<p>Datum: 2007-05-31</p><p>Problem: Vilka skillnader och likheter förekommer det i rapporteringen av Corporate Social Responsibility mellan olika världsdelar?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att via en innehållsanalys av ett urval av företag inom gruvindustrin, skapa en förståelse för vilka huvudfrågor som företag väljer att inkludera i sin CSR-rapportering på de olika världsdelarna: Afrika, Asien, Europa, Oceanien och Nord- och Sydamerika. I undersökningen önskar vi urskilja de skillnader och likheter som förekommer i CSR-rapportens utformning beroende på dess ursprung.</p><p>Metod: Med ett positivistiskt angreppssätt och en abduktiv forskningsansats har vi gått in i vår forskning. Utifrån en semikvantitativ innehållsanalys har vi studerat 30 olika gruvföretags CSR-rapporter i sex världsdelar. I studien har vi innehaft ett redovisarperspektiv där vi med objektiva ögon granskat rapporterna.</p><p>Resultat/slutsatser: De slutsatser som vi dragit i denna studie är att det förekommer både skillnader och likheter mellan de olika världsdelarnas utformning av CSR-rapporter inom gruvindustrin. Vi har dels urskiljt skillnader mellan världsdelar, där exempelvis Asien väljer ett större fokus på arbetsförhållanden medan Nordamerika fokuserar mer på utbildning. Skillnader finns även mellan olika ”kontinentgrupper” där Nordamerika, Europa och Oceanien följer samma rapporteringsmönster och på samma sätt har vi kunnat skönja att Asien, Afrika och Sydamerika har en liknande rapportering dem emellan. Detta gör att vi i denna studie har kunnat urskilja två ”läger”, bestående av de växande ekonomierna och ett som utgörs av de rika länderna i väst. Dessa två grupperingar har en CSR-rapportering som skiljer sig åt, dock följer den inom ”kontinentgruppen” samma mönster. Vi har även sett likheter mellan världsdelar och mellan de två ”kontinentgrupperingarna”, dessa har vi exempelvis kunnat urskilja mellan Nordamerika och Afrika där stor vikt ligger vid utbildningsfrågor.</p><p>Antal sidor: 65 sidor exklusive bilagor och referenser</p><p>Antal referenser: 48 st</p>

<p>Corporate social responsibility (CSR) has recently been the subject of increased attention, both in the academic and the corporate arena. In general, definitions of CSR seem to have in common the idea that businesses make a decision to commit to social and environmental issues and go beyond their legal obligations. In practice, corporations define their approach to CSR by using their own lenses, being influenced by factors at regional, national, industrial and corporate levels.</p><p>Although there is an increasing pressure on corporations to play a more explicit role in the welfare of society and the importance of behaving socially responsibly is well accepted in the literature(Falck and Heblich, 2007), there have been very few attempts at identifying how companies from different geographical regions themselves define and interpret CSR (Baughn et al, 2007; Maignan and Ralston, 2002). Most of the cross-national studies on CSR have focused on the situation within Europe (Aaronson, 2002; Perrini, 2005; Silberhorn and Warren, 2007) or between Europe and the U.S (Maignan and Ralston, 2002). Besides, CSR researchers usually focus on industries acknowledged as problematic in environmental issues. Although construction industry has a bad reputation of “poor quality and service, a bad safety record, and a history of broken promises and sharp practice” (Wood et. al, 2002:4), it is one of the less approached industries in the CSR literature.</p><p>Such theoretical considerations led to the interest in exploring how top companies in the Construction industry of Sweden, Thailand and Brazil approach CSR. The authors aim to contribute to fulfill the gap of CSR theories by exploring cross-national similarities and differences based on the nature of motivations underlying CSR practices, CSR processes, stakeholder issues as well as the main factors shaping such similarities and differences.</p><p>In the empirical part, a three way cross-national CSR study was conducted. The top construction companies from Sweden, Thailand and Brazil were chosen, totalizing twelve firms. The study was carried out using a qualitative approach, employing as the research method the analysis of corporate disclosure through organizational documents. The results for each country were then analyzed and compared in order to reveal similarities and differences in CSR approaches.</p><p>Results suggest a predominant CSR value-driven approach, which might indicate that CSR has come a long way from its early roots of charity to become a strategic business practice inserted in corporate values. Although the cross-national differences were apparently mainly shaped by regional factors, the industry sector has emerged as an important factor shaping the areas of cross-national agreement.</p><p>Swedish companies are strongly focused on environmental issues and stress the idea of sustainability, whereas Thai companies use Corporate Governance to group CSR activities, denoting a focus on legal compliance. Brazilian companies show high concern for social issues, which can be perceived in the nature of CSR processes the companies present, the stakeholders addressed and in the role companies seem to take as social agents, fulfilling the gap left by the national government.</p>

<p>Det var inte förrän år 2002 som riktlinjer kom, gällande den externa ekonomisk rapportering, för de statligt ägda företagen i Sverige. År 2003 kom uttrycket, hållbar utveckling, att nämnas i regeringsformen och sedan dess har utvecklingen fortsatt. Från att företag har rapporterat sitt arbete kring miljöredovisning, har det nu gått mot att redovisa miljö, etik samt sociala förhållanden, vilka är de olika delarna inom det samlade begreppet för hållbarhetsredovisning. År 2006 uträttade Näringsdepartementet en genomlysning av de svenska statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar. Ur genomlysningen kom sedan, i november 2007, kravet på att de statligt ägda företagen varje år ska upprätta hållbarhetsredovisning, enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Den svenska regeringen är dessutom först i världen när det kommer till att sätta ett krav på hållbarhetsredovisning gällande statligt ägda företag.</p><p>Syftet med denna uppsats är att diskutera hur de statligt ägda företagen påverkas av det nyligen upprättade kravet på tydligare redovisning av hållbarhetsinformation för företag ägda av den svenska staten. Vi avser också att analysera hur företagen kan implementera rutiner för rapporteringen. I den mån riktlinjerna redan har implementerats har vi även för avsikt att belysa de eventuella förändringar som skett inom dessa företag.</p><p>I vår studie utgår vi från ett hermeneutiskt synsätt, för att vi vill tolka och förstå den implementeringsprocess som kravet på hållbarhetsredovisning innebär, utifrån ett helägt företagsperspektiv med statlig ägarstruktur. Vi utgår från, och prövar, befintlig teori för att få denna förståelse samt även nå ett resultat, vilket inryms inom det deduktiva angreppssättet. Vårt val av en kvalitativ ansats, överensstämmer med vårt synsätt, och medför att vi på djupet kan förstå, samt beskriva problemet, med utgångspunkt från våra telefonintervjuer. Vi utförde semi-strukturerade intervjuer vilket gav oss möjligheten att ställa relativt öppna frågor, inom olika teman.</p><p>Vår teoretiska grund innehåller teorier för att genomföra en implementering och eventuellt i och med det, nå en förändring. Vi talar om drivkrafter bakom en förändring vilket innefattar intressentteorin, teorin om legitimitet samt den institutionaliseringsprocess som sker när organisationer måste anpassa sig efter sin omgivning. Vi utgår från teori om hur en planerad förändring går till samt implementeringsprocessens centrala delar, styrning, planering samt kommunikation, vilka är viktiga aspekter att uppmärksamma för att kunna skapa nya rutiner.</p><p>Utifrån studien har vi kommit fram till att en förändring inte nödvändigtvis sker i och med att kravet införs eftersom GRI nyttjats av vissa företag redan innan dess upprättande. Förändringen sker i den mån företagen påverkas av kravet och att GRI inte sedan innan har använts, vilket leder till att nya rutiner uppstår. I de företag där förändring sker, blir nya rutiner nödvändiga vad gäller bland annat att omstrukturera och bilda nätverk mellan företagens centrala delar och sedan få dem att samarbeta. Kravet, i kombination med det faktum att företagen tittar på och får inspiration av övriga företag, samt att de tar hjälp av externa rådgivare i implementeringen, leder till att de blir mer liktänkande. Från studien nås även kunskap om att planerings- kommunikations- samt styrningsarbetet är omfattande för samtliga företag i fråga om GRI-arbetet, oavsett om förändringen är synlig eller inte.</p>

<p> </p><p>Företagsetik är ett ämnesområde som fått allt större uppmärksamhet under senare år. Med företagsetik menas studier av företags aktiviteter, beslut och situationer där frågor om rätt och fel behandlas. Sådana frågor brukar ofta indelas i miljöfrågor, sociala frågor och ekonomiska frågor.</p><p>Detta är en studie med både en kvalitativ och en kvantitativ ansats som tar sikte på hur kommunikationen av företagsetiska frågor utvecklats under åren 1999-2008. För att ta reda på detta gör vi innehållsanalyser av årsredovisningar och separata etiska rapporter för de tio största börsbolagen i Sverige. Vi låter dessa publikationer representera företagens totala etiska kommunikation. Innehållsanalysen sker med hjälp av ett kategorischema som täcker många olika delar av företagens kommunikation av ansvarsfullt företagande.</p><p>Undersökningen visar att den etiska kommunikationen växt kraftigt under tidsperioden och att de flesta av de undersökta företagen idag bedriver ett väl utvecklat etiskt arbete. Kommunikationen har utvecklats från att år 1999 till största del adressera miljöfrågor till att år 2008 inkludera både sociala och ekonomiska frågor. Kommunikationens omfattning har ökat och en majoritet av företagen publicerar utöver årsredovisningen även en separat rapport som beskriver deras ansvarstagande. Tio år tidigare publicerade inget av de undersökta företagen en sådan separat rapport.</p><p>Företagen säger sig idag ta ett större ansvar för sin verksamhet och sin omvärldspåverkan. Företagen kommunicerar sitt arbete på ett mer utförligt sätt och en mer enhetlig begreppsapparat används för att beskriva det ansvarsfulla företagandet. Utvecklingen kan således sägas vara positiv ur kommunikationshänseende, då de intressenter som kommunikationen adresserar lättare kan skapa sig en bild av företagens arbete med dessa frågor idag än vad fallet var för tio år sedan.</p><p> </p>

<p><strong><em>The environmental issues have during the last decenniums gained an increased role in both the political arena and in the market economy. The society is therefore more knowledgeable about the environment and our impact on it. Through this enlightened state, stakeholders tend to put pressure on the organizations of today. They, more or less willingly, incorporate this responsibility to be a part of their business. Entrepreneurs in the environmental area have seen this rising market as an opportunity to gain market shares and other positive outcomes. Organizations can, not only take a responsibility for the environment but, make a profit out of such a commitment.  IT has become known as one of the contributors to facilitate the environmental impact, but much is left to be done, as IT equipment is one of the contributors to the damaging effects throughout its entire lifecycle. The study was conducted at Umeå Energi and was aiming towards an examination of their IT equipment and its environmental efficiency. Therefore, following questions were asked in this thesis: How environmental efficient is the IT equipment and the using of it in the organization today? What effects can different equipment and behavior lead to? Because of the opportunity to make the environmental work into a positive outcome another question where raised as well: Can the equipment and the using of it be environmental efficient and at the same time mean less expenditure? The study focused on the equipment in itself and the using of it. This was made through measuring of equipment and later on through a questionnaire survey. The results was then added together and analyzed in three different scenarios to illustrate the energy consumption of the equipment with the relation to the using of it. The result showed that both the equipment and the personnel working at Umeå Energi tended to be environmental inefficient. This led to establishing of proposals for changes and further work in this area.</em></strong></p>

<p>Environmental issues have within the recent years become a frequently debated matter and corporate social responsibility (CSR) has become a new determinant for consumers purchase decisions. As a consequence of this, ever more companies have begun to implement different CSR initiatives in order to take responsibility for the environment. The arguments differ among researchers whether it is actually profitable for companies to invest in CSR initiatives.</p><p>In this study we have based upon the functional theory of attitudes and identified different factors that are likely to affect consumer attitudes towards an environmental CSR initiative and formed a model for this. The model postulates four main factors that are likely to affect consumers attitudes towards an environmental initiative; which attitude a consumer holds towards the actual product (in this case the paper bags) in question, the extent to which a consumer considers environmental responsibility to be important, the extent to which a consumer considers environmental issues to be a threat to her-/himself and the amount of information a consumer receives about the initiative. To test our model we used a quantitative approach and investigated the consumer attitudes towards the initiative <em>no plastic bags</em> at the shopping centre Strömpilen, Umeå.</p><p>We found that consumers in general are very positive towards the initiative. We then looked closer into what parts of our model that had significant impact on consumer attitudes towards the concept. The Chi-Square tests showed that three of four parts in the model could be verified. These parts were; the consumer’s attitude towards the actual product (in this case the paper bag), how important environmental responsibility is to a consumer and to what extent a consumer sees environmental issues as a threat to her-/himself. The fourth part of the model; the amount of information a consumer has received could not be verified. Thus the model was modified and was in the end constituted by the three parts that had been statistically verified.</p>

<p>Syftet är att utifrån GRI:s riktlinjer undersöka ICA:s hållbarhetsredovisning samt jämföra den med den generella uppfattningen som intressentgruppen leverantörer har om hållbarhetsredovisningar.</p><p>ICA tar GRI:s riktlinjer på stort allvar vid tillämpning av dessa vid upprättandet av sin hållbarhetsredovisning. Leverantörernas intresse påverkar ett flertal resultatindikatorer som ICA inte har definierat som resultatindikatorer valda utifrån leverantörernas intresse.</p>

<p> <strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong><strong>Datum: </strong>2009-05-29</p><p> <strong>Nivå:</strong> Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng</p><p><strong>Författare:</strong></p><p>Magdalena Stål, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås                                </p><p>Marina Vokbus, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås</p><p><strong>Handledare:</strong> Leif Carlsson</p><p><strong>Titel: </strong>Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjer</p><p><strong>Syfte:  </strong>Syftet med uppsatsen är att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprättar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras på. Vidare är syftet att studera vilka områden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest på samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod.<strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primär­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angående deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Anledningen till att de undersökta företagen upprättar en uppförande­kod skiljer sig åt. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affärer och långsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingår det i den ursprung­liga affärsidén att utföra goda gärningar och Samhall har som ett statligt ägt företag krav på sig att leva upp till uppsatta mål. Atlas Copco hänvisar i sina etiska riktlinjer till de internationellt upprättade etiska principerna ILO och Global Compact, The Body Shop hänvisar till ILO medan Samhall varken hänvisar till ILO eller Global Compact. Generellt omfattar de undersökta företagens etiska riktlinjer områdena; mänskliga rättigheter, miljö och arbetsvillkor. Atlas Copco och Samhall fokuserar mest på personalfrågor medan The Body Shop riktar sin uppmärksamhet mot företagets samtliga fem grundvärderingar. Alla de undersökta företagen genomför kontroller av både anställda och leverantörer för att säkerställa att de etiska riktlinjerna efterlevs.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Corporate Social Responsibility, socialt ansvarstagande, uppförande­kod, etiska riktlinjer, företagsetik.</p>

<p>Background: During the last decades there has been an increased focus on companies shouldering a greater social responsibility. This is due to globalisation, increased concern for environmental issues and consumer activism. These issues in combination with high-profile corporate scandals have highlighted the concept of CSR, which implies a greater social, ethical and environmental responsibility for companies. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to, through a theoretical exposition, investigate and analyse the concept of CSR, with a main focus on CSR from an employee perspective and its relation to employee wellbeing. This focus will also be illuminated with empirical data. </p><p>Conduction of thesis: This thesis has been carried out through a theoretical exposition and by conducting eight interviews at a publishing company. </p><p>Results: Regarding CSR from an employee perspective, we categorised different factors into four groups; physical working environment, formal contracts and agreements, organisational power structure and ethical aspects. The empirical findings showed that all the factors were perceived as important for employee wellbeing but it also pointed to some factors being taken for granted.</p>

<p>Background: Corporations are established and organized in order to create economic values for their owners and the main aim of every business enterprise is to be profitable and satisfy the financial expectations of their shareholders. However, corporate social responsibility focuses on the ethical aspects of corporate business in order to achieve the balance between the profitability and social responsibility. Nongovernmental organizations through their activities promote the respect for human rights and environmental care within the corporate world. </p><p>Purpose and Scope: To make an in-depth study about the role of nongovernmental organizations regarding corporate social responsibility in order to increase the understanding of corporate social responsibility. </p><p>Methodology: We used literature research for our thesis and we analysed the secondary data related to the corporate social responsibility. </p><p>Result: The main activities of nongovernmental organizations regarding corporate social responsibility are: to investigate and monitor companies’ social performance, to inform and report the cases of socially irresponsible corporate behaviour, to engage in formulation and observation of Agreements and Codes of Conduct Governing Corporate Labour and Environmental Policies and to condemn the human rights abuse and environmental damage within the corporate world.</p>