Artist communities are often the first in revolting within a repressive society in the outer marginal borders of state control. This silent revolt takes place in the time period before larger oppositional movements gain momentum. However, the research has been scarce, especially when looking at the specific circumstance of the 17 years long Chilean dictatorship and the social influence that the artists had during this period. This Bachelor thesis will treat the subject and time period from a specific cultural angle, namely the effect the artistic production made by a specific art group, Colectivo de Acciones de Arte (henceforth named CADA) had on the social, and in effect, political discourse in society. CADA, a group of four Chilean artists, sociologists and writers, started collaborating in 1979, applying their artistic endeavors within a social practice that intended to interrupt and challenge the normalized routines of daily life during the Pinochet dictatorship – by utilizing semiotics and signs to reorganize and transform urban behaviors and social discourse. To illustrate the conversation CADAs production held, I will analyze two art works from their total oeuvre, as I am interested in researching the forbidden discourse that the artist movement conducted in Chile at this particular time. During the dictatorship, the official politics regressed to favor cultural symbols and expressions with a patriotic, nationalist and conservative message. This thesis wants to investigate the clash between the rules imposed by the ruling military regime and the actual art scene in Chile.

This research is a practice-based, theory-led, examination of forms of extraction under capitalism. The thesis addresses the question of where and how does extraction take place, both in and outside of the wage relationship. Directly employing Marx's concept of surplus extraction, but further extending the concept of extraction as an analytic tool, artistic method, and identifying its aesthetic form. Through the production of an original body of artistic video work, I explore three disparate sites where 'extraction' takes place and employ Science Fiction methods of narrative, the utopian impulse and the 'alienation effect' to critique global capitalism. Drawing on political economic theory, I argue that these new 'zones' of extraction have; forced the further 'subjectification' of labour; supported continued and on-going primitive accumulation - through the creation of global space/time; and promoted the intensification of both relative and absolute surplus value, through the mechanisation of reproduction and the blurring of work and life, through digital technology. The Video Trilogy sets up a dialogue between - fictionreality and space-time, and situates current readings of global extraction in a future/past space, where the inconsistencies of capital are played out. Extraction as concept is utilised to bring together, and expand on, both theoretical readings of the political economy, and to identify that extraction can be redeployed as a cultural or artistic form. I argue that extraction is mobilised through culture, but more importantly, I identify the specific cultural forms of extraction itself. By situating the research between theory and practice, I am able to represent, or interpret, the forms extraction takes - appropriating, performing and re-making them as material and subject within the videos. The research contributes to current critiques of capitalism, in critical theory, art theory, political economy and art-practice-as-research. The video submission brings together a range of aesthetic styles and techniques to construct an original alien world, which is an allegory of our own.

Made available in DSpace on 2016-04-26T14:54:43Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Emmanuel Vitor Cleto Duarte.pdf: 5711140 bytes, checksum: 39f1d41617fc69f2785b291b1a4d0794 (MD5) Previous issue date: 2014-05-05 / This thesis has as its main objective to evaluate how a banda can achieve sustainability and legitimation within the music market nowadays, without a link with a major company, using "residual forms" from the tradicional companies' model, and "emergent forms" as the digital culture, the network production and a direct contact with their users and consumers. For this analysis, Móveis Coloniais de Acaju, a banda from the cultural scene of Brasilia was selected for a case study and an exemple of this "emergent form", also and and exemple of the "residual" strategies used by the artists, within the perspective of cultural producers, production of "materialities", inside a network culture, supported by the theory of Raymond Wlliams, Jesús Martin-Barbero, and Manuel Castells. With more than a decade as musicians in Brazil, the band gathers many characteristics and is able to answer for a production, comercialization and distribution model that operates away from the major record companies and is able do sustain themselves with significant independence. This way, the trajectory of the band and its main strategies for music production were analysed to understand which are the possibilities for artists that operate outside of the circuit of major record companies. Also within the authors that give theoretical and conceptual foundations we can highlight: Herschmann, Janotti. Jr, Freire Filho, within the evaluation of production and the musical market; Jenkins, Lévy e Castells with the reflection about internet culture, interations, participation and convergency as the focus for production in the Internet; Recuero, Fragoso, e Amaral colaborate ith the metodology/field research and with the evaluation of the production within social networks and blogs. The methodology assumes non excludend perspective or multiple relations such as online and offline; "dominant, residual and emergent"; mainstream (major record companies) and independent artists; production, circulationo, apropriation and use of cultural products. The field research was structured with interviews, musicam market data, traditional press articles and the collection of the band's production from the official site, blog and social networks withing twenty months. The first chapter of the thesis does a music market balance and its main changes to evaluate the context where the band is inserted and makes a paralel within the "dominant form"of the major companies and what appears as an "emergent form" of independent bands that work as networks. Te music industry was on of the first ones heavily impacted for the Internet creation and development. Production and consumption were rapidly impacted. The following section evaluates the band since its formation, their relation with the city of Brasilia and its musical and cultural scene, their roots in the University and the way they articulate with the other musicians as a network to answer for the context they appeared and how they develop in the music market. For the third chapter, the way that Móveis Coloniais de Acaju produce in the Intenet in a collective way and interacting with the fans will be evaluated to understand the strategies for creating, distributing and promoting their musical products. Site, blog and social networks (Youtube, Facebook and Twitter) were evaluated to gather exemples of which mechanisms of this "emergent form" are used by the band / Esta dissertação de mestrado tem por objetivo avaliar como uma banda consegue obter legimidade e sustentabilidade no mercado de música atual sem estar vinculada a nenhuma grande empresa, utilizando-se de "formas residuais" do tradicional modelo das gravadoras e "formas emergentes" como a cultura digital, a produção em redes e o contato direto com os consumidores e usuários. Para essa avaliação, a banda da cena cultural de Brasília, Móveis Coloniais de Acaju foi selecionada como estudo de caso e exemplo desse "emergente" e das estratégias "residuais" utilizadas pelos artistas, atualmente, numa perspectiva de produtores culturais, produção de "materialidades", em uma cultura de redes, que se ancora nas bases teóricas de Raymond Willams, Jesús Martin-Barbero, Nestor García Canclini e Manuel Castells. Com mais de uma década de carreira como músicos brasileiros, a banda reúne várias características e responde por um modelo de produção, divulgação e comercialização que opera longe das grandes gravadoras e consegue se manter com significativa independência. Assim, a trajetória da banda e suas principais estratégias de produção musical foram analisadas para entender quais são as possibilidades dos artistas que operam fora do circuito das grandes gravadoras. Destacam-se ainda autores que também fundamentam teórica conceitual e metodologicamente entre eles: Herschmann, Janotti. Jr, Freire Filho e, na avaliação sobre a produção e o mercado de música; Jenkins, Lévy e Castells na reflexão sobre cultura das redes, interações, participação, convergência como o foco para a produção de formas e conteúdos na Internet; Recuero, Fragoso, e Amaral colaboram com a metodologia/pesquisa de campo e na avaliação da produção da banda na Internet e nas redes sociais. A metodologia assume a perspectiva não excludente referente à múltiplas relações como online e offline; "dominante, residual e emergente"; mainstream (grandes gravadoras) e bandas independentes; produção, circulação, apropriação e uso dos produtos culturais.A pesquisa foi realizada ao redor de entrevistas, dados do mercado musical, artigos da imprensa tradicional e coleta da produção da banda no site, blog e redes sociais ao longo de vinte meses. O primeiro capítulo desse trabalho faz um balanço do mercado de música e suas principais alterações e acontecimentos para avaliar o contexto no qual a banda se insere e traça um paralelo entre a "forma dominante" das grandes gravadoras e o que surge como "forma emergente" de bandas independentes que se articulam em redes. A indústria de música foi uma das primeiras a ser afetada por um importante acontecimento: a criação da Internet. Produção e consumo musicais sofrem rápidas transformações. Posteriormente avaliou-se a história da banda desde a sua formação, a relação com a cidade de Brasília e a sua cena musical e cultural, as raízes na Universidade e a articulação a com a rede de músicos independentes com o intuito de compreender o desenvolvimento dos Móveis Coloniais de Acaju e o contexto em qual atuam. A terceira parte deste trabalho analisa a forma como a banda produz na Internet de maneira coletiva e interagindo com os seus os fãs para compreender as estratégias de criação, distribuição e divulgação. Foram avaliados o site, blog e redes sociais para levantar exemplos dos mecanismos usados que são fundamentais para avaliar a "forma emergente" utilizando os Móveis Coloniais de Acaju como exemplo

<p>När jag fick klartecken att läsa c-kursen i aug 2008 började jag genast att fundera på ett ämne som jag skulle vilja skriva om. Jag har ett stort intresse av kulturarv och hur de används kommersiellt och började fundera på vilka kulturarv som finns i närområdet som jag skulle vilja undersöka närmare. Samtidigt arbetade jag fortfarande kvar på mitt sommarjobb nere på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby och när jag sa till en kollega att jag skulle skriva en c-uppsats under hösten föreslog hon skämtsamt att jag skulle skriva om parken. Denna idé var inte helt dum tyckte jag och började då fundera på hur jag skulle kunna kombinera mitt intresse med en undersökning av parken. Under sommaren har jag blivit varse om hur hårt parken arbetar för att vara en park i Astrids anda och jag har förstått att det ligger mycket arbete och många förkastade idéer bakom parkens utseende. Detta är ett mycket intressant problem och jag valde därför att skriva om kulturarvet som en turistisk resurs med Astrid Lindgrens värld i fokus. Under arbetets gång började jag fundera på om det fanns liknande scenarion och kom då att tänka på Stieg Larsson och hans serie om Millennium. Böckerna har blivit omåttligt populära och ska nu bli film och det ordnas Milleniumvandringar i Stockholm. Både Stieg Larsson och Astrid Lindgren är en del av vårt litterära kulturarv, det som gör oss svenskar till dem vi är. Och i dagens samhälle upptäcker allt fler att kulturarvet är en tillgång i många olika sammanhang, alltifrån rekreation, forskning och turism, till företagande och regional utveckling.1 Kulturarven får även allt större plats inom turistindustrin, det har blivit modernt att besöka historiska sevärdheter. Filmer och tv-serier skildrar vår historia vilket gör att människor vill besöka de kända platserna och kulturarven. Människor upptäcker att de kan tjäna pengar på att använda sig av kulturarven, vilket blir en ledande faktor för att bevara dem. Viktigt här är att inte enbart se till den kommersiella sidan av kulturarven, det man kan tjäna pengar på, utan även att se till bevarandet, dvs. att kulturarven får vara kvar. De motsättningar som uppkommer mellan att bevara ett kulturarv men samtidigt använda det för kommersiellt bruk är en svår balansgång och något som debatteras allt mer i tidningar och på museer. Det är alltså tal om hur kulturarven ska förvaltas och bevaras för framtiden vilket även är en fråga för Astrid Lindgrens värld som är ett företag som bygger på Astrid Lindgrens litterära verk tillika ett av Sveriges största kulturarv. Huruvida parken är en kulturarvsförvaltare eller ett kommersiellt företag ämnar jag diskutera i slutdiskussionen.</p>

<p> Denna uppsats undersöker vilket kulturell roll tatueringarna har haft historiskt genom en litteraturstudie.</p><p> Tatueringskonsten har praktiserats av människor världen över i tusentals år och man har funnit bevis på att man använde sig av tatueringar i antika Grekland och Romarriket. Många kulturer har av olika anledningar använt sig av tatueringar och gett tatuering en stor social och kulturell mening. Tatueringar har använts för att markera brottslingar, slavar och andra stigmatiserade grupper men har också varit en statussymbol och en identitetsmarkör. Kan man se likheter i hur tatueringar blivit framställda i litteraturen trots skillnader i både tid och rum hos de som utövat tatueringskonsten?</p><p> Uppsatsen undersöker även hur tatueringar framställs inom populärkulturen idag genom att analysera två realitytv-serier; Miami Ink och LA Ink. Uppsatsen ämnar utreda om hur tatueringar framställts under historiens gång även kan ses i hur de framställs i populärkulturen idag. Genom att titta på hur tatueringar, tatuerare och de som tatuerar sig porträtteras i populärkulturen ämnar uppsatsen utröna hur man ser på tatueringar idag.</p> / <p><em> Tattoos over time and continents – as art, stigma and identity</em> explores by a litterature study  the cultural significance of tattoos’s throughout history.</p><p> Tattooing has been practiced by mankind all over the world for thousands of years and evidence also suggests that tattooing was practiced in ancient Greece and in Rome. Many different cultures have used tattooing for a wide variety of reasons and given the tattoos their great cultural and social meaning. Tattoos have been used to mark prisoners, slaves and other stigmatisiced groups, but also as a sign of status and a mark of identity and heritage. Is it possible to find similarities in different tattoocultures, presented in literature, despite differences in both time and place?</p><p> This thesis also explores how tattoos are presented in the field of popular culture today by analyzing two reality-shows: Miami Ink and LA Ink.  The thesis seeks to investigate if some of the ways tattoos have been presented in history can be seen in the way they are presented in popular culture today. The thesis analyses how the tattoos, the tattoo artists and their clients are portrayed in popular culture in order to investigate how tattoos are seen today.  <strong></strong></p>

<p>En uppsats som kritiskt granskar och analyserar den visuella gestaltningen i två dokumentärfilmer. Huvudtemat i filmerna är global uppvärmning och konsekvenserna av detta. Uppsatsens syfte är att undersöka den visuella gestaltningen av den miljödebatt som filmerna är en del i och genom detta belysa frågor som berör visuell kultur och popularisering av vetenskap.</p>

<p>Det här arbetet handlar om en släktmöbel och dess klädsel. Möbeln är en brudpall från 1900-talets början, som användes vid ett bröllop år 1910. Klädseln är ett nytillverkat yllebroderi, men med rötterna från samma tid. Syftet med hela arbetet har varit att söka efter brudpallens ursprung i fråga om stilhistoriskt uttryck, ändamål, uppbyggnad etc. för att sedan kunna söka och välja ett lämpligt broderimönster från samma tid att ha som förlaga till en ny broderad klädsel. Tyngdpunkten i examensarbetet har legat på det praktiska arbetet med att brodera denna nya klädsel. Målsättningen har varit att återskapa brudpallen till ett utseende som är så representativt som möjligt för det tidiga 1900-talet i Sverige. Valet av broderi för brudpallen föll på ett jugendmönster från 1905, tillhörande Röhsska Museet i Göteborg.</p>

Verksamhetsförlagda studier

<p>One important issue in this dissertation is understanding the concept of ambivalence in academic settings. This is addressed in two empirical studies. The first is an interview study on Swedish sociologists, focusing on how they look at and understand their own research as well as their place within academia. The second study is based on political documents and offers two possible perspectives on the historical development of research policy. On the one hand it can be viewed as a linear development toward more commercialized science, and on the other hand it can be viewed as an ongoing struggle between traditionalists and non-traditionalists. An important perspective in the interpretation of the results is Pierre Bourdieu's theory of cultural fields. This theory is especially useful in pinpointing the issues of ambivalence in science, showing how both the sociologists and the political documents can be understandable through the concept of "positions". Another important issue in the dissertation is understanding what type of norms are connected ambivalence in relationship to academia. In the final part of the dissertation, Robert Merton's CUDOS norms and John Ziman's PLACE norms are used to explain both the ambivalence itself as well as what kind of norms are related to different "positions".</p>

<p>I den här uppsatsen undersöks en gård i Ljusdalsbygden i Hälsingland som kallas Utigården. På gården finns idag en byggnad som kallas mangelstugan där måleri och tapeter från 1806-1807 finns bevarat. Frågeställningen är när, hur och varför den inreddes samt vem eller vilka som kan ha utfört arbetet. Syftet är att frångå generella förklaringar, lägga ett mer individuellt perspektiv på en interiör och på så vis ge den ett mervärde. Arkivariska källor och litteratur tolkas tillsammans med den fysiska byggnadens interiör för att i viss mån kartlägga den sociala och ekonomiska kontexten som omgav interiören. Mangelstugan interiör visar också prov på hur måleri och tapeter verkade sida vid sida. Ur deras estetiska uttryck samt rumsplacering tolkas statusskillnader mellan de båda samt att mangelstugan bör ha varit en representativ byggnad. Stilinfluenser belyses också. Bland annat lyfter uppsatsen fram en fransk tapet som högst sannolikt varit förlaga till mellankammarens måleri i mangelstugan. Här säkerställs att allmogemålarna använde sig av förlagor, men att slutresultatet var unikt och personligt. Mangelstugans interiör visar prov på hur en sådan interiör kunde se ut på början av 1800-talet i en gård i ljusdal och ett möjligt scenario rörande upphovsmännen, där Ljusdalsmålarna Arve och HindriksOlle lyfts fram som potentiella upphovsmän, bidrar till att knyta fler värden till interiören vilket förhoppningsvis leder till ökade möjligheter att bevaras. I uppsatsen klargörs att gården bör ha flyttats till dagens gårdsläge troligen mellan 1802-1806 samt att mangelstugan uppförts efter flytten och av dateringarna att döma år 1806. Olof Jonsson brukade hemmanet när mangelstugan byggdes och inreddes. Hans bouppteckning visar att gården bör ha varit välställd. Utifrån detta diskuteras hur mangelstugan fyllde många funktioner. Representativitet, manifestation, exkluderande och inkluderande samt estetiska kvalitéer är exempel på sådana.</p> / <p>The focus of this essay is a building belonging to a farmhouse in Ljusdal, Hälsingland, called Utigården. The building has wallpaper and mural paintings preserved from the beginning of the 19th century. The aim of this essay is to investigate when, how and why the interior was made as well as by whom. This serves to put a more individual perspective on one certain interior instead of using more general explanations. This knowledge will lead to more knowledge and values being ascribed to this interior and hopefully an increased will to preserve it in the future. It gives us an example of how an interior from this time might look like, how traditional paintings are mixed with modern motives and wallpapers and how all of this together is symbolic and guides us through the rooms. Their aesthetic qualities shows that it was most probably a representative building. Different theories about influnces and inspiration are also illustrated. The mapping of certain social and economical factors serves to show the circumstances for when the interior was made as well as why. Probably the farm was moved between 1802-1806 and this might explain the new building. Different theories of why it was important to invest in these representative building and what different values they might have fulfilled are also discussed in this essay. Representatation, including and excluding factors and aesthetic values are some of them. Two potential painters are discussed as having painted the interior. They are called Arve and HindriksOlle. A possible scenario is created around their connections to Utigården.</p>