Informell formativ bedömning är inte bedömning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedömning som via dialoger i klassrummet hjälper läraren att avgöra vad eleverna kan eller om de hänger med i det läraren försöker förmedla. För att bedömningen sedan skall vara formativ krävs det att informationen som läraren får fram vid dessa dialoger används som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den här studien är att fördjupa kunskapen om informell formativ bedömning inom matema- tik på gymnasieskolan. Vi vill undersöka hur lärare själva menar att de använder informell formativ bedöm- ning i undervisningen utifrån en teori som tillskriver informell formativ bedömning ett antal strategier. För att kunna göra detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuer. Det visade sig att vårt resultat kom att skilja sig från tidigare forskning med liknande teoretisk utgångs- punkt. Denna skillnad kan bero på att vissa strategier används omedvetet av lärarna. Om lärare blir mer medvetna om strategier de använder omedvetet eller strategier de inte använder alls får de en större repertoar av strategier att använda i klassrummet. Detta tror vi kan leda till att undervis- ningskvalitéten ökar och därmed ger elever en bättre chans att lära. / Informal formative assessment is not the assessment that tend to be documented and summarized to a grade, but the assessment through dialogue in the classroom that helps teachers to determine what students know or if they can keep up with what the teacher trying to convey. For the assessment to be formative its required that the information that the teacher collects/gathers in these dialogues is used as a basis for further teaching. The purpose of this study is to widen the knowledge of informal formative assessment in mathematics in secondary school. We wanted to examine how teachers themselves say that they use informal formative assessment in every day teaching based on a theory that ascribes informal formative assessment a number of strategies. To do this, we used qualitative interviews. It turned out that our results were to differ from previous research with similar theoretical basis. Perhaps the differences demonstrate strategies that teachers use unconsciously. If teachers become more aware of the strategies they use unconsciously or strategies they are not using at all, they get a larger repertoire of strategies to use in the classroom. We believe this could lead to an increase in teaching quality, and therefore give students a better chance to learn.

Research has shown that formation of chlorinated organic matter occurs naturally and that organic chlorine is as abundant as the chloride ion in organic soils. A large number of organisms are known to convert inorganic chloride (Clin) to organic chlorine (Clorg) (e.g. bacteria, lichen, fungi and algae) and some enzymes associated to these organisms are capable of chlorinating soil organic matter. The aim with the study was to compare organic matter chlorination rates in soils from several different locations dominated by either coniferous forest or pasture. Soil from eight samples sites in the southern of Sweden were incubated at 20°C with addition of 36Clin in a 138 days long radiotracer experiment. The results show that transformation of 36Clin to 36Clorg occurred and that the amounts of 36Clorg increased over time. The chlorination rate was higher in the samples from coniferous forest than in samples containing pasture soil, where the specific chlorination rate was 3-4 times smaller. This study contributes new information about chlorination in various soil types and soil from different locations in southern central Sweden. The similarity between the chlorination rates measured in coniferous forest soils so far indicate that up scaling to regional estimates may be less problematic than expected.

No description available.

The goal of this thesis is to analyse whether the method “Observiaire” is of any use for traffic analysis. The method consists of analysing film material, preferably before and after changes are made to an area, by answering a survey for the users that are observed within the population. The method also opens up for deeper qualitative analyses which are rooted in the quantitative data collected from the survey-study. In this study we analyse the method by applying it to the case study of the changes made at Götgatan in Stockholm, where a green wave was implemented and the bicycle road widened. By analysing how the changes has affected the cyclists we then compare the data with the results one can expect from the more used methods such as flow measurement and research of travel habits. The result of this comparison shows that the more common analysis methods leave a void for which kind of data they can gather, a void that the Observiaire method can help to fill. With the data obtained from this study we then show that the changes made at Götgatan has a positive effecton its bicyclists. By comparing the changes with data collected through interviews and a literature study we argue that a focus on enhancing the experience for cyclists can have a positive effect, both for the cyclists but also socioeconomically.

Huvudsyftet var att ta reda på vad förskolebarn kan och tänker kring vattnets kretslopp och vattnets betydelse för allt liv på jorden. Samtidigt syftade undersökningen till att ta reda på pedagogernas arbetssätt och tankar kring dem. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med såväl pedagoger som barn. Intervjuerna har spelats in och sedan transkribetats för att därefter analyseras. Resultatet av undersökningen visar att barnen har god kännedom om vattnets kretslopp och vattnets betydelse för livet på jorden. De kan de stora dragen i kretsloppet, men saknar vissa kunskaper vilket hindrar dem att beskriva kretsloppet i detalj. Resultatet visar också att pedagogernas arbetssätt varit gynnsamma för barnens inlärningsprocess. En av flera slutsatser som kan dras är att barn i svenska förskolor förefaller ha en hög kunskapsnivå vilket tyder på att den svenska förskolan håller god kvalitet. Det är också tydligt att pedagogernas val av arbetssätt har stor betydelse för barnens inlärning. / The main purpose of the survey was to find out what preschool children know and think about the hydrological circle and the importance of water for every form of life on Earth. At the same time, the survey aimed to find out which way the preschool teachers chose to work with the children and how they had been planning and thinking about it. The survey was implemented through qualitative interviews with pedagogues as well as children. The interviews were recorded and thereafter transcribed for later analysis. The results of the survey show that the children have good knowledge of the hydrological circle and the importance of water for life on Earth. They know the hydrological circle in general but lack some knowledge which prevents them from describing the circle in detail. The results also show that the way of work the pedagogues have chosen have been good for the learning process of the children. One of several conclusions is that children in Swedish preschools seem to have a high level of knowledge, which suggests that the Swedish preschool is one of high quality. It's also obvious that the way of work the pedagogues choose is of big importance for the learning process of the children.

The bicycle is an individual means of transport. Many people prefer to cycle over short distances and in congested areas rather than take travel by car or public transport. This is a study of the use of bicycle as an option for commuting to work. It is a comparison between three cities: Stockholm, Copenhagen and London. The comparison is focused on solutions that benefit commuter cyclist and performed by studying cycle policies and other related documents. Results of this study shows that bicycle commuters are a targeted group in cycle policies in all three cities, for commuter traffic to increase booth an enhanced sense of security and the opportunity to travel at a high speed by bicycle is important.. In Stockholm and London efforts to increase the number of cyclists begin by improving the quality of transport for those who already cycle. The cycle network in Copenhagen is more comprehensive and the level of bicycle use and commuting is at significant higher level in comparison to Stockholm and London. The possibility to combine cycling and public transport is a target for all three cities, one important measure is to increase bicycle parking facilities at terminals and other public places. Although there are differences in the three cities regarding bicycle commuting today, targets and measures for the futures they do correspond in quite a few places; parallels that could serve as examples of the ways in which a high degree of bicycle commuting can be attained.

Under de senaste decennierna har miljöhänsyn fått en allt större roll utrymme inom transportpolitiken utifrån de lagar, förordningar och skatter som används för att styra utvecklingen mot en långsiktig hållbarhet. Trafikens negativa konsekvenser för människan och naturen på kort och lång sikt har ställt krav på miljöanpassade färdmedel. Det mest miljöanpassade och minst energikrävande färdmedlet av alla är cykeln, som dock fått en undanskjuten roll i både forskning och debatt. Cykelprojekt har dock startats upp i många städer för att få fler invånare att börja cykla och få en bättre stadsmiljö och folkhälsa. Studiens syfte är dels att se hur Linköpings och Norrköpings kommuner arbetar med olika cykelprojekt dels att granska hur de två kommunerna följt upp sina projekt samt utvärderat miljöeffekter. Härmed möjliggörs också en analys av likheter och skillnader mellan kommunernas sätt att arbeta med cykelprojekt. Vidare kommer jag även att diskutera hur tillförlitliga och användbara uppföljningarna är och kan vara. Studien är uppbyggd på kvalitativa intervjuer som har genomförts med kommunala tjänstemän som arbetar med cykelprojekten direkt eller indirekt i Norrköpings och Linköpings kommun. Kvantitativ metod har används för de mätbara data jag tillhandahållit vid insamlingen av det empiriskt material till denna studie. Studien visar att kommunerna arbetat på liknande sätt men skiljer sig åt i både utvärdering och hur mycket ekonomiska medel som används i kommunerna. Både Norrköpings och Linköpings kommun förväntar sig att cykelprojekten kan ge en positiv effekt på miljön, vilket studien visar genom de luftmätningar och bilavgasmätningar som finns gjorda inom kommunerna. Om bilåkandet/bilavgaserna minskar som en följd av cykelprojektet går inte att svara på men enkätstudien visar att en del av innevånarna bytt bilåkandet mot cykling.

Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som påverkar varför människor i ett mindre samhälle med historiskt lågt cyklande väljer att cykla eller inte cykla. Vi vill se vilka faktorer som påverkar cyklandet positivt respektive negativt. Vi önskar också att se om det finns några likheter eller skillnader mellan stora städer och mindre samhällen, jämförelsen kommer göras både i en internationell och nationell kontext. <ul type="disc">Vilka faktorer påverkar människors cyklande? Vilka likheter och skillnader finns det mellan befintlig statistik och våra undersökta grupper gällande cykelvaner? Vilka likheter och skillnader finns det mellan cyklandet i ett mindre samhälle jämfört med större städer? Som teori har vi använt oss av tidsgeografi, plats, rum, rumskrig, avståndsfriktion och aktivitetsansatsen. Vi har också titta på tidigare forskning om cykling i större städer och även svensk statistik som tagits fram på olika nivåer. Det empiriska materialet har samlats in genom enkäter. Enkäterna delades ut via två olika forum, den ena var genom Grums kommun där alla anställda hade möjlighet att svara på en webenkäten. Det andra var utanför en livsmedelsbutik i Grums där alla som passerade hade möjlighet att svara. Det empiriska materialet är uppdelat i bakgrundsfrågor, resvanor och hur respondenterna ställer sig till olika påståenden. Det avslutas med korsanalyser där olika variabler som anses vara av intresse analyseras mot varandra. Våra viktigaste slutsatser är: Människor över 65 år är mindre benägna att cykla än de under 65 år De med gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning cyklar mest Bilen är det vanligaste färdmedlet oavsett målpunkt eller avstånd Tillgång till lånecykel gör inte att respondenterna kommer cykla mer Människor som bor i tätorten cyklar mer än de som bor på landsbygden Långa avstånd gör att människor väljer bort cykeln / The purpose of this study is to find out which factors affect why people in a smaller communities with historically low cyclists choose to ride a bike or not. We want to see which factors affect cycling positively and negatively. We also want to see if there are any similarities or differences between big cities and smaller communities, the comparison will be done in both an international and national context. Which factors affect people's cycling? What are the similarities and differences between existing statistics and our investigated groups of cycling habits? Which are the similarities and differences between cycling in a smaller communities compared to larger cities? As theory, we have used time geography, space, place, space war, distance friction and activity patterns. We also look at previous research on cycling in larger cities and also Swedish statistics developed at different levels. The empirical material has been collected by questionnaires. The surveys were distributed through two different forums, one through Grums Municipality where all employees were able to answer the web questionnaire. The second was outside a grocery store in Grums where everyone who passed was able to answer. The empirical material is divided into background issues, travel habits and how respondents respond to different statements. It ends with cross-analyzes where different variables considered to be of interest are analysed agents each other. People over the age of 65 are less likely to cycle than those under 65 years of age Those with upper secondary education are the most cyclists The car is the most common means of transport regardless of destination or distance Access to the loan cycle does not cause respondents to cycle more People living in the smaller communities area bicycle more than those living in the countryside Long distances make people not choose the bike

Syftet med detta projekt är att utveckla ett säkerhetssystem för att undvika att cyklar blir stulna. Dessutom har denna enhet funktionen att kunna mäta sträcka, hastighet och vilken rutt man åkt somdärefter skickas till en extern enhet. Detta uppnåddes med hjälp av en Arduino UNO, ett expansionskort med GPS- och GSM-antenn samten vibrationssensor. Via programmering i programvaran Arduino IDE styrdes Cykelmätaren för att uppnå önskad funktioner som därefter undersöktes genom fältstudier. Den slutgiltiga enheten skickade ett SMS till användaren när cykeln var i rörelse och samlade därefter inGPS-position som kunde plottas manuellt för att visa en rutt.

Fysisk planering har möjligheten att påverka hurstaden utvecklas och med det hur invånarnautvecklas med staden. För att kunna påverkautvecklingen behövs kunskapen om vilkafaktorer som styr utvecklingen i önskad riktning.För att människor ska resa mer med hållbaratransportmedel krävs förutsättningarna för det istaden. Det är planerarens jobb att ha kunskapenom vilka faktorer som påverkar valet till hållbaratransportmedel och hur de ska implementeras. I den här uppsatsen analyseras hur Kumla stadoch sex kvarter i Kumla kan omgestaltas för attfrämja hållbara transporter. Uppsatsen visar påhur en omgestaltning kan se ut i en liten svenskpendlingskommun. Förslaget på omgestaltningkan appliceras i generella drag i andra liknandekommuner.