Kriget i Afghanistan som startade 2001 har bidragit till att många civila skadats och fått sätta livet till. En av anledningarna till detta är det ökade användandet av flygstridskrafter för att skydda egen marktrupp. Flygattacker är på många sätt en bra metod för att snabbt kunna bekämpa fientliga individer samt med stor eldkraft kunna verka över stora ytor. Baksidan av att använda flygbombningar är att det i flera fall drabbar dem som inte är det utpekade målet. Kan detta vara en bidragande faktor till ett ökat missnöje mot koalitionen i Afghanistan och en direkt ökning för stödet till rebellerna? Syftet med arbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koalitionens flygbombningar i Afghanistan och ett ökat stöd till talibanerna från civilbefolkningen. Den hypotes som jag utgår ifrån i mitt arbete är att flygbombningar som leder till civila förluster ökar stödet tilltalibanerna i Afghanistan. För att få ett svar på min hypotes använder jag mig av statistik över antalet civila dödsfall i flygattacker mellan åren 2006-2008. Statistiken kopplas ihop med statistik över det ökade antalet rebellattacker under samma period för att se om det finns en korrelation mellan dem. Därefter presenteras ett urval av intervjuer med människor som drabbats av flygbombningar gjorda av olika nyhetsbolag samt uttalanden från utomstående personer för att styrka indikationerna från statistiken om att fler civila dödsoffer leder till ökat stöd för talibanerna. Resultatet av undersökningen verifierar min hypotes. En slutsats av undersökningen är att koalitionens användningav flygbombningar måste ändras för att minska de civila dödsoffren och på så sätt inte vända befolkningen emot dem. / The war in Afghanistan that started in 2001 has contributed to numerous civilians that have been injured and killed. One reason for this is the increased use of air power to protect ground troops. Airstrikes can be a good way to quickly strike against individuals and to operate across vast areas with great firepower. But the drawback of aerial bombing is that it in many cases affects those who are not the designated target. Could this be a contributing factor to increased dissatisfaction with the Coalition forces in Afghanistan and a direct increase in support to the rebels? The purpose of this study is to investigate whether there is a connection between the coalition air campaign in Afghanistan and the increased support for the Taliban from civilians. The hypothesis which I test in my work is that air campaign, leading to civilian casualties increases support for the Taliban in Afghanistan. To get an answer to my hypothesis, I use statistics on the number of civilian deaths in air strikes between the years 2006 to 2008. As well as on the increasing number of insurgent attacks during the same period to see if there is a correlation between them. I also present support from secondary sources, including interviews with people affected by air bombardments and expert comments that indicate that the number of civilian casualties results in increased support for the rebels. The results validate my hypothesis. One conclusion of the study is that the coalition's use of the air campaigns must be modified to reduce the civilian deaths in order not to turn the population against them.

Föreliggande arbete undersöker metodmässig interoperabilitet genom att jämföra de kommande svenska reglementena Reglemente för Markoperationer och Markstridsreglemente 6 – Bataljon och deras överensstämmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lämna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen. Arbetet visar att det finns en överensstämmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man måste förstå deras situation. Det föreligger en låg grad av överensstämmelse avseende metoder för att skydda befolkningen. Författaren lämnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2. Inkludera begreppet ”Clear-Hold-Build”3. Inarbeta verktyg för att analysera den mänskliga terrängen

Uppsatsen behandlar det amerikanska konceptet Distributed Operations (DO) kopplat mot den svenska doktrinutvecklingen. Uppsatsen bygger på Mika Ihalainens uppsats om DO som en framtida upprorsbekämpningsmetod. Uppsatsen avser fortsätta på Mika Ihalainens uppsats, och då främst med hans egna förslag på vidare forskning. Syftet med uppsatsen är att besvara frågeställningen ”Är Distributed Operations en förmåga eller en metod utifrån hur konceptet nyttjades under Falklandskriget?” och att ge ett konceptexempel på hur den svenska Försvarsmakten kan hantera en lågtek-nologisk fiende samt bidraga till den svenska doktrinutvecklingen, framförallt genom en definition av begreppen förmåga och metod. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att ”öppna upp” för vidare studier kring ämnet. Problemställningen har angripits med en kvalitativ textanalys där den nominella definitionen av begreppen förmåga och metod har väglett författaren genom empirin och slutligen resulterat i ett försöka att avgöra huruvida DO är en förmåga eller me-tod, sett från hur det nyttjades av SAS i Falklandskriget. Empirin har i huvudsak bestått av major Mika Ihalainens och major Brian L. Gilmans (USMC) uppsatser samt ett urval av deras källor. Även svenska ordböcker och doktriner har använts för framtagandet av en nominell definition av de för uppsatsen centrala begreppen. Uppsatsen visar att Distributed Operations bör betraktas som just ett koncept, ett koncept som skapar, binder samman och driver utvecklingen av metoder i syfte att uppnå vissa förmågor. / The essay deals with the American concept of Distributed Operations (DO) and the Swedish development of doctrines. The essay has its origin in major Mika Ihalainens essay on DO as a future method of fighting Small Wars. This essay intends to continue with Mika Ihalainens suggestion for future research and the dual purpose of this essay is to answer the question “Is Distributed Operations a capability or a method as seen from how it was used during the Falklands war?”. It’s second purpose is to describe a concept to the Swedish Armed Forces as an example on how to deal with a low-tech enemy and also to contribute to the Swedish doctrinal development, especially re-garding the definition of the concepts capability and method. Another purpose of this essay is to open up the subject for more widened and thorough studies. This study has been carried out through a qualitative analysis where the definition of capability and method has guided the author through the empiric material and has fi-nally resulted in an attempt to decide whether DO is a capability or a method, based upon how the concept was used by the SAS during the Falklands war. The empiric ma-terial has mainly consisted of major Mika Ihalainens and major Brian L. Gilmans essays and has been complemented with their original sources. The author has also used Swedish dictionaries and doctrines for the production of the nominal definition of the central notions of the essay. The result of the essay is that Distributed Operations should be considered as a con-cept which creates, binds together and forces the development of methods with the purpose to achieve certain capabilities.

Colombia has faced contestation from leftist insurgencies since the period of La Violencia (1948-1958). The largest and most militant of these insurgencies is the Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia (FARC). As a result of their armed struggle against the state and the confluence of the drug trade and paramilitary groups, Colombians have suffered pervasive insecurity and violence. The Democratic Security and Defense Policy (DSDP), implemented in 2002, reversed this trend: it reasserted state control and legitimacy while decidedly diminishing the capabilities of the FARC. This thesis examines the explanatory factors for the achievements made in countering the FARC and the lessons it provides for domestic and international institutions.

Peace operations are considered to be hard to solve but Sierra Leone is by many thought to be a success despite major problems during the operations. Solving this conflict involved several dif-ferent actors which all contributed to the creating of peace. The purpose of this essay is to examine whether similarities between the way the conflict in Sierra Leone was solved and the method that Galula presents led to the positive outcome. This will be done by a qualitative textual analysis to demonstrate presence and absence of those parts that Galula claim are crucial to counter an insur-gency. Similarities between the method used at the solving of the conflict in Sierra Leone and Galulas method for counterinsurgency can be found. The similarities are not sufficient enough to claim that it was thanks to similarities to Galulas methods that peace was restored in Sierra Leone. / Fredsoperationer anses av många vara svåra att lösa men i Sierra Leone lyckades man trots att man stötte på stora problem under historiens gång. Vid lösandet av denna konflikt användes ett flertal olika aktörer som alla bidrog till skapandet av fred. Syftet med denna uppsats är att under-söka huruvida likheter mellan sättet man löste konflikten på och Galulas metod för upprorsbe-kämpning ledde till den positiva utgång man hade i fallet. Detta kommer att genomföras genom en kvalitativ textanalys för att påvisa förekomster och avsaknad av de delar som Galula menar är avgörande för att stävja ett uppror. Likheter mellan metoden som man använde sig av vid lösandet av konflikten i Sierra Leone och Galulas metod för upprorsbekämpning går att finna. Likheterna är inte tillräckligt stora för att kunna påstå att det beror på likheter med Galulas arbetssätt som man lyckades uppnå fred i landet.

Fredsoperationer med en upprorsmotverkande karaktär ställer krav på att den militära aktören måste kunna förstå, förklara och förutsäga komplexa skeenden inom både sociala, kulturella, politiska, ekonomiska och militära dimensioner. För att göra det måste aktören kunna inhämta och bearbeta kulturell information. Sverige har under lång tid bidragit i fredsoperationer internationellt. Trots det finns det inom området kulturella underrättelser lite forskning publicerad om de svenska förhållandena. Syftet med arbetet är att bidra med mer kunskap inom området samt att skapa förståelse för problemområdena inom arbetet med kulturella underrättelser. Arbetet baseras på en kvalitativ textanalys av de grundsyner, handböcker och reglementen som är utgivna av Försvarsmakten samt genom intervjuer med personal som har tjänstgjort i Afghanistan från missionerna FS18 och FS19. Resultaten beskriver hur inhämtning och bearbetning av kulturell information genomförs i praktiken samt hur inhämtningen och bearbetningen beskrivs i grundsyner, handböcker och reglementen. Slutsatserna är att det saknas information om hur inhämtning och bearbetning av kulturell information skall genomföras. I operationsområdet Afghanistan syns detta genom att verksamheten styrs av stående ordrar. Resultaten visar även att det finns flera olika uppfattningar och arbetssätt inom området. De olika uppfattningarna gäller bland annat vilken sektion av CIMIC och UND som ska bearbeta kulturell information. En slutsats som har dragits är att det inte finns ett alltäckande begrepp för området civilbefolkningen ur ett underrättelseperspektiv. / Peace operations conducted as counterinsurgency operations force the counterinsurgent to develop the ability to collect and analyze cultural information in order to understand and foresee complex events in economic, sociological and cultural dimensions. Sweden is well experienced in peace operations. However, very little documentation is available when it comes to how cultural information is collected and analyzed. The purpose of the essay is to contribute with knowledge of the subject and to create an understanding of any problems regarding it. The essay is based on a study of five policy documents and on several interviews with personnel having recently served in Afghanistan. The results of the essay shows how the Swedish Armed Forces collect and analyze cultural information in Afghanistan and how policy documents describe collection and analysis of cultural information. One conclusion is that there are no manuals available that describes how this work should be carried out. The creation of standard operating procedures sorts out this problem. There are also different ways of practice and attitudes regarding work with cultural intelligence. One of these different perceptions is which section should analyze cultural information. A major conclusion is that there is no comprehensive definition of the civilian population in an intelligence perspective.

Sri Lanka har varit skådeplatsen för ett av nutidens blodigaste och längsta uppror. LTTE bedrev ett uppror med en separatistisk målsättning att skapa en egen Tamilsk stat på norra Sri Lanka. LTTE hade segern inom räckhåll 2006, men den Singalesiska regeringen lyckades vända LTTE framgång. En regeringsoffensiv 2008-2009 resulterade i ett totalt militärt nederlag för LTTE. David Galulas teorier kring COIN har influerat författarna till FM 3-24. FM 3-24 tillsammans med författarna Nagl och Kilcullen kan ses utgöra den nutida dominerande teoribildningen kring COIN vilket benämns som people-centric COIN. People-centric har som målsättning att bryta konnektiviteten mellan insurgenten och lokalbefolkningen. Kritiker mot FM 3-24 anser att doktrinen är för tandlös och vill istället fokusera på att nedkämpa insurgenten. Denna teoribildning benämns enemy-centric COIN.

This study deals with the question of what governmental policies and military methods were adopted in the 1990s in order to overcome the PKK (Partiya Karkaren Kurdistan, or Workers Party of Kurdistan) that was regarded mainly as a terrorist organization against national security for it challenged Turkish state establishment via its ethno-political discourse. Based on this question, this thesis analyses each government&rsquo / s approach and counterinsurgency policies as well as Turkish military&rsquo / s tactics and operations in order to curb the PKK threat that complicated the Turkey&rsquo / s Kurdish question, and challenged Turkish state from three directions / namely southeast Turkey, northern Iraq, and Western Europe. Therefore, the thesis evaluates the PKK&rsquo / s armed and political activities / anti-terror measures in the southeast region and throughout Turkey / the social, political, and economic impact of these measures over the southeastern population / human-rights violations / each government&rsquo / s southeastern policies / the impact of the counterinsurgency policies on Turkey&rsquo / s foreign relations, particularly with Iraq, Syria, and the European Union. Although the anti-PKK policies during each governmental period did not differentiate much from each other, the aim is to show that Turkish civilian authorities failed to take the initiative on, and the military-dominated approach aggravated the social and political circumstances in the region, hence, strengthened the PKK&rsquo / s anti-state discourse that led to the rise of Kurdish nationalism.

Thesis (M.S. in Defense Analysis)--Naval Postgraduate School, December 2009. / Thesis Advisor(s): Borer, Douglas A. Second Reader: Rothstein, Hy S. "December 2009." Description based on title screen as viewed on January 26, 2010. Author(s) subject terms: Afghanistan, Operation Enduring Freedom, counterinsurgency, foreign internal defense, unconventional warfare, International Security and Assistance Force, U.S. Special Operations Forces. Includes bibliographical references (p. 109-116). Also available in print.

Thesis (M.S.)--Naval Postgraduate School, 2003. / Title from title screen (viewed May 10, 2004). "December 2003." Includes bibliographical references (p. 162-175). Also issued in paper format.