No description available.

Ces 15 dernières années, la recherche sur l'empathie clinique dans le contexte de la médecine somatique s'est développée de manière significative. Cette empathie clinique est donc de mieux en mieux cernée : élaboration de différentes modélisations et identification de ses bénéfices. Aujourd'hui, il reste certains challenges à relever, et notamment celui d'améliorer et de préserver l'empathie clinique au fil de la formation et de la pratique médicales tout en protégeant le bien-être des médecins. Ce travail de thèse a pour objectif de définir l'empathie clinique dans le cadre des maladies chroniques graves : son processus, ses déterminants, ses conséquences et les ressources nécessaires. Ce travail propose trois études successives portant sur des patients (N=15) et des médecins hospitaliers (N=235) selon un design mixte, recueils de données quantitatifs et qualitatifs associés à des analyses de données quantitatives. Ces études cherchent à définir l'empathie, identifier et tester ses antécédents et conséquences, en explorant les vécus des médecins et des patients. Par ailleurs, une quatrième étude longitudinale dite pilote a été mise en place. Les résultats ont mis en évidence la spécificité de l'empathie à une clinique spécifique, ont souligné sa nature majoritairement cognitive et comportementale et son rôle primordial dans la clinique et le bien-être des patients et des médecins. Ce travail propose ainsi une définition empirique qui concilie et enrichit les précédentes tout en développant la connaissance des déterminants de cette compétence clinique dans le cas spécifique des maladies chroniques graves. L'empathie clinique résulte de nombreux éléments tant individuels que situationnels ou encore interindividuels. Alors le développement de l'empathie des médecins auprès des personnes atteintes de maladies chroniques graves ne peut être considéré sans développer des recommandations à destination des institutions, des programmes de formation, et des dispositifs de soutien individuel et collectif. / Over the last 15 years, research on clinical empathy in somatic medicine has increased significantly. This clinical empathy is therefore becoming better understood, which shows by the appearance of various models and benefits on patients and physicians. Today, the challenge is to improve and to maintain clinical empathy through medical training and practice while protecting the well-being of physicians. This thesis' aim is to define clinical empathy in the context of serious chronic diseases: its process, its determinants, its consequences and the resources it needs. This work proposes three sequential studies involving patients (N = 15) and hospital doctors (N = 233). The design is mixed between qualitative and quantitative data and methods. These studies seek to define empathy, identify and test its antecedents and its consequences, exploring both the experiences of physicians and patients. Furthermore, a fourth study, a pilot one, has been conducted. Empathy appears as specific to a clinic. The results emphasize its cognitive and behavioral facets. Clinical empathy has a key role in patients' care and wellbeing but also in physicians' wellbeing. This work proposes an empirical definition that reconciles and enriches the preceding ones. It gives the opportunity to develop knowledge of empathy's determinants in the specific case of serious chronic diseases. Clinical empathy is the result of many individual, situational and inter-individual elements. Therefore, the development of doctors' empathy with patients with severe chronic diseases cannot be considered without developing recommendations to institutions, training programs, and individual and collective supports.

Bakgrund: Ökade rörligheten i samhället, snabb teknisk och industriell utveckling, ökat våld och terrorhot till följd av samhällsutvecklingen tyder på ökning av sjukvård. Mortalitet samt morbiditet orsakade av trauma kan reduceras med snabbt och effektivt insatta åtgärder.  Syfte: Syftet med denna studie var att studera specialistsjuksköterskors upplevelser av nyckelfaktorer till patientsäker omvårdnad vid traumalarm nivå 1.  Deltagare och datainsamling: Åtta specialistsjuksköterskor med intensivvård- eller anestesiutbildning intervjuades med semistrukturerade intervjuer.  Metod: Kritiskt incident teknik med kvalitativ ansats användes vid analys under studien vilket resulterade i 7 kategorier.  Resultat: Resultatet av studien visar bland annat vikten av att känna sig förberedd, både genom utbildning samt träning inom teamet men även att känna till de lokaler och den utrustning som används i traumarummet. Stor vikt läggs även på att få möjlighet att reflektera och följa upp traumalarm som varit, för teamsamverkan, större förståelse mellan klinikerna, känslomässig avlastning men även för patientsäkerheten under framtida traumalarm.  Slutsats: Studien visar på svårigheter som uppkommer vid omhändertagande av patienter som drabbats av trauma men även de nyckelfaktorer som specialistsjuksköterskorna menar kan förbättra och effektivisera vården för patienterna. / Background: Increased mobility in society, rapid technical and industrial development, increased violence and terrorist threats as a result of societal developments indicate an increase in healthcare. Mortality and morbidity caused by trauma can be reduced with quick and effective measures.  Aim: The aim of this study was to study specialist nurses' experiences of key factors for patient-safe nursing at level 1 trauma alarm. Participants and data collection: Eight specialist nurses with intensive- or anesthesia care were interviewed with semi-structured interviews. Method: Critical incident technique with qualitative approach was used in analysis during the study which resulted in 7 categories. Results: The results of the study show, among other things, the importance of feeling prepared, both through education and training within the team, but also to know the premises and the equipment used in the trauma room. Great emphasis is also placed on having the opportunity to reflect and follow up on trauma alarms that have been, for team collaboration, greater understanding between the clinics, emotional relief but also for patient safety during future trauma alarms. Conclusion: The study shows difficulties that arise in the care of patients affected by trauma, but also the key factors that the specialist nurses believe can improve and streamline care for patients.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Att jobba i den stressfulla och komplexa miljö som tillhör intensiv- och akutsjukvårdens vardag har visat sig medföra större risker för att utveckla arbetsrelaterad stress och negativa känslomässiga reaktioner. En sjuksköterskas förmåga att hantera sina egna känslor påverkar direkt omvårdnaden och relationen till patienter och deras familjer. För att bibehålla en god psykisk hälsa och välbefinnande är det viktigt för sjuksköterskor att utveckla och använda effektiva strategier för att hantera negativa känslomässiga reaktioner efter svåra patientmöten på intensivvårdsavdelningar. Syfte: Syftet var att beskriva specialistsjuksköterskors strategier för att hantera negativa känslomässiga reaktioner efter svåra patientmöten på intensivvårdsavdelningar. Metod: Designen för arbetet gjordes som en kvalitativ studie med induktiv ansats. Sjutton specialistsjuksköterskor inom intensivvård och anestesi intervjuades med individuella semistrukturerade intervjuer. Metoden för att analysera data var kritisk incidentteknik. Resultat: Analysen av data resulterade i fem slutkategorier. Specialistsjuksköterkors strategier för att hantera negativa känslomässiga reaktioner innefattade; Att prata om händelsen med andra, Att ta stöd i varandra och hjälpas åt, Att tillåta sig att visa känslor och känna med patienten, Att strukturera upp arbetet, fokusera på vad som ska göras och lita på sin kompetens samt, Att utöva egenvård och ta hand om sig själv Slutsats: Att hantera negativa känslomässiga reaktioner efter svåra patientmöten på intensivvårdsavdelningar har visat att det är avgörande för att upprätthålla en hög nivå av arbetsprestation och professionalism. Studien ger en djupare förståelse för hur olika strategier kan användas för att sjuksköterskan ska behålla en god hälsa och kunna ge en god omvårdnad. En nyckelfaktor var att prata om händelsen och en önskan om större stöd och uppmärksamhet inom ämnet från både verksamheten och sjuksköterskeutbildningens håll.

The aim of this research was to develop a competency model for auditors by identifying those characteristics and behaviours that predict success as an auditor. The Work Profiling System (WPS), the Repertory Grid Technique (RGT) and the Critical Incident Technique (CIT) were the tools and techniques used to achieve this aim. This research was conducted in two groups: trainee accountants (year 1- 3) and chartered accountants (year 4-5+). The results of the research, which was conducted within one of the Big 5 auditing firms, indicated that the competencies required of a trainee accountant are largely consistent with those of registered chartered accountants, working in the same environment. The most noticeable difference was the change in focus from cognitive or technical skills during the earty years to a focus on managerial competencies in later years. The competencies identified in this research compare well with reported models in literature. / Industrial and Organisational Psychology / M.A. (Industrial Psychology)

This research journey examines the process of co-creating, along with my co-travellers (research participants), a more holistic approach to trauma debriefing. Whilst incorporating elements of Mitchell's (1983) Critical Incidence Stress Debriefing model (C.I.S.D.), our point of difference has been to adopt a narrative pastoral approach. This was achieved by introducing spirituality and narrative therapy practices. Our research pathway has been further shaped by adopting a qualitative research approach within a postmodern, social construction discourse. My research curiosity was invited by both the mind, body and soul divide expressed in psychology; and the healing possibilities of spirituality I have witnessed in both my own and in the lives of others. While my co-travellers predominantly preferred to express their spirituality in terms of Christianity, our narrative pastoral approach to trauma debriefing is offered to people of all religious persuasions. / Practical Theology / M.Th. (with specialisation in Pastoral therapy)