I denna uppsats undersöks det hur fyra kommuner i sydvästra Skåne, Malmö stad, Lunds kommun, Burlövs kommun och Staffanstorps kommun, har arbetat för att öka cykelpendlingen inom kommunerna, samt över kommungränserna genom regionala samarbeten. Det har utförts fallstudier på kommunerna, där de kommunala översiktsplanerna samt trafik- och cykelplaner har studerats för att undersöka vilka strategier och åtgärder som kan användas inom cykelplaneringen för att bidra till ökad cykelpendling i kommuner och regioner. Det har gjorts en forskningsöversikt av forskning om cykelplanering samt handböcker av myndigheter och landsting, som uppmuntrar kommuner att lägga större fokus på hållbara transportmedel. Ur forskningsöversikten har det framgått att en kombination av hårda och mjuka strategier och åtgärder är nödvändig för att bidra till ökad cykelpendling, genom att utveckla den fysiska cykelinfrastrukturen, samt påverka medborgares transportbeteenden och vanor. Forskningen har även visat att planeringen behöver lyftas till en regional nivå för att uppnå ett mer hållbart transportsystem. Från analysen av fallstudiernas sammanställda resultat har det framgått att Malmö, Lund, Burlöv och Staffanstorp har kommit olika långt i utvecklingen av den kommunala cykelplaneringen. Kommunerna har använt sig av en kombination av hårda och mjuka strategier, och de visar både möjlighet och intresse för att arbeta vidare med den regionala samordning som redan påbörjats mellan kommunerna. I det avslutande avsnittet diskuteras det hur kommunerna kan arbeta vidare med cykelplaneringen och hur det regionala samarbetet kan hjälpa de kommuner som inte kommit lika långt med cykelplaneringen, och höja kravet på hållbara transportmedel i regionen.

I denna undersökning studeras den stora trafikutredning Uppsala genomförde 1936. Undersökningen visar hur bilens företrädare lyfte fram cyklisterna som irrationella och ibland till och med farliga. Cyklismens förkämpar grundade sin argumentation i sin majoritet som trafikslag. Det är känslostyrda argument kontra sakliga, faktabaserade dito. Undersökningen redogör för hur dessa såg ut, och hur bilismen segrade.

<p>Försvarsmaktens omställning från ett nationellt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar har för flygvapnets stridsflygdivisioner, likt som för många andra förband, inneburit stora förändringar i hur verksamheten genomförs. Ett tidigare relativt jämnt flöde av verksamhet och resurser har nu bytts ut mot årsvisa cykler med variationer i resurstilldelning divisionerna emellan. Syftet med detta arbete är att först undersöka hur dessa cykler påverkar piloternas uppfattning av sin arbetssituation. Därefter diskutera hur denna uppfattning påverkar flygvapnets krigföringsförmåga. En undersökning har genomförts på flygvapnets fyra stridsflygdivisioner. Kvantitativ- och kvalitativ metod har nyttjats i form av en enkät samt samtalsintervjuer. Därtill har även textanalys genomförts av Doktrin för gemensamma operationer och Doktrin för luftoperationer. Teorin som har nyttjats är Fredrick Herzbergs tvåfaktorteori som redogör för trivsel och motivation i arbetet. Framkommen empiri i undersökningen har sedan analyserats utifrån Herzbergs teori och sedan ställts mot Försvarsmaktens modell för krigföringsförmågan. Resultatet visar på att deltagarna i undersökningen uppvisar en hög grad av motivation som skapas genom arbetet i sig. Det råder även en utbredd frustration som framför allt beror på arbetssituationen. Påverkan utifrån detta är både positiv och negativ på krigföringsförmågans tre delar.</p>

Försvarsmaktens omställning från ett nationellt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar har för flygvapnets stridsflygdivisioner, likt som för många andra förband, inneburit stora förändringar i hur verksamheten genomförs. Ett tidigare relativt jämnt flöde av verksamhet och resurser har nu bytts ut mot årsvisa cykler med variationer i resurstilldelning divisionerna emellan. Syftet med detta arbete är att först undersöka hur dessa cykler påverkar piloternas uppfattning av sin arbetssituation. Därefter diskutera hur denna uppfattning påverkar flygvapnets krigföringsförmåga. En undersökning har genomförts på flygvapnets fyra stridsflygdivisioner. Kvantitativ- och kvalitativ metod har nyttjats i form av en enkät samt samtalsintervjuer. Därtill har även textanalys genomförts av Doktrin för gemensamma operationer och Doktrin för luftoperationer. Teorin som har nyttjats är Fredrick Herzbergs tvåfaktorteori som redogör för trivsel och motivation i arbetet. Framkommen empiri i undersökningen har sedan analyserats utifrån Herzbergs teori och sedan ställts mot Försvarsmaktens modell för krigföringsförmågan. Resultatet visar på att deltagarna i undersökningen uppvisar en hög grad av motivation som skapas genom arbetet i sig. Det råder även en utbredd frustration som framför allt beror på arbetssituationen. Påverkan utifrån detta är både positiv och negativ på krigföringsförmågans tre delar.

I rapporten behandlas cykelvägsproblematik. Detta främst ur cyklisternasperspektiv då rapporten fokuserar på deras problem i dagens svenska samhälle.Cykelnätet är underprioriterat och nya ansatser behövs för att lyfta denna viktigafråga. Målet och syftet med rapporten är att öka medvetenheten om bristerna icykelnätet, visa på lösningar som kan höja nätets standard och öka cyklandetsattraktion. Rapporten besvarar frågeställningarna: Vilka brister i den fysiskautformningen är vanliga i svenska tätorters cykelnät? Hur kan problemen lösas?Metoden som valts för att finna brister och problem i cykelnätet är en fallstudie itätorten Skara. Bristerna sammanställs, generaliseras och övergripande lösningarföreslås.Cyklister önskar snabba, trafikseparerade, kontinuerliga och säkra cykelvägar. Deviktigaste kvalitetsanspråken är trafiksäkerhet och trygghet, framkomlighet ochtillgänglighet, orienterbarhet och tydlighet, miljöskydd och kretsloppsanpassning,estetik och gestaltning, samt underhåll och vinterväghållning. Delen avcykelvägsutvecklingsprocessen som behandlas i rapporten är principutformningmed konsekvensbeskrivning. Många åtgärder för att lösa problemen i den fysiskutformning finns tillgängliga.De huvudsakliga bristerna som fanns i cykelnätet vid granskningen var: onödigahastighetsreglerande åtgärder, undermålig beläggning och underhåll, bristandekontinuitet, bristande överfarter och korsningar, saknade cykelvägar, samt saknadskyltning och orienteringsproblem.Felaktigt utförda hastighetsreglerande åtgärder innebär en onödig risk ochobehaglighet som ofta går att lösas med bättre fysisk planering och i vissa fall intebehövs. Det är viktigt att cykelnätet är komplett och kontinuerligt. För detta krävsgod planering och kunskaper om möjliga åtgärder för att kunna utföra kreativalösningar. Korsningar och passager innebär stora säkerhetsrisker som kan lösasmed bland annat kontrasterande beläggning, upphöjda övergångar,cirkulationsplats och planskild korsning. För att kunna utnyttja nätets fullakapacitet är en förutsättning att god skyltning och kartor finns tillgängliga somhålls uppdaterade.Cykelnätet kan utvecklas på många punkter. Det är viktigt att på politisk nivå vågasatsa mer pengar på den miljövänliga infrastrukturen. Trafikverket jobbar med attgenerera material till stöd för kommunernas planering. Samarbeten mellankommuner, övriga intressenter och framför allt andra länder är viktiga för ensnabb utveckling.

I den här uppsatsen undersöks dagens romantiska Hollywoodkomedier och deras koppling till 1930- 40-talets screwballkomedier. The Proposal (2009), The Ugly Truth (2009), Leap Year (2010), samt What Happens in Vegas (2008) analyseras i syfte att urskilja likheter och skillnader dem emellan och för att urskilja en ny cykel av filmer. Det här är en genrestudie med fokus på konventioner och teman som tas upp genom tidigare forskning samt genom analys av de valda filmerna, och genom att diskutera filmernas koppling till samhället sätts genren i ett bredare perspektiv.

I dagens samhälle diskuteras det hur vi ska kunna bli mer miljövänliga, minskakoldioxidutsläpp och annan miljöförstöring som belastar vårt samhälle. För attSverige ska kunna minska utsläppen krävs det bland annat att man ser över ochändrar landets trafiksystem. Det gäller för kommunerna att planera för en minskadandel bilister och öka andelen cyklister. Detta är speciellt viktigt i städers centraladelar där bilismen oftast är det främsta färdmedlet, trots korta resesträckor. Det ärdärför av stort intresse att studera hur cykelvägar bör utformas för att få så mångasom möjligt ska välja cykeln i första hand. En supercykelväg dvs. en cykelväg somhar företräde i trafiknätet och som är utformad för att möjliggöra högre hastigheter,kan innebära en ökad andel cykelresor i städerna.Syftet med examensarbetet har varit att öka cykelns attraktivitet som färdmedel.Målet med examensarbetet har varit att belysa viktiga faktorer vid utformningenav supercykelvägar samt visa på olika sträckdragningsmöjligheter för supercykelvägari svenska städer utifrån målpunkter. I arbetet har tre frågeställningar behandlats: Vilka viktiga målpunkter finns det i svenska städer och hur görs de mer attraktivaför cyklister? Vilka faktorer är viktiga vid utformning av supercykelvägar? Hur kan man anlägga en supercykelväg i en medelstor svensk stad? Metoder som användes för att besvara frågeställningarna är litteraturstudier, fallstudiesamt enklare skissarbete. Resultatet visar att målpunkters attraktivitet till stor del beror på hur väl utformatcykelvägnätet är i helhet. Det krävs korta förbindelser, trygga och säkra vägar medtydliga och kontinuerliga sträckdragningar. Vid målpunkter krävs det att cykelparkeringarär väl tilltagna och utformade för att öka tryggheten och säkerheten förcyklister. Detta är extra viktigt vid större målpunkter i staden. Vid utformningen av supercykelvägar bör man ta hänsyn till de fyra faktorernaframkomlighet, säkerhet, orienterbarhet samt underhåll. Det är viktigt att satsa likamycket på alla faktorer för att totalt sett få en bra utformning och en hög användningav supercykelvägen. Supercykelvägar ska tillföra en genhet för cyklister, oavsett om de ska färdas in tillcentrum, ut till omkringliggande områden eller runt staden. För att få bästa möjligagenomslagskraft av en supercykelväg i staden bör en kombination av centrumorienteradoch cirkulär sträckdragning vara den bästa lösningen. På så vis kancyklisten färdas snabbt och smidigt med högsta prioritet i hela staden.

No description available.

Projektet är genomfört i USA i samarbete med Kansas University och organisationen HERObike som är en icke vinstdrivande organisation som vill öka samhällsutvecklingen på Alabamas landbyggd. Målet med projektet var att konstruera en sparkcykel i bambu då HERObike kan använda sig av lokala material i tillverkningen. Syftet är att öka sysselsättningen i Greensboro samt att ge arbetserfarenhet inom tillverkning för lokalbefolkningen. Konstruktionen är ett komplement till nuvarande cykeltillverkning då deras nuvarande tillverkning kräver hantverkserfarenhet. HERObike vill med hjälp av detta projekt hjälpa Greensboro, där Alabamas fattiga medborgare bor, till nya arbeten. / This project was carried out in the USA in cooperation with Kansas University and the organization HERObike. HERObike is a nonprofit organization that wants to develop the society in the impoverished countryside areas of Alabama. The aim of the project was to construct a balance-bike in bamboo since bamboo is a local material in Alabama that HERObike can easily use in the production. The purpose was to increase the employment of the people living in Greensboro Alabama and give them experience within the manufacturing industry. The construction of the bike is a complementary to the current bikes that are manufactured since the balance-bike does not require earlier knowledge in craftsmanship. With this project HERObike wish to give more working possibilities for the poor people in Greensboro, Alabama.

Intentionen med den här studien är att avgöra var och hur brister i cykelvägnät kan identifieras, med målet att lokalisera problemområden inom nätverket i Lidingö Stad . Om svagheter kan hittas, är det i nästa steg möjligt att förbättra nätet för att kringgå de funna problemen och deras konsekvenser. Genom att först betrakta uppgiften från ett användarperspektiv, fastställa vilka typer av kvalitéer cyklister efterfrågar av ett cykelvägnät, ger det insikt om vilka typer av åtgärder som anses förbättrande. Analysen har utförts genom undersökning av det nuvarande nätverket, både genom fjärranalys och genom fysisk besiktning av nätverkets utbredning, tillsammans med observationsstudier vid speciellt utvalda områden. Slutsatsen av studien är att svagheter återfinns på flera platser i nätet, och slutligen presenteras en serie av åtgärder som kan erbjuda lösning på de funna problemen. / The intention of this paper is to determine where and how flaws in bicycle networks can be identified, with the specific aim of finding areas of interest in the network of Lidingö municipality. If weaknesses can be found, it will open up the possibility of upgrading the network to circumvent the issues caused by the flaws. By first looking at the problem from a user perspective, determine what kind of qualities the users seem to request, it secondly creates the opportunity to take the actions needed to upgrade the bicycle network. The analysis has been carried out by surveying the current network both remotely by studying maps and by physical investigations, together with observational studies of selected areas of interest. The conclusion of the paper is that there are weaknesses at several points in the network, and finally countermeasures which can offer solutions to the flaws are proposed and discussed.