesis contributes with concrete measures to preserve the woman's 'privacy' and can therefore support the individual midwife's work in promoting the physiology of birth as well as to midwives and decision-makers when designing work routines and delivery units.
|
536 |
Att vara gravid och föda barn i ett nytt land : En kvalitativ metasyntes / Being pregnant and giving birth in a new country : A qualitative meta-synthesisAvermo, Alexandra, Ny Sjöberg, Sofia January 2023 (has links)
Bakgrund: Migration är ett ständigt pågående fenomen, som kan leda till en förbättrad eller försämrad hälsa över tid. Att bli förälder innebär en omvälvande tid, och att samtidigt migrera kan medförahinder som skapar en svårare övergång till föräldraskapet. Barnmorskans vård och stöd kan underlätta för kvinnan under graviditet, förlossning och postpartum och underlätta övergången till moderskapet. Syfte: Syftet var att beskriva migrerande kvinnors upplevelser av att vara gravid och föda barn i ett nytt land. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Databaser som användes var: CINAHL, PubMed och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskning enligt Joanna Briggs granskningsmall och analys har metasyntesens resultat framställts från 18 vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem huvudteman identifierades; hinder i kommunikationen, kulturella aspekter, kvinnosjukvården i det nya landet, diskriminering, och stöd. Elva underteman identifierades; språkförbistring, bristande information, kulturella skillnader, en kulturkrock, tillgänglig kvinnosjukvård bidrar till trygghet, barnmorskeledd, kvinnocentrerad vård i nya landet, ignorans och avsaknad av kulturell kompetens, dåligt bemötande bidrar till minskat förtroende för vården, bristande socialt stöd, förändring i traditionell rollfördelning, och barnmorskans professionella stöd. Slutsats: Kvinnor som migrerat och genomgår graviditet och förlossning i ett nytt land är sårbara i mötet med kvinnosjukvården. Språkförbistring och ett minskat socialt nätverk medför att behovet av barnmorskans professionella stöd ökar. Det finns utvecklingsmöjligheter inom vården, genom ökad kulturell kompetens hos personal, stödgrupper, förstärkt postpartumvård och barnmorskeledd vård genom hela vårdkedjan skulle vården för kvinnor i migration förbättras. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan ses som en vägledning för barnmorskor och annan vårdpersonal genom ökad förståelse för migrerande kvinnors upplevelser. Förhoppningsvis medför detta en ökad medvetenhet om behovet av kulturell kompetens hos barnmorskor samt att sammanställningen i arbetet kan ge underlag för att bemöta kvinnorna utifrån deras behov. / Background: Migration is a constant ongoing phenomenon, which can contribute to improved or deteriorated health over time. Becoming a parent is a turbulent time, and migrating at the same time can bring obstacles that make the transition to parenthood more difficult. The midwife's care and support can make it easier for the woman during pregnancy, childbirth and postpartum and facilitate the transition to motherhood. Aim: The aim is to describe migrant women's experiences of pregnancy and giving birth in a new country. Method: Qualitative meta-synthesis with meta-ethnography as analysis method. Databases used were: CINAHL, PubMed and PsycInfo. After quality assessment and data- analysis, the results of the meta-synthesis have been prepared from 18 scientific articles. Results: Five main themes were identified, language confusion, cultural differences, healthcare in the new country, discrimination, and the importance of support. Eight sub-themes were identified, lack of communication, a culture clash, available women's care, differences in women's care, poor treatment, lack of support, the support of one's own family friends and the partner and the midwife's professional support. Conclusion: Migrant women who undergo pregnancy and childbirth in a new country are vulnerable in the encounter with maternity care settings. Language confusion and a reduced social network means that the need for the midwife's professional support increases. There are opportunities for development in care, through increased cultural competence in midwifes, support groups, strengthened postpartum care and providing midwife-led care through the entire care chain, the care for migrant women would improve. Clinical implications: The result can be seen as a guide for midwives and other healthcare professionals through increased understanding of migrant women's experiences. Hopefully this leads to an increased awareness of the need of cultural competence in midwives but also the compilation may provide a basis for supporting migrant women according to their needs.
|
537 |
Prevention of Perineal Tearing During Childbirth: A Literature ReviewManzo, Victoria 01 January 2023 (has links) (PDF)
Perineal lacerations can be caused by a variety of risk factors such as a large fetal head circumference, birthing positions that place strain on the sacrum, and first-time births. Preventing perineal tears can be challenging for laboring women. Exploring the possible prevention methods to decrease the severity of perineal tearing or preventing it altogether can be beneficial for laboring women's physical and mental health. The primary purpose of this literature review was to examine which interventions are most likely to prevent perineal tearing during childbirth. The secondary purpose was to evaluate natural perineal tears in comparison to surgical incision, or episiotomy, and the time to recovery outcomes. A comprehensive literature review examining various prevention methods was conducted from several databases. Peer-reviewed research articles from 2003-2022 regarding the use of perineal massages, birthing positions, manual perineal protection, warm compress, and Kegel exercises were analyzed and included in this literature review. Although many articles suggested factors such as large fetal head circumference and first-time childbirth were factors often challenging to manipulate, the data indicates that several prevention methods may prove to be beneficial in limiting the severity of perineal tearing.
|
538 |
Ambulanssjuksköterskors upplevelser av prehospital förlossning : En kvalitativ intervjustudieJohansson, Mari, Lange, Ida January 2024 (has links)
Bakgrund: Förlossning är en ovanlig händelse för ambulanssjukvården, men antalet prehospitala förlossningar ökar. Ambulanssjuksköterskans roll är att vägleda, stödja och hantera eventuella komplikationer samt skapa en trygg vårdmiljö. Oron för komplikationer är dock stor, både för mamman och barnet, och kunskapsbrist inom obstetrik skapar stress samt rädsla hos personalen. Förlossningen är en stark individuell upplevelse, med känslor av kamp, smärta och glädje för de blivande föräldrarna. Syfte: Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda vid prehospital förlossning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och nio deltagare. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Etiska överväganden inkluderade informerat samtycke, frivilligt deltagande, konfidentialitet och risk-nyttoförhållande. Resultat: Resultatet visar ett brett känslospann med rädsla, panik och stress till eufori, lycka och glädje samt olika sätt att erhålla stöd och betydelsen av kunskap. Huvudkategorierna som återfinns är: hantering av otrygghet under vårdförloppet, förmånen av att vara delaktig vid födseln av ett nytt liv, teamarbete vid prehospitalförlossning, kunskapens betydelse för att uppleva trygghet. Slutsats: Huvudfynd som identifierades var upplevelsen av barnmorskans stöd via telefon samt fysisk närvaro samt den lycka kärlek och glädje en prehospitalförlossning kan innebära. De kliniska implikationer som föreslås är teambaserad träning och översyn av smärtbehandlingsalternativ. Nyckelord: Ambulanssjuksköterskor, Prehospital förlossning, Teamarbete, Upplevelser. Tack: Författarna tackar alla som medverkat i studien; verksamhetschefen som givit godkännande för studiens genomförande, alla deltagare som delgivit sina upplevelser och således bidragit till ny kunskap och vår handledare som bidragit med sin expertis. / Background: Childbirth is a rare event for prehospital emergency medical services, but the number of prehospital deliveries is increasing. The role of the ambulance nurse is to support, manage complications, and create a safe environment. However, there is great concern about complications for both the mother and the baby, and a lack of knowledge in obstetrics creates stress and fear among the staff. Aim: The aim is to describe ambulance nurses' experiences of caring for prehospital childbirth. Method: Qualitative interview study with an inductive approach and nine participants. The material was analyzed using content analysis. Considerations included informed consent, voluntary participation, confidentiality, and risk-benefit ratio. Results: The results show a wide range of emotions from fear and stress to euphoria and joy, as well as different ways to receive support and the importance of knowledge. The main categories found are: insecurity during the process, the privilege of being involved in childbirth, teamwork in prehospital childbirth, the importance of knowledge for confidence. Conclusion: The main findings identified were the experience of the midwife's support via phone and physical presence, as well as the joy that a prehospital childbirth can bring. The clinical implications suggested are team-based training and a review of pain management options. Keywords: Ambulance nurses, Experiences, Prehospital childbirth, Teamwork. Acknowledgements: The authors thank those who participated in the study; the department manager who approved the study, all participants who shared their experiences and thus contributed to new knowledge, and our supervisor who contributed with their expertise.
|
539 |
The relationship between prepartum expectations about the transition to parenthood and actual postpartum experiencesDeMarkis, Caroline F. 14 August 2009 (has links)
This study questioned if women who held unrealistic positive expectations concerning the postpartum period, prenatally, would experience more depression and less positive affect than women whose prenatal expectations were more realistic in relation to their postpartum experience. The 135 married women who participated in a LaMaze class completed a questionnaire at approximately seven months prenatal concerning their expectations about the postpartum period (6-8 weeks after delivery), as well as the Beck's Depression Inventory (BDI) and the Affect Balance Scale (ABS). The expectations questionnaire was re-administered 6-10 weeks after delivery to compare expectations to actual experience. The BDI and ABS were also readministered at this time to provide a change score between prenatal and postpartum depression and affect.
Positive expectations that proved to be unrealistic were compared with the BDI and ABS change scores. A high discrepancy between positive expectations and postpartum experience was not significantly correlated with depression on the BDI. However, unrealistic positive expectations were significantly correlated with decreased positive affect, postpartum, on the ABS. Three out of the four positive affect subscales of the ABS were significantly affected by unrealistic positive expectations. That is, prenatal unrealistic positive expectations affected these new mothers' positive emotions of vigor, contentment and joy, rather than their negative affect or depression. A prenatal self report index of child care information also correlated significantly with the discrepancy between expectations and postpartum experience. Participants with less child care information had more unrealistic expectations about the postpartum period. / Master of Science
|
540 |
Förlossningsskador och andra besvär postpartum : Prevalens, omfattning samt rehabiliteringsprocess / Birth injuries and other complaints postpartum : Prevalens, extent and rehabilitation processLarsson, Sofia, Brännvall, Klara January 2024 (has links)
Bakgrund: Förlossningsskador och andra besvär postpartum är vanligt förekommande. Fysioterapi har visat sig ha stark evidens för att hjälpa med smärta och funktion för dessa besvär. Trots detta används fysioterapeuter i mycket liten utsträckning inom förlossningsvården. Syfte: Syftet var att kartlägga prevalensen och omfattningen av förlossningsskador och andra besvär samt att ta reda på hur rehabiliteringsprocessen såg ut. Metod: En kvantitativ ansats med empiristisk-atomistisk design användes. Kartläggningen gjordes med hjälp av en digital enkät som delades i allmänna facebookgrupper riktade till mammor och kvinnor. Den insamlade datan analyserades med hjälp av frekvenstabeller, Pearsons korrelationskoefficient samt Chi2-test. Resultat: Över 80% av deltagarna hade fått en bristningsskada vid förlossning, där majoriteten fått grad 2. Av deltagarna uppgav 63% att de haft besvär efter förlossningen och 50% uppgav att de hade kvarstående besvär idag. Majoriteten uppgav att de haft multipla besvär, där inkontinens var vanligast förekommande. Efter återbesök hos barnmorska uppgav 54% att de inte fått någon information om sina besvär och 72% fick ingen information om rehabilitering för dem. Hälften av alla deltagare hade utfört någon form av rehabilitering efter sin förlossning, där bäckenbottenträning var det absolut vanligaste. 62% visste inte om att man kan söka hjälp hos en fysioterapeut för förlossningsrelaterade besvär. Konklusion: Utbredningen av förlossningsrelaterade besvär är stor och många lever med kvarstående besvär långt efter sin förlossning. Fysioterapi är en outnyttjad resurs och fysioterapeuter bör med fördel kunna användas som en del av den standardiserade förlossningsvården i Sverige idag. Fler högkvalitativa studier behövs för att öka kunskapen inom ämnet. / Background: Childbirth injuries and other postpartum complications are common. Physiotherapy has shown strong evidence for helping with pain and function related to these complications. Despite this, physiotherapists are rarely used in standard maternity care. Objective: The objective was to map the prevalence and extent of childbirth injuries and other complications, as well as to understand the rehabilitation process. Method: A quantitative approach with an empiricist-atomistic design was used. The mapping was conducted using a digital survey shared in general Facebook groups targeted at mothers and women. The collected data were analyzed using frequency tables, Pearson’s correlation coefficient, and Chi-square tests. Results: Over 80% of participants had suffered a perineal tear during childbirth, with the majority experiencing a second-degree tear. Of the participants, 63% reported complications after childbirth, and 50% reported having ongoing issues today. The majority reported multiple complications, with incontinence being the most common. After follow-up visits with a midwife, 54% stated they received no information about their complications, and 72% received no information about rehabilitation for them. Half of all participants had undergone some form of rehabilitation after childbirth, with pelvic floor exercises being the most common. Additionally, 62% did not know that they could seek help from a physiotherapist for childbirth-related complications. Conclusion: The prevalence of childbirth-related complications is high, and many live with persistent issues long after childbirth. Physiotherapy is an underutilized resource, and physiotherapists should be integrated into the standardized maternity care in Sweden today. More high-quality studies are needed to increase knowledge in this field.
|
Page generated in 0.0441 seconds