Detta är en studie om skillnaden i dopsyn mellan Svenska kyrkan, Jehovas vittnen och Livets ord. Uppsatsen har haft som mål att försöka klargöra skillnader mellan dessa tre samfund i dopteologi om det överhuvudtaget finns någon, samt även skillnader och likheter mellan samfunden när det gäller det praktiska tillvägagångssättet att bli döpt inom respektive organisation. Jag har utifrån den litteratur jag kommit över om respektive samfund, samt en intervju med en förespråkare för en av organisationerna försökt mig på en någorlunda sammanfattande redogörelse av dilemmat. Då jag använt mig av ett traditionellt vetenskapligt perspektiv har jag inte lagt någon tyngdpunkt på intervjuer. Dock har jag på grund av praktiska omständigheter valt att intervjua en förespråkare för Livets ord, då jag har haft svårt att få tag i material från denna organisation. Målet med uppsatsen har varit att skriva en uppsats i ämnet eftersom jag inte har hittat någon uppsats som tar upp skillnaden mellan dessa organisationer. Detta kan verka konstigt då alla tre samfunden har bibeln som grund för sin ideologi. Målet med uppsatsen har också varit att på ett lättförståeligt sätt förklara detta fenomen. Min ambition har varit att läsare som inte har så mycket kunskap i ämnet ska kunna tillgodogöra sig detta arbete på ett bra sätt.

Innebörden av begreppet tradition varierar mellan de stora kyrkorna. Denna uppsats beskriver traditionens betydelse och plats i den ortodoxa kyrkan. Traditionen har beskrivits både utifrån sin yttre och inre form. I traditionen står theosis, människans gudomliggörelse, i centrum både liturgiskt, i lära och i praxis. Fakta från litteraturen har främst hämtats från verk av de ortodoxa 1900-tals teologerna Kallistos Ware och John Meyendorff. Förutom litteraturstudier har en enkätundersökning med öppna svarsalternativ skickats ut till ortodoxa församlingsmedlemmar. Den fenomenografiska forskningsmetoden har tillämpats på enkätsvaren. Resultatet av dessa visar hur ortodoxa invandrare och svenska konvertiter uppfattar den ortodoxa kyrkan respektive den protestantiska. Utifrån svaren uppställdes olika kategorier som visar på likheter och variationer mellan gruppernas uppfattning om den ortodoxa traditionen. Slutsatsen av undersökningen blev att det finns en tydlig samstämmighet i uppfattningen om både den ortodoxa kyrkan och den protestantiska kyrkan oberoende av personernas uppväxt, utbildning och kulturella arv. Den enskildes uppfattning och kunskap inom detta område har troligen främst sin utgångspunkt i personliga erfarenheter.

Den tid vi lever i ger oss ständigt ny information och kunskap om den förändring samhället genomgår. Våra privata värderingar och vår livsstil förändras i takt med att samhället ändras. Förut var det kyrkan som påverkade människans tro och livsstil, men genom sekulariseringen ändrades tankesättet. Väckelserörelsernas uppkomst och utveckling hör ihop med de samhällsförändringar som ägde rum i mitten av 1800-talet. I många församlingar läggs tyngdpunkten vid individens personliga omvändelse – en ”pånyttfödelse” som skall påverka hela vardagen. I Hälsingland utvecklades en folklig läsarverksamhet som gav en miljö av emigration och väckelse. I Hälsingland ligger även Edsbyn med sina drygt 7000 invånare som gjort sig känd sedan 40-talet som ”Sveriges största by” samt för sin bandy, sina pinnstolar och även för sin frikyrkliga verksamhet. 1980 fanns 16 olika friförsamlingar med nära 2000 medlemmar. Det var då var tredje eller var fjärde person som var ansluten. Flertalet studier visar ett minskande religiöst engagemang i Sverige. Både det yttre kollektiva och det inre privata religiösa engagemanget har halverats under de senaste sex decennierna. Jag har valt att undersöka hur det religiösa engagemanget ser ut i Edsbyn, för att sedan jämföra med Sverige. Jag valde Edsbyn eftersom det är min hembygd. Det har gjort att mitt arbete har varit väldigt givande, intressant och roligt. Jag har haft lätt att få kontakt med medlemmar i olika församlingar. I Edsbyn finns det för närvarande förutom Svenska Kyrkan, sex friförsamlingar dessa är EFS – Evangeliska Fosterlands Stiftelsen, Missionskyrkan, Pingstförsamlingen, Baptistförsamlingen-Salemkyrkan, Frälsningsarmén och Woxnadalens Fria Församling. Undersökningen genomfördes genom litteraturstudier om Edsbyn och Sveriges religiositet, samt genom intervjuer med ansvariga personer från varje frireligiös församling. Dessutom ett frågeformulär som medlemmar ur varje församling svarade på.

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett kvinnligt ledarskap på lekmannanivå ser ut i Katolska kyrkan i Sverige idag. För att få reda på detta ställer jag följande frågor: Vilka verksamheter finns i församlingarna som lekmän i olika former av ledarskap är engagerade i? Finns det likheter/skillnader mellan män och kvinnor när det gäller vilken verksamhet man engagerar sig i? Finns det likheter/skillnader i lekmannaengagemanget och i kvinnligt ledarskap mellan de olika församlingarna och vad kan dessa bero på? Hur uppfattar och vad berättar de aktiva kvinnorna själva om sitt ledarskap?

Många är de forskare som har ägnat sig åt problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i ämnet kulturmöten i skolan idag. Främst har då invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, på bästa sätt. Mycket resurser har alltså lagts ned på att forska på detta område, men hur upplever en kristen elev sin skoltid? Finns det en beredskap hos dagens skolpersonal att bemöta en elev med en kristen livsåskådning? Syftet med uppsatsen är att belysa den kristna elevens aktuella situation i skolan idag. Kan det vara så att den skola som idag står på tröskeln in i 2000-talet, kan ha en annan tolerans för elever med en personlig tro? Idag då många människor mer öppet har en eller annan tro. New Age har gjort sitt intåg i Sverige idag, skapar det en annan tolerans för en kristen elev? Eller skapar det bara en jobbig situation, då den kristna elevens personliga tro, bara ses som en del av det stora religiösa flödet? Vad anser lärare om den rådande objektiva undervisningen? Är det alltid mest rätt att hålla sig till den absoluta objektiviteten? Hur genomför man undervisningen om jordens skapelse i skolorna? Är det Big Bang-teorin som presenteras som den enda rätta och sanna? Kan den kristna eleven komma i kläm i en sådan situation? Skulle den mobbade kristna eleven, hellre vilja gå i en kristen friskola? Resultatet av min undersökning, visar på att det idag förekommer mobbning av den kristna eleven. Vissa kristna elever känner även att en del lärare inte visar någon respekt för elevernas kristna tro. Men i stort sett, har den kristna eleven en skolgång likvärdig alla andra elevers. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle. Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94. Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne. Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar. Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver. I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren Gunilla Andersson har senare bytt efternamn till Eriksson.

Det här arbetets huvudfrågeställning är: Hur upplever Jehovas vittnen sin egen samt sina barns skolsituation? Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frågeställning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gäller när jag får en elev som har en annan trosuppfattning. Jag ställde olika delfrågor som utgår i det stora hela från min huvudfråga. Vissa av delfrågorna presenteras här nedan: När och hur berättade ni i skolan om er tro? Hur blev ni då bemötta? Med denna fråga ville jag få reda på om ett gemensamt förfaringssätt från föräldrarnas sida fanns, samt om de hade en förväntan på bemötandet från läraren. Har det varit/är det några problem som ni kan relatera till er tro? Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstått? Hur var er egen skolgång? Är det enklare att vara ett Jehovas vittne idag mot tidigare? Finns det några mönster som går igen föräldrar-barn? Skulle ni kunna tänka er att komma till klassen och berätta om er tro samt besvara frågor som kan dyka upp? Är det en öppen dialog mellan föräldrar – barn, hemmet – skolan eller är det här något man inte vill prata om? Under rubrik 4 har jag gjort en jämförelse mellan Jehovas vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vårt styrdokument Lpo 94. Där är syftet att se om de överensstämmer med varandra eller inte och i så fall var skiljer de sig åt. Det här arbetet har inte som syfte att ta ställning för eller mot Jehovas vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förståelse för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och föräldrar som har en annan tro än deras egen.

<p>Detta arbete, inom ämnet Kristendomens historia, presenterar en svenskkyrklig orden, ”Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan” (F.T.O.), som tillhör den ”Tredje Orden” (TSSF) inom ”The Society of Saint Francis” (SSF), en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church of England. Orden är öppen för kvinnor och män, vigda (biskopar, präster och diakoner) och lekfolk som lever vanliga liv i familj och samhälle, med en vilja att leva sina liv utifrån en tydlig inspiration av den helige Franciskus och hans liv.</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka och redogöra för de primärkällor som finns från tiden av F.T.O.: s grundande för att svara på frågan om huruvida Ordens uppkomst var förenlig eller ej med den Svenska kyrkan, dess tro, lära och bekännelse.</p><p>Undersökningen inleds med en deskriptiv del gällande bakgrunden till frågeställningen där jag redogör något för reformationen och vad detta medförde för Svenska kyrkan gällande klosterliv. Sedan följer en redogörelse och en hermeneutiskt och dogmatisk analys av de, för tiden av Ordens grundande, aktuella källorna.</p><p>En sammanfattning av resultatet som framkommit är det att grundandet av F.T.O. i början av 1970-talet var förenligt med den Svenska kyrkan. Vi kan se i källorna att Ordens syfte och annat typiskt för Orden, korresponderar väl med vad som uttrycks gällande tro, lära och bekännelse i Kyrkolagen 1686 och de, förutom Bibeln, samlade bekännelseskrifterna för den Svenska kyrkan. Genom detta arbete konstaterar vi att ett ordensliv likt F.T.O. kan tillämpas inom ett evangeliskt-lutherskt kyrkosamfund och att det på intet sätt är synonymt med den gärningsfromhet inom klosterväsendet som reformatorerna så tydligt vände sig mot under medeltiden.</p> / <p>This study, in the subject the history of Christianity, present an order in the Church of Sweden, “Saint Francis Third Order within the Church of Sweden” (F.T.O.), which is a part of the “Third Order” (TSSF) within “The Society of Saint Francis” (SSF), a community within the Anglican Church, Church of England. The order is open for women and men, ordained (bishops, priests and deacons) and lay people who live ordinary lives in family and society, with a desire to live their lives inspired by Saint Francis and his life.</p><p>My purpose with this study is to examine and describe the prime sources from the time of the foundation of the F.T.O. to answer the question about whether the foundation of the Order was compatible or not with the Church of Sweden, their faith, doctrine and confession.</p><p>The examination starts with a descriptive part about the background to the study problem where I give some facts about the reformation and what that brings for the Church of Sweden in relation to monastery life. Then comes a description and a hermeneutics and a dogmatic analysis of the, for the time of the foundation of the Order, current sources.</p><p>A summery of the upcoming results of this study is that at the foundation of F.T.O. in 1970ths was compatible with the Church of Sweden. In the sources we can see that the Orders purpose and other typical for the Order corresponds well with what they say about faith, doctrine and confession in the church law from 1686 and the, except the holy Bible, confession scripts for the Church of Sweden. Through this work we establish the fact that an order life like that we see in F.T.O. could practices in an evangelical-Lutheran church and it is not in any way synonymic with that phenomena called “action piety” within the monastery life that the men’s of the reformation so clearly said no to under the middle age.</p>

<p>Marriage is an institution found in every society, culture or religion in the world. The Catholic Church has maintained most of her seven Sacraments including that of marriage. The Church of Sweden, an established Evangelical Lutheran faith, born out of the 16^th century Reformation has two Sacraments excluding marriage. This field study was carried out in Gävle, Sweden in spring 2009. A comparative study of marriage in the Catholic Church and the Church of Sweden and the reason each church alludes to based on scripture and tradition was to help me, an African Catholic, understand differences between the respective churches and also understand why the Church of Sweden accepts same sex marriages. This was my motivation for writing this paper. I hope this paper will serve as a study guide to new people who come to Sweden from other cultures to enable them understand why the “Modus Operandi” regarding church marriage in Sweden is different from the church marriage in their native countries.</p>

<p>Denna studie är genomförd i Argentina, ”fotbollens land”. Den handlar om en grupp människor som möts en till två gånger per år i vad man kallar Maradonakyrkan för att helga Diego Armando Maradona. Studien genomfördes i form av fältstudier på plats i Argentina med metoder som intervjuer och deltagande observationer. Maradonakyrkan är ett så pass nytt fenomen att inga akademiska texter funnits att tillgå. Begrepp som tas upp och diskuteras är bland andra fanatism och idoldyrkan. En av frågorna som ställs är om Maradonakyrkan kan ses som en religion. Med hjälp av Magnus Engstrands teorier så är resultatet: ja det kan den. Uppsatsen har bidragit till att skänka ljus åt en annars nästan helt okänd religion. Förhoppningen är att den kan leda till att fler undersökningar görs kring förhållandet religion och sport i allmänhet och om Maradonakyrkan i synnerhet.</p>