I denna rapport beskrivs analys, konstruktion och tillverkning av en stötdämpande styrstam ikolfiberkomposit. Analysen har gjorts med friläggningar vars resulterande beräknade krafter användsi en FEM-analys gjord i ANSYS. Den mekaniska analysen har legat till grund för en design som sedantillverkats i ett exemplar på Lättviktskonstruktionslabbet på KTH. Den tillverkade delen sattes på sintänkta plats på en cykel och komponentens funktion jämfördes med en typisk befintlig produkt.Prototypen upplevdes sig ha bättre ergonomi. Vidare tester skulle behövas för att vidareutvecklaprototypen till en färdig, polerad produkt.

Sammanfattning Ideella ledare är en stor del av idrotten i Sverige och dessa ledare är i sin tur väldigt viktiga för idrottsrörelsen då de kan anses vara de största bidragsgivarna idrottsrörelsen har. Ett ideellt engagemang är något man gör på sin fritid och är således oavlönat. Undersökningen riktar sig mot mindre föreningar och i synnerhet cykelföreningar. I mindre föreningar tenderar det ofta att vara samma personer som är aktivitets- och organisationsledare vilket skiljer sig ifrån större föreningar där man ofta är det ena eller det andra. Syftet med studien är att undersöka ideella ledare i mindre cykelföreningar. Detta för att förstå hur man ska behålla dessa ledare med en god motivation då de även ofta sitter på flera poster när det gäller mindre föreningar. För att svara på syftet och frågeställningarna så har jag använt mig av motivationsteorin Self-Determination Theory. Detta är en kvalitativ undersökning som omfattar sex respondentintervjuer inom mindre cykelföreningar. Jag har använt mig av halvstrukturerade intervjuer och därefter gjort en kvalitativ innehållsanalys för att tolka data. Huvudresultatet visar på att ideella ledare i föreningarna beskriver en inre motivation och att man tenderar att bemöta deltagarna med en öppenhet. I diskussionen visar jag studiens resultat med tidigare forskning och teorier. Resultaten visar även konkreta tips för att stärka den inre motivationen hos ideella ledare vilket kan vara till nytta för ideella föreningar och organisationer. / Abstract Sports in Sweden has its foundation among voluntary coaches. Those coaches are very important for Swedish sports as they are often seen to be very important to the sport. A voluntary engagement is something done in your spare time and it is unpaid. This study is aimed at smaller sports clubs, especially in the sport of cycling. Often it is the same person that is a coach for training and also are involved in organization, this differs from larger sport clubs. The aim of this study is to examine voluntary coaches in smaller cycling clubs. Understanding how to keep these coaches with great motivation is important also in other places within the organization because of the smaller club. To do this I have used a motivational theory named Self-Determination Theory. In this study I have used qualitative approach as well as I have done six interviews among coaches in cycle clubs. I have used semi-structured interview method and then I have analyzed my data with a qualitative content analysis. The main finding of this study shows that voluntary coaches often are inspired by an intrinsic motivation, and that the coaches often meet their followers with openness. In the discussion, the results of this study get related to earlier research and theories. There I also show a concrete tip for how to strengthen intrinsic motivation in voluntary coaches. This can be useful by voluntary clubs and organizations.

I denna uppsats har det utretts hur Stockholm, Göteborg och Malmö har betonat cyklism och tagit fram riktlinjer för framtida utveckling. För att möjliggöra en utvärdering av deras arbeten sattes i forsknings- och kunskapsöversikten upp riktlinjer som berör cykelns fördelar, vad som påverkar trafikvalet samt cykeln ur ett planeringsperspektiv där det bland annat utreds hur internationellt framgångsrika cykelstäder förhåller sig till cyklism. Med översikten som grund blev det därmed möjligt att analysera hur väl och på vilket sätt de tre svenska städerna planerar för cyklar. Examensarbetet har bedrivits som en flerfallsstudie där de undersökta fallen har analyserats och satts i relation till varandra för att därmed möjliggöra en identifiering av likheter och skillnader. Den applicerade metoden har varit innehållsanalys, empirin har därmed djupgranskas.I fallstudien identifierades att alla städerna planerar för en ökad cykeltrafik med flera av de strategier som applicerats i cykelframgångsrika länder. Malmö som har en längre cykeltradition har kommit längre i arbetet än Stockholm och Göteborg. Alla städerna har dock som mål att en större andel av resorna i framtiden ska ske med cykel. För att uppnå detta mål ska både hårda och mjuka åtgärder vidtas i form av fysisk planering samt beteendeförändringar. Inte förrän detta sker kommer resmönstren att förändras.

Dagens kunder kräver kvalitet, hög leveranssäkerhet och flexibilitet till ett så lågt pris som möjligt. Ska företaget behålla sin plats på marknaden krävs det att alla processer inom verksamheten ständigt utvecklas. Ur logistiksynpunkt är målet alltid att skapa värde för kunden genom att erbjuda god leveransservice, men med bibehållet låga logistikkostnader. Målet med denna fallstudie är att presentera ett alternativ för hur detta kan upp-nås i form av en standard. Standarden ska innehålla rutiner för en effektiv in-ternförsörjning av en komponentfamilj med stor variation i behov där produktionen är kundorderstyrd. I fallstudien valdes kata som arbetssätt med fokus på att förstå nuläget för att sedan arbeta mot ett måltillstånd. Detta ledde till en standard med resultatet: - Eliminerat icke-värdeskapande arbete motsvarande 30 min/vecka - Minskad tid det tar att leta efter artiklar i lagret med 58 % - Ordning och reda vid lager- och förbrukningspunkt - Korrekt lagersaldo

Purpose: An increase in the number of pedelecs on Swedish roads is according to studies soon reality. This creates a need to adapt the bmp-grid (bike-, moped- and pedestrian-grid) to pedelecs for them to experience good security, accessibility and comfort while using it. The guidelines Swedish municipalities follow are VGU(Design of Roads and Streets) and the GCM-manual(Bike-, moped-, and pedestrian-manual) which currently do not take society’s future increase of pedelecs into account. VGU and the GCM-manual are tools that are commonly used during planning and design of roads and streets. The aim of the thesis is to use current advice and recommendations on how to adapt the bmp-grid to the pedelec and with this complete current guidelines for bmp-infrastructure. Method: The document-analysis is made on current federal documents that have an impact on bmp-design. Scetch-suggestions were then developed from the author’s personal improvement suggestions and from advice and recommendations gathered during the document-analysis and the theoretical framework. Findings: It was discovered that if the bmp-grid’s design allow bikes traveling up to 30km/h and has a good standard for bicycles according to VGU, then the infrastructure generally fulfil the needs of the pedelec. Altough there are still areas in VGU that needs complements. This need to be done on the design-guidelines so they can aid the adaption of the infrastructure to the pedelec during the planning- and design process. Necessary steps according to the result is to give clearer notifications on bmp-design, issue guidelines for choosing DTS, motivate minimal widths on roads, categories bikers and pedestrians into separate groups, give out more detailed descriptions of when separation of bikers and pedestrians should be done and also to specify different types of bike-users. When taking needs and claim of the pedelec into consideration the result shows that: adaption of the whole bmp-grid to the pedelec is not possible, to simplify priorities the bmp-grid needs to be divided into different sections, space should be taken from the car-traffic, solutions with mixed-traffic and bike-fields for pedelecs can be used in low-speed areas, larger opportunities to connect towns to increase commuting with bicycles appeared with the pedelec. Implications: After examining current guidelines regarding the design of the bmp-grid and gathering opinions on this from interviews the conclusion is that several areas in VGU needs completion. The following are recommendations on how to take the pedelec into consideration during the design-process:• Connect towns and urban-areas with bmp-grids to make use of pedelecs capacity.• Where there is not enough space for both cars and separated pedelec- and bike lanes the speed for car-traffic can be lowered to 30km/h. This creates opportunities with mixed-traffic or bike-lanes.• The width of existing roads and streets are often greater than what’s described in VGU. They can be made smaller to free space on roads for bicycle-infrastructure.• To prioritize which parts of the bmp-grid that needs design to allow pedelecs the bmp-grid can be divided into main- and local grid. The main grid should be design with consideration to the needs and claim of the pedelecs. Limitations: The limitation of the study lies in that none of the interviews where done with employees in any of the bigger municipalities in Sweden. This gives the study a general application in small- to middle-sized cities but not in bigger cities.Keywords: elcykel, ebike, pedelec, utformning, cykel, infrastruktur, infrastructure, society, planering, utformning, säkerhet, fordonstyp / Syfte: En ökning av antalet elcyklister på Sveriges vägnät är enligt studier snart verklighet. Detta skapar ett behov att dimensionera gcm-nätet för att med god säkerhet, framkomlighet och komfort möjliggöra elcykelns utbredning i samhället. De riktlinjer Sveriges kommuner har att tillgå är VGU(Vägar och gators utformning) och GCM-handboken(Gång-, cykel- och med handboken) vilka i nuläget inte tar hänsyn till elcykelns utbredning i samhället. VGU och GCM-handboken är framtagna verktyg för att användas vid planering och utformning av vägar och gator. Examensarbetets mål är att utifrån råd och rekommendationer för anpassning till elcykeln vid utformningen av gcm-vägnätet komplettera utformningsriktlinjer som i dagsläget styr planering och utformning av cykelinfrastrukturen. Metod: Dokumentanalysen är utförd på befintliga styr- och planeringsdokument som rör utformningen av gcm-nätet. Skissningsförslag har sedan tagits fram utifrån egna synpunkter på vad som bör förbättras och utifrån råd och rekommendationer som sammanställts ur dokumentanalysen och teoretiska ramverket. Empirin från dessa har sammanställts och synpunkter kring dessa har samlats in via intervjuer från projektörer på Värnamo kommun. Resultat: Det upptäcktes att om gcm-nätet utformas för hastigheter upp till 30 km/h och med god standard för cykel enligt VGU så uppfyller utformningen generellt elcyklisters behov. Trots det finns det flera punkter i VGU som bör kompletteras för att utformningsriktlinjerna ska underlätta planering och projektering med hänsyn till elcykeln. Åtgärder som bör göras enligt resultatet är att: ge klarare besked, ha riktlinjer för val av DTS, motivera minimimått, skilja på gående och cyklister som grupp, beskriva när separering av gående och cyklister bör ske, behandla olika cykeltyper och ändra rekommendationer för när orter och tätort bör bindas samman med gcm-nät.Med hänsyn till elcyklisters behov och anspråk visar resultatet att; hela gcm-nätet inte kan anpassas, uppdelning av gcm-nätet krävs för prioriteringar, utrymme bör tas från biltrafiken, blandtrafik och cykelfält kan användas vid låga hastigheter, större möjlighet finns att binda samman orter för att öka arbetspendling med cykel.Konsekvenser: Genom granskning av styr- och planeringsdokumenten och med respons från intervjuer kan slutsatsen tas att flera punkter i VGU bör kompletteras och följande rekommendationer för utformning med hänsyn till elcykeln ges: • Bind samman orter och tätort med gcm-nät för att ta vara på elcyklars kapacitet• Där utrymme inte finns för både biltrafik och separerade gc-banor kan hastigheten för biltrafik sänkas till 30 km/h. Detta möjliggör alternativ med blandtrafik eller cykelfält• Befintliga vägar och gator är ofta överdimensionerade vid jämförelse med VGU. Dessa kan göras smalare för att frigöra utrymme till cykelinfrastrukturen.• För att kunna prioritera vilka delar av gcm-nätet som bör utformas för elcyklister kan gcm-nätet delas upp i huvudnät och lokalnät. Huvudnätet ska då utformas med hänsyn till elcyklisters behov och anspråk. Begränsningar: Arbetets begränsning ligger i att ingen intervju gjorts med anställda i större kommuner vilket gör att arbetet endast kan ses som generellt för små till medelstora stadsexempel. Nyckelord: elcykel, ebike, pedelec, utformning, cykel, infrastruktur, infrastructure, society, planering, utformning, säkerhet, fordonstyp.

Projektet började som en öppen fråga i samarbete med ett konsultföretag inom produktutveckling att utveckla en säkrare parkering för cyklar. Det utfördes därför en omfattande förstudie för att utvärdera cykelvärlden och se potentiella utvecklingsmöjligheter hos olika typer av cykelparkeringar. Blidsberg mekaniska är ett företag som tillverkar cykelparkeringar och andra sorts produkter för utemiljöer. De involverades i arbetet och ville utöka sitt sortiment med ett nytt cykelskåp. Designprocessen började med en bred marknadsundersökning för att analysera befintliga cykelparkeringar i en förstudie. Under förstudien samlades även behov in som sedan skapade en kravspecifikation. Det kreativa arbetet i att utveckla ett nytt cykelskåp tog hjälp av olika kreativitetsmetoder som genererade flertalet koncept som sedan jämfördes i en matris. Ett vinnande koncept framställdes och kunde konkurrera med en redan befintlig lösning. Resultatet blev en kombination av redan befintliga lösningar. Cykelskåpet tar inte upp mer plats än behövligt för att de flesta cyklar ska få plats. Skåpet är modulanpassat och kan därför placeras mer platseffektivt på olika platser. En ljusindikation på handtaget visar om skåpet är ledigt eller upptaget och öppnas med en tagg som skannas på en RFID-läsare. / The project began as an open question in collaboration with a consulting company in product development to develop a more secure parking for bicycles. Therefore, a comprehensive feasibility study was performed to evaluate the bicycle values and to see potential development opportunities for different types of bicycle parking. Blidsberg mekaniska is a company that manufactures bicycle parking and other types of outdoor environment products. They were involved in the work and wanted to expand their range with a new bike box. The designprocess started with a marketreasearch with the aim to analyze cycle parks in a pre-study. During the pre-study demands was researched and formed a requirement specification. The creative work in the development of a new cycle park was helped by many creative methods that generated many concepts that later was compared in a matrix. The final concept was able to compete with the existing solutions. The result was a combination of already existing solutions. The bicycle locker does not take up more space than is necessary for most bicycles to fit in. The bicycle locker is modularly adapted and can therefore be placed more space efficiently in different places. A light indication on the handle indicates whether the bicycle locker is free or occupied and opened with a tag that is scanned on a RFID-reader.

<p>Under de senaste decennierna har miljöhänsyn fått en allt större roll utrymme inom transportpolitiken utifrån de lagar, förordningar och skatter som används för att styra utvecklingen mot en långsiktig hållbarhet. Trafikens negativa konsekvenser för människan och naturen på kort och lång sikt har ställt krav på miljöanpassade färdmedel. Det mest miljöanpassade och minst energikrävande färdmedlet av alla är cykeln, som dock fått en undanskjuten roll i både forskning och debatt. Cykelprojekt har dock startats upp i många städer för att få fler invånare att börja cykla och få en bättre stadsmiljö och folkhälsa. Studiens syfte är dels att se hur Linköpings och Norrköpings kommuner arbetar med olika cykelprojekt dels att granska hur de två kommunerna följt upp sina projekt samt utvärderat miljöeffekter. Härmed möjliggörs också en analys av likheter och skillnader mellan kommunernas sätt att arbeta med cykelprojekt. Vidare kommer jag även att diskutera hur tillförlitliga och användbara uppföljningarna är och kan vara. Studien är uppbyggd på kvalitativa intervjuer som har genomförts med kommunala tjänstemän som arbetar med cykelprojekten direkt eller indirekt i Norrköpings och Linköpings kommun. Kvantitativ metod har används för de mätbara data jag tillhandahållit vid insamlingen av det empiriskt material till denna studie. Studien visar att kommunerna arbetat på liknande sätt men skiljer sig åt i både utvärdering och hur mycket ekonomiska medel som används i kommunerna. Både Norrköpings och Linköpings kommun förväntar sig att cykelprojekten kan ge en positiv effekt på miljön, vilket studien visar genom de luftmätningar och bilavgasmätningar som finns gjorda inom kommunerna. Om bilåkandet/bilavgaserna minskar som en följd av cykelprojektet går inte att svara på men enkätstudien visar att en del av innevånarna bytt bilåkandet mot cykling.</p>

No description available.

<p>The bicycle is an individual means of transport. Many people prefer to cycle over short distances and in congested areas rather than take travel by car or public transport. This is a study of the use of bicycle as an option for commuting to work. It is a comparison between three cities: Stockholm, Copenhagen and London. The comparison is focused on solutions that benefit commuter cyclist and performed by studying cycle policies and other related documents. Results of this study shows that bicycle commuters are a targeted group in cycle policies in all three cities, for commuter traffic to increase booth an enhanced sense of security and the opportunity to travel at a high speed by bicycle is important.. In Stockholm and London efforts to increase the number of cyclists begin by improving the quality of transport for those who already cycle. The cycle network in Copenhagen is more comprehensive and the level of bicycle use and commuting is at significant higher level in comparison to Stockholm and London. The possibility to combine cycling and public transport is a target for all three cities, one important measure is to increase bicycle parking facilities at terminals and other public places.</p><p>Although there are differences in the three cities regarding bicycle commuting today, targets and measures for the futures they do correspond in quite a few places; parallels that could serve as examples of the ways in which a high degree of bicycle commuting can be attained.</p>

No description available.